Nationaldagen som helgdag, m.m.

Betänkande 1988/89:KU13

Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89:KU13

Nationaldagen som helgdag, m.m

1988/89

KUB

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas fem motioner. En avser nationaldagen som
helgdag, tre gäller ordnar och medaljer och en avser upprättelse för de av
politiska skäl internerade under andra världskriget.

Utskottet har avstyrkt motionerna. Två reservationer och ett särskilt
yttrande föreligger.

Motionerna

1987/88:K801 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att nationaldagen den 6 juni skall vara
helgdag.

1987/88:K806 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen förklarar
hinder inte möta mot att de svenska riddarordnarna Serafimer-, Svärds-,
Nordstjärne- och Vasaordnarna samt eventuellt i framtiden nyinstiftade
ordnar får tilldelas svenska medborgare.

1987/88:K812 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för upprättelse av de personer som internerades i
arbetsläger under andra världskriget.

1987/88:K814 av Göran Allmér (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om instiftande av en medalj för svenska sjömäns insatser under
andra världskriget.

1987/88:K816 av Siri Häggmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en ny förtjänstorden.

1. Nationaldagen som helgdag

Enligt motion K801 av Marianne Karlsson (c) bör nationaldagen den 6 juni
vara en arbetsfri dag. Motionären erinrar om att det i debatten ofta hävdats
att det skulle bli för kostsamt för det svenska folkhushållet och organisatoriskt
komplicerat om det infördes ytterligare en helgdag under första
halvåret. Hon för därför fram tanken att annandag pingst i stället skulle
kunna utgå som helgdag. Det finns enligt motionären kyrkohistoriska skäl till
en sådan ändring. Motionären anser emellertid att fosterlandet är så viktigt

1

1 Riksdagen 1988189. 4 sami. Nr 13

för vårt folk att nationaldagen bör vara helgdag även om det inte går att byta
ut den mot någon nuvarande helgdag.

Gällande regler och tidigare behandling

Riksdagen antog våren 1982 ny lag om Sveriges flagga (prop. 1981/82:109,
KU 1981/82:26) vilken innehåller regler om flaggans utseende och om den
tretungade flaggans användande. I en särskild av regeringen utfärdad
förordning (SFS 1982:270) ges föreskrifter om vilka dagar som är allmänna
flaggdagar. Utöver Konungens, Drottningens och Kronprinsessans födelseoch
namnsdagar är nyårsdagen, påskdagen, första maj, pingstdagen, nationaldagen
den 6 juni, dag för val i hela riket till riksdagen, FN-dagen den 24
oktober, Gustav Adolf-dagen den 6 november, Nobeldagen den 10 december
samt juldagen allmänna flaggdagar. Vilka dagar som skall anses som
helgdagar anges i 1686 års kyrkolag. Genom Kungl, förordning år 1772
angående sabbatens firande inskränktes antalet helgdagar kraftigt. Söndagsoch
helgdagsvilan garanteras sedan länge i praktiken av arbetstidslagstiftningen
(och tidigare även av butiksstängningslagstiftningen).

Numera regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter frågor om
vilka dagar som skall vara arbetsfria. I lag om beräkning av lagstadgad tid
finns också föreskrifter om dagar som jämställs med helgdagar.

Riksdagen antog år 1938 en särskild lag (1938:108) om likställande i vissa
hänseenden av första maj med allmän helgdag (borgerlig helgdag).

Kyrkoförfattningsutredningen har i sitt slutbetänkande i mars 1987 (SOU
1987:5) i samband med sin allmänna översyn av den kyrkorättsliga lagstiftningen
även framlagt ett förslag till särskild lag om allmänna helgdagar.
Kommittén har inte föreslagit att nationaldagen skall uppföras som helgdag.
I betänkandet SOU 1987:4 lämnar kommittén vidare en utförlig redogörelse
för helgdagsbegreppet i olika författningar, m.m.

Motioner av samma innebörd har tidigare behandlats av riksdagen senast
hösten 1987. Utskottet erinrade i sitt avstyrkande bl.a. om att riksdagen år
1982 antagit en ny lag om Sveriges flagga. I anslutning härtill utfärdade
regeringen föreskrifter om de allmänna flaggdagarna av vilka nationaldagen/
svenska flaggans dag är en. Genom denna åtgärd kom nationaldagen även att
få en författningsmässig reglering. Utskottet (KU 1987/88:10) ansåg att de
nuvarande förhållandena och formerna för firandet av nationaldagen ger
tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska
samhället. I en reservation (c) yrkades bifall till motionen. Riksdagen avslog
motionen.

Utskottets bedömning

Frågan om att göra nationaldagen till helgdag har behandlats av riksdagen
under de två senaste riksmötena med anledning av motioner av Marianne
Karlsson (c). I den nu aktuella motionen pekar Marianne Karlsson även på
möjligheten att av kostnadsskäl låta den nuvarande helgdagen annandag
pingst utgå för att göra nationaldagen till helgdag.

Vid behandlingen hösten 1987 erinrade utskottet (KU 1987/88:101) om att
riksdagen år 1982 antog en ny lag om de allmänna flaggdagarna av vilka

1988/89: KU13

2

nationaldagen/svenska flaggans dag är en. Genom denna åtgärd kom
nationaldagen att få en författningsmässig reglering. Utskottet fann att de
nuvarande formerna för firandet av nationaldagen gav tillräckligt utrymme
för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I en
reservation (c) till förmån för motioner föreslogs att nationaldagen borde bli
stadfäst som helgdag. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet finner inte skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan
och avstyrker motion 1987/88:K801.

2. Ordnar och medaljer

I motion K806 av Marianne Karlsson (c) föreslås att riksdagen förklarar att
det inte möter något hinder att de svenska riddarordnarna Serafimer-,
Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna samt eventuellt i framtiden nyinstiftade
ordnar får tilldelas svenska medborgare. Motionären anser tiden nu är
mogen för statsmakterna att ompröva 1973 års beslut enligt vilket utdelning
av ordnar till svenska medborgare upphörde. För den närmare motiveringen
hänvisas till motionen.

I motion K816 av Siri Häggmark (m) föreslås att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag om inrättande av en ny förtjänstorden. Efter en
redogörelse för förhållandet i en del andra länder förordar motionären att en
ny orden - förtjänstorden - inrättas. Den bör benämnas ”Tre kronors orden”
eller möjligen ”Kronorden” och förses med blågult band. För den närmare
motiveringen hänvisas till motionen.

I motion K814 av Göran Allmér (m) föreslås att det instiftas en särskild
medalj för svenska sjömäns insatser under andra världskriget. Motionären
framhåller att många svenskar tjänstgjorde under andra världskriget på
fartyg både utanför och innanför den tyska spärren av Skagerack. Omkring
1 000 sjömän omkom. Ingen annan yrkesgrupp var så utsatt under kriget som
de svenska sjömännen. Staten bör uppmärksamma denna insats för landet,
lämpligen genom utdelandet av en minnesmedalj. I motionen redogörs för
förhållandena i Danmark och Norge. En eventuell medalj bör administreras
av Kungl. Maj:ts Orden.

Tidigare behandling

Förslag om inrättande av särskilda medaljer har behandlats under de senaste
riksmötena med anledning av motionsförslag (KU 1986/87:16 och 1987/
88:10). Det har då gällt frågor om belöningar av förtroendemän, minnesmedalj
för fullgjord beredskapstjänstgöring 1939-1945, militär personal med
annat uppdrag än FN-uppdrag och en medalj för särskilda krigsmannaförtjänster
samt ett upptagande av utdelning av de medaljer som sammanhänger
med t.ex. Svärdsorden.

Utskottet, som även i vissa delar inhämtat yttrande från försvarsutskottet,
avstyrkte motionsförslagen.

1988/89: KU 13

3

Utskottets bedömning

1988/89: KU 13

Frågor om ordnar och medaljer tas upp i tre motioner. I motion K806 av
Marianne Karlsson (c) föreslås att riksdagen skall förklara att det inte möter
något hinder att de svenska riddarordnarna åter skall få delas ut till svenska
medborgare. I motion K816 av Siri Häggmark (m) föreslås att en ny
förtjänstorden inrättas för att tilldelas medborgare som gjort sig särskilt
förtjänta genom samhällsinsatser. I motion K814 föreslås att det instiftas en
särskild medalj för svenska sjömäns insatser under andra världskriget.

Utskottet har tidigare behandlat motioner som syftat till ett återupptagande
av utdelning av ordnar till svenska medborgare och frågor om medaljer för
samhällsinsatser av skilda slag, m.m. Utskottet har i tidigare betänkanden
(KU 1986/87:16 och 1987/88:10) erinrat om statsmakternas beslut 1973 om
ändring i systemet med utdelandet av ordnar och medaljer. Detta innebar att
utdelandet av ordnar i praktiken upphörde vad gäller svenska medborgare.
Även medaljväsendet påverkades. Utskottet avstyrkte i förstnämnda betänkande
förslag om inrättande av en särskild medalj för insatser under
beredskapen under andra världskriget. Ett motsvarande förslag som gällde
medalj för insatser inom frivilligförsvaret har nyligen avslagits av riksdagen
(1988/89:FöU3). Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkandena i
motionerna K806, K814 och K816.

3. Under andra världskriget internerade

I motion K812 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för upprättelse av de personer som internerades i
arbetsläger under andra världskriget. Motionärerna erinrar om att ett stort
antal personer under längre eller kortare tid internerades i militära arbetsläger
i bl.a. Sveg och Storlien. De som drabbades av denna politiska
internering utsattes enligt motionärerna för en lagstridig och godtycklig
diskriminering utan att de berörda fick veta skälen för interneringen. Enligt
motionen kan man nu efter den långa tid som gått konstatera att syftet med
interneringen uteslutande var att isolera personer som hade gentemot
ledande kretsars protyska uppfattningar misshagliga politiska åsikter, emedan
de nästan alla var kommunister eller socialister. Motionärerna anser
avslutningsvis att det i dag även för tillskyndarna av dessa interneringar bör
vara helt klart att det är nödvändigt och en moralisk skyldighet att de berörda
personerna får upprättelse för de övergrepp de utsatts för.

Tidigare behandling

En motion av samma motionärer och samma syfte behandlades hösten 1987
av riksdagen. Utskottet (KU 1987/88:10) som avstyrkte motionen ansåg att
man vid bedömningen av förslaget måste beakta det allvarliga läge vårt
neutrala land befann sig i under andra världskriget och de speciella
förhållanden och säkerhetskrav som då gällde. Utskottet ansåg vidare att det
efter den långa tid som förflutit inte heller var meningsfullt att vidta åtgärder i
syfte att utreda de i motionen påtalade förhållandena. Riksdagen avslog
motionen.

Utskottets bedömning

1988/89:KU13

I motion K812 föreslås att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för
upprättelse av de personer som internerades i arbetsläger under andra
världskriget. En motion med motsvarande förslag avslogs av riksdagen
hösten 1987. Utskottet (KU 1987/88:10) anförde i sin motivering att man vid
bedömningen måste beakta det allvarliga läge som vårt neutrala land då
befann sig i under andra världskriget och de speciella förhållanden och
säkerhetskrav som då gällde. Utskottet framhöll också att det efter den långa
tid som nu förflutit inte är meningsfullt att vidta åtgärder i syfte att utreda de i
motionen påtalade förhållandena. I en reservation (vpk) yrkades bifall till
motionen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet, som inte finner anledning att frångå sin tidigare bedömning,
avstyrker motion 1987/88:K812.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen avslår motion 1987/88:K801,

2. beträffande ordnar och medaljer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K806, 1987/88:K814 och
1987/88:K816,

3. beträffande under andra världskriget internerade
att riksdagen avslår motion 1987/88:K812.

Stockholm den 29 november 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun* (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson
(s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Stig Bertilsson* (m) och Rolf L Nilson*
(vpk).

*Ej närvarande vid justeringen.

5

Reservationer

1988/89:KU13

1. Nationaldagen som helgdag (mom. 1)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
fann” och slutar med ”motion 1987/88:K801” bort ha följande lydelse:
Nationaldagen den 6 juni, som också är Svenska flaggans dag, bör enligt
motion 1987/88:K801 av Marianne Karlsson (c) göras till helgdag. Det är
enligt motionären värdefullt om vi ytterligare markerade vikten av Sveriges
nationaldag. Den 6 juni bör därför vara helgdag. Utskottet anser att
utvecklingen i vårt land under senare år är sådan att nationaldagen kommit
att uppfattas som en nationell högtidsdag. I likhet med motionären finner
utskottet det naturligt att denna dag också blir stadfäst som helgdag. Så är ju
brukligt i de flesta andra länder. Därför tillstyrker utskottet motion
1987/88:K801.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K801 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Under andra världskriget internerade (mom. 3)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”En motion”
och på s. 5 slutar med ”motion 1987/88:K812” bort ha följande lydelse:
Det är uppenbart att många personer under andra världskriget blev
föremål för ”tvångskommendering” till arbetsläger enbart på grund av sin
politiska uppfattning. Genom forskningsarbete om Sverige under andra
världskriget och annan forskning och vittnesmål från berörda kan det anses
bekräftat att många, främst kommunister men även andra radikala, sattes i
dessa läger endast därför att de hade gentemot ledande militära kretsars
protyska uppfattning misshagliga åsikter.

Enligt utskottet är det angeläget att regeringen nu vidtar åtgärder för
upprättelse av de personer som internerades i arbetslägren under andra
världskriget. Motionen tillstyrks följaktligen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande under andra världskriget internerade
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K812 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1988/89.KU13

Ordnar och medaljer

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Utskottet behandlar i detta betänkande tre motioner som rör frågan om
ordnar och medaljer. I motion K806 föreslås att utdelandet av ordnar och
medaljer skall återupptas. Det kan erinras om att utdelandet av Svärdstecknet,
Svärdsmedaljen, Vasatecknet och Vasamedaljen upphörde i anslutning
till riksdagens beslut 1973 om utdelandet av ordnar trots att de aktuella
dekorationerna inte är ordnar. Många skäl talar för att de nämnda
medaljerna åter görs disponibla för belöning av allmänna samhällsinsatser,
främst sådana som inte stått i direkt anknytning till ren tjänsteutövning. I
motion K816 föreslås att en ny förtjänstorden instiftas. I motion K814
föreslås att en särskild medalj instiftas för att hylla svenska sjömäns insatser
under andra världskriget.

Vi anser att erfarenheterna sedan 1973 talar för att det är dags för
statsmakterna att tillsammans med Kungl. Maj:ts Orden överväga hur ett
utvidgat användande av ordnar och medaljer kan utformas. Regeringen har i
tilltagande utsträckning börjat använda medaljer, t.ex. lilis Quorum, för
belöning av framträdande samhällsinsatser. I likhet med vad utskottet
anförde hösten 1986 (KU 1986/1987:16) kan det tills vidare ankomma på
regeringen och Kungl. Maj:ts Orden att bedöma frågan om ett utvidgat
användande av medaljer som belöning åt förtroendemän m.fl. Vi anser
emellertid att även ordensfrågorna bör tas med i bedömningen. Det är inte
rimligt att svenska ordnar förbehålls endast utländska medborgare. Ett
reformerat ordensväsende bör kunna bli ett angeläget inslag då det gäller att
från statschef och regering på ett uppskattat sätt belöna samhällsinsatser av
vitt skilda slag. Ekonomiskt är ett sådant system också fördelaktigt.

7

- • - V

■'

gotab Stockholm 1988 16269