Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlighetsprincipen och informationstekniken(vilande grundlagsförslag)

Betänkande 2002/03:KU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 november 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOCX
Offentlighetsprincipen och informationstekniken(vilande grundlagsförslag)(docx, 72 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_ku_5(pdf, 181 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:5 Offentlighetsprincipen och informationstekniken(vilande grundlagsförslag)

Beslut

Möjligt införa skyldighet att lämna ut handlingar elektroniskt (KU5)

Riksdagen beslutade slutligt om ändring i tryckfrihetsförordningen som gör det möjligt att i lag införa en skyldighet för myndigheter att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Beslutet innebär också andra ändringar i tryckfrihetsförordningen som rör offentlighetsprincipens tillämpning mot bakgrund av informationsteknikens utveckling. (Se även 2001/02:KU17 .)
Utskottets förslag till beslut
Slutligt antal förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-10-10
Justering: 2002-10-24
Trycklov till Gotab och webb: 2002-10-31
Trycklov: 2002-10-31
Betänkande 2002/03:KU5

Alla beredningar i utskottet

2002-10-10

Möjligt införa skyldighet att lämna ut handlingar elektroniskt (KU5)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen slutligt godkänner regeringens förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Det blir därmed möjligt att i lag införa en skyldighet för myndigheter att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Förslaget innebär också andra ändringar i tryckfrihetsförordningen som rör offentlighetsprincipens tillämpning mot bakgrund av informationsteknikens utveckling. (Se även 2001/02:KU17.)

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-11-13
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:KU5, Offentlighetsprincipen och informationstekniken(vilande grundlagsförslag)

Debatt om förslag 2002/03:KU5

Webb-tv: Offentlighetsprincipen och informationstekniken(vilande grundlagsförslag)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kenth Högström (S)
Anf. 18 Kenth Högström (S)
Herr talman! Kenth Högström tycks tro att det för att man ska ta upp ett förslag på nytt i riskdagen ska finnas något nytt i förslaget. Men vad som är nytt i det här sammanhanget är att vi har en helt ny riksdag, med många nya ledamöter som ska ha möjlighet att lyssna på och delta i den här debatten i frågor som vi har tagit upp redan i våras. Det är det som är tanken bakom att man tar upp grundlagsförslag två gånger. Detta kommer i hög grad att gälla nästa debatt, som handlar om ändringar i hetslagstiftningen. Herr talman! Den aktuella propositionen om of- fentlighetsprincipen och informationstekniken har jag i huvudsak inga invändningar mot, utom i ett avseen- de. Det handlar om rätten för enskilda att få ut elek- troniskt lagrade upptagningar i elektronisk form. Det innebär att det blir en skyldighet för myndigheter att lämna ut handlingarna. Det finns härvidlag en väsentlig skillnad mellan regeringens förslag, som utskottsmajoriteten delar, och Folkpartiets förslag, som jag redovisar i en reser- vation från i våras. Det är en viktig invändning, och det är därför jag vill redovisa den också här i dag. Medan regeringen vill att tryckfrihetsförordningen ändras så att den möjliggör att införa en skyldighet för en myndighet att lämna ut elektroniskt lagrade upptagningar i elektroniska form, och att detta ska regleras i vanlig lag, vill jag att det direkt i tryckfri- hetsförordningen införs en sådan skyldighet - natur- ligtvis under förutsättning att det inte i lag eller för- ordning finns en bestämmelse som förbjuder det. Det var också det förslag som kom från Offentlighets- och sekretesskommittén. Regeringens modell har negativa effekter. Det re- dovisar också Offentlighets- och sekretesskommittén. Som en negativ effekt kan upplevas att en reglering i vanlig lag av rätten att få ut allmänna handlingar i elektronisk form innebär en risk för att rätten att få en avskrift eller en kopia i praktiken kommer att in- skränkas. I och med att denna rätt överförs till vanlig lag förändrar man de normativa förhållanden som har gällt sedan länge och där rätt genom sin reglering i grundlag således har stått över annan lagstiftning. Att rätten att få ut allmänna handlingar i elektro- nisk form regleras särskilt i vanlig lag kan också upplevas som otillfredsställande ur rättssystematisk synvinkel. Rätten att få en avskrift eller kopia av allmän handling kommer ju vid en sådan lösning att följas av två regelsystem: dels regler i grundlag, dels regler i vanlig lag. Lagstiftningen kommer att upple- vas som svåröverskådlig, framför allt av människor som inte är jurister - det är ju trots allt de flesta. Detta tycker jag är den tyngsta invändningen mot regering- ens och utskottsmajoritetens förslag. Till detta kommer att en effekt av en lagteknisk lösning med reglering i vanlig lag innebär att reglerna i tryckfrihetsförordningen om bland annat skyndsam prövning och om anonymitetsskydd inte blir automa- tiskt gällande. Vill man att sådana regler ska gälla också vid utlämnande av allmänna handlingar i elek- tronisk form måste det alltså regleras särskilt i annan lagstiftning. De invändningar som framförs mot en grundlags- reglering av detta handlar bland annat om integritet- saspekten. Självfallet måste de begränsningar och skyddsbestämmelser som gäller för den personliga integriteten och som finns i sekretesslagen och perso- nuppgiftslagen beaktas. Men detta måste göras oav- sett i vilken teknisk form en handling utlämnas. Nej, herr talman, min modell med direkt grund- lagsreglering av skyldigheten att lämna ut elektro- niskt lagrade upptagningar i elektronisk form - alltså allmänna handlingar - är bättre än den som regering- en och utskottsmajoriteten föreslår. Jag avstår från att i dag yrka bifall till mitt förslag, men jag räknar med att få återkomma till det i ett framtida sammanhang.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 19 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Helena Bargholtz och jag är nog helt överens i sak: Den debatt som förs i dag kan mycket väl innehålla argument från den förra debatten. Men vi har också sett att några av de vilande grundlagsför- slag som vi har att hantera i dag inte har föranlett någon debattör att anmäla sig överhuvud taget. Jag menar därför att när man för andra gången ska ta ställning till ett grundlagsförslag vore det värdefullt för debatten att finna nya fakta och nya argument. Det kan kasta ljus över ärendet. Det enda jag kan finna som någorlunda liknar nya fakta är att den tendens som vi har sett under ett antal år - att våra offentliga institutioner använder sig av den informationsteknologi som beskrivs - har för- stärkts. Vi har till exempel infört 24- timmarsmyndigheten, det vill säga att den statliga förvaltningen ska så långt möjligt hålla sig ajour med register och kontakt med allmänheten dygnet runt, så att allmänheten kan delta i debatten med myndigheten och få ut handlingar. Det görs en lång rad prov i landsting och kommuner när det gäller att hantera detta. Men vi måste också ha respekt för att det kan ta tid att lära sig alla sekretessreglerna och deras av- gränsning mot offentlighetsprincipen. Och vi måste ha respekt för att de remissyttranden som under förra året kom in med anledning av det förslag vi i kom- mittén lade fram var av den arten att man varnade för riskerna med ett för snabbt igångsättande av elektro- niskt utlämnande.
Kenth Högström (S)
Anf. 20 Kenth Högström (S)
Herr talman! Nu nämnde Kenth Högström att vi har haft två andra grundlagsfrågor uppe till behand- ling i dag men som det inte blev någon debatt om. Dessa ärenden handlade om mycket små tekniska förändringar i lagstiftningen. Det finns ju så att säga olika grader av grundlagar. Men det är bra att veta att så fort vi gör en ändring i regeringsformen måste det bli en grundlagsändring oavsett om det är en stor eller en liten förändring. Det är bra. Vi ska vara försiktiga med regeringsformen. Herr talman! Fortfarande vill jag hävda att det alltid är jobbigt när man har samma typ av fråga reg- lerad i olika lagar. I det här fallet handlar det om tryckfrihetsförordningen, och sedan ska regeringen lägga fram förslag om särskilda lagar för att reglera det som Kenth Högström och jag är intresserade av att reglera. Detta är inte bra. Jag tänkte höra med Kenth Högström, som jag ut- går från har vissa kontakter i regeringen: När kommer dessa lagförslag, när får vi så att säga fullfölja det som vi båda är överens om att vi vill ha?
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 21 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Jag har inte den sortens kontakter vare sig med Regeringskansliet eller med den tänkta framtiden att jag kan ge svar på en sådan fråga. Men låt mig säga följande. Vi är alla medvetna om att den offentliga makten i Sverige - stat, landsting, kommuner och offentliga institutioner, verk och myndigheter - gör allt som de för närvarande kan för att tillägna sig den nya infor- mationsteknologin och bygger ut dess kapacitet på alla håll och kanter, och det görs försök. Så långt är vi överens, och det kan vi se. Då är det väl ganska na- turligt att regeringen följer denna utveckling mycket noga. Och skulle man under denna mandatperiod komma i ett sådant läge att man ser att det är möjligt att förstärka denna rättighet att utfå offentlig handling elektroniskt föresvävar det mig att regeringen också kommer att föreslå något liknande inför nästa val. Men det är inte säkert att det blir så. Detta steg kan- ske är tillräckligt stort för de närmaste fyra åren. Det är ju ett steg i rätt riktning. Jag delar i sak det som Helena Bargholtz påstod vara en folkpartistisk ståndpunkt, men så var det, utan Offentlighets- och sekretesskommittén var helt ense på denna punkt. Vi ville gå ett steg längre, men vi måste acceptera och respektera att det finns männi- skor som ser stora risker i ett alltför generöst utläm- nande av allmän handling elektroniskt, inte minst av integritetsskäl.
Kenth Högström (S)
Anf. 22 Kenth Högström (S)
Herr talman! Jag är ändå lite orolig för att denna fråga blir hängande i luften, att man inte kommer vidare och att det kommer att uppstå oklarheter för dem som vill ha ut dessa handlingar elektroniskt som är ett utmärkt sätt att få ut handlingar på. De kommer att känna att den service som de vill ha inte blir till- fredsställande tillgodosedd.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 23 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Den debatt som nu ska avhållas handlar egentligen om samma grundläggande fråga som det inledande meningsutbytet om tobaksrekla- men, nämligen: Finns det tillräckligt starka skäl att förbjuda genom ändringar i tryck- och yttrandefri- hetsgrundlagen? Det är viktigt att inse att frågan ska formuleras precis så. Det är alltså inte den som önskar skydda tryck- och yttrandefriheten som har bevisbör- dan, utan det är den som önskar inskränkningen som har att visa att skälet för inskränkningen är så starkt att det får ta över det grundläggande skäl som motive- rar hela den tryck- och yttrandefrihetslagstiftning som Sverige har, nämligen att man har rätt att säga också för andra människor oacceptabla saker. Detta är oer- hört centralt. Det är alltså ingen avvägning mellan intressen som riksdagen har att göra, utan avvägning- en handlar om huruvida det finns ett så starkt intresse av förbud att det får bryta huvudprincipen. Jag lyssnade på en del av meningsutbytet om to- baksreklamen och hörde då Gabriel Romanus påpeka att det i fråga om reklam kändes som om huvudregeln var förbud. Vi hade redan accepterat att det fanns ett förbud mot tobaksreklam. Så enkelt får man inte springa ifrån frågeställningen. I varje enskilt läge där riksdagen har att fatta beslut om inskränkningar måste denna inskränkning i sig kunna motiveras med så starka skäl att den bryter huvudprincipen. En partikamrat till Gabiel Romanus, den tidigare chefredaktören för Eskilstuna-Kuriren och ordföran- den i en ursprunglig yttrandefrihetsutredning för många år sedan, Hans Schöier, har mera vältaligt, skickligt, briljant och analytiskt analyserat just denna frågeställning. Herr talman! Det ligger också i sakens natur att den som vill införa förbudet ofta har mycket goda skäl för sitt förbud. Det är ofta fråga om att komma undan ett beteende eller en företeelse i vårt samhälle som spontant väcker aversioner och själva beteendet ofta och med rätta väcker bred uppslutning som mindre acceptabelt eller oacceptabelt. Men, återigen, den som skyddar yttrande- och tryckfriheten måste ofta vara beredd att ta de obekväma striderna och möta de obekväma situationerna för att skydda det som är ännu viktigare, nämligen grundprincipen i tryck- och yttrandefriheten. I denna diskussion gäller det i hög grad att också pröva frågan om det finns andra sätt att komma till rätta med det beteende eller den företeelse som diskussionen gäller än att använda den ibland lite för enkla metoden att inskränka rätten att yttra sig enligt nuvarande grundlagar. Herr talman! Jag vill med stor kraft understryka att den diskussion om hets mot folkgrupp som den här delen av dagens diskussioner om grundlagen handlar om inte har någonting att göra med synen på homosexualitet. Det är oerhört centralt att i diskus- sionen kunna skilja på synen på homosexualiteten och den metod som riksdagen bestämmer sig för för att skydda människors självklara rätt att bli respekte- rade för sin livsstil. Moderaterna känner, som framgår av vår reserva- tion i utskottets betänkande, betydande tvekan inför den metod för att stödja de homosexuella som den nu föreslagna inskränkningen i tryck- och yttrandefri- hetslagstiftningen är uttryck för. Vi känner också tvekan mot en grundlagsreglering som tar sikte på grupper snarare än på individer. Detta gäller desto mer som det har visat sig att det faktiskt finns meto- der att komma till rätta med det som den nuvarande tilltänkta inskränkningen av yttrandefrihetsgrundla- gen handlar om, nämligen sådant som finns i den nuvarande lagstiftningen - förtal, olaga hot, misshan- del, uppvigling - det vill säga att det inte har kunnat visas i beredningen av detta ärende att en inskränk- ning i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen på kollektiv väg skulle innebära en sådan förbättring av de homosexuellas situation i förhållande till den nu- varande lagstiftningen att det enligt vår mening kan motivera den inskränkning i yttrande- och tryckfri- heten som nu föreslås. Det gäller också desto mera som det har visat sig i diskussionen kring denna lag- stiftning att man också i detta fall får det som så ofta inträffar när man på kollektiv grund försöker inskrida mot ett individuellt beteende, nämligen att man inte vet var gränserna faktiskt går. Blotta det faktum att det uppstår tvivel kring vad det är man får göra och inte får göra borde stämma lagstiftaren till betydande tvekan innan man tar till den metod som utskottsma- joriteten nu förordar. Herr talman! Det är svårt att frigöra sig från in- trycket att vad det här handlar om är i realiteten en symbolhandling - värdefull kan det synas för de människor som har begärt att riksdagen ska göra denna symbolhandling, men utan egentlig effekt i verkligheten och med betydande risker inbyggda i gränslandet mellan förbudet och det tillåtna samt risker för att vi tar ytterligare ett, om än litet och till synes betydelselöst, steg bort från den huvudprincip om rätt att yttra sig och rätt att skriva det man tycker och tänker i enlighet med de principer som tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen är baserad på. Herr talman! På den moderata riksdagsgruppens vägnar ber jag att på principiella grunder få yrka avslag vad gäller den förändring som föreslås i detta utskottsbetänkande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-11-13
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändringar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.