Ökad användning av intensivövervakning med elektroniskkontroll, m.m.

Betänkande 2004/05:JUU14

Justitieutskottets betänkande2004/05:JUU14

Ökad användning av intensivövervakning med elektroniskkontroll, m.m.

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Ökad användning
av intensivövervakning med elektronisk kontroll (prop. 2004/05:34) jämte
två i ärendet väckta motioner. I propositionen föreslås att användningen
av intensivövervakning med elektronisk kontroll skall utökas inom ramen
för olika försöksverksamheter. Det skall ske dels genom att möjligheten
att avtjäna korta fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk
kontroll utökas till strafftider upp till sex månader, dels genom att
fler intagna får möjlighet att avtjäna den sista delen av straffet genom
intensivövervakning.
I propositionen föreslår regeringen vidare att det skall införas en
möjlighet att överklaga en övervakningsnämnds beslut om förlängd
övervakning till dess ålagd samhällstjänst fullgjorts samt en ändring i
lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid som innebär att tingsrätt
i vissa fall måste hålla sammanträde på helger i ärenden om besöksförbud
avseende gemensam bostad.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2005.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår
motionerna.
I ärendet finns fyra reservationer (m, fp, c) och ett särskilt yttrande
(fp, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:451)
om intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 1 §, 5 §,
12 § och 14 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:34 i denna
del och avslår motionerna 2004/05:Ju16 yrkande 1 och 2004/05:Ju17 i
denna del.
Reservation 1 (m, fp)

2. Intensivövervakning som utslussning från anstalt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt såvitt avser 33 a § första stycket. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:34 i denna del och avslår motion
2004/05:Ju17 i denna del.
Reservation 2 (m)

3. Helgsammanträde för prövning av besöksförbud avseende gemensam
bostad
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1930:173)
om beräkning av lagstadgad tid. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:34 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju17 i denna del.
Reservation 3 (m)

4. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt i den
mån det inte omfattas av beslutet i det föregående, och3. lag om ändring
i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll i
den mån det inte omfattas av beslutet i det föregående.Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:34 i denna del.

5. Utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju16 yrkande 2.
Reservation 4 (m, fp, c)

Stockholm den 25 januari 2005
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask
(m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht
Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg
(fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin
Andersson (s) och Leif Björnlod (mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Inom Justitiedepartementet har promemorian Ökad användning av
intensivövervakning med elektronisk kontroll (Ds 2004:7) utarbetats. Promemorian
innehåller förslag till en utvidgning av intensivövervakning med
elektronisk kontroll inom ramen för olika försöksverksamheter. Vidare har
inom Justitiedepartementet utarbetats en promemoria om ändring i lagen
om beräkning av lagstadgad tid (Ju2004/665/KRIM) och en promemoria med
förslag till ändring i brottsbalken (Ju2000/2540/L5). De tre promemoriorna
har remissbehandlats och sammanställningar av remissvaren finns
tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2004/966/KRIM, Ju2004/665/KRIM
och Ju2000/2540/L5).
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att användningen av intensivövervakning
med elektronisk kontroll skall utökas inom ramen för olika försöksverksamheter.
Det skall ske dels genom att fler intagna får möjlighet att avtjäna
den sista delen av straffet genom intensivövervakning med elektronisk
kontroll, dels genom att möjligheten att avtjäna korta fängelsestraff
genom intensivövervakning utökas till strafftider upp till sex månader.

I propositionen föreslår regeringen vidare att det skall införas en
möjlighet att överklaga övervakningsnämnds beslut om övervakning till
dess samhällstjänsten fullgjorts samt en ändring i lagen (1930:173) om
beräkning av lagstadgad tid.

Utskottets överväganden
Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar
i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll
innebärande att möjligheten att verkställa kortare fängelsestraff genom
intensivövervakning utökas från tre till sex månader. Jämför reservation
1 (m, fp).
Enligt 1 och 2 §§ lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk
kontroll får det, efter ansökan från den dömde, beslutas att en person
som skall avtjäna fängelse i högst tre månader skall verkställa detta
straff utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk
kontroll. Sådan verkställighet får dock inte ske av fängelsestraff som
utdömts i kombination med skyddstillsyn enligt 28 kap. 3 § brottsbalken.

Verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll sker
under ledning av den lokala kriminalvårdsmyndigheten. Verkställigheten
innebär att den dömde förbjuds att lämna sin bostad annat än för vissa
av kriminalvården bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Under
verkställigheten utanför anstalt skall den dömde bl.a. iaktta skötsamhet,
efter förmåga söka försörja sig samt avhålla sig från bl.a. alkohol,
narkotika och dopningsmedel. Kriminalvården kan även meddela andra
föreskrifter för verkställigheten. Att utegångsförbudet efterlevs
kontrolleras med elektroniska hjälpmedel och genom kriminalvårdens hembesök.
I samband med hembesöken kontrolleras också att alkohol- och drogförbudet
efterlevs.
I propositionen föreslås att möjligheten att verkställa korta fängelsestraff
genom intensivövervakning utökas från tre till sex månader.
Regeringen anför i propositionen att den föreslagna utökade användningen
av intensivövervakning är avsedd att pågå under en försöksperiod i
avvaktan på en ny kriminalvårdslag (s. 30 f. och s. 45 f.). Vidare anför
regeringen att den avser att ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag
att - i samband med en förlängning av uppdraget att utvärdera
försöksverksamheten med förstärkta frigivningsförberedelser - även utvärdera
utökningen av verksamheten med intensivövervakning som alternativ till
korta fängelsestraff. Två centrala frågor att belysa i den utvärderingen
är effekterna på återfall i brott och hur intensivövervakningen upplevs
av de inblandade, inte minst vilken syn brottsoffren har på reformen.
Avsikten är att försöksverksamheten skall utgöra underlag för regeringens
beredning av en ny kriminalvårdslag. Erfarenheterna kommer också att
kunna vara till nytta för en påföljdsöversyn (s. 43 f.).
I motionerna Ju16 (fp) och Ju17 (m) yrkas avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna anför bl.a. att ett utökat tillämpningsområde
för intensivövervakning riskerar att äventyra förtroendet för
påföljdssystemet.
Utskottet gör följande bedömning.
Flera skäl kan anföras för att begränsa användningen av fängelse i
anstalt. Skadeverkningarna av anstaltsvistelsen och den negativa inverkan
ett institutionaliserande kan ha för möjligheterna till återanpassning
till samhället är väl kända. Inlåsningen innebär att den dömde isoleras
och passiviseras samtidigt som denne riskerar att i fängelsemiljön
utveckla en kriminell identitet. I stället bör så långt det är möjligt
och lämpligt i det enskilda fallet andra former för verkställighet av
fängelsestraff tillämpas. Erfarenheterna från användning av intensivövervakning
med elektronisk kontroll är hittills mycket positiva. Intensivövervakningen
gör det möjligt att långtgående och kännbart inskränka den dömdes frihet
samtidigt som fängelsevistelsens negativa konsekvenser kan undvikas, bl.
a. genom att den dömde kan fortsätta arbeta eller bedriva annan
sysselsättning samt upprätthålla normala sociala relationer.
Användande av intensivövervakning har också prövats under längre perioder
än tre månader i försöksverksamheten med användande av intensivövervakning
för utslussning från anstalt. Försöket har såvitt kan bedömas utfallit
väl. Utifrån BRÅ:s första rapport med utvärdering av försöksverksamheten
(BRÅ Rapport 2003:4) kan det konstateras att antalet misslyckanden bland
de utslussningsklienter som verkställde upp till fyra månader av
fängelsestraffet genom intensivövervakning varit mycket få (se vidare nedan
under rubriken Intensivövervakning som utslussning från anstalt).
Mot de nu redovisade skälen för att utöka användningsområdet måste
ställas risken för att en utökad användning av intensivövervakning minskar
förtroendet för påföljdssystemet, något som också anförs av motionärerna.
Denna risk måste naturligtvis tas på stort allvar. Självfallet är det
inte möjligt att i strävandena att finna en verkställighetsform som i
så liten utsträckning som möjligt är skadlig för den dömde bortse från
effekterna på tilltron till systemet som sådant. Även om intensivövervakning
är en för den enskilde mycket ingripande åtgärd kan den enligt utskottets
mening i just ingripandehänseende inte helt jämställas med verkställighet
i anstalt. Formen för verkställighet av fängelsestraff kan i detta
sammanhang alltså inte ses helt skild från påföljdssystemet i övrigt.
Det är därför angeläget att iaktta försiktighet vid utökning av
tillämpningsområdet för intensivövervakning.
Utskottet anser att det i vart fall under en försöksperiod är lämpligt
att utöka tillämpningsområdet för intensivövervakning. Utskottet
förutsätter att det i den förutskickade BRÅ-utvärderingen eller i annat
lämpligt sammanhang undersöks om tilltron till påföljdssystemet påverkats
till följd av utökningen av tillämpningsområdet för intensivövervakning
och vilken acceptans utökningen av denna verkställighetsform har bland
brottsoffer.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen i nu behandlad
del och avslår motionerna Ju16 och Ju17 i nu behandlade delar.
Intensivövervakning som utslussning från anstalt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till vissa
ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt som innebär att
intensivövervakning i större utsträckning skall kunna användas vid
utslussning från fängelsestraff. Jämför reservation 2 (m).
Sedan den 1 oktober 2001 pågår en försöksverksamhet som gör det möjligt
för dömda som avtjänar fängelsestraff i lägst två år att, som ett led
i utslussningen, få avtjäna högst fyra månader av straffet före villkorlig
frigivning utanför anstalt genom intensivövervakning med elektronisk
kontroll (prop. 2000/01:76, bet. JuU21, rskr. 198). Förutsättningarna
för utslussning genom intensivövervakning anges i 33 a § lagen om
kriminalvård i anstalt.
I propositionen föreslår regeringen dels att målgruppen för försöksverksamheten
utökas till intagna som avtjänar fängelse i lägst ett år och sex månader,
dels att tiden för verkställighet genom intensivövervakning utökas
till högst sex månader för dem som avtjänar fängelse i lägst två år.
För den nya målgruppen som avtjänar kortare fängelsestraff än två år
skall tiden däremot vara högst fyra månader.
Regeringen anför i propositionen att BRÅ har regeringens uppdrag att
utvärdera den pågående försöksverksamheten. BRÅ:s slutredovisning av
regeringsuppdraget skall avges senast den 1 april 2005. Den rapporten
skall beskriva om, och i så fall hur, möjligheten att verkställa sista
delen av fängelsestraffet genom intensivövervakning påverkar de dömdas
återfallsbenägenhet. Enligt regeringen kommer BRÅ att ges i uppdrag att
fortsätta utvärderingen. Avsikten är att försöksverksamheten skall utgöra
underlag för regeringens beredning av en ny kriminalvårdslag. Erfarenheterna
kommer också att kunna vara till nytta för en påföljdsöversyn (s. 43 f.
).
Som noterats ovan har BRÅ i utvärderingen av användningen av
intensivövervakning som utslussning från anstalt (BRÅ Rapport 2003:4)
konstaterat
att antalet misslyckanden bland de utslussningsklienter som underkastat
sig intensivövervakning varit få. Utvärderingen avsåg samtliga 135
personer som påbörjade intensivövervakning som utslussning från anstalt
fr.o.m. den 1 oktober 2001 t.o.m. den 31 maj 2002. Endast sex procent
av klienterna misskötte sig under intensivövervakningstiden. Misskötsamheten
avsåg i flertalet fall missbruk av alkohol eller narkotika. I samtliga
misskötsamhetsfall ledde överträdelsen till att intensivövervakningen
omedelbart hävdes och klienten återfördes till anstalt eller häkte, för
att där avtjäna återstoden av strafftiden (s. 7 f.).
I motion Ju17 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till utvidgning
av användningsområdet för intensivövervakning vid utslussning från
anstalt. Motionärerna anför bl.a. att försöksverksamheten med
intensivövervakning för utslussning från anstalt bättre bör analyseras innan
tillämpningsområdet utvidgas och att den föreslagna utvidgningen riskerar
att äventyra förtroendet för påföljdssystemet.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet gör i huvudsak samma överväganden i denna del som gjorts ovan
rörande utvidgning av tillämpningsområdet för intensivövervakning vid
kortare fängelsestraff. Härtill vill utskottet i denna del anföra
följande.
Utskottet välkomnar att arbetet med förstärkta frigivningsförberedelser
fortsätter i avvaktan på en ny kriminalvårdslag. Att förbättra de dömdas
möjlighet att klara sig i samhället efter frigivning är en av kriminalvårdens
viktigaste uppgifter. Arbetet med förstärkta frigivningsförberedelser
ligger också väl i linje med Kriminalvårdskommitténs (dir. 2002:90,
2004:33) pågående arbete.
Ett viktigt instrument för att slussa ut intagna från anstalt till frihet
är att under ordnade och kontrollerade former låta dem vistas ute i
samhället. På så sätt förbättras möjligheterna att bl.a. ordna arbete
eller annan sysselsättning och bostad. Sådan utevistelse motverkar och
begränsar också institutionaliseringens negativa konsekvenser.
Av den ovan redovisade BRÅ-utvärderingen framgår att försöksverksamheten
med intensivövervakning som utslussning från anstalt varit mycket
framgångsrik såvitt avser skötsamhet. Endast ett fåtal individer har
misskött verkställigheten med intensivövervakning.
De argument som har förts fram om att tilltron till påföljdssystemet
skulle äventyras genom en utökad användning av intensivövervakning har
enligt utskottets mening inte samma bärkraft i utslussningssituationen.
Beslut om utslussning genom intensivövervakning fattas efter en
individuell bedömning i ett relativt sent skede av verkställigheten i
anstalt. Bedömningen av lämpligheten för intensivövervakning torde bl.a.
baseras på den dömdes utveckling under anstaltstiden. De intagna som
i första hand kommer i fråga för intensivövervakning är skötsamma
personer med god prognos, i många fall personer som under anstaltstiden
visat en förbättring av sitt levnadssätt och sin inställning vad gäller
brottslighet och missbruk. Möjligheten att få avtjäna de sista månaderna
av verkställigheten genom intensivövervakning torde också i sig utgöra
ett incitament för den intagne till positiv förändring och skötsamhet.

Utskottet anser att möjligheterna att avtjäna den sista delen av längre
fängelsestraff genom intensivövervakning - inom ramen för den pågående
försöksverksamheten med förstärkta frigivningsförberedelser - bör utökas.
Den omfattning av utökningen som föreslås av regeringen framstår som
väl avvägd.
Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och avstyrker
motion Ju17 i samma fråga.
Helgsammanträde för prövning av besöksförbud
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring
i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Ändringarna innebär
att det i vissa fall kommer att behöva hållas helgsammanträden för
prövning av beslut om besöksförbud avseende gemensam bostad. I
domstolsavgöranden rörande besöksförbud skall nämndemän delta. Jämför
reservation
3 (m).
Regeringen föreslår i propositionen en ändring i lagen (1930:173) om
beräkning av lagstadgad tid som innebär att tingsrätten i förekommande
fall kan behöva hålla sammanträde på helger för prövning av frågor om
besöksförbud avseende gemensam bostad.
I motion Ju17 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till ändring i
nämnda lag. Motionärerna anför bl.a. att det skulle krävas en
jourorganisation för nämndemän och att förslaget skulle medföra ökade kostnader
för domstolsväsendet.
Enligt 19 § andra stycket lagen (1988:688) om besöksförbud skall
tingsrättens sammanträde för prövning av beslut om besöksförbud avseende
gemensam bostad hållas så snart det kan ske och, om det inte finns något
synnerligt hinder, senast på fjärde dagen efter det att rättens prövning
påkallades hos åklagaren. Enligt 18 § skall nämndemän delta vid
tingsrättens avgörande.
Genom den föreslagna ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid
införs i praktiken en skyldighet att i förekommande fall hålla sammanträde
på helger för prövning av beslut om besöksförbud avseende gemensam bostad.

Helgförhandlingar vid tingsrätt förekommer i dag för prövning av vissa
tvångsmedelsåtgärder, bl.a. häktning. I tingsrättens beslut i sådana
frågor deltar emellertid inte nämndemän. Den nu föreslagna ändringen
innebär således en nyordning som förutsätter att nämndemän finns
tillgängliga för att med relativt kort varsel tjänstgöra under helger.
Utskottet har inhämtat från Domstolsverket att verket inte avser att
meddela några föreskrifter om att tingsrätterna inom den regionala
jourverksamheten för prövning av häktningsfrågor m.m. även skall hålla
nämndemän i beredskap för tjänstgöring på helger (jfr DVFS 2004:1).
Domstolsverket har i samråd med ett antal tingsrätter gjort bedömningen
att antalet sammanträden på helger för prövning av beslut om besöksförbud
torde bli så litet att det inte är meningsfullt att särskilt organisera
beredskap för nämndemäns eventuella tjänstgöring på helger. I förekommande
fall torde tingsrätterna kunna ringa in nämndemän för tjänstgöring utan
att dessa stått i beredskap.
Från riksåklagarens kansli har utskottet vidare inhämtat att det från
åklagarkamrarna inrapporterats ett drygt femtiotal åklagarbeslut om
besöksförbud avseende gemensam bostad från det att lagstiftningen trädde
i kraft den 1 september 2003 och fram till december 2004. Det kan
därutöver ha fattats ett ytterligare antal sådana beslut som inte
inrapporterats till riksåklagarens kansli. Några sammanställda uppgifter om
hur många av dessa beslut som sedan begärts prövade i domstol finns
inte.
Utskottet ser det som mycket viktigt att domstolsprövning av beslut om
besöksförbud avseende det gemensamma hemmet sker skyndsamt. Det är
motiverat att i fristhänseende jämställa dessa beslut med prövning av
framställningar om häktning. Den föreslagna ändringen i lagen om beräkning
av lagstadgad tid tillser att så blir fallet.
Utskottet kan med ledning av de inhämtade uppgifterna från Riksåklagarens
kansli konstatera att antalet åklagarbeslut om besöksförbud avseende
gemensam bostad hittills varit begränsat. Även om antalet åklagarbeslut
skulle öka framöver är det endast i ett mycket litet antal fall som
helgsammanträde i domstol aktualiseras. Mot bakgrund härav framstår det
som rimligt att inte komplettera jourorganisationen med nämndemän.
Utskottet kan således inte se några organisatoriska eller budgetära hinder
mot att genomföra den föreslagna lagändringen.
Utskottet utgår från att regeringen vidtar lämpliga åtgärder om det
framöver skulle visa sig att antalet helgsammanträden för prövning av
dessa beslut blir väsentligt fler än uppskattat och att det uppstår
problem att i förekommande fall få tag på nämndemän på helger.
Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen om beräkning av
lagstadgad tid samt avstyrker motion Ju17 i nu behandlad del.
Övriga lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring
i brottsbalken, som ger utökade möjligheter att överklaga beslut fattade
av övervakningsnämnd. Vidare föreslås att riksdagen antar regeringens
förslag till vissa ytterligare lagändringar som har samband med
användningen av intensivövervakning.
I propositionen föreslås en ändring i brottsbalken som innebär att det
blir möjligt att överklaga en övervakningsnämnds beslut om att förlänga
övervakningstiden till dess samhällstjänst fullgjorts.
Dessutom föreslås - utöver rena följdändringar med anledning av
utvidgningen av användningsområdet för intensivövervakning med elektronisk
kontroll - vissa ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt och lagen
om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ändringarna har samband
med reglerna om verkställighet av fängelsestraff genom intensivövervakning.

Utskottet tillstyrker lagförslagen även i dessa delar.
Brottsofferperspektiv på påföljdssystemet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande som går ut
på att brottsoffrets intressen i högre grad skall beaktas bl.a. vid
ställningstagande till om fängelsestraff skall få verkställas genom
intensivövervakning och om permission skall beviljas. Jämför reservation
4 (m, fp, c).
I motion Ju16 (fp) anförs att det i större utsträckning bör anläggas
ett brottsofferperspektiv på påföljdssystemet. Motionärerna pekar bl.a.
på att brottsoffrets behov av skydd och säkerhet måste beaktas i större
utsträckning vid beslut om permission och verkställighet av fängelsestraff
genom intensivövervakning.
För att verkställighet av fängelsestraff skall få ske genom intensivövervakning
med elektronisk kontroll uppställs vissa krav. Medgivande till verkställighet
genom intensivövervakning såsom utslussning från längre fängelsestraff
får inte lämnas om det kan befaras att den intagne kommer att avvika,
återfalla i brott eller missbruka alkohol, narkotika eller andra
beroendeframkallande medel eller om särskilda skäl i övrigt talar mot
verkställighet utanför anstalt (33 a § andra stycket lagen om kriminalvård
i anstalt). En ansökan om att ett kortare fängelsestraff skall få
verkställas genom intensivövervakning får inte bifallas om den dömde är
häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än
för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om särskilda
skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt. Har den dömde
tidigare undergått verkställighet i form av intensivövervakning får en
ansökan bifallas endast om det därefter förflutit minst tre år under
vilken tid den dömde inte begått något brott som har föranlett strängare
påföljd än böter (2 § lagen om intensivövervakning med elektronisk
kontroll). Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta
skötsamhet och bl.a. underkasta sig de föreskrifter som åläggs honom
med stöd av lagen. Den dömde skall avhålla sig från alkohol och droger
och är skyldig att underkasta sig kontroll för detta (4 §). Om den dömde
åsidosätter vad som åligger honom enligt lagen eller ålagda föreskrifter,
och vad som ligger denne till last inte är av mindre betydelse, skall
beslutet om verkställighet utanför anstalt genom intensivövervakning
upphävas (14 §).
För att en intagen i anstalt skall beviljas s.k. normalpermission krävs
bl.a. att det inte föreligger påtaglig fara för fortsatt brottslighet
(32 § första stycket lagen om kriminalvård i anstalt).
Målsäganden har rätt att bli underrättad när en intagen som dömts för
brott mot någons liv, hälsa, frihet eller frid bl.a. beviljas permission
eller medges att verkställa senare delen av fängelsestraffet genom
intensivövervakning (35 § lagen om kriminalvård i anstalt).
Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om behovet av att beakta
brottsoffrens säkerhet bl.a. vid ställningstagande till om fängelsestraff
helt eller delvis skall kunna verkställas genom intensivövervakning och
vid beslut om permission från anstalt. En omständighet av stor betydelse
vid denna bedömning är om det föreligger risk för att den dömde återfaller
i brott mot samma person. Detta är också innebörden i den gällande
lagstiftningen. Utskottet anser att lagstiftningen är ändamålsenligt
utformad.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju16 i nu behandlad del.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader, punkt
1 (m, fp)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild
Strandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt
avser 1 §, 5 §, 12 § och 14 §. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ju16 yrkande 1 och 2004/05:Ju17 i denna del och avslår proposition
2004/05:34 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att en alltför omfattande tillämpning av intensivövervakning
med elektronisk kontroll vid verkställighet av fängelsestraff urholkar
påföljdssystemets trovärdighet. En utökning av tillämpningsområdet till
fängelsestraff upp till sex månader innebär att fängelsestraff för
relativt allvarliga brott, bl.a. vissa sexualbrott samt grov
kvinnofridskränkning, kan komma att verkställas genom intensivövervakning. En
sådan ordning har enligt vår uppfattning inte acceptans bland det stora
flertalet medborgare. Härtill kommer att förslaget helt saknar ett
brottsofferperspektiv.
Vi anser därför att propositionen bör avslås såvitt avser förslaget
till utökning av tillämpningsområdet för intensivövervakning till
fängelsestraff till sex månader. Detta innebär att vi ställer oss bakom
motionerna Ju16 och Ju17 i denna del.

2. Intensivövervakning som utslussning från anstalt, punkt 2 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 33 a § första
stycket. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju17 i denna del och
avslår proposition 2004/05:34 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att det inte bör genomföras några förändringar av tillämpningsområdet
för intensivövervakning med elektronisk kontroll vid utslussning från
anstalt innan utvärderingen av försöksverksamheten är fullt genomförd.
Det befintliga beredningsunderlaget är alltför bristfälligt och en
bättre analys måste inväntas.
Vad vi anfört under reservation 1 om att en alltför omfattande tillämpning
av intensivövervakning med elektronisk kontroll vid verkställighet av
fängelsestraff urholkar påföljdssystemets trovärdighet är i högsta grad
relevant även beträffande intensivövervakning vid utslussning från
anstalt. Det framstår enligt vår mening som stötande att en person som
dömts till ett och ett halvt års fängelse för relativt grov brottslighet
kan få lämna anstalten redan efter åtta månader och att en person som
dömts till två års fängelse, t.ex. för våldtäkt, endast behöver avtjäna
tio månader av fängelsestraffet på anstalt.
Vi anser att propositionen bör avslås även såvitt avser förslaget till
utökning av tillämpningsområdet för intensivövervakning vid utslussning
från anstalt. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju17 i denna
del.

3. Helgsammanträde för prövning av besöksförbud avseende gemensam bostad,
punkt 3 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Ju17 i denna del och avslår proposition 2004/05:34 i
denna del.
Ställningstagande
Det förhållandet att antalet beslut om besöksförbud avseende gemensam
bostad hittills varit få kan inte tas till intäkt för att det inte kommer
att medföra praktiska problem och få ekonomiska konsekvenser i framtiden.
Om antalet beslut ökar kommer också antalet helgsammanträden att bli
fler.
Det finns enligt vår mening anledning att överväga om det är lämpligt
att nämndemän alls deltar i beslut om besöksförbud avseende gemensam
bostad. Besluten gäller endast under en begränsad tid och kan närmast
jämföras med en interimistisk åtgärd. Sådana beslut fattas lämpligen av
en lagfaren domare ensam.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att den av regeringen föreslagna
ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid inte bör antas av
riksdagen. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju17 i denna
del.

4. Utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet, punkt 5 (m, fp,
c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ett utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju16 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att påföljdssystemet i högre grad bör präglas av ett
brottsofferperspektiv. Vid kriminalvårdens beslut om permission och
verkställighet
genom intensivövervakning med elektronisk kontroll måste brottsoffrets
berättigade krav på skydd och säkerhet i större utsträckning beaktas
vid avvägningen mot den intagnes behov och intressen. I synnerhet gäller
det vid bedömning av om personer som är dömda för brott mot make eller
sambo bör få verkställa fängelsestraff genom intensivövervakning i den
gemensamma bostaden.
Det får ankomma på regeringen att i framtida arbete med översyn av
påföljdssystemet och verkställighetslagstiftningen beakta vad vi nu anfört.

Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motion Ju16 i nu behandlad
del.

Särskilt yttrande

Intensivövervakning som självständig påföljdsform (fp, c)
Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c)
anför:

Vår principiella ståndpunkt är att den domstol som dömer en person till
fängelse för brott också bör bestämma huruvida denne skall få avtjäna
fängelsestraffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Det bör enligt vår mening övervägas att göra intensivövervakning genom
elektronisk kontroll till en självständig påföljd.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:34 Ökad användning av intensivövervakning med
elektronisk kontroll:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i brottsbalken,
lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid,
lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk
kontroll.
Följdmotioner
2004/05:Ju16 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår propositionen i den del som gäller möjlighet
att avtjäna kortare fängelsestraff genom intensivövervakning för
strafftider upp till sex månader.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att påföljdssystemet i högre grad måste präglas av
ett brottsofferperspektiv.
2004/05:Ju17 av Beatrice Ask m.fl. (m):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:34 Ökad användning av
intensivövervakning med elektronisk kontroll i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag