Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska investeringar i Sverige

Betänkande 1971:NU43

Näringsutskottets betänkande nr 43 år 1971

NU 1971:43

Nr 43

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
kontrollen över utländska investeringar i Sverige.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels motionen 1971: 13 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk),
vari hemställs att riksdagen skall besluta att i lagen om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket upphäva 31 §
samt i lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att sluta
svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag upphäva stycket »Från
skyldighet överenskommelse med främmande stat»,

dels motionen 1971: 1074 av herrar Hugosson (s) och Göransson (s),
vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att
Kungl. Maj:t snarast framlägger förslag till lagstiftning, exempelvis i
form av en utvidgning av 1916 års inskränkningslag, som gör det möjligt
att förhindra utländskt förvärv av svenskt företag som bedöms vara
av vitalt intresse att behålla i svensk ägo.

Motionerna

I motionen 1971: 13 erinras om de bestämmelser om undantag från
den allmänna skyldigheten för utlänning att söka tillstånd för att idka
näring i Sverige som infördes genom lagstiftning 1968. Motionärerna
påpekar att vänsterpartiet kommunisterna vid riksdagsbehandlingen
yrkade avslag på dessa undantagsbestämmelser med motiveringen att
fritt tillträde till svenskt näringsliv för utländskt storkapital skulle kunna
innebära ett hot mot svensk självständighet, försvåra den fackliga kampen
och medföra ödesdigra närings- och arbetsmarknadspolitiska konsekvenser.
Motionärerna anknyter nu till dessa synpunkter. De anför att
en generös tillämpning av regeringens rätt att ge tillstånd till utländsk
etablering visserligen i sak innebär samma hot mot den nationella självständigheten
som fri etableringsrätt för utländskt kapital men att beslutanderätten
dock ligger kvar hos den svenska regeringen, av vilken
politiskt ansvar kan utkrävas. Motionärerna anser att en anpassning av
den svenska lagstiftningen till de regler som gäller inom den gemensamma
marknaden (EEC) skulle innebära en begränsning av folkets
demokratiska rättigheter.

Under 1960-talet har en betydande ökning ägt rum såväl av utländsk

1 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 43

lvu 1971:43

2

etablering i Sverige som av svensk företagsetablering i utlandet, konstateras
i motionen 1971:1074. Motionärerna anser att den utländska företagsetableringen
i stort sett är till fördel för Sveriges ekonomiska utveckling
men att den kan medföra vissa nackdelar. De påpekar att en
alltför stor utländsk företagssektor kan komma att inskränka den svenska
regeringens handlingsfrihet, t. ex. då det gäller att föra en fortsatt
utjämnings- och jämlikhetspolitik eller att genomföra en fördjupad
företagsdemokrati. Motionärerna uttrycker vissa farhågor för att Iångsiktsbeslut
som är vitala för svensk välståndsutveckling kan komma att
försummas av en koncernledning som har huvudkontor utanför Sverige.
Med motiveringen att utländsk nyetablering kan innebära att nya produktionsresurser
byggs upp och att svenskt näringsliv tillförs nytt kunnande
hävdar motionärerna att det finns anledning att ställa sig mer
positiv till utländska nyetableringar än till utländska inköp av svenska
företag. Det senare fallet innebär enligt motionärerna att svenska expansionsresurser
överförs i utländsk ägo. Med hänsyn härtill finner
motionärerna att det vöre värdefullt om den svenska regeringen lagstiftningsvägen
kunde kontrollera och i sista hand förhindra utländska
uppköp av svenska företag som det bedöms vara av vitalt intresse att
behålla i svensk ägo.

Uppgifter i anslutning till motionerna

E tableringsrestriktioner

Utlännings och utländskt företags rätt att etablera sig i Sverige regleras
genom lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag
att idka näring här i riket. Beträffande fysiska personer gäller generellt
att utlänning som har bosättningstillstånd i Sverige är likställd med
svensk medborgare beträffande rätt att idka näring. Utlänning som ej
har bosättningstillstånd får enligt lagens huvudregel idka näring i Sverige
endast efter särskilt tillstånd. Vissa näringar, nämligen jordbruk,
skogsbruk, fiske, rederirörelse, undervisningsverksamhet samt verksamhet
som läkare, tandläkare och veterinär, får dock utövas utan sådant
tillstånd. Frågor om näringstillstånd prövas av kommerskollegium.

Den nämnda lagen reglerar också utländskt företags näringsverksamhet
i Sverige genom filial, dvs. avdelningskontor med självständig förvaltning.
Verksamheten får drivas bara efter särskilt tillstånd, och alla
filialer registreras i patent- och registreringsverkets särskilda filialregister.
Vidare föreskrivs bl. a. att filial skall ledas av en i Sverige bosatt
verkställande direktör och ha egen bokföring helt skild från det utländska
företagets. Kungl. Maj:t har enligt 31 § möjlighet att medge
undantag från det generella kravet på näringstillstånd bl. a. om det
är påkallat av hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller
till det nordiska ekonomiska samarbetet. Enligt samma paragraf får

NU 1971:43

3

Kungl. Maj:t vidare i visst fall medge sådant undantag från bestämmelse
i lagen, som föranleds av särskilda omständigheter.

Enligt lagen (1968: 557) om rätt för utlänning och utländskt företag
att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag krävs särskilt
tillstånd för engagemang av angiven art. Även denna lag innehåller bestämmelser
som ger Kungl. Majit rätt att medge undantag från skyldigheten
att söka tillstånd då detta är påkallat med hänsyn till överenskommelse
med främmande makt.

Lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag (inskränkningslagen)
föreskriver att utländska medborgare och utländska juridiska personer
inte utan särskilt tillstånd får förvärva fast egendom, inmuta
mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad fyndighet eller idka
gruvdrift i Sverige. Lagens huvudsyfte är att hindra att svenska naturtillgångar
okontrollerat övergår i utländsk ägo. Motsvarande förbud
gäller även för svenska juridiska personer där utlänningar kan ha inflytande.
Om svenskt aktiebolag med namnaktier infört s. k. utlänningsklausul
i bolagsordningen, enligt vilken utlänningar eller rättssubjekt
där det kan finnas utländskt inflytande inte får förvärva aktier i bolaget
eller bara viss kvotdel av aktiekapitalet, får bolaget dock förvärva fast
egendom eller gruva utan krav på tillstånd enligt inskränkningslagen.

Utöver de här berörda allmänna reglerna om utlänningars och utländska
företags möjlighet till etablering finns åtskilliga specialregler
av betydelse. Enligt aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar
får utlänningar icke utöva vissa funktioner såsom att vara styrelseledamot,
verkställande och vice verkställande direktör, firmatecknare
och revisor. I flertalet fall kan dock kommerskollegium ge dispens
från dessa förbud. Liknande föreskrifter gäller även beträffande banker,
sparbanker och försäkringsbolag. Utländska försäkringsanstalter har
dock rätt att bedriva försäkringsrörelse i Sverige enligt i huvudsak
samma regler som gäller för svenska försäkringsbolag.

Uppgifter om utländsk företagsetablering i Sverige och svensk etablering
i utlandet

Antalet utländska företag som etablerat sig i Sverige genom filialer
är ringa. F. n. finns 29 registrerade filialer. Vanligen etablerar sig utländska
företag genom att bilda dotterbolag eller genom att helt eller
delvis köpa aktierna i svenskägda aktiebolag. Enligt uppgifter som lämnats
av industridepartementet är det totala antalet kända företagsköp
och fusioner av detta slag i Sverige sedan 1945 cirka 2 800. Hälften av
dessa har ägt rum under de senaste fem åren. I 129 fall — cirka 5 %
— har utländska företag övertagit svenska företag. I dubbelt så många
fall — 257 stycken — har svenska företag förvärvat utländska företag.

Dessa uppgifter grundas emellertid på köparföretagets geografiska

1* Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 43

NU 1971:43

4

belägenhet och inte på nationaliteten hos ägarintresset eller det kontrollerande
intresset. Detta innebär att fall där utländska dotterföretag,
etablerade i Sverige, förvärvar svenska företag betecknas som svenska
företagsköp eller fusioner. Det utländska inflytandet i svenskt näringsliv
torde därför vara större än vad som framgår av angivna siffror.

	Svenska köp av utländska företag	Utländska köp av svenska företag	Anställda i svenska företag som köpts av utländska intressen
1946—50	17	4	400
1951—55	13	1	200
1956—60	42	11	700
1961—65	67	52	4 600
1966—69	118	61	11 800

För närvarande torde cirka 70 000 svenskar vara anställda i företag
som ägs eller kontrolleras av utländska intressen. Internationellt sett är
denna siffra relativt låg. Som jämförelse kan nämnas att svenska företag
utomlands sysselsätter cirka 200 000 personer.

En undersökning av olika former för samgående mellan svenska och
utländska företag under åren 1965—1967 visar följande:

Länder	Svenska förvärv	Utländska förvärv	Samarbets- avtal	Summa
Norden	20	8	37	65
EFTA	11	4	14	29
EEC	18	7	18	43
övriga länder	10	11	26	47
Totalt	59	30	95	184

Av de enskilda länderna svarade USA för de flesta förvärven, totalt
11, och för 19 samarbetsavtal. Svenska företag förvärvade under samma
tid inte något företag i USA.

De industribranscher som framför allt har varit föremål för utländska
investeringar är maskinindustri, kemisk industri, elektroindustri, livsmedelsindustri,
skoindustri, konfektionsindustri, textilindustri samt massa-
och pappersindustri. Gruvindustri, järn- och metallindustri, varvsindustri
och träindustri har inte berörts. Under 1960-talet har cirka 40 %
av de sammanlagda investeringarna skett i producerande företag.

Valutaregleringen innefattar krav på tillstånd från riksbanken bl. a.
för kapitalöverföringar till och från utlandet som har samband med
direkta investeringar. Av den statistik som riksbanken redovisar beträffande
denna tillståndsgivning framgår att dessa kapitalöverföringar
vuxit snabbt under 1960-talet. Tillstånd gavs 1970 för direkta investe -

NU 1971:43

5

ringar i utlandet till ett belopp av 1 325 mkr. och för utländska investeringar
i Sverige till ett belopp av ca 675 mkr.

Metoder utnyttjade i vissa länder för att kontrollera utländska investeringar Ett

genomgående drag i flertalet länders politik beträffande utländska
investeringar är önskemålet att attrahera främmande kapital och teknologi
till det egna landet. Samtidigt söker man med olika medel stimulera
hemmaindustrin samt motverka en okontrollerad och alltför dominerande
etablering av utländska företag.

I Canada, där omfattningen av utländska investeringar är större än
i något annat land i den industrialiserade världen, existerar inte någon
formell kontrollprocedur. Inte heller finns det något statligt organ som
den utländske investeraren måste konsultera på förhand. Vissa åtgärder
har emellertid vidtagits för att skydda vitala näringsgrenar från utländskt
inflytande. Sålunda äger eller kontrollerar staten vissa företag, t. ex.
Bank of Canada, Canadian National Railways och Atomic Energy of
Canada. Offentliga organ för att reglera omfattningen av och verksamheten
i företag av vikt för den nationella utvecklingen har upprättats,
såsom Canadian Transport Commission och the National Energy Board.
Vidare finns särskilda bestämmelser avsedda att begränsa utländskt inflytande
över t. ex. banker och försäkringsbolag samt inkomstskattebestämmelser
som främjar kanadensiskt inflytande. För att i någon mån
styra utländska företags uppträdande har den kanadensiska regeringen
utfärdat riktlinjer för dessa — Guide-lines för foreign-owned firms.
Några direkta sanktioner drabbar dock inte ett företag som bryter mot
dessa riktlinjer.

I Storbritannien krävs tillstånd för emission eller överlåtelse till utlänning
av aktier i ett brittiskt företag liksom för varje form av överlåtelse
av kontroll. Under förutsättning att ett skäligt pris betalas för
tillgångarna och att likvid sker i sterling från utländskt konto eller i
utländsk valuta ges vanligen tillstånd. Banker och andra kreditinstitutioner
måste ha tillstånd för att lämna lån till företag med säte i sterlingområdet
som på ett eller annat sätt direkt eller indirekt kontrolleras
av utlänning. En viss styrning av såväl inhemska som utländska investeringar
sker genom särskild reglering inom ramen för regionalpolitiken.
Genom ett icke-diskriminerande absolut krav på särskilt tillstånd från
Board of Trade för nyinvesteringar har man kontroll även över utländska
nyinvesteringar.

Affärer som rör företagsköp och fusioner övervakas genom en frivillig
kod baserad på gemensamma riktlinjer under tillsyn av the Panel,
ett organ med representanter för the City. Enligt denna kod kan the
Panel bl. a. ingripa under pågående förhandlingar mellan partema i ett
företagsköp eller en fusion genom att hos Börsen begära att noteringen

NU 1971:43

6

av aktier i något av de involverade företagen uppskjuts i avvaktan på
tillfredsställande information. Vid företagsköp eller fusion som förutsätter
tillstånd enligt valutaregleringen förekommer nära kontakter
mellan the Panel och Bank of England för att möjliggöra en kontroll
av att de villkor som förbundits med tillståndet verkligen uppfylls.

I Belgien har inom ramen för ett regionalt utvecklingsprogram införts
ett system med olika former av ekonomiskt stöd till företag. I
detta system ingår föreskrifter som innebär att för vissa aktieförvärv
krävs ekonomi- och finansministrarnas tillstånd och konsultationer med
ministern för regional ekonomi. Det gäller förvärv av en tredjedel eller
mer av aktiestocken i bolag som bedriver verksamhet på belgiskt territorium
och vars aktiekapital uppgår till 100 milj. belgiska francs eller
däröver, i fall där köparen är fysisk eller juridisk person med hemvist,
säte eller huvudsaklig verksamhet utanför EEC.

I Frankrike har man genom den statliga kontrollen över bankväsendet
och den omfattande ekonomiska planeringen goda möjligheter att
kontrollera utländska investeringar. Den franska regeringen fick genom
en lag antagen 1967 rätt att till skydd för nationens intresse genom
förordning bestämma att utländska investeringar i Frankrike skall göras
till föremål för anmälan, förhandstillstånd eller kontroll. Enligt förordningen
måste varje juridisk eller fysisk person som har säte eller stadigvarande
uppehållsort i utlandet och som vill göra en direkt investering
i Frankrike anmäla transaktionen till finansministeriet. Detta kan inom
två månader kräva att transaktionen uppskjuts. Även franska banker
och kreditinstitut som medverkar i sådana investeringar har skyldighet
att lämna upplysningar.

Tidigare behandling av förslag om upphävande av 31 § etableringslagen

Motioner med samma innebörd som motionen 1971: 13 väcktes i anledning
av propositionen 1968: 98 med förslag till lag om upphävande
av förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet m. m.
Tredje lagutskottet (3LU 1968:63) uttalade att bemyndigandet för
Kungl. Maj:t att utfärda undantagsregler kunde komma att underlätta
en anslutning till EEC men att det självfallet inte innebar något ståndpunktstagande
till frågan om en svensk anslutning till denna organisation.
Utskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen.

Utskottet

Det ekonomiska livet präglas av en fortgående internationalisering,
bl. a. i form av att företag investerar och etablerar sig i andra länder.
Ledande i fråga om utlandsinvesteringar är Förenta staterna. Denna
utveckling har givit upphov till en livlig debatt om utlandsinvesteringarnas
ekonomiska och politiska roll. I flertalet industriländer söker man

NU 1971:43

7

föra en politik som syftar till att attrahera främmande kapital och teknologi
samtidigt som man med olika medel stärker hemmaindustrins
konkurrenskraft.

Under 1960-talet har de direkta utländska investeringarna i Sverige
ökat påtagligt och antalet nyetableringar av utländska dotterbolag stigit
kraftigt. De svenska investeringarna i utlandet under samma period
har emellertid varit större än de utländska investeringarna i Sverige.
Internationaliseringen av näringslivet anses i allmänhet vara till fördel
för svensk ekonomi främst genom möjligheterna till etablering utomlands
men även genom den tillförsel av tekniskt kunnande som utländsk
företagsetablering i vårt land medför.

I motionen 1971: 1074 erinras om denna utveckling. Motionärerna
bedömer den i stort sett positivt men uttrycker vissa farhågor för de
nackdelar som en alltför stor utländsk företagssektor skulle medföra.
De önskar en lagstiftning som gör det möjligt att förhindra utländskt
förvärv av svenska företag som det bedöms vara av vitalt intresse att
behålla i svensk ägo.

Motionärernas synpunkt att en okontrollerad expansion av främmande
företag i Sverige kan komma att medföra en rad ekonomiska och politiska
problem, trots att näringslivets internationalisering i stort sett är
till fördel för Sveriges ekonomiska utveckling, är enligt utskottets mening
betydelsefull. De möjligheter som svensk lagstiftning och då främst
1916 års inskränkningslag ger till kontroll av utländskt köp av svenska
företag är förhållandevis begränsade. Utskottet anser sig emellertid
ha anledning att räkna med att Kungl. Maj:t fortlöpande och i synnerhet
i samband med nu pågående överläggningar om formerna för samarbete
med den gemensamma marknaden (EEC) uppmärksamt följer
utvecklingen och •— i den mån internationella åtaganden och överenskommelser
medger det — vidtar de åtgärder som kan vara befogade.
Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra det
av motionärerna önskade uttalandet.

Under åberopande av att fritt tillträde för utländskt kapital till
svenskt näringsliv skulle kunna innebära ett hot mot den nationella
självständigheten hemställs i motionen 1971: 13 om upphävande av 31 §
i 1968 års etableringslag, enligt vilken Kungl. Maj:t kan medge undantag
från kravet på näringstillstånd för utlänning, samt motsvarande bestämmelse
i 1968 års lag om rätt för utlänning och utländskt företag
att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag. Bemyndigandet
för Kungl. Maj:t att medge undantag från dessa bestämmelser har enligt
vad som anförts i propositionen 1968: 98 tillkommit för att underlätta
en svensk anslutning till de avtal som kan komma att ingås inom
ramen för det internationella samarbetet. Utskottet vill understryka
att enligt propositionen fullmaktsstadgandet för regeringen skall i fråga
av större räckvidd utnyttjas endast till att fullfölja principiella ställnings -

NU 1971:43

8

taganden från riksdagens sida. Utskottet avstyrker de föreslagna lagändringarna.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1971:13,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1074.

Stockholm den 25 november 1971
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Rask (s), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i
Husum (s), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s), fru Hambraeus
(c) och herr Clarkson (m).

Reservationer

1. av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med »Under
åberopande av» och slutar på s. 8 med »de föreslagna lagändringarna»
bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Den internationella koncentrationen av privatkapital medför att en
växande del av särskilt de mindre ländernas näringsliv kommer i händerna
på utländska intressen, över dessa utländska intressen har den
nationella statsmakten i praktiken aldrig samma grad av kontroll som
över det inhemska privatkapitalet. Såväl etableringen i Sverige av utländska
intressen som den svenska kapitalexporten innebär att den
nationella statsmaktens ställning försvagas. Den blir än mer beroende
av kapitalet och än mer benägen till eftergifter för kapitalets intressen.
Utvecklingen i Sverige och den svenska statsmaktens beteende kommer
att i ökad grad bestämmas av stora utländska finansgrupper. Detta reducerar
folkets möjligheter till insyn och ökar maktlösheten inför det
internationella privatkapitalets strävanden.

31 § lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka
näring här i riket innebär i realiteten att effekten av tillståndstvånget
kan helt upphävas. Detta är en medveten politisk eftergift för EECintressena
och det internationella finanskapitalet. Det är ett slag mot
den nationella självbestämmanderätten och mot folkets demokratiska
rättigheter.»

NU 1971:43

9

dels att utskottet under 1 bort hemställa

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 13 för sin del
antager bifogade

a) förslag till lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning
och utländska företag att idka näring här i riket (bilaga
1),

b) förslag till lag om ändring i lagen (1968: 557) om rätt för utlänning
och utländskt företag att bilda svenskt handelsbolag
eller ingå i sådant bolag (bilaga 2).»

2. av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det avsnitt på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med »Motionärernas
synpunkt att» och slutar med »motionärerna önskade uttalandet»
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Motionen 1971: 1074 är ett uttryck för den berättigade oro som i
breda befolkningslager råder inför det utländska kapitalets vidgade inflytande
över svensk ekonomi. Ehuru yrkandet är blygsamt med hänsyn
till problemets storlek och vikt, syftar det dock till att bevara vissa
möjligheter för den nationella statsmakten att icke behöva konsekvent
ge efter för det internationella privatkapitalets krav på fri etablering och
fria kapitalrörelser. Då varje försvagning av den nationella statsmaktens
självständighet gentemot det utländska storkapitalet indirekt innebär en
reducering av folkets demokratiska rättigheter, anser utskottet det nödvändigt
att en ändring av nu gällande lagstiftning kommer till stånd
så att den svenska regeringen kan kontrollera och förhindra att svenska
företag köps av utländska intressen. I första hand kan en utvidgning
av 1916 års inskränkningslag övervägas.»
dels att utskottet under 2 bort hemställa

»2. att riksdagen med bifall till motionen 1971:1074 hos Kungl.
Maj:t hemställer om förslag till lagstiftning som gör det möjligt
att förhindra utländskt förvärv av svenskt företag.»

NU 1971:43

10

Bilaga 1
(tillhör reservation 1)

Förslag lill

Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt
företag att idka näring här i riket

Härigenom förordnas att 31 § lagen (1968: 555) om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket skall upphöra att gälla
vid utgången av december 1971.

NU 1971:43

11

Bilaga 2
(tillhör reservation 1)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 557) om rätt för utlänning och utländskt
företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant
bolag

Härigenom förordnas att lagen (1968: 557) om rätt för utlänning och
utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Utlänning eller — — i främmande stat.

Tillstånd fårtillstånd meddelas.

Från skyldighet att söka tillstånd
får Konungen medge undantag
som är påkallat med hänsyn
till överenskommelse med främmande
stat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1071