Ny förmögenhetsskattelag

Betänkande 1996/97:SkU20

Skatteutskottets betänkande 1996/97:SKU20

Ny förmögenhetsskattelag

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1996/97
SkU20

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag om en ny förmö-
genhetsskattelag och avstyrker de motioner som väckts i frågan samt tillstyr-
ker regeringens förslag om ett förtydligande i reglerna om skatt på gåvor från
föräldrar till barn.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, fp, v, mp och kd).

Propositionerna

Proposition 1996/97:117
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:117 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. förslag till lag om statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om begränsning av skatt,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
9. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
I propositionen föreslås att en proportionell förmögenhetsskatt även i fort-
sättningen skall tas ut på fysiska personers förmögenhet som överstiger ett
fribelopp. Detsamma gäller för dödsbon och vissa andra juridiska personer. Den
skattefria gränsen för fysiska personer bör enligt förslaget förbli 900 000
kr. Skattesatsen föreslås ligga kvar på 1,5 %.
Så kallat arbetande kapital undantas från skatteplikt. Till sådant kapital
hänförs i framtiden även tillgångar i fastighetsförvaltning samt aktier som är
noterade på OTC- och O-listorna. För huvuddelägare kvarstår skattefriheten vid
inregistrering av aktier på börsens A-lista. Undantag från förmögenhets-
beskattning görs även för pensioner, livräntor m.fl. tillgångar som är en del
av det sociala skyddsnätet. Inre lösöre som innehas för personligt bruk un-
dantas också från beskattning.
Värderingen av de skattepliktiga tillgångarna sker som huvudregel till
marknadsvärdet. Hänsyn tas inte längre till eventuell latent skatteskuld som
kan ses hänförlig till olika slags tillgångar. Aktier på A-listan m.fl.
aktieliknande tillgångar tas därför upp till noterade värden.
Sambeskattning av såväl makar som föräldrar och barn behålls liksom en regel
som begränsar skatteuttaget i vissa fall.
De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 1998 års
taxering.
I propositionen finns även ett förslag om uppgiftsskyldighet i anslutning
till det av riksdagen under hösten 1996 antagna förslaget om lättnader i ägar-
beskattningen i små och medelstora företag.

Proposition 1995/96:231 i viss del
I propositionen föreslår regeringen (Finansdepartementet), såvitt nu är i
fråga, att livförsäkring vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till det
tekniska återköpsvärdet med tillägg för beräknad andel av överskottet i liv-
försäkringsverksamheten (allokerad återbäring).
Den lagändring rörande förmögenhetsskatten som föreslås i propositionen
(lagförslag 2) har inarbetats i det i proposition 1996/97:117 framlagda för-
slaget till ny förmögenhetsskattelag.

Proposition 1996/97:150 i viss del
I propositionen föreslår regeringen (Finansdepartementet), såvitt nu är i
fråga, att riksdagen antar det i proposition 1996/97:150 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Lagförslaget innebär att gåva i form av insättning på barns konto från för-
älder som är förmyndare vid gåvobeskattningen skall anses fullbordad när
insättningen görs under förutsättning att förbehåll om dispositionsrätt för
egen räkning inte har gjorts. Skattskyldighet till gåvoskatt inträder därmed
omedelbart. Det betyder att gåvor på upp till 10 000 kr per år från samma
givare förblir skattefria.

Lagförslagen

Proposition 1996/97:117
Det vid proposition 1996/97:117 fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter behandlas av utskottet i skatteutskottets betänkande 1996/97:
SkU23. De övriga vid proposition 1996/97:117 fogade lagförslagen har följande
lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:117
1996/97:Sk40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om bortta-
gande av sambeskattning vid förmögenhetsbeskattningen,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om sänkta
fribelopp och höjd skattesats,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser beskattningen av O-
och OTC-listenoterade aktier,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag i enlighet med
vad i motionen anförts om skattebefrielse av enbart s.k. arbetande kapital,
5. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om att note-
rade aktier förmögenhetsmässigt skall tas upp till 85 % av taxeringsvärdet,
6. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om förmö-
genhetstaxering av fastigheter avsedda för permanentboende,
7. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om nya
skalsteg i förmögenhetsbeskattningen från inkomståret 1998,
8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag i enlighet med
vad i motionen anförts om förmögenhetsbeskattning av bostadsrätter.
1996/97:Sk41 av Inger René och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till avveckling av sambeskattning gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk42 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:117 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad förmögenhetsskatt
i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen - vid bifall till propositionen - hos regeringen begär för-
slag om avskaffad sambeskattning av förmögenhet i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Sk43 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetande kapital i näringsverksamhet,
2. att riksdagen beslutar att aktier på börsens A-lista tas upp till 75 % av
noterat värde vid förmögenhetsbeskattningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för huvuddelägare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktier noterade i utlandet,
5. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att snarast möjligt
lägga fram förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet,
6. att riksdagen beslutar att fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen skall
vara 800 000 kr,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fastighetsskatten skall räknas med i den s.k. begränsningsre-
geln.
1996/97:Sk44 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår rege-
ringens förslag att åter införa förmögenhetsbeskattning i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Sk45 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att latent skatteskuld inte
skall beaktas vid förmögenhetstaxering,
2. att riksdagen beslutar att aktier skall värderas till 75 % av
marknadsvärdet vid förmögenhetstaxering.
1996/97:Sk46 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att sambeskattningen av-
skaffas,
2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att förmögenhetsvärderingen av
aktier återgår till 75 % av det noterade värdet.
1996/97:Sk47 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambeskattning av
förmögenhet.

Motion väckt med anledning av proposition 1995/96:231
1996/97:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen avslår regeringen förslag i den del som avser värdeberäk-
ningen vid förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmögenhetsskatt.

Yttrande från Lagrådet

Under ärendets beredning har utskottet inhämtat yttrande av Lagrådet över det
i proposition 1996/97:150 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Lagrådets yttrande fogas till betän-
kandet som bilaga.

Utskottet

Ny förmögenhetsskattelag, m.m.
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:117 att riksdagen skall anta en ny
lag om statlig förmögenhetsskatt fr.o.m. 1998 års taxering. Lagen skall
ersätta 1947 års förmögenhetsskattelag som upphävdes genom ett riksdagsbeslut
under hösten 1991 och som sedan dess har tillämpats t.o.m. 1997 års taxering
med stöd av övergångsbestämmelser.
Avsikten med beslutet att upphäva 1947 års lag var att inleda en successiv
avveckling av förmögenhetsskatten. Genom övergångsbestämmelserna undantogs
fr.o.m. 1992 års taxering tillgångar och skulder i annan näringsverksamhet än
kapital- och fastighetsförvaltning samt OTC- och O-aktier från
förmögenhetsbeskattning. Vidare reducerades antalet skattesatser. Sedan 1993
års taxering är förmögenhetsskatten en helt proportionell skatt på förmögenhet
över ett fribelopp. Fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser betalar
förmögenhetsskatt med 1,5 % över ett fribelopp som vid 1997 års taxering är
900 000 kr. För andra juridiska personer som skall betala förmögenhetsskatt,
vissa föreningar och stiftelser, är skattesatsen 1,5 promille och fribeloppet
25 000 kr.
Under hösten 1994 beslutade riksdagen (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1)
att en förmögenhetsskatt bör finnas kvar bl.a. av fördelningspolitiska skäl.
Den fortsatta översynen av förmögenhetsskatten inriktades på att göra reglerna
enklare och rättvisare och att de skall utformas efter samma principer som
gällde för 1990 års inkomstskattereform. Det innebär en låg skattesats i
förening med en så långt möjligt likformig beskattning av olika slags
tillgångar. När det gäller kapital som är nedlagt i företag har dock ut-
gångspunkten varit att detta i stor utsträckning bör vara befriat från förmö-
genhetsskatt, särskilt vad gäller små och medelstora företag, och att det
gynnade företagskapitalet kan avgränsas på ett sådant sätt att företagens
tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte onödigtvis
hämmas av förmögenhetsskatten.
I motion Sk44 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas om avslag på propositionen.
Motionärerna anser att förmögenhetsskatten är en skatt på företagande och
sparande som har långtgående skadeverkningar för samhällsekonomin. De
kritiserar även den nya lagens utformning i olika hänseenden, t.ex. be-
skattningen av A-aktier och att sambeskattningen har behållits. I ytterligare
en motion, Sk42 yrkande 1 och 2 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), yrkas att
propositionen skall avslås och förmögenhetsskatten avskaffas. Ett yrkande om
att förmögenhetsskatten skall slopas finns också i den tidigare väckta
motionen Sk5 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m).
Utskottet vill framhålla att det är en viktig förutsättning för ett
bibehållet välfärdssamhälle att företagen har goda utvecklingsmöjligheter så
att de skall kunna växa och skapa nya arbetstillfällen. Som framgått ovan har
det också varit en utgångspunkt vid riksdagens beslut att behålla
förmögenhetsskatten att den inte skall medföra skadeverkningar när det gäller
möjligheten för företag att växa och få tillgång till riskvilligt kapital.
Strävan har i övrigt varit att åstadkomma en mer likformig beskattning av
olika slags tillgångar. Utskottet, som i det följande återkommer till
detaljerna i regeringens förslag, anser att en ny förmögenhetsskattelag skall
införas och avstyrker följaktligen yrkandena om avslag på propositionen och
slopad förmögenhetsskatt i motionerna Sk5 yrkande 3, Sk42 yrkandena 1 och 2
och Sk44.
Propositionen innebär i fråga om företagskapital att skattefriheten för arbe-
tande kapital i rörelse och jordbruk behålls och utvidgas till fastighetsför-
valtning. Liksom nu skall det arbetande kapitalet inte påverka värderingen av
onoterade aktier och andelar i företag. Aktier som noteras på OTC- eller O-
listan hänförs enligt förslaget också i fortsättningen till arbetande kapital
och förblir skattefria. Aktier på börsens A-lista och aktier i svenska företag
som marknadsnoterats i utlandet skall vara fortsatt skattepliktiga. Skulder
hänförliga till skattefritt företagskapital skall som nu inte vara
avdragsgilla.
Om ett bolag går in på börsens A-lista eller marknadsnoteras utomlands
första gången efter utgången av 1996 skall en skattefrihet för aktierna under
vissa förutsättningar kunna kvarstå för den som är huvuddelägare i bolaget.
För att anses som huvuddelägare enligt den nya förmögenhetsskattelagen skall
delägaren tillsammans med närstående direkt eller indirekt inneha minst 25 %
av röstvärdet för aktierna i bolaget vid inregistreringen eller marknads-
noteringen. A-aktier som till följd av tidigare beslut (prop. 1991/92:60, bet.
1991/92:SkU10) är skattefria blir enligt förslaget fortsatt skattefria för den
som är huvuddelägare i bolaget. Det gäller huvuddelägares aktier och från
dessa emitterade aktier som var OTC- eller O-aktier vid utgången av år 1991
eller som var onoterade vid samma tidpunkt.
I motion Sk43 av Michael Stjernström m.fl. (kd) hemställs med hänvisning
till skillnaden i den skattemässiga behandlingen av olika aktieslag, att be-
skattningen av arbetande kapital skall ske på ett sätt som bättre än det fram-
lagda förslaget tillgodoser principen att lika fall bör behandlas lika
(yrkande 1), att skattefriheten för huvuddelägare skall gälla oavsett när
aktierna noterades på A-listan och när huvuddelägaren förvärvade aktierna
(yrkande 3), att en marknadsnotering i utlandet inte skall påverka
skattelättnaden vid värderingen av svenska onoterade aktier om inte aktierna
har inregistrerats vid en utländsk börs eller motsvarande samt att tidsgränsen
för huvuddelägares aktier tas bort även för aktier som marknadsnoteras
utomlands (yrkande 4).
I motion Sk40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att OTC- och O-aktier skall
beskattas till 85 % av marknadsvärdet, dvs. på samma sätt som A-aktier skall
beskattas enligt Vänsterpartiets förslag (yrkande 3 och yrkande 5 i denna
del), och att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag om skatte-
befrielse för arbetande kapital (yrkande 4).
Som utskottet redan har nämnt har intresset av att skapa goda villkor för
investeringar i små och medelstora företag och att upprätthålla en vital risk-
kapitalmarknad även för dessa företag utgjort motiv för förslaget om en
fortsatt och i viss mån utvidgad frihet från förmögenhetsskatt på arbetande
kapital. För att dessa företags tillväxt och möjligheter att erhålla
riskvilligt kapital inte skall försämras innebär förslaget att aktier på OTC-
och O-listorna undantas från förmögenhetsskatt också fortsättningsvis. Även A-
aktier skall enligt förslaget behandlas på samma sätt som tidigare, dvs. de
skall vara skattepliktiga utom i fråga om huvuddelägares aktier under vissa
förutsättningar. De skäl som anförts för att beskatta börsaktier på ett annat
sätt än kapital nedlagt i mindre företag har varit bl.a. att kapital som har
placerats i börsaktier lättare kan frigöras genom försäljning. En sådan
försäljning påverkar inte heller företagets fortbestånd. En
förmögenhetsbeskattning av aktier i de större, börsnoterade företagen inverkar
inte på dessa företags investeringar på samma sätt som i mindre företag.
Aktier i de stora företagen har närmast uteslutande karaktär av
placeringstillgångar.
I fråga om gränsdragningen mellan skattepliktiga och skattefria aktier har
Lagrådet anfört, att förslagets konsekvenser vad gäller skatteplikten för A-
listade aktier i förhållande till skattefriheten för aktier som är noterade på
OTC- och O-listorna kan te sig skäligen godtyckliga, och att förslaget därför
inte synes invändningsfritt utifrån det grundläggande intresset av att lika
fall behandlas lika. Lagrådet har förutsatt att de praktiska konsekvenserna av
den schablonisering som föreslås på detta område noga följs.
Utskottet delar regeringens bedömning att en fortsatt skattefrihet för före-
tagskapital liksom enligt de hittillsvarande reglerna bör inrikta sig på
kapital som är nedlagt i de små och medelstora företagen. Detta nödvändiggör
en gränsdragning mot vad som i förmögenhetsskattehänseende skall anses som ett
finansiellt sparande i aktier. Utskottet kan i och för sig instämma i vad
Lagrådet anfört om den i propositionen föreslagna gränsdragningen, men vill
samtidigt framhålla att det skulle kräva betydligt mer komplicerade regler att
göra en annan gränsdragning än den som föreslås i propositionen och som i
huvudsak redan tillämpas. Utskottet anser därför att denna gränsdragning bör
godtas. Samtidigt är det viktigt, som Lagrådet har påpekat, att de praktiska
konsekvenserna av den schablonisering som finns på detta område noga följs.
I några skrivelser som utskottet har mottagit med anledning av propositionen
framhålls, bl. a. av Stockholms Fondbörs, att utformningen av den s.k.
golvregeln kan leda till att förmögenhetsskatten kommer att överstiga utdel-
ningen. Golvregeln är en del av reglerna om begränsning av skatt. Den skall
vid nedsättning av skatten garantera ett visst minsta uttag av förmögen-
hetsskatt. Att förmögenhetsskatten skulle komma att överstiga utdelningen
torde inte vara ett problem för de allra flesta företag. Det finns dock ett
antal bolag där utdelningen är låg i förhållande till marknadsvärdet och där
golvregeln kan medföra att den samlade skatten överstiger utdelningen.
Utskottet vill nämna att det sedan förmögenhetsskattens tillkomst i början
av 1900-talet har funnits särskilda regler om reducering av det totala
skatteuttaget. Dessa har genomgående inneburit, att skatteuttaget har reduce-
rats om det totala skatteuttaget blivit för stort i förhållande till de
löpande inkomsterna, men att skatten inte reduceras under en viss gräns.
Reglerna har alltså inte hindrat att det totala skatteuttaget har kunnat
överstiga de löpande inkomsterna om förmögenheten är tillräckligt stor i
förhållande till dessa. Att medge en mer långtgående skattereduktion har
ansetts inte vara möjligt, eftersom detta skulle medföra både en snedvridning
till förmån för lågavkastande tillgångar och ett incitament att genom
dispositioner av skatteplaneringskaraktär minska den skattepliktiga
direktavkastningen på förmögenheten.
Utskottet anser att en ändring i den s.k. golvregelns utformning mot den
angivna bakgrunden skulle kräva en mer ingående utredning och detta är inte
aktuellt. Samtidigt finns det en risk för att mycket höga börskurser i några
fall kan leda till att vissa skattebetalare vid 1998 års taxering kan komma
att få en förmögenhetsskatt som överstiger deras löpande inkomst. Utskottet
anser att det är bekymmersamt med denna effekt eftersom situationen har
uppkommit på grund av en mycket framgångsrik näringsverksamhet och således
inte som resultat av dispositioner av skatteplaneringskaraktär.
Utskottet tillstyrker propositionen i fråga om skattebefrielse för det arbe-
tande kapitalet och huvuddelägares aktier, men förutsätter samtidigt att rege-
ringen noga följer utvecklingen på detta område och vid behov återkommer med
förslag till förändringar. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet
avstyrker motionerna Sk40 yrkandena 3, 4 och 5 i denna del och Sk43 yrkandena
1, 3 och 4.
I fråga om värdering av A-aktier innebär propositionen, eftersom en latent
skatteskuld inte skall beaktas vid värdering av tillgångar enligt förslaget
till ny förmögenhetsskattelag, att dessa skall tas upp till noterat värde.
Enligt motionerna Sk43 yrkande 2 av Michael Stjernström m.fl. (kd), Sk45
yrkande 2 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk46 yrkande 2 av Isa Halvarsson
och Karin Pilsäter (fp) skall aktier på A-listan tas upp till 75 % av noterat
värde. Motion Sk45 yrkande 1 innehåller även ett förslag om att latent
skatteskuld generellt skall beaktas vid förmögenhetstaxeringen. I motion Sk40
yrkande 5 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att A-aktier skall
tas upp till 85 % av marknadsvärdet i likhet med vad som enligt
Vänsterpartiets förslag skall gälla för andra marknadsnoterade aktier.
Riksdagen har tidigare (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31) beslutat att
A-aktier o.d. skall tas upp till noterat värde vid 1997 års taxering på grund
av att latent skatteskuld inte längre skall beaktas vid värderingen. I stället
har beaktats att aktierna får en fördel vid inkomstbeskattningen genom att
värdestegringen på aktierna inte beskattas före försäljningen. Denna fördel
innebär att det saknas tillräckliga skäl för att medge en reducering av värdet
på aktierna vid förmögenhetsbeskattningen. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen om att latent skatteskuld inte skall beaktas vid värderingen av
A-aktier eller i övrigt vid värdering enligt förmögenhetsskattelagens be-
stämmelser. Detta innebär att utskottet tillstyrker förslaget i propositionen
att A-aktier skall tas upp till noterat värde och avstyrker motionerna Sk40
yrkande 5 i denna del, Sk43 yrkande 2, Sk45 yrkandena 1 och 2 samt Sk46
yrkande 2.
Vid värdering av fastigheter skall enligt förslaget anknytningen till taxe-
ringsvärdet behållas. Fastigheten skall alltså tas upp till taxeringsvärdet,
vilket skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. I konsekvens härmed skall
fastighet i utlandet tas upp till 75 % av marknadsvärdet. När det gäller bo-
stadsrätter ändras inte principen att det är den egna lägenhetens andel i
föreningens förmögenhet som skall redovisas vid förmögenhetsbeskattningen.
I motion Sk40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att fastigheter som är
avsedda för permanentboende skall tas upp till 75 % av taxeringsvärdet
(yrkande 6) och att bostadsrätter skall beskattas på liknande sätt som småhus-
enheter (yrkande 8).
Värderingsreglerna för fastigheter innebär sannolikt att fastigheter i de
flesta fall undervärderas eftersom taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av
marknadsvärdet. Denna reducering av marknadsvärdet vid fastighetstaxeringen
innebär att taxeringsvärdet bestäms med viss säkerhetsmarginal. En anpassning
av fribeloppets nivå har också skett för att dämpa genomslaget av de höjda
taxeringsvärdena vid allmän fastighetstaxering av småhus. I anslutning till
1990 års allmänna fastighetstaxering höjdes fribeloppet vid
förmögenhetsbeskattningen till 800 000 kr, och i samband med 1996 års
småhustaxering höjdes det till 900 000 kr. Utskottet anser att fastigheter
också i fortsättningen bör tas upp till taxeringsvärdet vid förmögenhetsbe-
skattningen.
I den pågående översynen av fastighetstaxeringen (dir. 1997:36) kommer
systemet för att ta fram taxeringsvärden att omprövas. Också frågan om hur
bostadsrätter bör värderas ingår i utredningsuppdraget. I avvaktan på ett
resultat av det pågående utredningsarbetet anser utskottet att propositionen
också bör godtas i fråga om värdering av bostadsrätter.
Utskottet tillstyrker propositionen i nämnda delar och avstyrker motion Sk40
yrkandena 6 och 8.
Förmögenhetsskattepliktiga svenska och utländska livförsäkringar skall enligt
proposition 1996/97:117 värderas till det tekniska återköpsvärdet med tillägg
för beräknad upplupen andel av överskottet i livförsäkringsverksamheten
(allokerad återbäring). Detta förslag har regeringen tidigare lagt fram i
proposition 1995/96:231. Utskottet (bet. 1996/97:SkU4) har emellertid upp-
skjutit behandlingen av denna fråga i avvaktan på regeringens förslag om en ny
förmögenhetsskattelag.
Med anledning av proposition 1995/96:231 har Bo Lundgren m.fl. (m) väckt
motion 1996/97:Sk5 med yrkande om avslag på förslaget om att återbäringen
skall medräknas vid värderingen (yrkande 2).
Utskottet anser att förslaget i propositionerna medför att kapitalförsäk-
ringar av det berörda slaget blir föremål för en värdering som grundas på
marknadsmässiga värden. Utskottet tillstyrker propositionerna 1995/96:231 och
1996/97:117 i nu berörda delar och avstyrker motion Sk5 yrkande 2. I fråga om
den författningstekniska regleringen vill utskottet tillägga att det
lagförslag som tagis in i proposition 1995/96:231 har arbetats in i förslaget
till en ny förmögenhetsskattelag. Något lagbeslut skall därför inte fattas i
enlighet med lagförslag 4 i proposition 1995/96:231.
Regeringens förslag till ny förmögenhetsskattelag innebär - i likhet med 1947
års förmögenhetsskattelag - att sambeskattning skall ske av makar som har levt
tillsammans under beskattningsåret samt av föräldrar och deras hemmavarande
barn under 18 år. Den skattepliktiga förmögenheten skall beräknas för var och
en för sig. Om ett barn inte skall lämna självdeklaration räknas barnets
tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenhet. Den
beskattningsbara förmögenheten beräknas sedan gemensamt för de personer som
skall sambeskattas. Skatten beräknas och fördelas på de personer som
sambeskattas efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.
Fosterbarn jämställs inte med hemmavarande barn i förmögenhetsskattehänseende.
I motionerna Sk41 av Inger René och Karin Falkmer (m), Sk42 yrkande 3 av
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk43 yrkande 5 av Michael Stjernström m.fl.
(kd), Sk45 av Ronny Korsberg m.fl. (mp), Sk46 yrkande 1 av Isa Halvarsson och
Karin Pilsäter (fp) och Sk47 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) förordas att
sambeskattningen slopas. I motion Sk45 har dock med hänvisning till dagens
statsfinansiella läge inte väckts något yrkande i frågan. Enligt motion Sk40
yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör sambeskattningen slopas såvitt
avser makar. Enligt yrkande 2 i sistnämnda motion skall fribeloppet bestämmas
till 550 000 kr och skattesatsen till 1,65 % för att kompensera
skattebortfallet för staten vid en slopad sambeskattning. Fr.o.m. 1998 skall
enligt motionens yrkande 7 en skatteskala med tre steg införas. Också i motion
Sk43 yrkande 6 hemställs om en nedsättning av fribeloppet, men till 800 000
kr.
Som skäl för att slopa sambeskattningen anförs i motionerna att sambe-
skattningen skapar problem från jämställdhetssynpunkt och att gifta makar
diskrimineras i förhållande till sammanboende utan barn. Vidare framhålls
bl.a. att sambeskattningen gör att reglerna blir administrativt krångliga.
Utskottet kan i och för sig instämma i att intresset av likformiga regler
och även jämställdhetsskäl samt kontroll- och utredningsproblem talar för en
slopad sambeskattning. Sambeskattningen förebygger emellertid att en för-
mögenhet av rena skatteskäl delas upp inom en familj. De beräkningar som
gjorts i Finansdepartementet visar att särbeskattning skulle ge ett mycket
betydande skattebortfall, ca 1,4 miljarder kronor, om inte fribelopp och
skattesatser justeras i motsvarande utsträckning. En sänkning av fribeloppet
skulle i sin tur innebära att ensamstående får betala lättnaderna för makar. I
propositionen framhålls även de otillfredsställande fördelningseffekter som
uppkommer mellan hushåll med olika disponibla inkomster.
Sambeskattningen med egna barn väcker inte samma principiella invändningar
som sambeskattning av makar. I fråga om barn kan det enligt propositionen
snarast vara svårt att motivera en särbeskattning, och att införa ett
fribelopp för barn uppmuntrar till skatteplanering. Om särbeskattning införs
för makar blir det emellertid tekniskt svårt att utforma regler för sambe-
skattning av föräldrar och barn som samtidigt innebär att de administrativa
fördelarna uppnås.
Utskottet anser det inte vara meningsfullt att i detta sammanhang ytterli-
gare överväga frågan om sambeskattningen eftersom det i dagens statsfinan-
siella läge inte finns något utrymme för att minska skatteuttaget från förmö-
genhetsbeskattningen. Den basbreddning som sker genom övriga förslag kan inte
kompensera den brist som skulle uppkomma om särbeskattning införs. Att
kompensera skattebortfallet för en sådan åtgärd genom en betydligt högre
skattesats och sänkt fribelopp är inte heller en framkomlig väg. Utskottet
tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk41,
Sk42 yrkande 3, Sk43 yrkandena 5 och 6, Sk46 yrkande 1, Sk46 och Sk40
yrkandena 1, 2 och 7.
Utskottet har tidigare berört den s.k. golvregel som ingår i de bestämmelser
om begränsning av skatt som regeringen föreslår skall behållas i huvudsak
oförändrade i den nya lagstiftningen. Reglerna innebär att ett spärrbelopp
fastställs som skall motsvara 60 % av summan av förvärvsinkomster och
kapitalinkomster. Om skattebeloppet, dvs. summan av statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt överstiger spärrbeloppet sätts
förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande
belopp. Förmögenhetsskatten får dock enligt den s.k. golvregeln inte under-
stiga skatten på 50 % av den beskattningsbara förmögenheten. De inkomster och
skatter som jämförs skall beräknas på hushållsnivå.
I motion Sk42 yrkande 7 av Michael Stjernström m.fl. (kd) föreslås att
fastighetsskatten skall räknas med som skatt som kan sättas ned enligt be-
gränsningsregeln.
Den fråga som tas upp i motionen har prövats under beredningen i Finans-
departementet men det har inte ansetts vara lämpligt med en sådan förändring
eftersom detta skulle göra reglerna ännu mer komplicerade utan att detta
föranleder motsvarande nytta. Begränsningsregeln bygger på att det görs en
jämförelse mellan inkomster och skatter. För att fastighetsskatten skall kunna
beaktas vid tillämpning av begränsningsregeln måste således även en schab-
lonmässigt beräknad inkomst införas i jämförelsen. Eftersom fastighetsskatten
är proportionell leder en utökning med en schablonmässigt beräknad inkomst och
en till denna hörande proportionell skatt inte till någon begränsning av
skatteuttaget annat än möjligen i enstaka undantagsfall. Utskottet är inte
berett att ompröva det ställningstagandet i propositionen. Utskottet
tillstyrker den i propositionen föreslagna utformningen av begränsningsregeln
och avstyrker motion Sk43 yrkande 7.
Beträffande proposition 1996/97:117 i övrigt innebär den nya förmögenhets-
skattelagen vissa nya regler i fråga om värdering av lös egendom m.m.
Inre lösöre, dvs. föremål som finns inom hemmets väggar, skall vara skatte-
fritt om det är avsett för personligt bruk. Konst, antikviteter och samlingar
som ingår i hemmet innehas normalt för personligt bruk. Renodlade
kapitalplaceringar blir däremot skattepliktiga till sitt fulla värde, t.ex.
metaller och ädelstenar. Detsamma gäller andelar i tavelkonsortier och lik-
nande företeelser. Vissa samlingar kan också komma att bedömas som rena
kapitalplaceringar och inte som innehavda för personligt bruk. Dessa kan dock
bli skattefria om de deponerats på museum eller en liknande inrättning.
Yttre lösöre, t.ex. bilar, husvagnar, båtar och liknande dyrbarare förmö-
genhetsobjekt blir skattepliktigt till den del det enskilda föremålets värde
överstiger 10 000 kr. Undantag görs för veteranbilar o.d.
Skuld hänförlig till skattefritt lösöre skall inte vara avdragsgill.
Utskottet tillstyrker propositionen i nu nämnda delar och i övrigt. En jus-
tering bör emellertid göras i det vid propositionen fogade förslaget till änd-
ring i 3 kap. 22 § lagen om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter. I paragrafen föreslås ett nytt fjärde stycke som gäller
kontrolluppgiftsskyldigheten för marknadsnoterade fordringar. För att denna
bestämmelse skall stämma överens med de materiella reglerna förordar utskottet
den justering som framgår av utskottets hemställan.
I den ifrågavarande proposition 1996/97:117 och i proposition 1996/97:100
Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. föreslås samtidigt ändringar i 2
kap. 4 § lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter. Utskottet tillstyrker den i proposition 1996/97:117
framlagda ändringen av paragrafen men anser att samordning bör ske med den
ändring som föreslås i proposition 1996/97:100. Det nämnda lagförslaget kommer
därför att behandlas av utskottet i betänkandet 1996/97:SkU23.

Gåva från föräldrar till omyndiga barn
I proposition 1996/97:150 (vårpropositionen) föreslår regeringen, såvitt nu är
i fråga, att lagen om arvsskatt och gåvoskatt tillförs en regel som innebär
att gåva i form av insättning på barns konto från förälder som är förmyndare
vid gåvobeskattningen skall anses fullbordad när insättningen görs, under
förutsättning att förbehåll om dispositionsrätt för egen räkning inte har
gjorts. Skattskyldighet till gåvoskatt inträder därmed omedelbart. Det betyder
att gåvor på upp till 10 000 kr per år från samma givare förblir skattefria.
Bakgrunden till förslaget är att undvika att det uppkommer osäkerhet vid
gåvobeskattningen till följd av vissa uttalanden som gjordes i ett
civilrättsligt lagstiftningsärende under 1995 som gällde ändringar i
föräldrabalken som bl.a. gav föräldrarna större möjligheter att disponera över
barnens bankkonton utan samtycke av överförmyndaren. I lagstiftningsärendet
(prop. 1993/94:251 s. 236) uttalades att när föreskrifterna om spärr på
bankkonton m.m. tas bort för samtliga föräldraförvaltningar innebär det att en
förälders insättning av medel på konto i barnets namn inte kommer att leda
till en fullbordad gåva. Av propositionen framgår även att en pågående översyn
av arvs- och gåvoskattelagstiftningen beräknas bli klar tidigast under år
1998.
Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lagrådets ytt-
rande fogas som bilaga till detta betänkande. I yttrandet lämnar Lagrådet
lagförslaget utan erinran. Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk5 yrkande 3, 1996/97:Sk42
yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk44,
res. 1 (m)
2. beträffande företagskapital
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk40 yrkandena 3, 4 och 5 i denna del och
1996/97:Sk43 yrkandena 1, 3 och 4,
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (kd)
3. beträffande värdering av A-aktier
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk40 yrkande 5 i denna del, 1996/97:Sk43 yrkande 2,
1996/97:Sk45 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk46 yrkande 2,
res. 5 (fp, mp, kd)
res. 6 (v)
4. beträffande värdering av fastigheter
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk40 yrkandena 6 och 8,
res. 7 (v)
5. beträffande livförsäkringar
att riksdagen godtar propositionerna 1995/96:231 i denna del och
1996/97:117 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk5 yrkande 2,
6. beträffande sambeskattning, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk40 yrkandena 1, 2 och 7, 1996/97:Sk41, 1996/97:Sk42
yrkande 3, 1996/97:Sk43 yrkandena 5 och 6, 1996/97:Sk46 yrkande 1 och
1996/97:Sk47,
res. 8 (m, fp, v, mp, kd)
7. beträffande begränsning av skatt
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk43 yrkande 7,
res. 9 (kd)
8. beträffande proposition 1996/97:117 i övrigt
att riksdagen godtar proposition 1996/97:117 i denna del,
9. beträffande gåva från föräldrar till omyndiga barn
att riksdagen godtar proposition 1996/97:150 i denna del,
10. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels med anledning av propositionerna 1995/96:231 i denna del och
1996/97:117 i denna del antar de vid proposition 1996/97:117 fogade
förslagen till lag om
1. lag om statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om begränsning av skatt,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter med den ändringen att 3 kap. 22 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| 3 kap. |
| 22 § |
--------------------------------------------------------
|Kontrolluppgift om inkomstränta - - - aktiekontolagen|
|(1989:827). |
--------------------------------------------------------
|Kontrolluppgift skall lämnas - - - sådant fondpapper. |
--------------------------------------------------------
|Kontrolluppgiften skall ta upp - - - om statlig|
|inkomstskatt. |
-------------------------------------------------------
|För annan marknadsnoterad | För marknadsnoterad |
|fordran än sådan som avses |fordran skall |
|i tredje stycket skall |kontrolluppgiften ta upp |
|kontrolluppgiften ta upp |det vid årets utgång |
|det vid årets utgång |senast noterade värdet |
|senast noterade värdet |ökat med upplupen |
|ökat med upplupen avkast- |avkastning som inte |
|ning som inte omfattas av |omfattas av detta värde. |
|detta värde. | |
--------------------------------------------------------
|Innehas ett konto - - - redovisas utan fördelning. |
--------------------------------------------------------
|Avser en utbetalning - - - beloppet redovisas. |
--------------------------------------------------------
|En skattskyldig - - - hos förvaltaren. |
--------------------------------------------------------

8. (lagförslaget utgår),
9. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels med bifall till proposition 1996/97:150 i denna del antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.

Stockholm den 15 maj 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),
Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg
(mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Avslag på propositionen, m.m. (mom. 1)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?Utskottet
vill? och på s. 34 slutar med ?och Sk44? bort ha följande lydelse:
På förslag av den dåvarande borgerliga regeringen beslöt riksdagen hösten
1991 att förmögenhetsskatten skulle avvecklas successivt under en treårspe-
riod. Den socialdemokratiska regering som tillträdde hösten 1994 har emeller-
tid skjutit upp slopandet av 1947 års förmögenhetsskattelag och föreslår nu en
ny förmögenhetsskattelag som i stort sett innebär samma för-
mögenhetsbeskattning som enligt de regler som har gällt t.o.m. 1997 års
taxering.
Förmögenhetsskatten är en skatt på företagande och sparande som har
långtgående skadeverkningar för samhällsekonomin. Den extra belastning på
redan beskattade inkomster som förmögenhetsskatten utgör medför negativa
effekter både för viljan hos entreprenörer att starta nya företag och för dem
som vill satsa pengar i företag eller i någon annan form av långsiktigt spa-
rande. Förmögenhetsskatten drabbar även människor som inte har höga inkomster
men exempelvis äger ett hus med högt taxeringsvärde. Många har i dag brutit
genom gränsen på 900 000 kr där man börjar betala förmögenhetsskatt.
Den svenska beskattningen av förmögenhet är mycket hög vid en internationell
jämförelse. På en förmögenhet om 2 miljoner kronor tar den svenska staten in
0,83 % i skatt, medan skatten i EU i genomsnitt är 0,08 % och i OECD 0,14 %.
Vid större förmögenheter är skillnaden ännu större. Visserligen har Sverige en
låg bolagsskatt, men flertalet andra OECD-länder har lägre utdelningsskatt,
lägre eller ingen reavinstskatt och lägre eller ingen förmögenhetsskatt. Detta
försvårar ett svenskt ägande av börsföretagen och bidrar i hög grad till att
driva ägandet och ägarna ut ur Sverige. Effekterna kan bli mycket allvarliga
när det gäller förutsättningarna för att skapa tillväxt och möjligheterna att
behålla arbetstillfällena i Sverige.
Eftersom 1947 års förmögenhetsskattelag redan har upphävts genom ett
tidigare riksdagsbeslut och övergångsperioden för bestämmelsernas tillämpning
har gått ut finns det för närvarande inte någon förmögenhetsbeskattning.
Riksdagens tidigare beslut om att avskaffa förmögenhetsbeskattningen bör
fullföljas genom att riksdagen inte antar regeringens förslag om att införa en
ny lagstiftning om förmögenhetsskatt utan avslår propositionen. Detta innebär
att motionerna Sk42 yrkande 1 och Sk44 tillstyrks. Motionerna Sk5 yrkande 3
och Sk42 yrkande 2 är därmed helt tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk42 yrkande 1 och
1996/97:Sk44 och med anledning av motionerna 1996/97:Sk5 yrkande 3 och
1996/97:Sk42 yrkande 2 avslår proposition 1996/97:117.

2. Företagskapital (mom. 2)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ?Utskottets
ställningstagande? och slutar med ?och 4? bort ha följande lydelse:
Det ger upphov till orättvisor och konkurrenssnedvridning att endast börs-
notering som ägt rum efter utgången av 1991 medför att huvuddelägares aktier
undantas vid förmögenhetsbeskattningen. Regeringen bör skyndsamt återkomma
till riksdagen med en komplettering av den nya förmögenhetsskattelagen som
undanröjer risken för att vissa huvuddelägare diskrimineras vid
förmögenhetsbeskattningen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande företagskapital
att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:117 i denna del och motion
1996/97:Sk43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen tillkänna vad som
ovan anförts om huvuddelägares aktier och avslår motionerna 1996/97:Sk40
yrkandena 3, 4 och 5 i denna del och 1996/97:Sk43 yrkandena 1 och 4.

3. Företagskapital (mom. 2)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Som ut-
skottet? och på s. 36 slutar med ?och 4? bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att s.k. arbetande kapital inte förmögenhetsbeskattas. Rege-
ringens förslag är emellertid utformat så att det gynnar inte endast arbetande
kapital. Aktier på O- och OTC-listan kan karaktäriseras som placeringstill-
gångar. Sådana aktier bör vid förmögenhetsbeskattningen behandlas som
börsaktier och tas upp till 85 % av marknadsvärdet. De ändringar i det fram-
lagda förslaget som utskottet här föreslår förutsätter att vissa delar av den
framlagda nya lagstiftningen arbetas om. Det bör ankomma på regeringen att
göra detta och återkomma till riksdagen med ett förslag som enbart skattebe-
friar arbetande kapital i enlighet med vad som har föreslagits i motion Sk40.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande företagskapital
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk40 yrkandena 3, 4 och 5 i
denna del och proposition 1996/97:117 i denna del och med avslag på
motion 1996/97:Sk43 yrkandena 1, 3 och 4 hos regeringen begär att den
återkommer med lagförslag om förmögenhetsskattefrihet för arbetande
kapital och beskattning av OTC- och O-listade aktier i enlighet med vad
som ovan anförts.

4. Företagskapital (mom. 2)
Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Som
utskottet? och på s. 36 slutar med ?och 4? bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om vad som skall räknas till skattefritt arbetande kapi-
tal vid förmögenhetsbeskattningen innebär en besvärande olikhet i behandlingen
av A-aktier och andra aktier. Det finns exempelvis börsbolag som är noterade
på O-listan och som har högre marknadsvärde eller vars aktier har större
spridning och omsättning än vad som gäller för flertalet bolag, vilkas aktier
är inregistrerade på A-listan. Motsvarande gränsdragning beträffande utländska
aktier kan leda till praktiska svårigheter och bli vansklig att bedöma inte
minst för de skattskyldiga. Genom den bristande symmetrin i behandlingen av
aktier vid förmögenhetsbeskattningen finns det risk för t.ex. att aktier
försvinner från A-listan och att hushållen minskar sina aktieinnehav i
börsregistrerade företag till förmån för andra placeringar. Förmögen-
hetsskattens utformning kan alltså medföra att riskkapitaltillförseln
försvåras, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för ökad tillväxt och
sysselsättning. Regeringen bör i enlighet med förslaget i motion Sk43
återkomma till riksdagen med ett förslag om sådana ändringar i den nya lagen
som tillgodoser principen att lika fall bör behandlas lika i enlighet med vad
som anförs i motion Sk43.
Skattefriheten för huvuddelägare bör gälla oavsett när aktierna noterades på
A-listan och oavsett när huvuddelägaren förvärvade aktierna. Aktieinnehavet
hos den som tar ägaransvar skall alltså alltid behandlas som arbetande
kapital. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett
förslag som innebär att huvuddelägare behandlas lika.
Aktier som marknadsnoteras utomlands på motsvarigheter till den svenska OTC-
och O-listan - och som är onoterade i Sverige - blir enligt regeringens
förslag beskattade till skillnad från om marknadsnoteringen hade skett i
Sverige. Förmögenhetsskattelagen bör ändras så att i hemlandet onoterade
aktier, som hade varit skattefria om de inte hade noterats utomlands, förblir
förmögenhetsskattefria även om de skulle bli marknadsnoterade i utlandet, utan
att där bli inregistrerade vid börs eller motsvarande. Likaså bör huvud-
delägare alltid vara skattebefriade oavsett om marknadsnoteringen skett före
eller efter 1996. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med
ett sådant förslag.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande företagskapital
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk43 yrkandena 1, 3 och 4 och med
anledning av proposition 1996/97:117 i denna del och med avslag på motion
1996/97:Sk40 yrkandena 3, 4 och 5 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad i motion 1996/97:Sk43 anförts om
gränsdragningen mellan A-listade aktier och OTC- och O-aktier,
skattefrihet för huvuddelägare och betydelsen av en marknadsnotering i
utlandet.

5. Värdering av A-aktier (mom. 3)
Isa Halvarsson (fp), Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ?Riksdagen
har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Värderingen av börsaktier till hela det noterade värdet försvagar motiven
till privat risksparande, vilket är mycket olyckligt. Ett stort privat
sparande, såväl risksparande i aktier som det enskilda, långsiktiga
trygghetssparandet, är positivt för den enskilde individen och
samhällsekonomin. Till detta kommer att det i kursen ligger en latent
skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar
aktierna. Riksdagen bör besluta att återgå till tidigare regler som innebär
att börsaktier skall tas upp med 75 % av det noterade värdet vid
förmögenhetsbeskattningen. För en sådan reducering av värdet vid
förmögenhetsbeskattningen talar också att den nuvarande skillnaden mellan A-
aktier och O- och OTC-aktier vid förmögenhetsbeskattningen därigenom minskar,
vilket också kan göra det lättare för företag att introducera sig på A-listan.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen bör ställa sig
bakom motionerna Sk43 yrkande 2, Sk45 yrkande 2 och Sk46 yrkande 2. Det bör
emellertid få ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till lag-
ändring i enlighet med motionerna. Regeringen bör därvid också överväga om
förändringen bör föranleda någon ändring i värderingsreglerna för annan typ av
egendom. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion Sk45
yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande värdering av A-aktier
att riksdagen med anledning motionerna 1996/97:Sk43 yrkande 2, 1996/97:Sk45
yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk46 yrkande 2 och proposition 1996/97:117 i
denna del och med avslag på motion 1996/97:Sk40 yrkande 5 i denna del hos
regeringen begär att den skyndsamt lägger fram ett förslag av innebörd
att A-aktier skall värderas till 75 % av det noterade värdet och som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
värderingsreglerna för annan egendom.

6. Värdering av A-aktier (mom. 3)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ?Riksdagen
har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
I ett aktieinnehav ligger oftast en latent skatteskuld, dvs. att en framtida
försäljning av en tillgång kommer att utlösa reavinstbeskattning. Den latenta
skatteskulden varierar beroende på aktiens försäljningspris i förhållande till
dess anskaffningsvärde. Om man antar att en akties värde fördubblas under
innehavstiden kan den latenta skatteskulden beräknas till 15 %. Värdet på
noterade aktier bör vid förmögenhetsbeskattningen reduceras med motsvarande
belopp. De bör vid förmögenhetsbeskattningen alltså tas upp till 85 % av
marknadsvärdet på värderingsdagen. Utskottet tillstyrker motion Sk40 i denna
del. Beträffande den ändring som erfordras i lagtexten bör regeringen
återkomma med ett förslag till riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande värdering av A-aktier
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk40 yrkande 5 i denna del och
proposition 1996/97:117 i denna del och med avslag på motionerna
1996/97:Sk43 yrkande 2, 1996/97:Sk45 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Sk46
yrkande 2 hos regeringen begär att den återkommer med förslag av innebörd
att marknadsnoterade aktier skall tas upp till 85 % av marknadsvärdet vid
förmögenhetsbeskattningen.

7. Värdering av fastigheter (mom. 4)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med
?Värderingsreglerna för? slutar med ?6 och 8? bort ha följande lydelse:
Förmögenhetsskatten kan i kombination med fastighetsskatten i vissa fall
leda till orimliga beskattningseffekter. Människor med låga inkomster kan få
en oacceptabelt stor skattebelastning om de äger en fastighet med ett högt
taxeringsvärde. Fastigheter som är avsedda för permanentboende bör i enlighet
med förslaget i motion Sk40 tas upp till endast 75 % av taxeringsvärdet vid
förmögenhetstaxeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag till ändring i förmögenhetsreglerna av denna innebörd. Det är också
angeläget att regeringen lägger fram förslag som medför att bostadsrätter vid
förmögenhetsbeskattningen behandlas som småhusenheter. Under senare år har det
uppmärksammats att förmögenheter investeras i attraktiva bostadsrätter,
eftersom dessa i förmögenhetshänseende inte beskattas lika hårt som
småhusenheter. Denna snedvridning i förhållande till småhusen bör rättas till.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk40 yrkandena
6 och 8.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande värdering av fastigheter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk40 yrkandena 6 och 8 och med
anledning av proposition 1996/97:117 i denna del hos regeringen begär att
den återkommer med förslag om att fastighet som är avsedd för
permanentboende skall tas upp till 75 % av taxeringsvärdet vid
förmögenhetsbeskattningen och att bostadsrätter vid för-
mögenhetsbeskattningen skall behandlas som småhusenheter.

8. Sambeskattning, m.m. (mom. 6)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Per
Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson
(kd) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som skäl? och
på s. 39 slutar med ?och 7? bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att sambeskattningen av förmögenheter skall fortsätta
med motiveringen att det skulle kosta för mycket för staten att avskaffa den.
Visserligen medför ett slopande av sambeskattningen ett högst avsevärt
skattebortfall - mer än en tredjedel av vad förmögenhetsskatten inbringar
enligt de beräkningar som regeringen har gjort. Samtidigt är det dock mycket
angeläget att avskaffa denna sista rest av ett äldre skattesystem där även
inkomster sambeskattades.
Företrädare från sex av riksdagens partier har i motioner i detta ärende i
princip tagit avstånd från sambeskattningen. Ett genomgående argument mot
sambeskattningen är att den diskriminerar äktenskapet och motverkar jäm-
ställdhet. Det framhålls också att sambeskattningen träffar styvbarn och barn
vars förmögenhet förvaltas av en överförmyndare, trots att den sambeskattade
föräldern inte har något inflytande över förmögenheten. Utöver de principiella
skälen för avskaffande av sambeskattning har också anförts förenklingsskäl.
Skattemyndigheterna måste i dag hålla reda på vem som bor med vem och i vilken
samlevnadsform. Det kan med rätta också uppfattas som stötande att
skattemyndigheterna måste skaffa in uppgifter av detta slag för att kunna
genomföra en riktig taxering.
Flertalet remissinstanser har uttalat sig för att sambeskattningen skall
slopas. Lagrådet har starkt ifrågasatt regeringens förslag att behålla sambe-
skattningen i en ny lag av modernt snitt.
Det finns alltså mycket starka principiella och administrativa skäl för att
sambeskattningen skall upphöra, och detta måste enligt utskottets mening få
vara avgörande framför de intäktsmässiga hänsynstagandena. Utskottet förordar
med anledning av samtliga här aktuella motionsyrkanden att riksdagen
uppmärksammar regeringen på att sambeskattningen är ett oacceptabelt inslag i
skattelagstiftningen och uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen
med ett förslag som innebär att sambeskattningen upphör. Förslaget skall vara
förenat med ett förslag om hur slopandet bör finansieras.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande sambeskattning, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:117 i denna del och
motionerna 1996/97:Sk40 yrkandena 1, 2 och 7, 1996/97:Sk41, 1996/97:Sk42
yrkande 3, 1996/97:Sk43 yrkandena 5 och 6, 1996/97:Sk46 yrkande 1 och
1996/97:Sk47 hos regeringen begär att den återkommer med ett förslag om
slopad sambeskattning.

9. Begränsning av skatt (mom. 7)
Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ?Den fråga?
och på s. 00 slutar med ?yrkande 7? bort ha följande lydelse:
Kombinationen fastighetsskatt och förmögenhetsskatt kan slå mycket hårt mot
vissa skattskyldiga. Det gäller inte minst pensionärer med mycket låga
inkomster som bor i högt taxerade och obelånade villor. Fastighetsskatten
ingår inte bland de skatter som skall beaktas enligt reglerna om begränsning
av skatt. Detta torde visserligen inte få någon betydelse annat än i mycket få
fall. Det är emellertid viktigt att reglerna utformas så att risken för ett
för högt skatteuttag elimineras även om detta skulle drabba endast ett mycket
litet antal skattskyldiga. Utskottet tillstyrker motion Sk43 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande begränsning av skatt
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk43 yrkande 7 och med anledning
av proposition 1996/97:117 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om att fastighetsskatten skall räknas med som
en sådan skatt som kan sättas ned enligt begränsningsregeln.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-04-23

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Riksdagens skatteutskott har den 22 april 1997 beslutat inhämta Lagrådets
yttrande över det i 1997 års ekonomiska vårproposition framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (prop.
1996/97:150, lagförslag 3.29).

Ärendet har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Christina Otto.

Remissen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.