Ny högskola i Stockholms län

Betänkande 1994/95:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UBU11

Ny högskola i Stockholms län

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1994/95:100 bilaga 9
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
UbU11

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny högskola,
Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län.
Den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering i
anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns
etablerad runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör vara
förlagd till andra Södertörnskommuner. Därutöver bör redan
tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé.

Södertörns högskola skall, i enlighet med vad regeringen har
förordat, byggas upp successivt och från år 1999 tillföras
resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter. Verksamheten
i området kring Huddinge sjukhus kommer därmed, om man inräknar
Karolinska institutets och Hälsohögskolans utbildningar, att
omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999. En
organisationskommitté skall göra de förberedelser som krävs.
Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari
1996 och de första studenterna vara på plats hösten 1996.

Utbildningsutbudet vid högskolan bör till större delen vara
inriktat på ämnen inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakultetsområdena. Forskningen vid
högskolan förutsätts finansieras huvudsakligen genom den
särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja forskning och
forskarutbildning inom områden med anknytning till
Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre
utbildning i södra Stockholmsregionen.

Reservationer i fråga om uppbyggnaden av det nya lärosätet
och dess lokalisering har avgetts av m resp. mp. Centerpartiet
reserverar sig för att högskolan skall få fasta
forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i en reservation att även
forskare vid andra högskolor skall få del av stiftelsemedlen
för forskning.

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Regeringen har i inledande avsnitt under littera C
(s. 90--96) föreslagit
4. att riksdagen godkänner att en ny högskola, Södertörns
högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län,
5. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut
(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att en
tillfällig beslutsordning för vissa lokalförsörjningsfrågor i
Stockholmsområdet inte längre skall gälla.

Motionerna

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskolestruktur i södra Stockholm.

1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en ny högskola, Södertörns högskola i Huddinge, för
närvarande inte bör etableras.

1994/95:Ub699 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen fattar principbeslut om ett nytt
universitet i Storstockholm i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en konkret
utbyggnadsplan för det nya universitetet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet Ny högskola i södra
delen av Stockholms län.

1994/95:Ub709 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av den nya Lärarhögskolan i
Stockholm inom ramen för nya högskolan på Södertörn och att
placeringen bör bli i Södertälje.

1994/95:Ub717 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Södertälje skall jämställas med Haninge
i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny högskola på
Södertörn.

1994/95:Ub726 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om universitetsstruktur och
nätverkskaraktär,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser och en
bredare ämnesinriktning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av
högskoleutbildningen i Stockholms län.

1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fler högskoleplatser till
Stockholmsområdet.

1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om universitetsstruktur på Södertörn.

Utskottet

1. Bakgrund

I Stockholms län finns ett universitet och elva statliga
högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska
institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Danshögskolan,
Dramatiska institutet, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack,
Kungl. Konsthögskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och
Teaterhögskolan i Stockholm. Budgetåret 1993/94 omfattade
utbildningarna vid universitetet och högskolorna, enligt vad
utskottet inhämtat, sammanlagt ca 40 000 helårsstudenter.

Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna.
Dock finns i dag viss statlig högre utbildning i den södra
delen av Stockholms län. Sålunda har Stockholms universitet för
närvarande ca 400 helårsstudieplatser förlagda till olika
kommuner på Södertörn, till större delen i Botkyrka och
Huddinge. Karolinska institutet har en betydande del av sin
verksamhet förlagd till Huddinge. Kungl. Tekniska högskolan
bedriver ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. i Haninge
och Södertälje. Lärarhögskolan i Stockholm har en mindre del av
verksamheten lokaliserad till Södertälje.

Sedan ett tiotal år har riksdagen så gott som årligen
behandlat förslag, oftast framlagda i motioner, om att bygga ut
den högre utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga
sådan utbildning till den södra delen av länet. Även
omlokalisering av befintlig utbildning från Stockholms
universitet i Frescati till den södra länsdelen har
aktualiserats. Bakgrunden till förslagen har varit att länets
statliga lärosäten har sin huvudsakliga verksamhet i
Stockholmsområdets norra del, vilket skapat en inomregional
obalans. Den låga genomsnittliga utbildningsnivån hos
befolkningen i de södra länsdelarna har påtalats, liksom
behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera
utvecklingen inom näringslivet i dessa områden.

Angående behandlingen av frågan om utbyggnad av den högre
utbildningen i Stockholmsområdet kan i korthet nämnas följande.

En av regeringen på riksdagens begäran (UbU 1986/87:31, rskr.
352) tillkallad utredning föreslog i sitt betänkande (Ds
1989:33) en kraftig förstärkning, i olika former, av
högskoleutbildningen på Södertörn. Huvuddelen borde enligt
utredningen förläggas till Haninge. I budgetpropositionen år
1990 anslöt sig utbildningsministern till förslaget om en
koncentration till Haninge och angav som riktpunkt för den
fortsatta planeringen att Stockholms universitets utbildning på
Södertörn, inkl. de delar som Kungl. Tekniska högskolan kunde
komma att medverka i, borde ha en viss bestämd omfattning.
Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.
1989/90:UbU18) att det ankom på de berörda högskoleenheterna
att själva pröva vilken högskoleutbildning som kunde förläggas
till Södertörn. Riksdagen borde inte fatta något beslut om
omfattningen. Våren 1993 ansåg regeringen (prop. 1992/93:169)
att det i utbildningsuppdraget till Stockholms universitet för
den förestående treårsperioden skulle ingå att universitetet
anordnar utbildning motsvarande minst 275 helårsstudenter per
år i anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge.
Utskottet (bet. 1992/93:UbU14), som noterade detta, förutsatte
att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller
högskoleutbildning på Södertörn. I november 1993 gav
utbildningsministern i uppdrag åt en sakkunnig inom
Utbildningsdepartementet att göra en förstudie rörande
möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i
Stockholm till ett nytt campus. Förstudien redovisades i mars
1994 i rapporten Campus för mångfald, vari föreslogs att ett
nytt universitet skulle inrättas eller en fristående myndighet
med uppgift att beställa utbildning. Campus borde antingen
lokaliseras till innerstaden, och då i City eller på Södermalm,
eller utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras
till Kvarnholmen i Nacka kommun.

Våren 1994 lade regeringen i proposition 1993/94:177 fram
förslag om att den fortsatta expansionen av högre utbildning i
Stockholmsområdet skulle ske inom ramen för en ny
universitetsstruktur. Denna borde få en inriktning som särskilt
främjar en förstärkning av de kulturella och ekonomiska banden
mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Förbättrade
förutsättningar för utbildning och forskning inom vårdområdet
bedömdes också såsom angelägna. Den nya universitetsstrukturen
föreslogs omfatta södra Stockholmsområdet. Regeringen ansåg sig
inte på detta stadium kunna ta närmare ställning i fråga om
lokaliseringen. Riksdagen lämnade regeringen begärt
bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av
en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (bet.
1993/94:UbU12, rskr. 399).

Den av regeringen tillsatta organisationskommittén, benämnd
1994 års Stockholmskommitté, presenterade i september 1994 sitt
betänkande Kronan Spiran Äpplet En ny universitetsstruktur i
södra Stockholmsområdet (SOU 1994:127). Kommittén föreslog att
den nya verksamheten skulle organiseras som ett
nätverksuniversitet med tre campus förlagda intill Huddinge
sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) resp. i
Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan borde
lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen i Stockholms stad
alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun, och till detta
campus föreslog kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt
de konstnärliga högskolorna skulle samlokaliseras. Varje campus
borde kännetecknas av en egen utbildnings- och
forskningsprofil. Inom och mellan campus borde modern
informationsteknik (IT) tas i anspråk för att hålla kontakt. IT
borde även användas som stöd till distansutbildning i lokala
studiecentra.

2. Inrättandet av ett nytt lärosäte

I ett inledande avsnitt i budgetpropositionen om högre
utbildning och forskning framhåller regeringen att
Stockholmsområdet jämfört med landet i övrigt har en betydligt
mindre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens
storlek men också i förhållande till arbetslivets krav. För att
tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig
inflyttning av högutbildad arbetskraft från andra regioner till
Stockholmsregionen. Vidare råder i Stockholmsområdet en
inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund
mellan befolkningen i olika delar av regionen. Andelen
studerande som går vidare från gymnasieskolan till högre
studier är mindre i söderkommunerna än i den norra länsdelen.
Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall
byggas ut i Stockholmsområdet och att detta skall ske i den
södra regiondelen genom inrättandet av en ny självständig
högskola, Södertörns högskola.

En ny högskola är enligt regeringen den organisationsform som
bäst kan ta till vara de regionala intressen som finns i södra
delen av Stockholms län vad gäller högre utbildning. På
högskolan skall ställas samma kvalitetskrav som ställs på
övriga universitet och högskolor. Regeringen har gjort den
bedömningen -- mot bakgrund av de invändningar som gjorts under
remissbehandlingen mot kommittéförslaget om en nätverksstruktur
-- att en samlad organisation och lokalisering ökar
möjligheterna att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan
bör därför byggas upp med sin huvudsakliga bas och ledning på
ett ställe.

Regeringen anser att det är naturligt att den nya högskolan
på Södertörn får sin huvudsakliga lokalisering i anslutning
till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad
runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör dock förläggas till
Haninge. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i
högskolans verksamhetsidé.

Södertörns högskola skall enligt förslaget i
budgetpropositionen byggas upp successivt och från år 1999
tillföras resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter.
Däri inräknas Stockholms universitets nuvarande verksamhet i
Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje, vilken skall föras
över till den nya högskolan. När Hälsohögskolan med 2 500
studerande flyttar till Huddinge, vilket Stockholms läns
landsting enligt propositionen beslutat, kommer verksamheten i
området kring Huddinge sjukhus -- inklusive Karolinska
institutets befintliga utbildningar med 1 500 studerande --
att omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999.

För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före
sekelskiftet bör planeringsarbetet påbörjas redan under våren
1995. Regeringen avser därför att ge tilläggsdirektiv till 1994
års Stockholmskommitté. En på så sätt tillsatt
organisationskommitté bör få i uppdrag att planera verksamheten
vid Södertörns högskola och göra de förberedelser som krävs
samt starta verksamheten och därvid fungera som uppdragsgivare
när det gäller grundutbildning som anordnas av andra
universitet och högskolor. Kommittén bör i sitt arbete samverka
med bl.a. Stockholms läns landsting och berörda kommuner,
Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till
Östersjöregionen och Östeuropa samt Stockholms universitet,
Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.

Regeringen bedömer att verksamheten vid Södertörns högskola
kan starta den 1 januari 1996. Genom organisationskommittén bör
sammanlagt 1 000 platser kunna utannonseras våren 1996 och de
första studenterna vara på plats i provisoriska lokaler hösten
1996. Kostnaderna för förberedelser och för de 500 första
studenterna har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor.
Medlen har i budgetpropositionen beräknats under anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning. Vidare bör enligt
regeringen resurser för 500 studenter överföras från Stockholms
universitets anslag för grundutbildning under budgetåret. Som
en planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter
skall kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000
helårsstudenter under läsåret 1998/99. De första lokalerna med
plats för 4 000 studenter bör kunna vara inflyttningsklara
hösten 1999. Utbyggnaden bör varaktigt finansieras genom en
omfördelning av resurser.

I fråga om utbildningsutbudet vid högskolan bör detta enligt
propositionen huvudsakligen vara inriktat på ämnen inom de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och
endast till mindre del omfatta laborativa ämnen. Regeringen
anför att det dock bör ankomma på organisationskommittén och
senare på ledningen för den nya högskolan att överväga och
fatta beslut om den närmare inriktningen. -- Högskolans
forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt och i samma
omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av
motsvarande storlek. Forskningen förutsätts finansieras
huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att
finansiera forskning och forskarutbildning inom områden med
inriktning på Östeuropa och Östersjöregionen vid en ny struktur
för högre utbildning i södra Storstockholm (se nedan avsnitt
4). Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja
bl.a. forskning på vårdområdet förutsätts bidra till
finansieringen av forskningen och forskarutbildningen.

Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att ett
nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län.

Enligt motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 1 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna att en ny högskola,
Södertörns högskola i Huddinge, för närvarande inte bör
etableras. Motionären hävdar att Stockholmsområdet redan är
relativt sett väl försörjt med möjligheter till högre
utbildning. En utveckling av Linköpings universitet till ett
gemensamt universitet för såväl Linköping som Norrköping skulle
definitivt vara att föredra framför en ny etablering i
Huddinge. Dessutom, anför motionären, har forskning som rör
Östersjöområdet en betydligt mer naturlig anknytning till
Norrköping än vad någonsin Huddinge kan få.

Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse med att den i
många år diskuterade frågan om en utbyggnad av
högskoleutbildningen i Stockholms län nu får sin lösning.
Behovet av en förstärkning av den högre utbildningen i
Stockholmsregionen är sedan länge känt. Utskottet kan alltså
inte dela den bedömning som görs i motion 1994/95:Ub628 yrkande
1. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt tar ställning
för att ett nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län och
med avslag på motionsyrkandet godkänner regeringens förslag i
denna del.

Utskottet övergår nu till att behandla frågor rörande
lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet.

Som alternativ till etableringen i Huddinge av en högskola
med i första hand regionala uppgifter förordas i motion
1994/95:Ub699 (m) yrkande 1 att beslut nu fattas om etablering
av ett nytt universitet i Storstockholm. Enligt motionen bör
centrum för det nya universitetet förläggas till antingen
Kvarnholmen i Nacka eller Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Dit
bör också merparten av de konstnärliga högskolorna förläggas,
liksom Lärarhögskolan. En forskningsorganisation med Östersjö-
och Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att
tillskapa en i ett internationellt perspektiv unik
forskningsmiljö. I Haninge bör teknisk utbildning förstärkas. I
Huddinge har medicinsk utbildning och vårdutbildning goda
möjligheter till expansion, i synnerhet om Stockholms läns
landsting förlägger sin vårdutbildning till Huddinge. Den rent
geografiska lokaliseringen är, påpekar motionärerna, inte
oväsentlig för ett lärosätes attraktivitet. Kvarnholmen/Södra
Hammarbyhamnen har enligt deras mening särskilda företräden.
Enligt yrkande 2 i samma motion bör regeringen återkomma till
riksdagen med en plan för hur uppbyggnaden av det nya
universitetet skall ske i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet i södra Stockholm
bör enligt motion 1994/95:Ub601 (c) yrkande 7 inte innebära att
utbildningen koncentreras på ett enda ställe. En utbyggnad bör
i stället äga rum vid flera utbildningsorter i regiondelen.
Därför bör, anför motionärerna, den forskning och utbildning
som redan finns i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge
vidareutvecklas. I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 1 betonas
att strategin för satsningen på Södertörns högskola bör vara
att stärka och utveckla den vetenskapliga verksamhet som redan
finns vid Novum i Huddinge och komplettera denna med ett
utbyggt utbildningsuppdrag. Inriktningen bör alltså vara att
där bygga upp en framtida universitetsstruktur. Samtidigt bör
det framtida universitetets nätverkskaraktär betonas. Det
innebär att högskoleutbildningen bör förstärkas och framtida
universitetsinstitutioner planeras också i Södertälje, Botkyrka
och Haninge. -- I motion 1994/95:A467 (fp) yrkande 7 pläderas
för att den nu föreslagna högskolan på Södertörn långsiktigt
planeras som ett modernt nätverksuniversitet med tyngdpunkten
och centrum på Novum i Huddinge. Det påpekas i motionen att
Novum bl.a. har goda kommunikationer och bra tillgänglighet
inte bara från närområdet utan även från hela Mälarregionen.

Södertälje bör enligt motion 1994/95:Ub717 (mp) jämställas
med Haninge i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny
högskola på Södertörn. Det är enligt motionären förvånande att
i propositionen endast nämns att organisationskommittén,
förutom att bygga upp högskolans huvudsakliga bas i Huddinge,
särskilt bör beakta att viss utbildning skall förläggas till
Haninge. Också i Södertälje finns högre utbildning etablerad.

Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta den bedömning som
regeringen gjort i fråga om lokaliseringen och uppbyggnaden av
högskoleutbildningen i den nya Söderstrukturen. Som redovisats
i propositionen har flera remissinstanser, däribland Stockholms
universitet, ställt sig tveksamma till kommittéförslaget om en
nätverksstruktur. Det nya lärosätet i länet bör enligt
utskottets mening byggas upp i form av en ny högskola vid
Huddinge sjukhus/Novum med viss utbildning förlagd till andra
Södertörnskommuner. Utskottet vill understryka betydelsen av
att utbildning erbjuds också vid lokala studiecentra. Utskottet
föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna
1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Ub717, 1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467
yrkande 7 godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola,
inrättas i södra delen av Stockholms län.

I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 2 anförs att förslagen i
budgetpropositionen om en ny högskola på Södertörn är
otillräckliga. Motionärerna vill att högskolan skall få fasta
forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än den av
regeringen angivna. Utbildningsutbudet bör inte begränsas till
det renodlat humanistiska och samhällsvetenskapliga området
utan även ligga inom teknik, biologi och andra
naturvetenskaper, informatik, logistik och ekonomi.
Inriktningen på de nya studerandeplatserna bör vara sådan att
ökningen stärker Novum i Huddinge som universitetsområde för
högre utbildning i den södra delen av regionen.

Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anfört i
propositionen, att det bör ankomma på styrelsen för den nya
högskolan och inledningsvis organisationskommittén att överväga
och fatta beslut om den närmare ämnesinriktningen och
utbildningsutbudet. Utskottet förutsätter att högskolan i
utbildningen kommer att samverka med de utbildningar som
bedrivs av Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.
Utskottet vill vidare peka på att i organisationskommitténs
uppdrag, som det beskrivs i propositionen, avses ingå att dra
upp riktlinjer för och lämna förslag till
fakultetsorganisation. Med det anförda bör riksdagen enligt
utskottets mening avslå motion 1994/95:Ub726 yrkande 2.

Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub709 (mp) göra ett
uttalande om att Lärarhögskolan i Stockholm inom ramen för
den nya högskolan på Södertörn bör lokaliseras till
Södertälje.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att behandla
frågor rörande lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm,
senast under våren 1994 (bet. 1993/94:UbU12 s. 38). Då erinrade
utskottet om att lokalförsörjningsansvaret numera åvilar resp.
lärosäte. Det ankommer därmed på styrelsen för Lärarhögskolan i
Stockholm att ta initiativ till att lösa högskolans
lokalproblem. Riksdagen borde därför enligt utskottets mening
inte ingripa i denna fråga. Med samma motivering avstyrker
utskottet nu motion 1994/95:Ub709. Utskottet vill tillägga att
Lärarhögskolan i Stockholm inte omfattas av det nu aktuella
regeringsförslaget om Södertörns högskola.

3. Högskoleutbildning i Stockholms län i övrigt

Behovet av att decentralisera den högre utbildningen också i
övriga Stockholms län måste tillgodoses, anförs det i motion
1994/95:Ub726 (c) yrkande 3. Det bör ske genom att
högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från Stockholms
universitet, Kungl. Tekniska högskolan och regionens olika
fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentra
kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby
och Nynäshamn. Motionärerna anser att regeringen bör uppdra åt
Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda
högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering. -- I
motion 1994/95:A411 (m) yrkande 2 anmärks att
Stockholmsregionens näringsliv, med många små kunskapsföretag,
är beroende av välutbildade medarbetare. Det finns därför ett
behov av fler högskoleplatser till Stockholmsområdet.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett
motsvarande yrkande om decentraliserad högskoleutbildning i
Stockholms län (bet. 1993/94:UbU12 s. 36). Bland annat framhöll
utskottet betydelsen av att det finns olika former av
decentraliserad utbildning och distansundervisning och det
ansvar som faller på universiteten och de tekniska högskolorna
i detta sammanhang. Utskottet ansåg inte att ansvaret när det
gäller Stockholmsområdet borde överflyttas på länsstyrelsen.

Frågor om lokala studiecentra är uppmärksammade i
utredningsarbetet kring det nya lärosätet i Stockholms län.
Enligt betänkandet Kronan Spiran Äpplet (SOU 1994:127 s. 63)
bör lokala studiecentra inrättas på flera orter i såväl norra
som södra länsdelen. Förslaget har följts upp i nu föreliggande
proposition, där regeringen anger att redan tidigt bör lokala
studiecentra ingå i den nya högskolans verksamhetsidé.
Utskottet utgår från att frågan kommer att fortsatt beredas i
organisationskommittén och avstyrker därmed motion
1994/95:Ub726 yrkande 3.

Syftet med yrkande 2 i motion 1994/95:A411 är enligt
utskottets mening tillgodosett med förslagen i propositionen om
det nya lärosätet och lokala studiecentra, varför också detta
motionsyrkande avstyrks.

4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1993/94:177, bet.
UbU12, rskr. 399) beslutade regeringen den 23 juni 1994 att
bilda Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till
Östersjöregionen och Östeuropa samt att tillföra stiftelsen ett
kapital om 16,45 % av återstoden av de tillgångar från de
tidigare löntagarfonderna som förvaltades av Fond 92--94.
Enligt de stadgar som regeringen samtidigt antog har stiftelsen
till ändamål att stödja forskning och utbildning med denna
inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i södra
Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 12 anförs kritik mot att
medel från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning
till Östersjöregionen och Östeuropa i stiftelsens stadgar har
bundits till den nya högskolan. Motionärerna påpekar att
intresse för och kompetens inom det avsedda området finns vid
fler högskolor i Sverige. Kvalitetsaspekten skall vara det
avgörande vid tilldelning av medel, inte högskolans geografiska
belägenhet. Därför, menar motionärerna, bör regeringen i
förhandlingar med stiftelsen ta upp denna fråga för att snarast
få en förändring till stånd.

Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern i
skrivelse den 21 december 1994 till ledamöterna i Stiftelsen
för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen
och Östeuropa efterfrågat en närmare analys av stiftelsens
möjlighet att avsätta medel för att kompensera besparingar inom
de ordinarie anslagen till forskning. Analysen borde grunda sig
på att en ny struktur i södra Stockholmsregionen för högre
utbildning etableras.

I svarsskrivelse den 24 januari 1995 hänvisar styrelsen för
stiftelsen till ändamålsbestämmelsen. Åliggandet förtydligas i
3 § stadgarna med formuleringen, att stiftelsen skall "bidra
till uppbyggnad och finansiering av forskning och
forskarutbildning i södra delen av Stockholmsområdet och den
akademiska infrastrukturen i anslutning därtill". Styrelsen
anför att eftersom detta är en nytillkommande och mycket
precist angiven uppgift, föreligger inga möjligheter för
stiftelsen att kompensera besparingar inom de ordinarie
forskningsanslagen. Stiftelsen säger sig vara beredd att utan
dröjsmål delta i uppbyggnadsarbetet av Södertörns högskola. De
närmare formerna får bestämmas i samverkan med den föreslagna
organisationskommittén. Därvid måste dock beaktas att
stiftelsen inte har rätt att förbruka sitt kapital. Uppgiften
att finansiera forskning och utbildning vid den nya högskolan
gäller i princip för all framtid, och någon alternativ
destination av stiftelsens medel finns icke, sammanfattar
styrelsen.

Utskottet har i grunden samma uppfattning som uttryckts i
motionen, nämligen att vid tilldelning av medel för forskning
bör, i konkurrens på lika villkor, kvaliteten tillmätas
avgörande betydelse. Utskottet kan konstatera att kompetens för
forskning med inriktning mot Östersjöregionen och Östeuropa
genom lokala initiativ byggts upp vid flera högskoleenheter i
landet. Samarbetsrelationer har t.ex. etablerats mellan olika
svenska högskolor och högskolor i länderna runt Östersjön.
Utskottet anser det vara av stor vikt att också dessa
verksamheter tas till vara och får möjligheter att utvecklas.
Emellertid har regeringen under föregående mandatperiod med
riksdagens godkännande bildat den aktuella stiftelsen, till
vilken stiftelsekapital förts, med ändamålsbestämmelsen att
stödja forskning och utbildning vid en ny struktur för högre
utbildning i södra Stockholmsregionen med en särskild profil
mot Östersjö- och Östeuropafrågor. Under uppbyggnaden av den
nya högskolan har stiftelsen uppgiften att bidra till
kostnaderna för bl.a. akademisk infrastruktur. Skriftväxling i
fråga om användningen av avkastningen av stiftelsekapitalet har
förts mellan Utbildningsdepartementet och styrelsen för
stiftelsen.

Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker
utskottet motion 1994/95:Ub706 yrkande 12.

5. Vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet

Riksdagen godkände våren 1994 ett regeringsförslag om en
särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177,
bet. UbU12, rskr. 399). Den innebär att regeringen, om det
behövs för samordningen, har möjlighet att avvika från den
annars gällande principen att varje myndighet själv beslutar om
sin lokalförsörjning.

I propositionen redovisas att den särskilda beslutsordningen
har utnyttjats i fråga om de konstnärliga högskolorna i
Stockholm -- utom Kungl. Konsthögskolan -- vilka av den
föregående regeringen ålagts att samråda med 1994 års
Stockholmskommitté före beslut i lokalförsörjningsfrågor.
Kommittén har också givits rätt att överta dessa högskolors
beslutanderätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga
lokalförsörjningen.

Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen inte
längre skall gälla, vilket tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett nytt lärosäte i Stockholms
län
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1994/95:Ub628 yrkande 1 godkänner att
ett nytt lärosäte inrättas i Stockholms län,

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya
lärosätet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande
7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub717,
1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467 yrkande 7 godkänner
regeringens förslag att en ny högskola, Södertörns högskola,
inrättas i södra delen av Stockholms län,

res. 1 (m)
res. 2 (mp)

3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare
ämnesinriktning vid det nya lärosätet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub726 yrkande 2,

res. 3 (c)

4. beträffande lokalisering av Lärarhögskolan i Stockholm
till Södertälje
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub709,

5. beträffande högskoleutbildning i Stockholms län i
övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub726 yrkande 3 och
1994/95:A411 yrkande 2,

6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för
forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 12,

res. 4 (v, mp)

7. beträffande vissa lokalförsörjningsfrågor i
Stockholmsområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr.
1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för
vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre
skall gälla.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och
Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nya
lärosätet i Stockholms län bör etableras i form av ett nytt
universitet. Huvudstadsregionen är stor nog att rymma två
universitet med förutsättningar att erbjuda varandra sporrande
konkurrens. Centrum för det nya universitetet bör förläggas
till Kvarnholmen i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen i
Stockholm. Dit bör också merparten av de konstnärliga
högskolorna förläggas, liksom Lärarhögskolan. Inom
universitetets ram bör teknisk utbildning i Haninge samt
medicinsk utbildning och vårdutbildning i Huddinge kunna
expandera. En forskningsorganisation med Östersjö- och
Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att tillskapa
en i ett internationellt perspektiv unik forskningsmiljö.
Utskottet vill särskilt framhålla att inriktningen mot
Östeuropa kan göra det nya universitetet till ett centrum för
sådan vetenskap i hela Östersjöregionen. -- Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en plan för uppbyggnaden av det
nya universitetet i enlighet med det anförda.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726
yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på
motion 1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ett nytt universitet i Storstockholm.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya
lärosätet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub699 yrkandena
1 och 2, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och
1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion
1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

2. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län"
bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att en ny
högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av
Stockholms län. Dock anser utskottet att organisationskommittén
vid uppbyggnaden av den nya högskolan bör jämställa Södertälje
med Haninge. Kommittén bör alltså särskilt beakta att viss
utbildning också skall förläggas till Södertälje. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med anledning
av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7,
1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med
avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya
lärosätet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601
yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7
samt med avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning
vid det nya lärosätet (mom. 3)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har samma åsikt som motionärerna att det är
angeläget att den nya högskolan på Södertörn får fasta
forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än vad
regeringen föreslagit. Detta är i enlighet med motionärernas
uppfattning om mindre och medelstora högskolor. Det
kunskapsintensiva och lönsamma näringslivet på Södertörn
efterfrågar inte bara grundutbildade akademiker utan i stor
utsträckning också forskarutbildade. Inriktningen på de nya
studerandeplatserna bör vara sådan att ökningen stärker Novum i
Huddinge som en punkt i en nätverksstruktur för högre
utbildning i den södra regionen. Utöver vissa
samhällsvetenskapliga ämnen bör det också finnas en inriktning
på naturvetenskap. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare
ämnesinriktning vid det nya lärosätet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning
(mom. 6)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "yrkande
12" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttryckts i motionen,
nämligen att vid tilldelning av medel för forskning bör
kvalitetsaspekter på forskningen vara avgörande och inte den
aktuella högskolans geografiska belägenhet. Det är olyckligt
att forskare vid andra högskolor än den nya Södertörns högskola
inte kan få del av medel från Stiftelsen för forskning inom
områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa.
Regeringen bör föranstalta om åtgärder i syfte att snarast få
en förändring till stånd. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub706 yrkande 12 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för
forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,