Nya rösträttsregler i ECB-rådet (prop. 2003/04:52)

Betänkande 2003/04:FIU25

Finansutskottets betänkande2003/04:FIU25

Nya rösträttsregler i ECB-rådet (prop. 2003/04:52)

---

Sammanfattning
Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet att ändra artikel 10.2 i
stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken
(ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs i ECB-rådet
- ECB:s högsta beslutande organ. Motivet till de nya reglerna är bl.a.
att bibehålla beslutseffektiviteten i ECB-rådet när EU och valutaunionen
utökas med nya medlemsländer. Ändringen ska träda i kraft när samtliga
medlemsstater i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina
respektive konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den
31 mars 2004.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen godkänner de
nya rösträttsreglerna i ECB-rådet. En motion som väckts med anledning av
propositionen avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Nya rösträttsregler i ECB-rådet
Riksdagen bifaller proposition 2003/04:52 och avslår motion 2003/04:Fi15.

Reservation (v, mp)
Stockholm den 9 mars 2004
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia
Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),
Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Olle Sandahl
(kd) och Siv Holma (v).

Redogörelse för ärendet
Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att ändra artikel
10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska
centralbanken (ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs
i ECB-rådet - ECB:s högsta beslutande organ. Beslutet stämmer överens med
det förslag till nya rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet
till Europeiska rådet. Ändringen ska träda i kraft när samtliga medlemsstater
i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina respektive
konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den 31 mars 2004.

I proposition 2003/04:52 föreslår regeringen att riksdagen godkänner
Europeiska rådets beslut om ändring i stadgan för Europeiska
centralbankssystemet
och Europeiska centralbanken. Efter riksdagens godkännande avser regeringen
att ratificera beslutet. Med anledning av propositionen har en motion
väckts. I motionen yrkas avslag på propositionen.

Utskottets överväganden
Nya rösträttsregler i ECB-rådet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inget att erinra mot förslaget om nya rösträttsregler i
ECB-rådet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag samt avstyrker
motionen.
Jämför reservation (v, mp).
Beslutsstrukturen i Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken (ECB) har följande övergripande beslutsorgan:
ECB-rådet. Rådet består av medlemmarna i direktionen samt centralbankscheferna
i de medlemsländer som infört euron. Alla deltagare i rådet har en röst
vardera, vilket innebär att det i dagsläget finns 18 röster i rådet. Rådets
huvuduppgift är utforma och besluta om penningpolitiken i euroområdet.
Direktionen. Direktionen består av ordförande, vice ordförande samt fyra
andra medlemmar. Medlemmarna i direktionen utses av Europeiska rådet på
stats- eller regeringschefsnivå. Direktionens huvuduppgift är att genomföra
den penningpolitik som ECB-rådet beslutat samt utfärda anvisningar till
de nationella centralbankerna.
ECB:s allmänna råd. Allmänna rådet består av ordförande och vice ordförande
i direktionen samt centralbankscheferna i samtliga medlemsländer i EU.
Allmänna rådet är ett beslutsorgan som endast existerar så länge det finns
medlemsländer som inte infört euron. Rådets uppgifter är av mer administrativ
karaktär.
Propositionens förslag
Vid sitt möte den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att
ändra artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och
Europeiska centralbanken. Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande
införs i ECB-rådet. Beslutet stämmer överens med det förslag till nya
rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet till Europeiska rådet.
Motivet till de nya reglerna är bl.a. att bibehålla beslutseffektiviteten
i ECB-rådet när EU och valutaunionen utökas med nya medlemsländer.

Principerna för de nya rösträttsreglerna
De nya rösträttsreglerna bygger på följande principer:
Antalet röstande i ECB-rådet ska ej överstiga 21 röster. De sex medlemmarna
i direktionen ska ha permanent rätt att rösta. Därmed återstår 15 röster
som fördelas mellan centralbankscheferna i de medlemsländer som infört
euron.
De 15 rösterna fördelas genom att medlemsländerna placeras i olika grupper
och att varje grupp tilldelas ett visst antal röster. Inom varje grupp
roterar sedan rösterna mellan centralbankscheferna och rösträtten ska
tidsmässigt fördelas lika mellan centralbankscheferna.
Indelningen i grupper görs utifrån en rangordning av medlemsländerna.
Rangordningen bestäms i sin tur av en indikator som består av två olika
faktorer. Den första faktorn utgörs av det enskilda medlemslandets andel
av valutaunionens totala BNP till marknadspris. Denna faktor har vikten
5/6 i indikatorn. Den andra faktorn, med vikten 1/6, utgörs av medlemslandets
andel av valutaunionens sammanlagda balansräkning för de monetära instituten.
Denna faktor ska spegla storleken på medlemslandets finansiella sektor
i relation till hela valutaunionens finansiella sektor.
Alla medlemmar av ECB-rådet ska ha rätt att delta och yttra sig vid rådets
möten, även om de för tillfället inte har rösträtt.
Röstfördelning när fler än 15 medlemsländer infört euron
De nya rösträttsreglerna och det nya rotationssystemet ska införas först
när 16 medlemsländer infört euron. När detta sker delas centralbankscheferna
in i två grupper som ska dela på de 15 rösterna. Grupperna formeras på
följande sätt:
Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna
enligt den ovan beskrivna rangordningen. Centralbankscheferna i denna
grupp får dela på fyra röster.
Grupp två ska bestå av resterande medlemsländer som tillsammans får dela
på 11 röster.
Denna grupp- och röstindelning gäller tills fler än 21 länder infört euron.

Röstfördelning när fler än 21 medlemsländer infört euron
När 22 medlemsländer infört euron ska centralbankscheferna delas i tre
grupper. Dessa grupper formeras på följande sätt:
Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna
enligt rangordningen. Denna grupp får dela på fyra röster.
Grupp två ska bestå av hälften av det totala antalet centralbankschefer
i ECB-rådet, avrundat uppåt. Denna hälft hämtas från de länder som i
rangordningen följer på de fem som ingår i grupp ett. Gruppen får dela på
8 röster.
Grupp tre ska bestå av återstående medlemsländer som tillsammans får dela
på 3 röster.
Tillämpningsföreskrifter
I Europeiska rådets beslut framgår att rösträttsfrekvensen i den första
gruppen av centralbankschefer inte ska vara lägre än frekvensen i den
andra gruppen. För att undvika att så blir fallet kan ECB-rådet besluta
om tillämpningsföreskrifter om att senarelägga införandet av det nya
rösträttsförfarandet. Tillämpningsföreskrifterna ska antas med två
tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter i ECB-rådet.
Ikraftträdande
De nya rösträttsreglerna ska träda i kraft innan de nya länderna blir
medlemmar i EU den 1 maj 2004. Därför bör varje medlemsland ratificera
Europeiska rådets beslut senast den 31 mars 2004.
Motionen
I motion Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att förslaget till nytt
rösträttsförfarande innebär en ytterligare koncentration av makt till de
stora medlemsländerna i EMU. De stora länderna får genom förslaget rösta
betydligt oftare i ECB-rådet än de mindre länderna. Detta är, enligt
motionärerna, en utveckling som sker i hela EU-arbetet. Sverige är ett
litet land i EU och bör därför motarbeta alla förslag, inklusive det nu
aktuella, som resulterar i ett mindre inflytande för små länder. Motionärerna
underkänner också regeringens argument att förslaget bör godkännas eftersom
alla länder fortfarande kommer att ha yttrande- och närvarorätt i ECB-rådet.
Detta eftersom rösträttsreglerna blir som mest viktiga när ledamöterna
i rådet inte kan komma överens och frågorna går till omröstning. Enligt
motionärerna bör propositionen avslås i sin helhet.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att ECB-rådet kan fatta beslut på
ett effektivt sätt även när antalet medlemsländer som infört euron ökar.
Utskottet har därför inget att erinra mot det förslag till nya rösträttsregler
i ECB-rådet som beslutats av Europeiska rådet och som återges i propositionen.
Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag samt avstyrker
förslaget i motion Fi15 (mp).

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservation.
Nya rösträttsregler i ECB-rådet (v, mp)
av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om nya rösträttsregler i ECB-rådet. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2003/04:Fi15 och avslår proposition 2003/04:52.

Ställningstagande
Vi anser att förslaget till nytt rösträttsförfarande i ECB-rådet bidrar
till ytterligare koncentration av makten till de stora länderna i EMU.
Genom förslaget får t.ex. Tyskland och Frankrike rösta betydligt oftare
i ECB-rådet än de mindre länderna. Därmed ökar deras makt över penningpolitiken
i EMU-området.
Enligt vår mening är förslaget ännu ett bevis på den maktförskjutning som
nu sker i hela EU. I egenskap av en litet EU-land bör därför Sverige
motarbeta alla förslag, inklusive det nu aktuella rösträttsförslaget, som
resulterar i ett mindre inflytande för små länder.
Enligt propositionen röstar man sällan i ECB-rådet utan besluten tas genom
att rådet resonerar sig fram till ett ställningstagande. Ett viktigt
argument för regeringen att godkänna de nya rösträttsreglerna är därför
att reglerna ger alla EMU-länder rätt att närvara och yttra sig vid rådets
möten, även om de för tillfället inte har rösträtt. Enligt vår mening är
detta ett märkligt argument. Det är när länderna inte är överens och
frågorna går till omröstning som reglerna för vilka länder som får rösta
blir viktiga och avgörande.
Vi anser att förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet inte bör
genomföras, även om rösträttsreglerna i dagsläget inte direkt berör Sverige
eftersom svenska folket i höstas sade ett rungande nej till ett svenskt
EMU-medlemskap.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi anfört om förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet. Vi tillstyrker
därmed delvis motion Fi15 och avstyrker förslaget i propositionen.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:52 Ratificering av ändring i stadgan för Europeiska
centralbankssystemet och Europeiska centralbanken:
Riksdagen godkänner beslutet av den 21 mars 2003 av Europeiska rådet på
stats- eller regeringschefsnivå om ändring av artikel 10.2 i stadgan för
Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
Följdmotion
2003/04:Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp):
Riksdagen avslår proposition 2003/04:52 om ratificering av ändring i
stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Bilaga 2
Europeiska rådets beslut