Offentlig sektor

Betänkande 1991/92:FiU17

Finansutskottets betänkande 1991/92:FIU17

Offentlig sektor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionsyrkandena
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
FiU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas sex motioner som tar upp olika
frågor om verksamheten och utvecklingen inom den offentliga
sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna görs en
genomgång av olika åtgärder som enligt motionärerna skulle bidra
till en positiv utveckling av den offentliga sektorn. I två
motioner av företrädare för Socialdemokraterna begärs åtgärder
för att stimulera kooperativa lösningar inom den offentliga
sektorn resp. tas behovet av statlig och kommunal samverkan i
glesbygd upp.

I en enskild motion från Vänsterpartiet aktualiseras frågan om
användningen av 020-nummer i statlig verksamhet. I två motioner
från Ny demokrati krävs slutligen olika åtgärder för att
rationalisera den offentliga verksamheten. Bl.a. begärs en
utredning om rationaliseringspotentialen i offentlig sektor och
en utredning med uppgift att rationalisera den statliga
myndighetsstrukturen.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning
till det förnyelsearbete som pågår inom såväl den statliga som
den kommunala sektorn och som har redovisats i årets
budgetproposition.

Tre reservationer, en från Socialdemokraterna och två från Ny
demokrati, samt en meningsyttring från Vänsterpartiet har fogats
till betänkandet.

Motionsyrkandena

Förnyelse av offentlig sektor

1991/92:Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder genom Kooperativa rådet för att öka
konsumenternas och personalens information och kunskaper om
kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.

1991/92:Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av att samverka inom statlig och
kommunal verksamhet i glesbygd.

1991/92:Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingen av offentlig sektor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen senast i budgetpropositionen 1993 lämnar en
redogörelse över genomförandet av omställningen av den statliga
förvaltningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om internationalisering av
statsförvaltningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den statliga sektorns specifika
kompetensbehov och åtgärder för att säkerställa de statliga
myndigheternas behov av utbildningar.

Statliga myndigheters telefonservice

1991/92:Fi505 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas så att medborgarna i högre
utsträckning kan använda 020-numren i kontakter med statlig
verksamhet.

Rationalisering av offentlig sektor

1991/92:Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den möjliga rationaliseringspotentialen i
offentlig verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av balansräkningar i de
producerande offentliga verksamheterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det fysiska kapitalets betydelse i
offentlig verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att mäta kapitalavkastningen och ställa
krav på höjd kapitalomsättningshastighet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om chefsutbildning i syfte att skapa bättre
förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten
i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och
kapitalomsättning,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift
att närmare utreda rationaliseringspotentialen i statlig,
kommunal och landstingskommunal verksamhet samt föreslå åtgärder
i enlighet med vad i motionen anförts om balansräkning,
kapitalavkastning och kapitalomsättningshastighet.

1991/92:Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
kraftfullt rationalisera hela strukturen av verk och myndigheter
i Sverige.

Utskottet

I ett antal motioner från den allmänna motionstiden behandlas
olika frågor om verksamheten och utvecklingen inom den
offentliga sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna
görs en bred exposé över åtgärder som enligt motionärerna skulle
bidra till en positiv utveckling av de offentliga
verksamheterna. Yrkandena i två enskilda motioner från
socialdemokratiskt håll tas upp i anslutning därtill. Vidare
behandlar utskottet en motion från Vänsterpartiet om
användningen av 020-nummer i statlig verksamhet.

Från Ny demokrati pekas i två motioner på den enligt
motionärerna stora rationaliseringspotentialen i offentlig
verksamhet. I motionerna begärs dels en utredning om en
rationellare myndighetsstruktur, dels att åtgärder vidtas för
att aktivera det fysiska kapitalet.

Förnyelse av offentlig sektor

I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) anförs om
utvecklingen av den offentliga sektorn att denna sektor
utgör grunden för den generella välfärdspolitiken. Genom en väl
utbyggd offentlig sektor har tryggheten vid ålderdom, sjukdom
och handikapp värnats. Utbildning och omsorg har erbjudits på
lika villkor för alla. En solidarisk finansiering har
möjliggjort utbyggnaden och bidragit till en relativt sett jämn
fördelning av välfärden.

Motionärerna menar att regeringens inställning till
välfärdspolitiken och den offentliga sektorn är oklar. Någon
samlad syn på den offentliga sektorn har inte heller redovisats.
Regeringens politik förefaller vara inriktad på nedskärningar
och privatiseringar -- inte på utveckling eller förnyelse.

Enligt motionärerna är den offentliga verksamheten ofta av hög
kvalitet, främst tack vare en kompetent och motiverad personal.
Ett ökat inslag av konkurrens kan bidra till en hushållning med
resurserna och ett förbättrat innehåll. En nödvändig
förutsättning för privata inslag är dock att de inordnas i en
solidarisk finansiering och att de blir föremål för demokratisk
insyn och kontroll. Motionärerna avvisar att vinstintressen
skall vara styrande för utformningen av vård, utbildning och
omsorg.

När det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
understryks i motionen att kommunernas och landstingens
organisatoriska och finansiella handlingsfrihet successivt har
vidgats. En ändrad styrning från statsmakterna ställer å andra
sidan ökade krav på uppföljning och utvärdering från statens
sida och på kommunernas och landstingens uppföljnings- och
utvärderingssystem.

För den kommunala sektorn anges fem handlingslinjer som aktivt
skall bidra till en effektivare och bättre verksamhet:

Tydligare rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän

Ökad decentralisering av uppgifter från staten till kommuner
och landsting samt ökad delegering så att besluten flyttas
närmare de anställda och medborgarna

Bättre villkor för de anställda genom ändrad
arbetsorganisation och satsningar på kompetensutveckling

Förbättring av effektiviteten och kostnadskontrollen genom
att nya metoder för styrning och uppföljning utvecklas

Ökad satsning på utvärdering och på spridning av goda exempel
för att ge stimulans till utveckling och förnyelse

Den statliga förvaltningen behandlas i den socialdemokratiska
kommittémotionen mot bakgrund av det treåriga program för
omställning och minskning av den statliga administrationen
som den dåvarande regeringen redovisade i anslutning till 1991
års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 del II). I
samband med behandlingen av programmet begärde riksdagen att
regeringen skulle lämna samlade redovisningar av de resultat som
uppnåtts. I årets budgetproposition finns inte någon redovisning
av hur arbetet förts vidare eller av vilka erfarenheter och
resultat som vunnits. I motion Fi504 (s) ställs nu krav på att
regeringen allra senast i samband med nästa års
budgetproposition skall lämna en sådan redogörelse.

I motion Fi504 krävs också att riksdagen begär att regeringen
sätter i gång ett utredningsarbete om internationalisering av
den statliga förvaltningen. Syftet är att överväga vilka
åtgärder som krävs för att förbereda statsförvaltningen inför
ett öppet Europa. Ett sådant arbete aviserades i 1991 års
kompletteringsproposition.

I den socialdemokratiska kommittémotionen understryks
slutligen att den statliga förvaltningen skiljer sig från den
privata när det t.ex. gäller frågor om rättstillämpning,
offentlighet, sekretess och resultatanalys. Statsförvaltningen
har därför specifika kompetenskrav, och särskilda åtgärder
behövs för att säkerställa de statliga myndigheternas behov av
utbildningar.

I motion Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) aktualiseras
behovet av samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet i
glesbygd. Motionärerna pekar på behovet av sektorsövergripande
lösningar för att vidmakthålla offentlig service i främst
Lapplands, Jämtlands och Härjedalens glesbygder. I detta
sammanhang har inte minst polisen en viktig roll. Med en viss
mindre förstärkning kan polisen i samverkan med andra
myndigheter ta på sig vidgade uppgifter -- t.ex. tulluppgifter
och delar av räddningstjänsten -- och bidra till ur
samhällsekonomisk synpunkt rationella lösningar.

I motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) tas
frågan om kooperation som medel i förnyelsen av den offentliga
sektorn upp. Det har blivit allt vanligare att offentligt
finansierad verksamhet bedrivs i fristående former. Motionärerna
menar att bland dessa fristående driftsformer intar den
kooperativa en särart. Det kooperativa företaget lägger
tonvikten vid medlemmarnas nytta av företaget. I det kooperativa
företaget kan närhet och inflytande kombineras med långsiktighet
och sociala mål. I motionen ges exempel på den pågående
utvecklingen av olika kooperativa former såsom brukarkooperativ,
personalkooperativ och samhällskooperativ. Motionärerna ställer
krav på åtgärder genom kooperativa rådet för att öka
konsumenternas och personalens information och kunskaper om
kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

En framgångsrik ekonomisk utveckling i Sverige under
1990-talet är i hög grad beroende av hur vi lyckas med
reformeringen av den offentliga sektorn. Det hänger bl.a. samman
med att den offentliga sektors andel av BNP i vårt land är
större än i något annat jämförbart land. Valfriheten,
produktiviteten och servicenivån måste öka. Det kan inte minst
ske genom att produktionen av service läggs på andra händer.
Andelen entreprenader i statlig och kommunal förvaltning bör
således öka samtidigt som huvudmannaskapet för delar av
nuvarande offentlig verksamhet kan komma att omprövas.
Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för att
öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.

Ett omfattande förnyelsearbete pågår för närvarande inom såväl
den statliga som den kommunala förvaltningen. I årets finansplan
(prop. 1991/92:100 bil. 1) har regeringen gett uttryck för sin
syn på styrningen av statsförvaltningen och på olika finansiella
frågor som rör de statliga myndigheterna. I inledningen till
civildepartementets huvudtitel (prop. 1991/92:100 bil. 14) har
en redovisning gjorts av pågående utvecklingsarbete när det
gäller bl.a. den regionala samhällsförvaltningen och de
kommunala frågorna.

I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkande 1
anförs att regeringen inte har redovisat någon samlad syn på den
offentliga sektorns utveckling. Det torde emellertid enligt
utskottets mening inte råda något tvivel om regeringens
inställning till den offentliga sektorn även om denna -- i
motsats till tidigare år -- inte presenterats i en separat
bilaga till budgetpropositionen. Utskottet anser att
budgetpropositionen i princip inte bör belastas med information
som inte har sammanhang med konkreta förslag som föreläggs
riksdagen.

I den socialdemokratiska kommittémotionen Fi504, yrkande 2,
begärs att regeringen senast i 1993 års budgetproposition skall
lämna en redogörelse över det treåriga omställningsprogram för
den statliga administrationen som riksdagen beslutade om våren
1991. Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att
riksdagen i samband med sitt beslut begärde en kontinuerlig och
samlad uppföljning av programmet (1990/91:FiU37). En första
avrapportering av personalkonsekvenser m.m. har lämnats redan i
vårens kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150).

I samma motion, yrkande 3, begärs en utredning om
statsförvaltningen och den ökade internationaliseringen. Ett
sådant arbete har nu satts i gång genom tillsättandet av
utredningen (Ju 1992:B) Vissa frågor om den svenska
statsförvaltningens samarbete med regeringen vid ett svenskt
EG-medlemskap m.m. Motionärernas önskemål har således
tillgodosetts.

I anslutning till yrkande 8 i motion Fi504 av Hans Gustafsson
m.fl. (s) tas frågan om de statliga myndigheternas
utbildningsbehov upp. Det sker bl.a. mot bakgrund av regeringens
förslag att lägga ner SIPU. Utskottet vill understryka att
myndigheterna numera i princip själva ansvarar för sina
utbildningsfrågor och därmed också avgör hur behoven av
utbildning skall tillgodoses och hur mycket resurser som skall
användas på detta jämfört med andra möjliga användningar.
Myndigheterna har därvid att välja mellan ett stort utbud av
utbildningsanordnare. Bland dessa finns också vissa statliga
myndigheter som t.ex. RRV när det gäller utbildning i
resultatanalys och ekonomiadministrativa frågor och statens
arbetsgivarverk beträffande viss chefsutbildning. Enligt
utskottets bedömning bör det mot bakgrund av det anförda inte
vara några svårigheter att säkerställa de statliga
myndigheternas behov av utbildning.

Utskottet övergår härefter till att behandla några enskilda
motioner som tar upp olika förnyelsefrågor inom den offentliga
sektorn.

Utskottet delar i allt väsentligt vad som sägs i motion
Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) om behovet av samverkan
mellan stat och kommun för att upprätthålla offentlig service i
t.ex. glesbygdsområden. På den statliga sidan har främst
länsstyrelserna att verka för att en sådan samordning kommer
till stånd. Utskottet konstaterar att intressanta
samverkansprojekt innebärande bl.a. lokalmässig samordning pågår
i Västernorrlands och i Norrbottens län. Motionärerna pekar på
polisverksamhetens betydelse i sammanhanget. Enligt vad
utskottet har erfarit prövar regeringen för närvarande en
framställning från länsstyrelsen i Jämtlands län om vidgade
uppgifter för polisen. Länsstyrelsen föreslår bl.a. lagändringar
som skulle möjliggöra för polisen att erbjuda kommunerna vissa
tjänster i glesbyggda områden.

Beträffande motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
kan utskottet konstatera att det råder en betydande samsyn när
det gäller behovet av att utveckla kooperativa lösningar inom
bl.a. den offentliga sektorn. Utskottet vill i sammanhanget
hänvisa till vad regeringen anför i civildepartementets bilaga i
årets budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 14).
Motionärerna menar att det är angeläget att kunskaperna om den
kooperativa företagsformen ökas genom insatser från Kooperativa
rådet. Enligt utskottets mening sker detta i viss utsträckning
redan i dag. Rådet ger ekonomiskt stöd till de lokala
kooperativa utvecklingscentra som finns på olika håll i landet.
Dessa centra har som en av sina främsta uppgifter att sprida
information och svara för rådgivning. Rådet arbetar också för
att ta fram ett forskningsprogram på området tillsammans med
glesbygdsmyndigheten. Vidare har rådet tagit initiativ till att
i samarbete med NUTEK få till stånd en bättre samverkan mellan
utvecklingsfonderna och de lokala kooperativa utvecklingscentra.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet
motionerna Fi502 (s), Fi503 (s) samt Fi504 (s) yrkandena 1--3
och 8.

Statliga myndigheters telefonservice

I motion Fi505 av Bengt Hurtig (v) understryks att det är
angeläget att man i statlig verksamhet har en god serviceanda
gentemot medborgarna. Motionären pekar på att privata företag
ofta använder televerkets 020-nummer för att förbättra servicen
mot kunderna. I motionen begärs att regeringen vidtar åtgärder
så att medborgarna i högre utsträckning kan använda 020-nummer i
kontakter med statlig verksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksdagens beslut
våren 1989. Utskottet ansåg att 020-systemet i ökad utsträckning
borde tillämpas inom statsförvaltningen. Vad utskottet anförde
gav riksdagen regeringen till känna (1988/89:FiU30, rskr. 327).

I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att
ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska
frågor övervägs. Utskottet uppmärksammade i ett yttrande till
konstitutionsutskottet (1991/92:FiU3y) att ärendet ännu inte
föranlett någon åtgärd. Finansutskottet utgår från att
regeringen återkommer till riksdagen i frågan senast i samband
med att 1993 års budgetproposition läggs fram.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motion
Fi505 (v).

Rationalisering av offentlig sektor

I motion Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om
rationalisering av den offentliga sektorn sägs att det
enorma skattetrycket förhindrat utveckling och tillväxt och
därmed drastiskt försämrat våra möjligheter att uppfylla de
välfärdslöften som under åren givits till medborgarna.
Transfereringssystemen måste därför analyseras och moderniseras.
Produktionen av varor och tjänster inom den offentliga sektorn
måste vidare förbättras och effektiviseras. Genom förbättrad
konkurrens kan produktiviteten och produktkvaliteten höjas och
kostnaderna sänkas.

I motionen sägs att det finns en stor besparingspotential i
det fysiska kapital (fastigheter, maskiner, inventarier) som den
offentliga sektorn förfogar över. Om man överför erfarenheterna
från industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga
kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska
kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på
kapitalreduktionen. Därtill kommer reducerade räntekostnader.
Besparingseffekten inom hälso- och sjukvården skulle, hävdas det
i motionen, bli 35 miljarder kronor.

Enligt motionärerna har man inom den offentliga verksamheten
hittills inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid det sysselsatta
kapitalet. Det finns enorma möjligheter att förbättra
effektiviteten genom att ge de producerande enheterna egna
balansräkningar, att mäta kapitalavkastningen och ställa krav på
höjd kapitalomsättningshastighet. I motionen begärs därför att
en chefsutbildning startas i syfte att skapa bättre
förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten
i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och
kapitalomsättning. Riksdagen föreslås också hos regeringen
begära en utredning om rationaliseringspotentialen i statlig,
kommunal och landstingskommunal verksamhet.

I motion Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om
rensning bland myndigheter och verk ställs krav på en
utredning med uppgift att kraftfullt rationalisera hela
strukturen av verk och myndigheter i Sverige. Enligt
motionärerna har 119 nya verk och myndigheter tillkommit sedan
1960 om man undantar kronofogde- och skattemyndigheterna. Sedan
den 1 juli har Sverige fått åtminstone sju nya statliga
myndigheter. En övergripande kartläggning bör göras av en
fristående utredning. I utredningen bör man också dra upp
riktlinjerna och sätta upp målen för nedläggningar,
sammanslagningar och effektiviseringar av myndigheter och verk.

Utskottet vill med anledning av motion Fi506 (nyd) anföra
följande. Ett av de grundläggande skälen för den pågående
omställningen av den statliga fastighetsförvaltningen och
lokalförsörjningen har varit att få till stånd en effektivare
kapitalanvändning. De av riksdagen hösten 1991 fastställda
riktlinjerna innebär bl.a. att fastighetsförvaltningen bör
skiljas från brukandet av lokaler och mark samt att
fastighetsförvaltningen så långt möjligt bör bedrivas med
marknadsmässigt avkastningskrav och i separata resultatenheter
(prop. 1991/92:44, FiU8).

En liknande utveckling sker inom den kommunala sektorn. Inom
några landsting har man genomfört en bolagisering av
fastighetsförvaltningsverksamheten. Åtskilliga landsting har
motsvarande verksamhet organiserad i form av resultatenheter med
såväl resultaträkningar som balansräkningar. De allra flesta
landstingen har infört någon typ av marknadsliknande hyror. På
det sättet kan man bl.a. göra användarna medvetna om kostnaderna
för lokalerna, minska behoven av nybyggnad och minska
ytanvändningen.

Det finns enligt utskottet goda möjligheter till besparingar
genom en effektivare fastighetsförvaltning och lokalanvändning
inom den offentliga sektorn. Det går emellertid enligt utskottet
inte att överföra erfarenheter från industrin på det
schablonmässiga sätt som motionärerna gör. Enligt beräkningar
som landstingsförbundet låtit utomstående expertis göra skulle
ett normallandsting genom en effektivare kapitalanvändning kunna
frigöra ett finansiellt utrymme på cirka 1 miljard kronor,
vilket motsvarar nästan fyra års investeringar. Det handlar här
främst om realisationsinkomster och således om engångseffekter.

Utskottet vill också erinra om att statsförvaltningen nu
successivt övergår till en ny redovisningsmodell. Den skall vara
införd senast till den 1 juli 1993 och innebär en redovisning i
mer företagsliknande former. Krav kommer bl.a. att ställas på
såväl resultaträkning som balansräkning. Utskottet anser det
inte motiverat med ett omfattande utredningsarbete om
rationaliseringsfrågor på det sätt som föreslås i motionen. Som
utskottet här visat pågår ett betydande utvecklingsarbete på
området. Enligt utskottets mening finns det på såväl den
statliga som den kommunala sidan en stor medvetenhet om de
besparingsmöjligheter som en effektiv fastighetsförvaltning
innebär.

Utskottet anser för sin del inte att det är påkallat att
tillsätta någon särskild utredning för att se över den statliga
förvaltningsstrukturen på det sätt som föreslås i motion Fi704
(nyd). En mycket omfattande omstrukturering genomförs för
närvarande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det beslut
som riksdagen tog våren 1991 om en minskning med 10 % av den
statliga administrationen. Det rör sig om många olika typer av
förändringar. Myndigheter läggs ihop eller avvecklas. I vissa
fall bildas nya myndigheter genom en uppdelning av verksamheten.
Förändringar av huvudmannaskap förekommer också liksom ändrade
verksamhetsformer, t.ex. övergång från myndighet till affärsverk
eller bolag.

I ett pågående granskningsprojekt hos riksdagens revisorer har
omstruktureringarna inom statsförvaltningen studerats. Därvid
har verksamhets- och organisationsförändringar som genomförts
under 1991 och planeras för år 1992 kartlagts. De uppgår till
minst ett 60-tal. I ett 20-tal fall har uppsägningar av personal
skett eller kommer att ske. Flera myndigheter har lagts ned,
bl.a. transportrådet som särskilt tagits upp i motionen. Som
tidigare berörts ger regeringen i vårens
kompletteringsproposition en redovisning av erfarenheterna av de
pågående förändringarna.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (nyd) och
Fi704 (nyd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förnyelse av offentlig sektor
att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Fi502, 1991/92:Fi503 samt 1991/92:Fi504
yrkandena 1--3 och 8,

res. 1 (s)

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice
att
riksdagen avslår motion 1991/92:Fi505,

res. 2 (nyd)
3. beträffande rationalisering av offentlig sektor
att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Fi506 och 1991/92:Fi704.
res. 3 (nyd)

Stockholm den 28 april 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne
Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf
Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Förnyelse av offentlig sektor (mom. 1)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors
(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "En framgångsrik" och på s. 6 slutar med "av utbildning"
bort ha följande lydelse:

Den offentliga sektorn utgör grunden för den generella
välfärden och är av stor betydelse för medborgarnas/de enskilda
människornas trygghet och service. En solidarisk finansiering av
den offentliga sektorn ger möjlighet till att erbjuda utbildning
och omsorg på lika villkor.

Utskottet anser att regeringens inställning till
välfärdspolitik och offentlig sektor är oklar. Någon samlad syn
på hur de offentliga verksamheterna bör utvecklas redovisas
inte.

Den offentliga sektorns utveckling -- inte minst inom områdena
vård, omsorg och utbildning -- har en stor betydelse för
välfärden och för samhällsekonomin. Därför är det viktigt att
politiken inriktas på att inom ramen för en effektiv hushållning
med de gemensamma resurserna åstadkomma en kvalitativt god
verksamhet.

Den borgerliga regeringen saknar uppenbarligen vilja och
förmåga att utveckla och förnya den offentliga sektorn. De
åtgärder som föreslås är ensidigt inriktade på nedskärningar och
besparingar. Utgångspunkten verkar vara att offentligt driven
verksamhet är ineffektiv. Som framgått ovan delar vi inte den
uppfattningen. Utskottet konstaterar dock att det finns ett
behov av att reformera den offentliga sektorn för att på bästa
sätt bidra till alla medborgares välfärd och trygghet. Vår
ambition är att utveckla välfärden och inte att avveckla den.

Utskottet ställer sig således bakom det som i anslutning till
yrkande 1 i motion Fi504 (s) anförs om utveckling av
offentlig sektor. Utskottet delar också det som i motionen sägs
om genomförandet av omställningen av statsförvaltningen
(yrkande2), om ett särskilt utredningsarbete om
internationaliseringen av statsförvaltningen (yrkande 3) samt om
kompetensutvecklingen av den statligt anställda personalen
(yrkande 8).

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "och 8" bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi504 yrkandena
1--3 och 8.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande förnyelse av offentlig sektor

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi504 yrkandena
1--3 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:Fi502 och
1991/92:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Statliga myndigheters telefonservice (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi505 (v)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att riksdagen redan våren 1989 beslöt om
en ökad användning av 020-nummer inom statsförvaltningen
(1988/89:FiU30, rskr. 327). Enligt utskottets uppfattning är
det mycket uppseendeväckande att regeringen under de tre år som
gått inte vidtagit någon som helst åtgärd för att effektuera
riksdagens beställning.

I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att
ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska
frågor bereds. Några kostnadskalkyler har inte redovisats. Inte
heller har uppgivits vilka eventuella tekniska problem som är
aktuella. Finansutskottet utgår från att regeringen återkommer
till riksdagen i frågan under hösten 1992. Utskottet förordar
att en försöksverksamhet snarast sätts i gång på ett antal
myndigheter som har stora kontaktytor mot allmänheten. Därigenom
kan man också få ett bättre underlag för att bedöma kostnaderna.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi505 (v) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi505 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Rationalisering av offentlig sektor (mom. 3)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "och Fi704 (nyd)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt vad som i motionerna Fi506 (nyd) och
Fi704 (nyd) anförs om behovet av en rationalisering av den
offentliga sektorn och om strukturella förändringar inom den
statliga förvaltningen.

Det finns enligt utskottet möjligheter till betydande
besparingar genom en effektivare fastighetsförvaltning och
lokalanvändning inom den offentliga sektorn. Här skulle man på
ett systematiskt sätt kunna dra nytta av erfarenheterna från
näringslivet. Det finns därför starka motiv för ett statligt
initiativ för att utreda den samlade besparingspotential som
finns hos stat, landsting och kommuner i form av en effektivare
användning av det fysiska kapitalet.

Enligt utskottets mening är ledarskapet av största betydelse
för att rätt utnyttja de rationaliseringsmöjligheter som finns.
En chefsutbildning bör därför startas för att få i gång
nytänkande inom den offentliga verksamheten. Även på detta
område finns många lärdomar att dra från den privata sektorn.

Utskottet konstaterar att det pågår vissa organisatoriska
förändringar inom den statliga byråkratin. Det är utmärkt. Dock
finns det inte någon samlad redovisning av de pågående
verksamhets- och organisationsförändringarna inom
statsförvaltningen. Inte heller sker någon uppsamling av
erfarenheter av de strukturförändringar som genomförs. Det finns
således klara skäl att genomföra den av motionärerna föreslagna
kartläggningen. Ännu viktigare är det givetvis att i enlighet
med motionen dra upp riktlinjer och mål för fortsatta och
kraftfullare omstruktureringar.

Vad utskottet här har anfört med anledning av motionerna Fi506
och Fi704 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande rationalisering av offentlig sektor

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi506 och
1991/92:Fi704 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Vänsterpartiet instämmer i reservation 2 av Bo G Jenevall
(nyd) om de statliga myndigheternas telefonservice.

Innehåll

Sammanfattning1
Motionsyrkandena1
Utskottet3
Förnyelse av offentlig sektor3
Statliga myndigheters telefonservice7
Rationalisering av offentlig sektor7
Hemställan9

Reservationer
1. Förnyelse av offentlig sektor (mom.1) (s)11
2. Statliga myndigheters telefonservice (mom.2) (nyd)12
3. Rationalisering av offentlig sektor (mom.3) (nyd)12

Meningsyttring av suppleant (v)
(mom.2)13