Ny lag om leksakers säkerhet
Betänkande 2010/11:CU8
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2011-05-03
- Avgörande
- 2011-05-11
- Debatt
- 2011-05-11
- Beslut fattades
- 2011-05-11
- Planerat ikraftträdande
- 2011-07-20
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Nya regler ska göra leksaker säkrare (CU8)
Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 17 mars 2011, justerades 26 april 2011 och fick trycklov 2 maj 2011.Reservationer: 5
Alla beredningar i utskottet
2011-03-17
Nya regler ska göra leksaker säkrare (CU8)
Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:CU8
Webb-tv: Ny lag om leksakers säkerhet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 14 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Civilutskottets betänkande 8 om leksakers säkerhet innebär att en lag från 1992 ersätts med ny lagstiftning. Motivet till den nya lagstiftningen är att regeringen därmed genomför ett EU-direktiv från 2009. Det kan säkert finnas många motiv till att se över en nästan 20 år gammal lagstiftning, och särskilt när det gäller leksaker har väldigt mycket förändrats som bör föranleda nya bestämmelser.
Begreppet leksak syftar på en produkt som utformats med avsikt att barn under 14 år ska känna ett intresse för att använda produkten. Sedan kanske inte allt det som barn under 14 år gör med prylar kan kallas för lek.
Alla riksdagsledamöter har kanske inte haft förmånen att kunna studera barns lek. Det är ganska intressant, kan jag berätta. Man skulle kunna formulera sig så att det förmodligen inte finns någon gräns för uppfinningsrikedomen över hur så kallade leksaker kan användas och behandlas. I den följdmotion som Miljöpartiet skrivit på regeringens proposition radar vi upp ett stort antal exempel på hur oförutsägbar användningen av leksaker kan vara. Vi vuxna kommer nog aldrig att sluta förvånas över hur leksaker kan användas när barnen själva får bestämma.
När man lagstiftar om leksaker och om leksakers säkerhet menar vi därför att det är viktigt att beakta den verklighet som leksakerna utsätts för och inte begränsa lagstiftningen till att reglera det bruk som vuxenvärden kan föreställa sig. En säker leksak måste verkligen vara säker ur alla tänkbara perspektiv.
Fru talman! Varje år tillverkas i världen ca 250 miljoner ton plaster. Många av dem är så kallade mjuka plaster, konstruerade på ett sätt som gör att de lätt släpper ifrån sig olika molekyler i materialet. Många leksaker tillverkas av just sådana plaster. En viktig fråga blir därför de så kallade CMR-ämnena. Det handlar om kemikalier som är cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande.
Miljöpartiet anser att sådana ämnen inte ska få förekomma i leksaker. Vi har föreslagit ett totalförbud mot CMR-ämnen i leksaker. Den gräns på 0,1 procent som regeringen föreslår, och som finns i direktivet, anser vi inte är tillfredsställande just när det gäller leksaker. Regeringen hänvisar till att direktivet i fråga är ett fullharmoniseringsdirektiv och att Sverige därför inte får införa strängare bestämmelser och på så vis försvåra leksakernas fria rörlighet inom EU.
Kemikalieinspektionen har emellertid i sitt remissyttrande anfört att det inte är självklart att det inte vore möjligt att med hänvisning till miljöhänsyn, i stället för säkerhet, implementera direktivet på ett sätt som skulle innebära att man kunde införa strängare krav vad gäller CMR-ämnen. Regeringen har, enligt propositionen, inte utrett möjligheterna att antingen direkt i den svenska lagstiftningen eller via ett agerande på EU-nivå få till en skärpning som skulle innebära ett totalförbud mot CMR-ämnen.
Vi miljöpartister är självklart besvikna över att regeringen inte använt tiden från juni 2009 - det handlar om nästan två år - till att bereda detta och försöka bearbeta problemet mer systematiskt för att nå ett sådant förbud. Vi menar att det avslöjar ett ointresse för barns säkerhet från regeringens sida.
Tyvärr är det lika illa med allergiframkallande och hormonstörande ämnen. Inte heller där innebär den nya lagstiftningen en tillfredställande reglering. Ohälsa kopplat till olämpliga kemikalier i leksaker är ett växande problem som vi menar att regeringen borde ta på större allvar.
Varningstexter, fru talman, är en mycket viktig del av säkerheten för alla typer av konsumentprodukter. Även om de små barnen inte själva kan läsa varningstexterna måste vi utgå från att alla vuxna och inte minst barnens föräldrar är intresserade av varningstexter och skötselråd för att på så vis kunna minimera riskerna för barnen.
Även om regeringen utgår från att varningstexter på leksaker som säljs för bruk i Sverige förses med varningstexter på svenska kan vi från Miljöpartiets sida inte ta lika lättvindigt på frågan som regeringen gör. Vi menar att det är mycket tydligt i direktivet att länderna kan föreskriva vilka språk varningstexter ska skrivas på, och då menar vi att Sverige bör använda den möjligheten.
Direktivet ger faktiskt utrymme för att det enskilda medlemslandet kan föreskriva att konsumenten har rätt att få varningstexter översatta till det språk som konsumenten behärskar: urdu, persiska, spanska eller franska - eller varför inte punktskrift, för den som har de behoven? De synskadade utgör en stor grupp i vårt samhälle. Vi miljöpartister är ganska förvånade över att regeringen inte tagit till vara möjligheten att lagstifta så att de synskadade får samma tillgång som seende till den information som varningstexter på leksaker innebär.
I huvudsak innehåller de föreslagna lagändringarna många välkomna förstärkningar av skyddet för barn när det gäller risker med leksaker, så några kanske tycker att vi ägnar oss åt detaljer som är av mindre vikt. Men då ska man komma ihåg att barn är känsligare och mer utsatta än vuxna och att leksaker har en tendens att gå i arv och därmed finnas i barns vardag under väldigt många år. Det innebär att man måste tänka långsiktigt och ha skarpa regler.
Om vi hade en mer fri riksdag, där den symboliska maktkampen mellan regeringen och oppositionen inte var så tyngd av det jag tycker är ganska osmaklig prestige är jag rätt övertygad om att det skulle vara möjligt att få en enig riksdag att ställa sig bakom en reservation som den som har nr 2 i detta betänkande.
Ingen riksdagsledamot kan ju rimligen anse att regeringen
inte
ska arbeta vidare med att inom EU försöka föra frågan framåt, så att vi med tiden helt kan fasa ut cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande, hormonstörande och allergiframkallande kemikalier från produkter som direkt vänder sig till barn. Ingen riksdagsledamot kan motsätta sig det. Jag har till och med, fru talman, svårt att tänka mig att det skulle finnas en regering i vårt land, oavsett partisammansättning, som anser att skadliga kemikalier ska få finnas i leksaker.
För varje regering som menar allvar med att arbeta för en säkrare barnmiljö borde det vara ett drömläge att när man har samtal på EU-nivå kunna hänvisa till en enig riksdag på hemmaplan som ställer krav på förbud mot skadliga kemikalier i produkter avsedda för barn.
Varför väljer då Socialdemokraterna, Moderaterna och de övriga högerpartierna att försvåra för regeringen att driva den här frågan inom EU genom att inte ställa upp på reservation nr 2? Ett avslag är ju en signal som tolkas: Regeringen har inget tryck hemifrån - så kan det tolkas. Det riskerar att försvaga den regering som verkligen skulle vilja försöka verka för ett förbud mot skadliga kemikalier i leksaker. Vem vill bidra till det? Ingen, såvitt jag förstår. Ställ därför upp på reservation nr 2!
Fru talman! Självklart står Miljöpartiet bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande så yrkar jag bifall enbart till reservation nr 2. Den ledamot som röstar nej till en sådan uppmaning åt vår regering kan rimligen sedan inte gå hem och se sina barn eller barnbarn i ögonen. Därför, fru talman, utgår jag från att just den reservationen får ett helhjärtat stöd härifrån kammaren när det blir dags att votera.
Slutligen vill jag än en gång påminna kammaren om att det är hög tid att riksdagen ser till att bygget av dubbelspåret mellan Falun och Borlänge startar.
Anf. 15 Carina Herrstedt (Sd)
Fru talman! Vi tar i dag ställning till en proposition och motioner angående leksakers säkerhet. Jag skulle vilja börja med att ställa mig bakom propositionen men också yrka bifall till reservationerna 1, 2 och 3.
Fru talman! Små saker kan vara stora saker - i alla fall i fråga om betydelsen. Leksaker kanske är inte ett prioriterat område i riksdagen, kan man tycka, men lagstiftningen kring att förhindra skrupelfria företag att tillverka och sprida leksaker som är farliga och giftiga är i allra högsta grad en fråga att engagera sig i. Vi hör inte minst här i dag att det finns ett ganska stort engagemang i frågan.
Barn kan hitta på åtskilliga sätt att leka på men tyvärr också skada sig på. Därför tycker jag att det är jättebra att vi här i dag beslutar om en säkrare lag när det gäller just leksakers utformning och innehåll. Men jag skulle vilja att vi löpte linan ut och gjorde leksaker inte bara säkrare utan också helt giftfria.
Det är bra att de ekonomiska aktörernas ansvar för leksakers säkerhet preciseras och att en rad konstruktionskrav skärps, för våra barns säkerhet får vi aldrig ge avkall på.
Det är enligt min mening mindre bra att vi frånsäger oss rätten att besluta om ytterligare åtgärder som förbud mot vissa ämnen i våra leksaker. Vi har således inget självbestämmande i frågan - vi kan inte ha högre krav än de andra länderna eftersom det rör sig om ett fullharmoniseringsdirektiv.
I en avhandling vid Göteborgs universitet, där Delilah Lithner disputerade den 6 maj inom institutionen för växt- och miljövetenskaper, påvisades det att flera plastprodukter innehåller farliga kemikalier, däribland 5 av 13 produkter i studien avsedda för barn. Jag menar att det är oroande.
Vi vill alla arbeta för att få bort gifter, kemikalier och allergiframkallade ämnen i vår vardag. Det är en självklarhet för oss. Att dessa ämnen då över huvud taget får finnas i våra barns närhet är skrämmande, och det är något vi absolut måste jobba för att få bort.
Som vi har hört är det enligt Kemikalieinspektionen fullt genomförbart att ta bort skadliga ämnen i leksaker. Naturligtvis handlar det om en kostnad, men jag menar att den kostnaden är värd att ta, när det handlar om våra barn och vår miljö.
Att efterlämna ett giftfritt samhälle till kommande generationer borde vara av högsta prioritet. Det borde stå högre på dagordningen än EU:s regler om en fungerande inre marknad.
Från Sverigedemokraternas sida sätter vi barns säkerhet väldigt högt. Vi menar att det är olyckligt att direktivet inte innehåller ett totalförbud. Det är också olyckligt att det inte blir något tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ för att få till stånd ett sådant förbud.
Även om utskottets betänkande är skrivet i positiva ordalag i just den frågan menar jag att det är mer tyngd i och är en mer kraftfull signal med ett tillkännagivande. Jag hoppas verkligen att fler ställer sig bakom det.
Fru talman! Jag vill avsluta med att påtala att detta i grunden är ett mycket bra förslag och att fördelarna väl överglänser eventuella brister och nackdelar.
Jag är glad över förslagen till förbättringar i lagen. Men jag är inte nöjd. En vän till mig har sagt att nöjd är bättres fiende, och jag vill tro att vi kan mycket bättre än så här.
Anf. 16 Marianne Berg (V)
Fru talman! I det här förslaget, som regeringen presenterar, gällande ny lag om leksakers säkerhet görs det vissa små - jag vill betona att de är små - framsteg. Det är i alla fall lite glädjande att man har lyssnat på Vänsterpartiets krav på förbud mot allergiframkallande doftämnen. Men det räcker inte, för det är fortfarande helt okej att tillåta vissa restämnen.
Varför ska vi inte löpa linan ut och totalförbjuda alla dessa ämnen? Det kan man undra. Men det visar klart och tydligt att Alliansen inte vågar ta hela klivet utan endast ett halvt kliv framåt. Det är sorgligt, vill jag säga.
Fru talman! När det gäller barns säkerhet i fråga om livsfarliga leksaker ska det väl vara en självklarhet att det absolut inte ska få förekomma leksaker som kan vara giftiga eller på annat sätt skadliga för barnen i vårt land, i EU eller i hela världen. Något annat ska inte gälla.
Det är inte bara sorgligt och bedrövligt - jag tycker också att det är skamligt - att vi ska behöva debattera kring leksakers giftfrihet. Det ska vara en självklarhet.
Varför vågar inte Alliansen säga ifrån på skarpen eller sätta ned hela foten här hemma eller i EU? Varför är det så mesigt? Det gäller ju barnen, som blir utsatta, och de kan själva inte föra sin talan.
Fru talman! Leksakers säkerhet måste vara A och O och att vi i denna församling ska se till att det så ska bli. Något annat agerande är inte värt namnet. Vi måste gå i bräschen för detta, inte ge vika som regeringen nu gjort i EU. Vem ska se till att någonting händer? Det undrar jag. Det är verkligen på tiden att tillkännage för regeringen att man omedelbart ska ta initiativ till att inleda förhandlingar för att förbjuda skadliga kemikalier, metaller och andra doftämnen i leksaker. Något annat är helt oacceptabelt.
Fru talman! Jag är medveten om att direktivet är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, vilket medför att Sverige i princip inte får vidta åtgärder som kan utgöra hinder för den fria rörligheten för leksaker som överensstämmer med direktivets krav. Men göm er inte bakom det!
Remissynpunkter som Vänsterpartiet helt delar kommer bland annat från Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen. Det handlar om att det inte bör finnas hinder för regeringen att behålla eller införa regler till skydd för miljön som går utöver vad direktivet föreskriver.
Allt är inte kört. Vi kan agera, och det är dags att vi gör det nu. Regeringen måste ta sitt ansvar för barnen och ytterligare utreda möjligheterna att i syfte att skydda miljö och människor arbeta för att införa en reglering med inriktningen att skadliga ämnen helt förbjuds i leksaker.
Något annat är, som jag tidigare har tagit upp, inte acceptabelt. Att den inre marknaden på detta sätt går före barns hälsa är milt sagt djupt upprörande.
Fru talman! Vi i denna kammare måste se till att regeringen får ett klart och tydligt uppdrag att med all kraft arbeta för ett totalförbud mot skadliga kemikalier, metaller och doftämnen i leksaker.
I dag beräknas det finnas uppemot 60 000 olika leksaker bara på den svenska marknaden och över en halv miljon i Europa. Ingen myndighet kan hålla koll på en sådan mängd varor. Därför anser Vänsterpartiet att leksaker till barn måste genomgå en obligatorisk säkerhetskontroll av oberoende part, det vill säga laboratorier utan koppling till leksaksindustrin, innan de får säljas i handeln.
Fru talman! Vems intresse ska väga tyngst? Är det barnens, eller är det industrins? För Vänsterpartiet är det självklart. Det är naturligtvis barnen som alltid ska komma i första rummet.
Till slut vill jag säga till Alliansens riksdagsledamöter och Socialdemokraterna: Ställ er bakom reservation 2 och gärna 5! Jag yrkar härmed bifall till reservation 2 och 5 i detta betänkande.
Anf. 17 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! I detta betänkande behandlas regeringens proposition om leksakers säkerhet. I propositionen föreslår regeringen en ny lag om leksakers säkerhet som ska ersätta den nuvarande lagen från 1992.
Giftfria leksaker borde vara en självklarhet, men det är det tyvärr inte. De gömda gifterna i vardagen blir allt fler. Varje dag får barn i sig en cocktail av farliga kemikalier som allvarligt påverkar hälsan. Barnen är den mest utsatta och känsligaste gruppen i vår giftiga vardag. Det räcker tyvärr inte som motivation för kommersiella leksakshandlare. Dessutom är okunskapen stor om hur gifterna påverkar våra barn och vår miljö.
Det är i dag svårt för småbarnsföräldrar att skilja på vilka leksaker som är giftiga och vilka som är ogiftiga. Många tror att vi är skyddade via regler och lagar, men plötsligt kommer ett giftlarm om en produkt som man tidigare har trott har varit helt säker.
Lagskärpningen är efterlängtad. Kraven på leksaksproducenterna måste öka. Vi socialdemokrater välkomnar en förändrad lag om leksakers säkerhet. Det är dags att vi får en helt giftfri vardag. Det är ett måste, och det behövs. Vi anser dock att regeringen skulle ha valt att ha skarpare skrivningar för att arbetet med att helt ta bort kemikalier och gifter i leksaker ska kunna intensifieras.
Fru talman! Det är bra att revideringen innehåller en rad förändringar som syftar till att höja säkerhetsnivån på leksaker. Dessutom är syftet med lagen att den ska bli tydligare. Förslaget innehåller mer omfattande regler om kemikalier i leksaker, och kraven är hårdare än i nuvarande lagstiftning.
Det är tillverkarens ansvar att leksakerna uppfyller säkerhetskraven. De ska utföra slumpvis provning och dra tillbaka leksaker som har brister. Det är importörernas och distributörernas skyldighet att se till att tillverkarna fullgjort sina skyldigheter. Men det finns grund för att lagstiftningen skulle kunna förstärkas ännu mer. Till exempel finns det inget förbud mot allergiframkallande ämnen. Det finns även fog för ett heltäckande förbud mot alla gifter i leksaker. Här ser vi vissa brister.
Arbetet med att förhindra förekomsten av giftiga ämnen i leksaker måste fortsätta kontinuerligt. Vi är därför positiva till att vi fick gehör i utskottet när vi förde fram att vi vill skärpa kraven på regeringen när det gäller att man snarast ska ta initiativ till att inleda förhandlingar för att förbjuda skadliga kemikalier, metaller och doftämnen i leksaker.
Det är nu regeringens ansvar att se till att följa utskottets uttalande och önskemål, så att detta blir verklighet, att giftfria leksaker blir en realitet. Vi kommer att följa regeringens arbete tills giftfria leksaker blir en verklighet, så att det inte bara stannar vid ord.
Anf. 18 Magdalena Andersson (M)
Fru talman! Det är få saker som värdesätts så högt som säkerheten för våra barn. Därför är det klart att det är med oro i våra hem man läser rubriker som "Farliga leksaker återkallas!" eller "Misstänkt gift i nappar". Sådant får ofta stort genomslag.
Vad pratar vi då om för risker? Det kan handla om allt från leksaker som innehåller kemikalier, som ger allergiska reaktioner eller som till och med är cancerframkallande till leksaker som har smådelar som utgör en kvävningsrisk för barnen.
Det finns små barn som har blivit svårt sjuka av att ha svalt magneter från leksaker som sedan har fastnat i tarmarna. Samma sak har hänt när barn har haft leksaker med långa snören som har fastnat i halsen. Alla som har haft med småbarn att göra vet hur hjärtat flyger upp i halsgropen om något som de leker med går sönder och det blir en liten del som snabbt flyger in i munnen. Barn kan inte läsa varningstexter. Barn kan inte bedöma risker på samma sätt som vuxna kan. Därför finns det behov av stärkt säkerhet med tydliga och gemensamma regelverk både på konstruktionskrav och när det gäller ansvarsfrågan vid säkerhetsrisker.
Fru talman! Det finns flera uppmärksammade fall med farliga leksaker som har kommit till den europeiska marknaden. Kina är världens största leksaksexportör med 60 procent av världsmarknaden. Därifrån stoppades för några år sedan ett parti på 250 000 plasthinkar och dockor. De var målade med färg som innehöll bly, som hos barn kan orsaka allt från huvudvärk och hörselproblem till hjärnskador och beteendeproblem.
År 2010 hanterade Konsumentverket 70 ärenden som handlade om bristande produktsäkerhet hos leksaker som hade sålts eller hade planerats för försäljning på den svenska marknaden. Utan den granskningen skulle tusentals barn ha kunnat komma till skada. Nu, efter beslut i EU och sedan efter anpassning till svensk lag, skärps kraven ännu mer. Det gäller också marknadskraven.
Alliansregeringen är angelägen om att genomföra EU:s direktiv för leksakssäkerhet i svensk lagstiftning. Det är därför vi står här i dag. I klartext innebär lagförslaget nya säkerhetskrav samtidigt som ansvaret ökar på både tillverkare, importör och distributör. I praktiken kan inte butiksinnehavare framöver frånsäga sig sitt ansvar genom att hävda att varan var godkänd då den köptes in.
Leksaken måste hädanefter vara godkänd under hela tillhandahållandet. Marknadskontrollen skärps för att underlätta för den enskilda butiksinnehavaren att hålla kontroll. Spårbarheten förstärks också. Det innebär att tillverkaren är ansvarig för att se till att leksaken har en identifieringsmärkning som importör och distributör har samma ansvar för att kontrollera. Samtidigt är det förstås viktigt att se till att dessa åtgärder utformas så att de inte leder till krångligare regler och mer byråkrati för svensk leksakshandel och tillverkare. Det rör sig dessutom ofta om rätt små företag.
Fru talman! Det direktiv vi behandlar är ett fullharmoniseringsdirektiv. Det innebär att EU:s stater inte får besluta om mer begränsningar av leksakers fria rörlighet än direktivet säger. Säkerhetsnivån får inte höjas. Den får inte heller sänkas. De konkretiseringar av de allmänna säkerhetskrav som finns får inte förändras. Jag nämner detta eftersom det finns motioner där man vill gå längre än vad direktiven medger.
I sammanhanget kan det vara värt att nämna Kemikalieinspektionen, som har kommit långt i sitt arbete för en giftfri vardag. I den handlingsplan man har presenterat alldeles nyss finns också åtgärder för att skydda barns hälsa från skador av kemikalier. I handlingsplanen framgår också att under åren 2011-2014 kommer inspektionen särskilt att arbeta för att farliga ämnen begränsas genom att EU:s lagstiftning skärps - någonting som vi varmt välkomnar från Alliansen.
Fru talman! I sammanhanget får man säga att samarbetet inom EU förstås är oerhört viktigt för att nå framgång i denna gränsöverskridande fråga. Det handlar rent allmänt om en giftfri vardag och om säkra leksaker för barn.
Det är lätt att säga att man sätter barnen i fokus och vill göra ännu mer. Men jag vill påstå att det är svårare att finna trovärdighet hos dem som säger det när de i nästa andetag tar avstånd från EU och det arbete för barns säkerhet och hälsa som det europeiska samarbetet innebär.
Det är inte politiskt hederligt att, som somliga partier i denna riksdag gör, säga nej till EU i ena sekunden för att i nästa sekund kräva att det EU man vill lämna ska göra ännu mer, fatta ännu fler beslut och vara ännu mer omhändertagande och starkare.
Fru talman! Barn ska kunna leka. Barn ska kunna ha bra leksaker som är roliga och utvecklande. Barn ska inte bli sjuka av sina leksaker eller göra sig illa på dem, och det oavsett var man bor. Det är
vår
uppgift att se till det!
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
I detta anförande instämde Thomas Finnborg (M).
Anf. 19 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Här i riksdagen har i alla fall jag för vana att tala om vad Sverige ska göra. Jag överlåter åt mina EU-parlamentariker att tala om vad EU ska göra på området.
Jag tänkte ta upp och ställa en fråga om en sak som jag inte nämnde i mitt inledningsanförande. Vi har fokuserat på kemikalier och risken med giftiga kemikalier, som vi vill minska. Vi vill att vissa typer av kemikalier, till exempel reproduktionsstörande, cancerogena och mutagena kemikalier, inte ska få finnas i leksaker. Problemet är större än vad många uppfattar. Gränsvärdena på 0,1 procent gäller ju bara leksakernas åtkomliga delar. I vår motion har vi skrivit en del om hur leksaker kan hanteras. Jag försökte säga lite grann om det i mitt anförande. Jag påstår inte att de flesta barn har ett sådant intresse, men jag har studerat rätt mycket barnlek både på grund av att jag har jobbat med barn och därför att jag själv har flera barn och jag vet att för många barn är just de oåtkomliga delarna av leksakerna det intressantaste - att plocka sönder leksaker, att undersöka dem och se vad som finns inuti. Därför tycker jag att regeringen tar alldeles för lätt på frågan. Man måste se till att förbuden mot de farliga CMR-ämnena gäller alla delar av leksaker, och inte bara de lätt åtkomliga.
Magdalena Andersson tog upp regeringens uppdrag till Kemikalieinspektionen. Man redovisar i betänkandet mycket tydligt precis vad Kemikalieinspektionen vill göra, nämligen just det som Miljöpartiet vill göra! Varför säger då Magdalena Andersson och regeringen nej till det som Kemikalieinspektionen presenterar genom att inte ställa sig bakom reservation 2? Det är konstigt.
Anf. 20 Magdalena Andersson (M)
Fru talman! Jag skulle kunna säga precis samma sak till Jan Lindholm. Var glad! Var nöjd! Säg att det är roligt att vi är på samma bog och på samma nivå! Kemikalieinspektionens handlingsplan presenterades i mars i år. Den sträcker sig över flera år och kommer att behandla vitt skilda, oerhört viktiga, frågor som vi alla står bakom och som vi alla tycker är bra.
Jag skulle vilja påstå att Jan Lindholm slår in dörrar som redan står vidöppna. Vi är där. Vi vill åt samma håll. Vi tycker att detta är viktigt. Men vi berättar också vad det är man ska göra och i vilken takt: Kemikalieinspektionen ska göra en bred genomgång av lagstiftningen för att identifiera en strategi för hur reglerna ska kunna utvecklas. Vi ska prioritera arbetet i OECD och EU. Vi ska verka för att metoderna i riskbedömningen utvecklas, att EU-lagstiftningen skärps och att det ställs ökade krav på företagen, att Sverige ska bli ett ledande medlemsland när det gäller förslag till förbud och att EU-lagstiftningen ska skärpas så att konsumenter inte ska kunna utsättas för hälsofarliga kemikalier. Vi ska verka för att Kemikalieinspektionen ska öka sin tillsyn och att vi ska ha en skärpt EU-lagstiftning när det gäller brett tillgänglig information.
Jag tycker att det här är någonting som Jan Lindholm skulle kunna ställa sig bakom och säga är väldigt, väldigt bra och att vi är överens, i stället för att som en Don Quijote slå mot en väderkvarn eller ägna sig åt att slå in dörrar som redan står på vid gavel.
Anf. 21 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Det Magdalena Andersson räknar upp är ju inte vad regeringen vill göra. Det är vad Kemikalieinspektionen föreslår att regeringen ska besluta att ge Kemikalieinspektionen i uppdrag att göra. Det uppdraget har man inte fått ännu.
Det är jättebra att Magdalena Andersson föregriper regeringens hantering av Kemikalieinspektionens förslag och talar om att det kommer. Då kunde Magdalena Andersson lägga lite mer press på regeringen och redan nu ställa sig bakom reservation 2 så att det blir tydligare att det här är vad regeringsunderlaget här i kammaren tycker ska ske. Får regeringen veta det går det kanske lite snabbare att komma dit.
Magdalena Andersson valde att inte kommentera det faktum att den nya lagstiftningen endast gäller leksakernas åtkomliga delar. Jag tycker att det är en väsentlig fråga just när det gäller leksaker, eftersom jag vet hur leksaker hanteras.
Sveriges regering har faktiskt haft nästan två år på sig att behandla den här frågan. Man borde ha försökt agera inom EU för att få en justering av de här reglerna. Även om vi i Miljöpartiet anser att 0,1 procent av cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande kemikalier är för mycket - det säger kunskapen, det säger till exempel Kemikalieinspektionen; det är för höga nivåer - borde reglerna åtminstone gälla för alla delar av leksakerna. Varför har ni inte jobbat med det?
Anf. 22 Magdalena Andersson (M)
Fru talman! Jag skulle vilja påstå att den demokratiska processen måste följas. Därför finns det ingen som helst anledning för mig att ställa mig bakom den reservation som Jan Lindholm har lämnat. Vi har ett förslag till en handlingsplan som visar på pricken det som jag är övertygad om att alla i hela denna kammare ställer sig bakom.
När det gäller det resultat som EU har kommit fram till vet ju Jan Lindholm, precis som övriga ledamöter borde veta, att en förhandling är en förhandling. Man kommer till en viss nivå och sedan är det liksom färdigt där. Antingen lämnar man förhandlingsbordet och säger att vi inte kommer längre än så här. Nu blir det absolut ingen skärpning alls. Eller också säger man: Okej, vi nöjer oss med detta och sedan får vi arbeta vidare i andra steg längre fram.
Så här ser det ut i dag. Det är det här resultatet som har nåtts med de länder som finns i EU och efter de förhandlingar som har förts. Jag måste säga att för barnens skull är det här förslaget oändligt mycket bättre än det tillstånd vi har i dag.
Anf. 23 Marianne Berg (V)
Fru talman! Förslaget är en förhandling och med det ska vi vara nöjda, men jag är inte nöjd, för det är barnen som får betala priset.
I förslaget finns det, som Jan Lindholm tog upp tidigare och som jag också sade i mitt anförande, vissa steg framåt som är positiva. Men som Jan Lindholm tog upp finns det enormt många kryphål. Bland annat innebär det i praktiken att stora delar av ämnen kommer att finnas kvar, inte i de tillgängliga delarna utan de finns inuti. Dessa ämnen kan vara bly och kvicksilver.
Då undrar jag: Är det okej att bly och kvicksilver fortfarande finns kvar i barns leksaker i Sverige, i EU eller i världen? Varför satte inte regeringen ned foten och försökte på det skarpaste att även få med dessa delar?
Jag kan säga att jag till viss del är nöjd men inte helt nöjd, för detta drabbar ju barnen och ingen annan. Är det industrins ärende vi ska gå eller är det barnens?
Anf. 24 Magdalena Andersson (M)
Fru talman! Det går ju an att använda brösttoner på många olika sätt må jag säga. Men jag måste samtidigt säga att det är svårt om ens möjligt att hitta trovärdighet hos dem som ena stunden kräver att EU ska göra ytterligare saker och i nästa andetag säger att vi inte ska vara med i EU över huvud taget. Det är inte politisk hederlighet att som Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna göra på detta sätt, nej i ena sekunden och i nästa sekund kräva att man ska göra ännu mer. Gamla sanningar gäller än, fru talman, någon sorts ordning får det ändå vara i ett parti.
När det gäller förhandlingar är det, fru talman, ungefär som jag sade till Jan Lindholm att en förhandling handlar om att ge och ta. Det handlar om att lyssna på varandra, att höra argument, att väga för och emot. Så är det i min värld vid förhandlingar.
I Marianne Bergs värld, där man säger att Sverige ger vika i förhandlingar i EU, verkar det ju vara som på den gamla kommunisttiden. Tala om precis hur det ska vara och fatta och rätta er därefter! Så är det inte när man är flera parter som respekterar och lyssnar på varandra.
Anf. 25 Marianne Berg (V)
Fru talman! När man inte har något annat att komma med brukar man säga att Vänsterpartiet står för den gamla kommunisttiden. Det är ett lågvattenmärke.
I EU är vi med. Det har vi deklarerat. Sedan tycker inte vi att allting är positivt och slår på trumman, jublar och sjunger. Vi är med och vi tar vårt ansvar. Det är därför jag står här i dag och säger att vi borde ha satt ned foten mer. Ska vi vara med i EU måste vi också kunna påverka, eller hur? Precis.
Jag fick inget svar på min fråga när jag tog upp innehållet av bly och kvicksilver: Vems intressen gäller? Är det industrins eller är det barnens?
Om nu inte Magdalena Andersson med sina allianskamrater vill ge regeringen i uppdrag att verkligen sätta ned foten och totalförbjuda kemikalier eller andra giftiga ämnen i leksaker, kan ni inte då för att säkerställa detta ställa er bakom att den tredje part som jag tog upp, laboratorier utan koppling till leksaksindustrin, ska kunna gå in och göra obligatoriska säkerhetskontroller av leksaker? Är inte det ett sätt att komma ett steg framåt? Varför kan ni inte ens ställa er bakom det? Det är min fråga.
Anf. 26 Magdalena Andersson (M)
Fru talman! Jag har väldigt svårt att förstå vad det är för fel på att Sverige ska bli ett ledande medlemsland i EU när det gäller att ta fram förslag till förbud och liknande för farliga kemikalier och så vidare, det som Kemikalieinspektionen rapporterar i sin handlingsplan.
Jag vet inte om Marianne Berg har läst den här skriften, i varje fall har jag tagit fram Vänsterpartiets program. Här står det att man kräver att EU ska upplösas och att Vänsterpartiet arbetar för ett svenskt utträde ur EU. Så står det i det papper som jag har hämtat på nätet.
Det står också när det gäller Sverigedemokraterna om ett omedelbart utträde ur Europeiska unionen.
Partier som inte vill vara med i ett samarbete, ett sammanhang, tycker ändå att detta samarbete, detta sammanhang, ska leda till ännu mycket mer än vad som har skett. Så är det. Det kan jag konstatera.
Anf. 27 Jan Ertsborn (Fp)
Fru talman! Jag är morfar till sex barnbarn i åldern mellan fem och tio år. Dessa livliga små barn leker dagligen hemma, på förskolan och på fritis med en massa leksaker. När vi i dag kan ta ett beslut om att skärpa säkerheten på dessa leksaker blir det naturligtvis inte svårare för mig att se barnbarnen i ögonen. Det blir betydligt lättare att se när barnbarnen leker med leksaker vars säkerhet har ökat ganska rejält genom den här lagstiftningen.
Lagstiftningen kan betraktas nationellt. Jag kan inte se annat än att det finns ett stort värde i att det finns ett fullharmoniseringsdirektiv i EU - i 27 stater - där alla barnen i dessa stater kommer att få del av den ökade säkerheten. Det är för mig ett bra tecken på hur EU går framåt.
Vi har hört att en del debattörer vill gå längre. Vi vill alla gå längre. Magdalena Andersson har tydligt förklarat att vi vill fortsätta arbetet. Det är inte en slutstation när vi klubbar lagtexten i dag utan vi går vidare.
Det finns framför allt tre myndigheter som nu får utökade möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jag talar om Konsumentverket, Elsäkerhetsverket och Kemikalieinspektionen. Det känns för mig betryggande att dessa myndigheter finns och att de kan arbeta vidare. Det känns också betryggande att vi är överens i skrivningarna om att vi ska gå vidare. En mig närstående minister i regeringen har hand om ärendena. Jag är helt övertygad om att statsrådet Birgitta Ohlsson kommer att se till att arbetet fortsätter. Men Rom byggdes inte på en dag.
Jag instämmer i stora delar i vad Magdalena Andersson har sagt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till riksdagsbeslut och avslag på reservationerna.
Anf. 28 Per Lodenius (C)
Fru talman! Det är nu dags att ersätta nuvarande lag om leksakers säkerhet från 1992. Som i många andra sammanhang kommer detta initiativ från EU genom ett direktiv. Det nya direktivet innebär att säkerhetskraven för leksaker skärps på flera områden. Det handlar bland annat om kvävningsrisker, kemiska risker och ljudnivåer. Dessutom preciseras företagens skyldigheter på en rad punkter så att det blir tydligare vad som krävs av var och en som tillhandahåller en leksak. Tanken är att underlätta säkerhetsarbetet för både branschen och de marknadskontrollerande myndigheterna.
Jag välkomnar dessa skärpningar, och jag kan tycka att en gränsöverskridande harmonisering är viktig på detta område. Som förälder och vuxen vill jag veta att de leksaker som hamnar i våra leksaksaffärer inte skadar den unge konsumenten och användaren.
Redan i dag har vi inom EU en väletablerad märkning av leksaker. Tittar man noga på leksakskartongerna kan man någonstans se märket CE. Genom CE-märket bekräftar tillverkaren att leksaken uppfyller säkerhetskraven. CE-märket är obligatoriskt för leksaker, och märkningen ska vara väl synlig, lättläst och beständig, som det står i lagen. Det strider också mot leksakslagen att sälja en leksak utan CE-märkning.
Konsumenter kan uppfatta CE-märket som en kvalitetssymbol som betyder att leksaken i fråga är testad och säker. Men märket kan vara grovt vilseledande om det sitter på en leksak som visar sig inte uppfylla säkerhetskraven. Därför är en effektiv kontroll av import och försäljning av yttersta vikt. Målet för direktivet om leksakers säkerhet är just att garantera en hög säkerhetsnivå för leksaker och en väl fungerande inre marknad genom att fastställa harmoniserade säkerhetskrav för leksaker och minimikrav för marknadsövervakning.
Förslagen till strängare säkerhetskrav för leksaker är i stort bra. Det gäller även de kompletterande bestämmelserna om marknadskontroll och förstärkta regler om ekonomiska aktörers dokumentation.
Fru talman! Barn tillhör våra mest sårbara konsumenter och har inte alltid förmåga att kalkylera risker och skydda sig själva. Barn är beroende av att de produkter som är tillverkade särskilt för dem inte skadar utan är så säkra som möjligt. Som vuxen är det också naturligt att förvänta sig att CE-märkta leksaker är testade och så säkert konstruerade som möjligt. Som förälder eller vuxen ska man inte heller behöva förlita sig på att leksakers säkerhet i alla situationer garanteras av att man hela tiden effektivt övervakar barnen som leker med dem. Därför är det bra att det i den nya lagen införs en bestämmelse om att man endast i vissa enstaka fall kan bedöma säkerheten genom att utgå ifrån att en vuxen ständigt övervakar barnet.
Svensk Handel har i sitt remissvar klagat över att lagförslaget blir svåröverskådligt för företagen. Man säger också att förslaget saknar den tydlighet om olika parters ansvar och uppgifter som finns i direktivet om leksakers säkerhet. Kritiken grundar sig på att regeringen inte varit lika detaljerad i sin utformning av propositionen jämfört med EU-direktivet. Anledningen till detta är att det nya direktivets materiella bestämmelser är mycket detaljerade och lämpar sig inte för en fullständig lagreglering.
Jag delar regeringens och utskottets bedömning att regleringen av leksakers säkerhet i huvudsak ska ske genom myndighetsföreskrifter. Det ger större flexibilitet om det uppstår behov av justeringar. Direktivets mer grundläggande bestämmelser, till exempel det allmänna säkerhetskravet och de ekonomiska aktörernas huvudsakliga skyldigheter, tas däremot direkt in i lagen.
Med detta sagt utesluter jag dock inte att det behövs riktade informationssatsningar mot näringslivet för att underlätta för de enskilda företagen som berörs av den nya lagen.
Leksaksdirektivet som vi nu införlivar i svensk lag är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, som vi har hört flera säga tidigare. Det innebär att medlemsstaterna inte får besluta om ytterligare begränsningar av leksakers fria rörlighet på den inre marknaden än de som direktivets regler medger. Den säkerhetsnivå som fastställs i direktivets regler får inte på något sätt höjas eller sänkas på nationell nivå. Bland de motionsyrkanden som väckts finns förslag på åtgärder som går längre än direktivets bestämmelser.
Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Anf. 29 Marianne Berg (V)
Fru talman! Det talas om ett steg i rätt riktning och att arbetet ska fortsätta. Det har jag nu hört tre talare från Alliansens sida säga. Men varför inte göra det rätta från början och arbeta för ett totalförbud för alla giftiga kemikalier och andra ämnen i leksaker? Varför vågar inte regeringen sätta ned foten?
Jag fick inget svar från Magdalena Andersson när det gällde de delar som finns inuti en leksak. Höljet kan vara helt okej, men delarna i en leksak som går sönder kan innehålla giftiga ämnen. Det kan vara fråga om bly eller kvicksilver. Är det enligt Centerpartiet helt okej att strunta i detta?
I det här ärendet tog Per Lodenius upp CE-märkningen, men i detta ärende står CE-märkningen för check everything för mig.
Anf. 30 Per Lodenius (C)
Fru talman! CE - check everything - är bra, men det är den gamla lagstiftningen. I den nya lagstiftningen kommer reglerna om uppföljningen av våra tre myndigheter att vara tydligare - Konsumentverket, Elsäkerhetsverket och Kemikalieinspektionen.
I den lag vi nu antar står det om innehåll i leksaker, och som finns i EU-direktivet, att leksaker ska vara säkra utifrån att de används som de är tänkta att användas och på andra sätt som de kan tänkas användas. I det tolkar jag in - det får väl göras en prövning när situationen uppstår - att det innebär att man inte ska kunna plocka sönder leksakerna på olika sätt. Dessutom framgår det också att innehållet av kemikalier måste vara lågt.
Vi kommer att fortsätta att jobba med frågan. Vi måste anta lagstiftningen i rätt ordning. Vänsterpartiets yrkande innebär att lagstiftningen faller. Då är det bättre att anta lagen nu så att 27 stater kan anta strängare regler för leksakerna, och sedan får vi jobba vidare med frågan. Låt oss anta lagen, gå vidare och få en strängare lagstiftning vad gäller leksakers säkerhet. Det är positivt. Det hoppas jag att Marianne Berg tycker.
Anf. 31 Marianne Berg (V)
Fru talman! Jag tycker att vissa små steg är positiva, men jag är inte nöjd. Min roll är att försöka påverka regeringen och regeringens agerande i EU. För mig är det en självklarhet och en fråga om demokrati.
Men om vi då ska slippa gå så långt, varför kan man inte ställa sig bakom att en tredje part får granska leksakernas innehåll, om de innehåller giftiga ämnen eller kemikalier? Varför låta det vara upp till leksaksindustrin själv? Varför kan inte Centerpartiet säga ja till att ett oberoende laboratorium ska utföra dessa sysslor?
Det är det jag säger: Är det industrins intressen, som jag tolkar det, eller barns hälsa som kommer först när man inte ens kan ställa sig bakom att en tredje part ska kunna få granska leksakernas säkerhet?
Anf. 32 Per Lodenius (C)
Fru talman! Återigen, Marianne Berg: Vem ska vi sätta i första rummet? Det är självklart barnen. Lagstiftningen är till för dem.
Det som Marianne Berg nu tar upp skulle innebära att lagstiftningen faller, och det är inte det vi vill. Det är bra att vi antar den här lagstiftningen nu, och vi jobbar vidare. Dessutom har Kemikalieinspektionen presenterat sitt förslag - de gjorde det i mars - och man jobbar nu vidare med det. Det är väl bra att fortsätta att jobba med de här delarna, och vi har möjlighet att göra det.
Nu får vi en lagstiftning som är bättre än den vi haft sedan 1992 och en lagstiftning som gäller över hela Europa, hela EU. Även om vi handlar på nätet eller om vi åker utomlands och handlar - varifrån leksakerna än kommer - får även barn i andra länder en säkerhet kring sina leksaker.
Jag tycker att det här är en bra lag. Det är en bra början. Jag tycker att vi ska fortsätta att jobba med det här. Det regeringen har kommit fram med och det vi antar här i kammaren i dag är en bra lagstiftning.
Anf. 33 Otto von Arnold (Kd)
Fru talman! Vi har i dag att fatta beslut om en ny lag om leksakers säkerhet. Vi ersätter en gammal lagstiftning som inte höll måttet. Den nya lagstiftningen bygger, som nämnts här tidigare, på ett fullharmoniserat EU-direktiv, vilket är en klar fördel. Vi får en gemensam lagstiftning i hela Europa.
Genom förhandlingar har vi kommit fram till en väsentligt bättre lagstiftning än den vi hade tidigare. Den gamla var otillräcklig ur säkerhetssynpunkt. Det var ett flertal olyckor med farliga leksaker som gav personligt lidande för många små barn och stora samhälleliga kostnader. Det fanns en otillräcklig marknadskontroll och ett antal oseriösa importörer av lågprisprodukter som definitivt inte uppfyllde kraven.
Det är synnerligen viktigt att skydda de svagaste och mest utsatta. Hela kammaren är överens om detta. Därför är det positivt med den lagstiftning som nu kommer fram. Den täcker hela branschen från tillverkare till importörer, återförsäljare och detaljhandel - alla som kommersiellt hanterar leksaker. Den påverkar också de marknadsreglerande myndigheterna och givetvis också konsumenterna.
De flesta leksaker som tillverkas och säljs i Europa kommer till 90 procent från Sydostasien. Vi kan väl i solidaritetens namn glädja oss åt att de som producerar leksaker får mindre farliga ämnen att hantera. Det är en bieffekt, men vi får inte glömma bort den.
Det har på ett föredömligt sätt beskrivits hur lagen fungerar och vilka delar den består av. Det är alltså en lagstiftning, och med den följer även föreskrifter och förordningar. Där blir då Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Elsäkerhetsverket involverade.
Det är en god sammanhållning inom EU. Man har lyckats få fram de här bitarna. Detta är inte en slutprodukt, utan det pågår hela tiden en dynamisk process. För att få koll på de olika kemiska ämnena sker det ett utbyte inte bara i Norden utan även i Frankrike. Kemikalieinspektionen är mycket nöjd med det samarbete som finns och ser att man kommer att arbeta vidare med det här.
Jag vill beröra en sak till, och det gäller ideella organisationer. Det finns en reservation där man inte vill göra undantag för ideella organisationer.
För det första måste man konstatera att ideella organisationer som på ett kommersiellt sätt tillhandahåller leksaker inte är undantagna. För det andra är leksaker objekt som är avsedda för barn upp till 14 år, och det ska vara kommersiella produkter.
Det finns leksaker som inte är leksaker. En gammal tennsoldat som är gjord av bly och tenn och målad med en farlig färg som säljs på en leksaksauktion är inte en leksak. Det är ett samlarobjekt, och den är undantagen. Det är en sak för sig.
Att hantera och lagreglera de ideella organisationer som inte är kommersiella är ett svårt undantagsfall som kommer att stöta på det här. Risken är att vi får svåra gränsdragningsproblem. Man kommer framför allt att hindra de goda krafterna och de goda syftena med välgörenhet. Den här lagstiftningen är inte speciellt lämpad för att hindra de onda syftena, och det finns effektivare lagstiftning för det.
I en reservation tas upp att vi ska undvika gifter. Det är jag den förste att hålla med om. Jag skulle nästan vilja påstå att det är lätt att hemfalla åt populism och säga att vi ska ha ett giftfritt samhälle, få bort alla farliga ämnen och ha total säkerhet. Vi måste ändå vara realistiska. Vatten kan också vara giftigt, fru talman, men det vill vi inte låtsas om. Det är också andra saker som är mer eller mindre giftiga. Det finns en bra katalog i direktivet där detta framgår, med gränsvärden och så vidare.
Det finns alltså ett definitionsproblem när det gäller gifter och hur de ska hanteras. Man har gått långt, och det pågår ett väl fungerande arbete. Det är viktigt att framhålla detta.
Slutligen vill jag yrka avslag på reservationerna och bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 34 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Med tanke på den argumentation som har förekommit från de fyra regeringspartiernas sida måste jag komplettera något.
För det första är vi som har reservationer i betänkandet inte negativa till de framsteg som har gjorts, så ni ska inte framställa det så.
För det andra har vi nu hört en representant, Otto von Arnold, från de fyra partierna säga att det som Magdalena Andersson påstod var regeringens politik är populism. Det som än så länge är populism är ett förslag från Kemikalieinspektionen som man vill att regeringen ska börja jobba med. Men det viktigaste är kanske propositionen.
Man argumenterar på det sättet att man säger att detta var förhandlingsresultatet, att det var hit man kunde komma. När regeringen bearbetar en fråga skickar man ut den, och i detta fall finns det ett stort antal remissyttranden. I Sverige är vi noga med att vi har transparens och måna om att vi har en fungerande demokrati. Men här finns inte redovisat att regeringen har försökt se till att de här restriktionerna skulle gälla även de icke åtkomliga delarna. Det finns inte redovisat att man har försökt använda sig av det förslag som kommer från Kemikalieinspektionen, som ju hyllas av åtminstone tre av regeringens företrädare, om att försöka använda miljölagstiftning i stället för hänsyn till leksaker för att lyckas få igenom skarpare regler när det gäller CMR-kemikalierna i leksaker.
Jag tycker att det är jättebra att vi har fått reda på att det som Kemikalieinspektionen föreslår kommer att bli regeringspolitik, även om ett av regeringspartierna tycker att det är populism. Men föreslås detta från regeringssidan kommer ni att få stöd från de tre oppositionspartierna - det är jag helt övertygad om.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 11 maj 2011.Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ny lag om leksakers säkerhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om leksakers säkerhet,
2. lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:65.Utvidgning av lagens tillämpningsområde
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C7 yrkande 1.- Reservation 1 (MP, SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 17 M 96 0 0 11 MP 0 24 0 1 FP 22 0 0 2 C 19 0 0 4 SD 0 20 0 0 KD 16 0 0 3 V 15 0 0 4 Totalt 263 44 0 42 Skärpta regler för kemikalier i leksaker m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C6 yrkandena 1 och 2, 2010/11:C7 yrkande 2 och 2010/11:MJ296 yrkande 5.- Reservation 2 (MP, SD, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP, SD, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 17 M 96 0 0 11 MP 0 24 0 1 FP 22 0 0 2 C 19 0 0 4 SD 0 20 0 0 KD 16 0 0 3 V 0 16 0 3 Totalt 248 60 0 41 Fortsatt arbete inom EU
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C6 yrkande 3.- Reservation 3 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 17 M 96 0 0 11 MP 24 0 0 1 FP 22 0 0 2 C 19 0 0 4 SD 0 20 0 0 KD 16 0 0 3 V 16 0 0 3 Totalt 288 20 0 41 Säkerhetsinformation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:C7 yrkande 3.- Reservation 4 (MP, SD)
Tredjepartstestning av leksaker
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ296 yrkande 6.- Reservation 5 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 17 M 96 0 0 11 MP 24 0 0 1 FP 22 0 0 2 C 19 0 0 4 SD 20 0 0 0 KD 16 0 0 3 V 0 16 0 3 Totalt 292 16 0 41
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.