Om allmänt ombud inom folkbokföringen (prop. 1985/86:56)

Betänkande 1985/86:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1985/86:18

om allmänt ombud inom folkbokföringen
(prop. 1985/86:56) SkU

1985/86:18

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet ett förslag i proposition 1985/86:56
om inrättande av ett allmänt ombud på folkbokföringsområdet.

Samtidigt behandlar utskottet vissa motioner på folkbokföringsområdet
från förra riksmötet. Utskottet avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:56 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
folkbokföringsförordningen (1967:198).

I propositionen föreslås att det inrättas ett allmänt ombud som skall ha till
uppgift att föra det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring och
mantalsskrivning. Det allmänna ombudet skall placeras på riksskatteverket
och ha hela riket som verksamhetsområde.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 18

1

Förslag till ;

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringsförordningen (1967:198)
dels att i 1, 4-6, 10, 19. 22, 40 och 59—63§§ ordet ”Konungen” skall
bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 5, 8, 17, 29, 38 och 61 — 63 § § ordet "förordning" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "lag” i motsvarande form,
dels att rubriken till förordningen samt 41 och 45-47 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 3a§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Folkbokföringsförordning

Föreslagen lydelse
Folkbokföringslag

3a§

Det allmännas talan i ärenden
om kyrkobokföring eller mantalsskrivning
enligt denna lag förs av
ett allmänt ombud.

Det allmänna ombudet får även
föra talan till enskilds eller kommuns
förmån.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer förordnar
det allmänna ombudet och ersättare
för denne.

41 §

Ansökan om mantalsskrivning
med avvikelse från vad som upptagits
i stomme till mantalslängd får
göras av enskild person i fråga om
hans mantalsskrivning och av kommun
i fråga som rör kommunen.

Ansökan om mantalsskrivning
med avvikelse från vad som upptagits
i stomme till mantalslängd får
göras av enskild person i fråga om
hans mantalsskrivning och av kommun
i fråga som rör kommunen
samt av det allmänna ombudet.

Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den lokala skattemyndighet
som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara
skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos den lokala skattemyndigheten.

45 §'

Mot beslut i kyrkobokföringsärende
som underställes länsrätt eller
domkapitel eller avser föreläggande
av pastorsämbete enligt 30
eller 33 § eller 57 § andra stycket får
talan icke föras.

Beslut i kyrkobokföringsärende
som underställs länsrätt eller domkapitel
eller avser föreläggande av
pastorsämbete enligt 30 eller 33 §
eller 57 § andra stycket får inte
överklagas.

SkU 1985/86:18

' Senaste lydelse 1979:180.

2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:18

Beslut i annat kyrkobokföringsärende
överklagas genom besvär

Talan mot beslut i annat kyrkobokföringsärende
föres genom besvär a)

hos länsrätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser
fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring
under viss rubrik eller registrering i obefmtligregister,

b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser
annan fråga,

c) hos länsrätten om beslutet meddelats av den lokala skattemyndigheten
i Stockholm eller Göteborg.

Talan i fråga om kyrkobokföringsort,
kyrkobokföringsfastighet,
kyrkobokföring under viss rubrik
eller registrering i obefmtligregister
får föras av den vars kyrkobokföring
beröres av beslutet och av
kommunen.

Frågor om kyrkobokföringsort,
kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring
under viss rubrik eller registrering
i obefintligregister får
överklagas av den vars kyrkobokföring
berörs av beslutet, av kommunen
och av det allmänna ombudet.
Besvär av det allmänna ombudet
skall anföras inom tre veckor
från den dag dä del överklagade
beslutet meddelades.

I annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den som
beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i tiden.

46 §2

Mot lokal skattemyndighets beslut
i ärende om mantalsskrivning
som underställes länsrätt får talan
icke föras.

Talan mot beslut av lokal skattemyndighet
i annat mantalsskrivningsärende
föres genom besvär
hos länsrätten. Talan får föras av
den vars mantalsskrivning beröres
av beslutet och av kommunen.

Lokal skattemyndighets beslut i
ärende om mantalsskrivning som
underställs länsrätt får inte överklagas.

Beslut av lokal skattemyndighet i
annat mantalsskrivningsärende får
överklagas genom besvär hos länsrätten.
Talan får föras av den vars
mantalsskrivning berörs av beslutet,
av kommunen och av det allmänna
ombudet.

Besvären skall ha inkommit senast den 15 april mantalsåret.

47 §3

Innan underställt ärende avgöres,
skall person och kommun
som får föra talan i ärendet beredas
tillfälle att yttra sig över det som är
av betydelse för avgörandet.

Innan underställt ärende avgörs,
skall person, kommun och allmänt
ombud som får föra talan i ärendet
beredas tillfälle att yttra sig över
det som är av betydelse för avgörandet.

2 Senaste lydelse 1979:180.

1 Senaste lydelse 1979:180.

3

Innan länsrätt eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas yttrande
från beslutsmyndigheten och beredes den som, förutom klaganden, får
föra talan i ärendet tillfälle att avge yttrande över det som är av betydelse
för avgörandet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986 men tillämpas inte i mål som har
anhängiggjorts i länsrätten dessförinnan.

SkU 1985/86:18

4

Motioner

1984/85:305 av Kerstin Anér (fp), vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att skyndsamt föra frågan om registrering
(frivillig) av religiös tillhörighet i folkbokföringen till ett positivt beslut.

1984/85:1204 av Birger Hagård (m), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda frågan om anteckning av tillhörighet till annat
trossamfund än den svenska kyrkan i kyrko- och folkbokföringen.

1984/85:1208 av Ella Johnsson (c), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar lämpliga åtgärder för att införa initiativskyldighet i första
ledet för folkbokföringsmyndigheten angående behov av förmyndare för
barn vid föräldrars frånfälle.

1984/85:2363 av Ingrid Hemmingsson (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att 1983 års folkbokföringskommitté med förtur skall
behandla vad i motionen anförts om pensionärers församlingstillhörighet.

1984/85:2379 av Rune Rydén (m) och Hans Nyhage (m), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en förutsättningslös utredning tillsätts
angående folkbokföringens organisation.

Utskottet

Förslaget i propositionen om ett allmänt ombud på folkbokföringsområdet
skall ses mot bakgrund av det starka samband som finns mellan folkbokföringen
och frågor om beskattning, avgifter och bidrag. Det har därför stor
betydelse för såväl de enskilda som det allmänna att folkbokföringen är
riktig. Som anförs i propositionen är det angeläget att ett allmänt ombud nu
inrättas på detta område så att det allmänna får konkreta möjligheter att
bevaka folkbokföringen. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet några motioner från förra
riksmötet på folkbokföringens område.

Frågan om registrering i folkbokföringen av religiös tillhörighet tas upp i
två motioner, nämligen motionerna 305 av Kerstin Anér (fp) och 1204 av
Birger Hagård (m). Enligt motionärernas mening bör den som så önskar
kunna få en anteckning i folkbokföringen om annan religiös tillhörighet än
Svenska kyrkan.

Folkbokföringen innehåller en uppgift för varje person om han tillhör
Svenska kyrkan eller ej. Frågan har betydelse för beskattningen, eftersom
den som ej är medlem endast skall erlägga 30 % av den församlingsskatt som
annars utgår. För den som inte tillhör Svenska kyrkan antecknas inte någon
samfundstillhörighet.

Som framgår av motionerna har det sedan länge varit ett starkt önskemål
från vissa invandrarkyrkor och fria trossamfund om att få hjälp med en
registrering för att invandrare och andra lättare skall kunna komma i kontakt
med sina trosfränder. Detta önskemål har tidigare diskuterats i flera
utredningssammanhang men har hittills inte kunnat tillgodoses. Registrering

SkU 1985/86:18

5

i en eller annan form har ansetts vara känslig, eftersom den berör den
enskildes integritet på ett område där det finns anledning att vara särskilt
vaksam. Enligt vad utskottet erfarit planerar man för närvarande inom
civildepartementet med anledning av ett förslag från invandrarutredningen
(SOU 1984:58) och från kyrkomötet en utredning av frågan hur invandrarkyrkorna
och de övriga samfunden lämpligen bör kunna erhålla hjälp med att
få kontakt med presumtiva medlemmar. Med hänvisning härtill finner
utskottet att syftet med motionerna i viss mån är tillgodosett, varför utskottet
avstyrker desamma.

Ella Johnsson (c) yrkar i motion 1208 att det bör vila på folkbokföringsmyndigheterna
att i samband med dödsfall anmäla till de sociala myndigheterna
om barn ställs utan vårdnadshavare.

Enligt socialtjänstlagen (71 §) är alla myndigheter vilkas verksamhet berör
barn och ungdom skyldiga att till socialnämnden genast anmäla förhållanden
som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa, exempelvis i en sådan
situation som motionären avser, och givetvis bör var och en som får
kännedom om något sådant genast anmäla detta till socialnämnden. Enligt
utskottets uppfattning erfordras inte några ändringar i dessa regler, varför
utskottet avstyrker motionen. •

I motion 2363 yrkar Ingrid Hemmingsson (m) att 1983 års folkbok
föringskommitté med förtur skall behandla frågan om pensionärers församlingstillhörighet.
Enligt hennes mening bör en pensionär som flyttar till en
bostad som kommunen anvisar få kvarstå i sin ursprungliga kyrkoförsamling
om han så önskar, oavsett vilken typ bostaden har.

Enligt gällande regler skall var och en i princip kyrkobokföras på sitt
egentliga hemvist. Intagning på sjukhus eller på anstalter av olika slag ändrar
inte kyrkobokföringen. För den som flyttar in på ett ålderdomshem finns
särskilda regler med en viss valfrihet i fråga om kyrkobokföringen.

Folkbokföringen bör givetvis återspegla de faktiska bosättningsförhållandena.
Som anförs i motionen kan emellertid en pensionär som av olika skäl
tvingas flytta från sin gamla församl ing ha starka skäl för att fortfarande vara
kyrkobokförd där. Det kan givetvis ifrågasättas om de nuvarande reglerna
utgör en lämplig avvägning mellan sådana synpunkter och de krav som bör
ställas på enkla regler. Utskottet utgår från att folkbokföringskommittén
kommer att pröva detta vid den genomgång av bosättningsreglerna som
pågår. Några särskilda tilläggsdirektiv härom till kommittén erfordras inte
enligt utskottets mening, varför utskottet avstyrker motionen.

Rune Rydén (m) och Hans Nyhage (m) begär i motion 2379 en förutsättningslös
utredning angående folkbokföringens organisation. Motionärerna
förespråkar av olika skäl en särskild folkbokföringsorganisation, skild från
pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna och riksskatteverket.

Utskottet framhöll vid sin senaste behandling av frågan om den lokala
organisationen och huvudmannaskapet för folkbokföringen (SkU 1981/
82:33) att oklarheterna i organisationsfrågorna, som då kommit till synes
bl.a. i 1979 års folkbokföringskommittés förslag (SOU 1981:101), inverkat
negativt på möjligheterna att förbättra folkbokföringen och att det därför var

SkU 1985/86:18

6

angeläget att dessa frågor snart får sin lösning.

Statkontoret har på regeringens uppdrag numera analyserat olika konsekvenser
av ett ändrat huvudmannaskap, särskilt när det gäller kostnaderna,
effektiviteten och möjligheterna att finansiera en förändring, och i en rapport
till regeringen bl.a. förklarat sig berett att diskutera en medverkan i ett
eventuellt fortsatt utredningsarbete. Statskontorets rapport övervägs för
närvarande inom finansdepartementet.

I avvaktan på kommande ställningstaganden är utskottet lika litet nu som
tidigare berett att göra några närmare uttalanden i organisationsfrågorna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt ombud

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:56 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i folkbokföringsförordningen
(1967:198),

2. beträffande registrering av religiös tillhörighet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:305 och 1984/85:1204,

3. beträffande ny vårdnadshavare

att riksdagen avslår motion 1984/85:1208,

4. beträffande ålderdomshem

att riksdagen avslår motion 1984/85:2363,

5. beträffande organisationsfrågan

att riksdagen avslår motion 1984/85:2379.

Stockholm den 3 november 1985
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c),
Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita
Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s),
Ingegerd Troedsson (m) och Erkki Tammenoksa (s).

SkU 1985/86:18

7