Nytt kriminalregister m.m.

Betänkande 1991/92:JuU25

Justitieutskottets betänkande 1991/92:JUU25

Nytt kriminalregister m.m.

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92

JuU25

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 3 (justitiedepartementet) har
regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
justitieministern anfört om riktlinjerna för uppbyggnaden av ett
nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister (s. 55).

Utskottet

Bakgrund

Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om
personer som är dömda till andra påföljder än enbart böter. För
registret gäller bestämmelserna i lagen (1963:197) om allmänt
kriminalregister (kriminalregisterlagen). Rikspolisstyrelsen
(RPS) och polismyndigheterna ute i landet för olika slag av
polisregister. För dessa gäller bestämmelserna i lagen (1965:94)
om polisregister m.m. (polisregisterlagen).

År 1971 fördes det allmänna kriminalregistret över från
kriminalvårdsstyrelsen till RPS. I samband med överföringen
fördes kriminalregistret samman med det centrala personregister
som RPS då förde och som innehöll uppgifter om såväl påföljder
som misstankar om brott. Det samordnade registret, som förs med
hjälp av ADB, kallas person- och belastningsregistret (PBR). För
de olika delarna av PBR gäller skilda regelkomplex. Innehållet i
den del som gäller kriminalregistret regleras av
kriminalregisterlagen. För PBR i övrigt gäller
polisregisterlagen.

PBR ingår som ett delsystem i BROTTSRI som i sin tur utgör en
del av rättsväsendets informationssystem. Detta består inte av
en databank på en och samma anläggning utan av en rad från
varandra fristående men begreppsmässigt och tekniskt samordnade
rutiner på olika anläggningar. Syftet med rättsväsendets
informationssystem är bl.a. att förenkla och förbättra
informationsutbytet mellan myndigheterna i rättsväsendet.
Arbetet leds av samarbetsorganet för rättsväsendets
informationssystem (SARI).

I BROTTSRI ingår system med rutiner i brottmålsförfarandet i
vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt
system för förfarandet inom kriminalvården. Förutom PBR omfattar
BROTTSRI bl.a. system för ordningsbot och för strafföreläggande
och för register över påföljder som har betydelse för
körkortsfrågor.

Frågan om den centrala brottsregistreringen i framtiden
behandlades i proposition 1987/88:122 om ändringar i kriminal-
och polisregisterlagarna m.m. I propositionen konstaterades att
det nuvarande PBR var föråldrat och komplicerat såväl i tekniskt
avseende som när det gällde den rättsliga regleringen och att
det behövdes genomgripande förändringar i fråga om den
registrering som för närvarande görs i PBR. Vid en teknisk
översyn borde man enligt propositionen i första hand överväga en
lösning som innebär att belastnings- och misstankeuppgifter
skall finnas i skilda register. Ett nytt system borde också vara
mer flexibelt än det nuvarande så att ändringar i fråga om
registerinnehåll och registerutdrag kan göras utan stora
kostnader. Enligt propositionen borde vidare registreringen av
påföljder av betydelse för körkortsfrågor integreras med den
registrering som för närvarande sker i PBR. Dessa uttalanden
godtogs under riksdagsbehandlingen (JuU 1987/88:34, rskr. 283).

I en skrivelse till regeringen den 30 mars 1990 (jfr SARI
rapport 1989:2) har SARI föreslagit att den registrering som för
närvarande görs i PBR och registret över påföljder som har
betydelse för körkortsfrågor i framtiden skall göras i två
olika register. I det ena registret -- av SARI kallat
kriminalregistret -- skall antecknas sådana påföljdsuppgifter
som gäller bl.a. domar och slutliga beslut i brottmål, godkända
ordningsförelägganden och strafförelägganden, regeringsbeslut om
nåd och påföljder av betydelse för körkortsfrågor. I det andra
registret -- av SARI kallat misstankeregistret -- bör antecknas
kortfattade uppgifter om bl.a. brottsanmälningar,
åklagarinträde, delgivning av misstanke om brott och beslut att
väcka åtal. De båda registren bör enligt SARI regleras i skilda
författningar. För andra register inom polisen, såväl
ADB-register som manuella register, bör det enligt SARI
fortfarande finnas en polisregisterlag. Både kriminalregistret
och misstankeregistret bör enligt SARI:s skrivelse förläggas
till RPS:s enhet i Kiruna.

Vid anmälan av datalagsfrågor m.m. i 1991 års
budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 16 och 17) tog
föredragande departementschefen upp frågan om den framtida
utformningen av brottsregistreringen. Departementschefen sade
sig i stort ansluta sig till SARI:s förslag till förändring av
lagstiftningen om brottsregister samt att det fortsatta tekniska
utvecklingsarbetet på brottsregistreringen borde ske efter de
riktlinjer som SARI föreslagit. Departementschefen anmälde
samtidigt att en promemoria med förslag till ny
brottsregisterlagstiftning var under utarbetande i
justitiedepartementet.

I årets budgetproposition förklarar justitieministern att hon
kan ansluta sig till de överväganden som tidigare gjorts i
ärendet och att uppbyggnaden av brottsregistreringen således bör
utformas efter de linjer som SARI har föreslagit. Hon nämner att
arbetet med utformningen av förslag till ny
brottsregisterlagstiftning pågår inom departementet och att
utgångspunkten för arbetet är de förslag till kriminal- och
misstankeregister som SARI lagt fram. Inriktningen är, säger
hon, att de nya registren i fråga om innehållet i huvudsak bör
motsvara vad som i dag registreras i PBR och registret över
påföljder som har betydelse i körkortsfrågor. En
departementspromemoria med förslag till lagstiftning kommer att
sändas ut på remiss inom kort.

Riksåklagaren (RÅ) och RPS utvecklar nu nya rutiner för
strafföreläggande resp. ordningsföreläggande med sikte på att de
skall kunna tas i bruk under år 1992. RPS:s enhet i Kiruna skall
ombesörja viss databehandling i de nya rutinerna men också ha
självständiga uppgifter när det gäller uppbörd av böter i
ordningsföreläggande och strafföreläggande och maskinell
framställning av olika meddelanden. Enheten i Kiruna avses få nu
aktuella uppgifter redan när de nya rutinerna för
ordningsföreläggande och strafföreläggande tas i bruk.

SARI har utrett två alternativ för en uppbyggnad av
misstankeregistret och kriminalregistret vid enheten i
Kiruna (se SARI rapport 1989:2). På uppdrag av SARI gör nu
statskontoret en utredning av säkerhetsfrågor m.m. vid
datakommunikation mellan rättsväsendets myndigheter och enheten.

I propositionen förklarar justitieministern att de riktlinjer
för lagstiftningen om brottsregistreringen som hon dragit upp
gör det möjligt att dels utvidga det tekniska arbetet för
misstankeregistret och kriminalregistret och dels att inleda
konstruktionsfasen för de bägge registren. Enligt vad hon vidare
anför behöver emellertid de nyss nämnda alternativen
detaljstuderas. Detta gäller bl.a. successiv avveckling av äldre
register och successiv uppbyggnad av nya register samt
tidsplanering och kostnadsberäkning.

Överväganden

Olika frågor om brottsregistrering har tidigare uppmärksammats
i riksdagen, bl.a. såsom anges i propositionen i ett
lagstiftningsärende år 1988 om ändringar i kriminal- och
polisregisterlagarna (prop. 1987/88:122, JuU34, rskr. 283).

Utskottet vill här erinra om att utskottet i det ärendet
uttalade sig för att pågående reformarbete borde bedrivas med
all möjlig skyndsamhet. Detta gällde inte minst den också
tidigare uppmärksammade frågan om den enskildes rätt till insyn
i polisregister. Under hänvisning till att utskottet redan i
sitt betänkande JuU 1984/85:27 hade uttalat sig för skyndsamhet
i saken underströk utskottet i 1988 års ärende kraftigt vikten
av att arbetet på en lösning av denna fråga bedrevs energiskt
och med skyndsamhet. I september 1990 underströk utskottet på
nytt intresset av skyndsamhet i ärendet (1990/91:JuU1 s. 28).

Utskottet, som inte finner anledning till erinran mot vad
justitieministern anfört i budgetpropositionen om riktlinjerna
för uppbyggnaden av ett nytt kriminalregister och ett nytt
misstankeregister, vill erinra om sina tidigare uttalanden på
området och ånyo inskärpa vikten av skyndsamhet i
översynsarbetet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande riktlinjer för ett nytt kriminalregister m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 28 april 1992

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Jerry
Martinger (m), Ulla-Britt Åbark (s), Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s), Birgit Henriksson (m), Nils Nordh (s),
Karl Gustaf Sjödin (nyd), Göran Magnusson (s), Lars Sundin (fp),
Sigrid Bolkéus (s), Christel Anderberg (m), Kent Carlsson (s),
Anders Svärd (c) och Kjell Eldensjö (kds).