Några frågor om sekretess

Betänkande 1993/94:KU38

Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU38

Några frågor om sekretess

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner som väckts med anledning av propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1993/94
KU38

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1993/94:165 Några
frågor om sekretess jämte tre motioner som väckts med anledning
av propositionen och två motioner från den allmänna
motionstiden. I propositionen föreslås en rad ändringar i
sekretesslagen i syfte att bl.a. förbättra integritetsskyddet
för enskilda och att tillgodose vissa insynsintressen i fråga om
uppgifter som i dag är sekretesskyddade. Förslagen gäller bl.a.
införandet av en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i
ritningar över t.ex. bankvalv samt uppgifter om körkorts
referensnummer, i båda fallen för att förebygga eller beivra
brott.

Vidare föreslås införandet av sekretess för uppgifter i
anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för uppgifter
i läkarintyg i ärenden om parkeringstillstånd, för uppgifter om
vissa offentliganställdas bostadsadress, hemtelefonnummer och
personnummer, för vissa uppgifter i ärenden om befrielse från
värnpliktsskyldigheten, för uppgifter i sjömansregistret samt
för uppgifter i ärenden som rör överförande av verkställighet av
brottmålsdom, allt för att stärka skyddet för den enskildes
personliga förhållanden.

Regeringens förslag avser också sekretess för uppgifter i
utrikesförvaltningens tjänsteomdömen och för uppgifter i fråga
om tillsynen över stiftelser samt för vissa uppgifter hos JK.

I propositionen föreslås även ett undantag för sekretessen
inom socialtjänsten, för att ge möjlighet för personer att få
del av uppgifter av betydelse för att få vetskap om biologiska
föräldrar. Ett annat undantag från sekretess som föreslås i
propositionen ger möjlighet för konkursförvaltare att ta del av
revisionspromemorior.

Utskottet har tillstyrkt propositionen och avstyrkt samtliga
motionsyrkanden.

Propositionen

I proposition 1993/94:165 yrkas att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1993/94:K51 av Hans Göran Franck (s), vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1993/94:165 beträffande punkterna
1--3 i enlighet med vad som anförts i motionen,

1993/94:K52 av Liisa Rulander (kds), var i yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lättnader av sekretessen beträffande
familjehem,

1993/94:K53 av Bengt Hurtig m.fl. (v), vari yrkas att
riksdagen beslutar att 8 kap. 21 § sekretesslagen ges följande
lydelse:

"Sekretess gäller i verksamhet som består i tillsyn över
stiftelser, vilka har till ändamål att utge bidrag eller ge vård
till behövande privatpersoner, om enskilds personliga och
ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga
förhållanden, och annars i högst tjugo år".

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:K416 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av
utrikessekretessen att det skall vara möjligt att häva denna i
fall ärendet rör flyktingspionage mot enskild.

1993/94:K435 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att offentliggöra visst bakgrundsmaterial till beslut
i asylärende i enlighet med motionen.

Utskottet

Inledning

Till grund för propositionen ligger två promemorior upprättade
inom Justitiedepartementet samt en framställning från
Justitiekanslern.

Sekretesslagen ses fortlöpande över med hänsyn till att det
ligger i ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta
tillämpningsområde att lagen kontinuerligt måste anpassas till
ändrade förhållanden på den offentliga sektorn. Under våren 1993
utarbetades således inom Justitiedepartementet
departementspromemorian Några frågor om sekretess (Ds 1993:55),
vilken behandlade en rad frågor med anledning av framställningar
om ändringar i sekretesslagen. Denna promemoria liksom en
promemoria om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över
stiftelser blev föremål för remissbehandling medan det
beträffande den ovannämnda framställningen från Justitiekanslern
inte ansågs nödvändigt med remissbehandling.

Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bankvalv

Propositionen

För närvarande gäller enligt 5 kap. 2 § sekretesslagen
sekretess för uppgift om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med
avseende på bl.a. byggnader och lokaler om det kan antas att
syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Regeringen
föreslår en ändring av paragrafens formulering så att
sekretessen även gäller för uppgifter som lämnar upplysning
eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller
bevakningsåtgärd i syfte att hindra att ritningar som är
allmänna handlingar hos byggnadsnämnd kan komma till användning
vid planering av inbrott mot t.ex. banker. Under senare år har
framkommit uppgifter som tyder på att ritningar kommit till
sådan användning. Inbrottsförsök har ägt rum från intilliggande
lokaler, och personal vid stadsbyggnadskontor har uppmärksammat
fall där ritningar över banklokaler utan särskild anledning
begärts ut av okända personer. Lagrådets synpunkter har
beaktats.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för körkorts referensnummer

Propositionen

Regeringen föreslår ett tillägg till 5 kap. 3 § sekretesslagen
för att körkorts referensnummer skall kunna sekretessbeläggas.
Sekretessen enligt paragrafen gäller i dag för uppgifter som
lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller
liknande metod som har till syfte att underlätta befordran eller
användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven
sekretess åsidosätts.

Referensnummer för körkort infördes den 1 januari 1993 för att
i möjligaste mån förhindra att förfalskade körkort används i
brottsligt syfte. Om referensnumret vid en kontroll mot
körkortsregistret är kopplat till personnumret på ett körkort
visar detta att körkortet med största sannolikhet är äkta.
Säkerheten i systemet bygger på att ingen skall kunna ta reda på
referensnumret för någon annans körkort. För att säkerheten i
nummersystemet skall kunna upprättahållas måste enligt
propositionen sekretessen vara huvudregeln. Endast om det står
klart att numret kan utlämnas utan fara för att kontrollen av
körkorts äkthet motverkas får det således enligt förslaget
lämnas ut. Eftersom meddelarfriheten för övriga uppgifter i 5
kap. 3 § sekretesslagen är inskränkt föreslår regeringen att
detta också skall gälla för uppgifter om referensnummer.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd

Propositionen

Regeringen föreslår att 7 kap. 2 och 4 §§ sekretesslagen
kompletteras med bestämmelser om att sekretess skall gälla för
uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften röjs. För dessa uppgifter
föreslås -- i likhet med vad som till största delen gäller för
uppgifter inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten --
att meddelarfrihet inte skall råda. -- Den föreslagna
bestämmelsen i 7 kap. 2 § har utformats med beaktande av
Lagrådets synpunkter.

Motionen

Hans Göran Franck (s) begär i motion K51 att meddelarfriheten
inte skall begränsas. Han hänvisar till att det rör sig om
myndighetsutövning och att denna "säkerhetsventil" måste finnas.
Enligt motionären kräver en utvidgning av sekretessen inte bara
goda utan tvingande skäl eftersom den samlade effekten kan
åstadkomma en högst påtaglig försvagning av den demokratiska
insynen om det blir rutin att införa nya sekretessbestämmelser.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att de uppgifter som nu
föreslås bli skyddade av sekretess är av sådan art att det är
befogat att inte låta meddelarfrihet råda. Utskottet tillstyrker
således propositionens förslag i denna del och avstyrker motion
K51, såvitt nu är i fråga.

Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska
föräldrar

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring av 7 kap. 4 §
sekretesslagen (socialtjänstsekretessen) med innebörd att det
utan hinder av sekretessen får lämnas uppgift till enskilda som
uppnått myndig ålder om förhållanden som är av betydelse för att
de skall få vetskap om vilka deras biologiska föräldrar är.
Lagrådet har avstyrkt förslaget i denna del med hänvisning till
att det skulle försvåra faderskapsutredningar och till att
nuvarande sekretessregler möjliggör avvägningar mellan barnets
intresse och moderns och övriga berördas intresse av att frågan
anses utagerad i och med att faderskapet fastställts på
föreskrivet sätt. Enligt de nuvarande bestämmelserna gäller
sekretessen om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Enligt
Lagrådet är de olika problem som är förenade med sekretesskyddet
när det gäller eftersökande av det biologiska föräldraskapet i
olika fall otillräckligt klarlagda och analyserade.

I propositionen hänvisas till att de uppgifter som förekommer
inom socialtjänsten ofta rör mycket personliga förhållanden och
till att uppgifterna därmed ofta är känsliga från
integritetssynpunkt, vilket är anledningen till det starka
sekretesskyddet inom socialtjänsten. Regeringen anser emellertid
att ett barns intresse att få kunskap om vem som är dess
biologiska förälder väger mycket tungt och att moderns och
eventuella mäns integritetsskydd måste stå tillbaka för detta
barnets intresse. Undantag bör därför enligt regeringen göras
från den normalt stränga sekretessen.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Våren 1990 behandlade konstitutionsutskottet i ett yttrande
till socialutskottet över barnkonventionen (1989/90:KU8y) ett
motionsyrkande om att det skulle införas en undantagsbestämmelse
i 7 kap. 4 § sekretesslagen för den som vill få kunskap om sina
föräldrar. Utskottet avstyrkte motionen men uttalade samtidigt
som sin mening att det var angeläget att intresset av att en
person skall kunna få tillgång till uppgifter om sin börd i
möjligaste utsträckning kan tillgodoses och att det fanns
anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang överväga en
ändring av sekretesslagen för att tillgodose detta intresse.
Socialutskottet anslöt sig till denna bedömning.

Konstitutionsutskottet har därefter vid tre tillfällen (bet.
1990/91:KU10, bet. 1991/92:KU11 och bet. 1992/93:KU38)
behandlat motionsyrkanden som tagit upp den aktuella frågan.
Utskottet har därvid avstyrkt motionsyrkandena bl.a. med
hänvisning till regeringens utredning.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Uppgifter i ärenden om placering i familjehem

Propositionen m.m.

I propositionen sägs i samband med den i föregående avsnitt
föreslagna ändringen i 7 kap. 4 § sekretesslagen att regeringen
inte i detta sammanhang finner skäl att föreslå en inskränkning
i sekretessen vad gäller uppgifter i ärenden om placering vid
t.ex. familjehem. Bakgrunden till att frågan togs upp i
propositionen var att riksdagens ombudsmän (JO) i sitt
remissyttrande över departementspromemorian Några frågor om
sekretess framhållit att det föreslagna undantaget när det
gäller barns tillgång till uppgifter om biologiska föräldrar
skulle komma att få en endast begränsad räckvidd. Insynsbehovet
hade enligt JO en vidare räckvidd. Sekretessinskränkningen borde
bestämmas så att den lämnar möjlighet för enskild att få
tillgång till uppgifter om sitt ursprung i vidare bemärkelse.

Enligt JO gör sig insynsbehovet gällande även i fråga om andra
uppgifter än de som direkt angår bördsfrågan. JO hänvisar bl.a.
till gallringsförutsättningarna enligt 62 § socialtjänstlagen
som från de normala gallringsförutsättningarna undantar
uppgifter rörande faderskapsutredningar, adoptionsutredningar
och placering i hem för vård eller boende, familjehem eller
annat enskilt hem. Som en bakgrund till dessa undantag i
gallringsförutsättningarna anförs att det kan ses som en
rättighet för människor att få kunskap om sin historia och sin
bakgrund. Behovet av kunskaper är inte begränsat till enbart de
biologiska förhållandena. För en persons utveckling kan det vara
viktigt att få reda på sitt sociala ursprung samt andra tidigare
sociala förhållanden som haft en avgörande betydelse. Mot den
bakgrunden har handlingar rörande adoption och placeringar
undantagits från gallringsplikten. JO anser att insynsrätten
enligt sekretesslagen bör bestämmas så att den enskilde kan få
del även av de nu diskuterade uppgifterna.

Motionen

I motion K52 av Liisa Rulander (kds) framhålls att det finns
ett behov att lätta på sekretessen för familjehemmens adresser
så att de kan lämnas ut i den omfattning som kan anses rimlig
för att familjer med samma problemområden skall kunna få stöd av
varandra. Ett klart uttalande i detta syfte behövs och detta bör
ges regeringen till känna.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte berett att nu utan närmare utredning förorda
en sådan lättnad i sekretessen som begärs i motion K52.
Utskottet förutsätter emellertid att frågan blir föremål för
bedömningar i det fortlöpande översynsarbete i fråga om
sekretesslagen som pågår inom regeringskansliet. Utskottet
avstyrker följaktligen motion K52.

Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om
parkeringstillstånd

Propositionen

I propositionen föreslås en utvidning av
socialtjänstsekretessen i 7 kap. 4 § sekretesslagen till att
omfatta även ärenden om tillstånd till parkering för
rörelsehindrade. I sådana ärenden skall således enligt förslaget
gälla sekretess för uppgifter om enskildas personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Bakgrunden är att läkarintyg regelmässigt infordras i dessa
ärenden och att dessa intyg ofta är mycket detaljerade och
emellanåt ursprungligen varit avsedda för ansökan av bidrag
eller förmåner. Intygen omfattas i dag visserligen av sekretess
när de är tillgängliga inom hälso- och sjukvårdssektorn och
angränsande områden men skyddas inte av sekretess utan en
kompletterande sekretessregel när de blir tillgängliga utanför
detta område, t.ex. när de ges in till trafiknämnd i samband med
ansökan om parkeringstillstånd.

Ärenden om parkeringstillstånd har vissa likheter med ärenden
om tillstånd till riksfärdtjänst, vilka jämställts med
socialtjänst vid tillämpningen av sekretesslagen. Enligt
regeringen är det därför lämpligt med samma lösning beträffande
ärenden om parkeringstillstånd. Meddelarfrihet bör därför inte
gälla för uppgifterna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter om
offentliganställdas adresser m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås en komplettering av 7 kap. 11 §
sekretesslagen med innebörd att sekretessen också skall gälla
bostadsadresser, hemtelefonnummer och personnummer i den
personaladministrativa verksamheten hos sådana myndigheter där
personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften lämnas ut. Det lämnas till
regeringen att i förordning föreskriva hos vilka myndigheter
sekretessen skall gälla. Som exempel på myndigheter där det
finns ett mer påtagligt behov av sekretesskydd nämns polis-,
åklagar- och kronofogdemyndigheter samt myndigheter inom
socialtjänsten.

Regeringen framhåller den grundläggande bedömningen att man
skall vara restriktiv vid införande av sekretess på nya områden
och anger att myndigheternas personaladministrativa verksamhet
är ett sådant område där det sedan gammalt gällt en långtgående
offentlighet, även om vissa begränsningar infördes 1987. Sedan
dess gäller nämligen sekretess i myndighets
personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. I propositionen framhålls bl.a. att de
tjänstemän som i det enskilda fallet har att göra
sekretessbedömningen upplevt situationen som besvärlig och haft
svårt att göra en sekretessbedömning. För att det nu föreslagna
skyddet skall bli tillfredsställande bör enligt regeringen den
nya bestämmelsen i stället utformas med ett omvänt
skaderekvisit. Endast om det står klart att uppgiften kan lämnas
utan fara för att den anställde eller någon honom närstående
lider men skall uppgiften få röjas.

Regeringen framhåller att det är mindre lämpligt att
lagreglera vilka myndigheter som skall omfattas av det utökade
sekretesskyddet eftersom kretsen av myndigheter kan komma att
förändras över tiden. Endast uppgifter hos sådana myndigheter
där de anställda på grund av arbetets karaktär regelmässigt
utsätts för hot och trakasserier skall kunna skyddas.

Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.

Motionen

I motion K51 av Hans Göran Franck (s) framhålls att det
angelägna syftet med den föreslagna bestämmelsen är att skydda
tjänstemän mot våld och annat men från personer som t.ex.
ogillat fattade beslut. Motionären anser dock att regeringens
förslag är alltför vittgående. Förslaget innebär en förstärkning
av ett redan gällande sekretesskydd som utformats i samma syfte
som det nu aktuella förslaget. Vidare lämnas det åt regeringen
att avgränsa eller utvidga kretsen av berörda myndigheter.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen av behovet
av ytterligare sekretesskydd på det aktuella området. Enligt
utskottets mening bör det kunna överlämnas till regeringen att
avgöra vilka myndigheter som är i behov att ett utökat
sekretesskydd för de aktuella uppgifterna. Utskottet tillstyrker
således propositionen i denna del och avstyrker motion K51,
såvitt nu är i fråga.

Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem inom
utrikesförvaltningen

Propositionen

I propositionen föreslås en utvidning av 7 kap. 11 §
sekretesslagen, som gäller myndigheters personalsociala och
personaladministrativa verksamhet, till att också omfatta
uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom
utrikesförvaltningen. Bestämmelsen föreslås utformas utan
skaderekvisit eftersom en vägran att lämna ut en uppgift i ett
tjänstgöringsomdöme annars skulle kunna vara ett tecken på att
tjänstgöringsomdömet innehåller uppgifter som skulle kunna störa
förhållandet mellan staterna. Någon inskränkning i
meddelarfriheten föreslås inte.

Bakgrunden till förslaget är att det inom Utrikesdepartementet
har utarbetats ett förslag till ett kompetensbedömningssystem
som innebär att det -- när en tjänsteman lämnar en befattning --
skall avges tjänstgöringsomdömen som skall avse en rad olika
egenskaper och kunskaper, t.ex. arbetsförmåga, initiativförmåga,
självständighet, anpassningsförmåga, stresstålighet,
samarbetsförmåga, kontaktförmåga, sakkunskap, omdömesförmåga
språkkunskaper, ledarskap och utvecklingsbarhet. Den bedömde
tjänstemannen skall ges tillfälle att kommentera omdömena och
dessutom att lämna synpunkter på arbetsledningen vid
tjänstestället. I propositionen framhålls att fördelarna med
systemet bedöms som stora och att det inte är önskvärt att
företrädare för andra länder får möjlighet att hämta ut ingående
beskrivningar av de tjänstemän som arbetar i
utrikesförvaltningen. Regeringen framhåller också att den
enskilde tjänstemannen kan uppleva det som integritetsstörande
om uppgifterna blir tillgängliga för envar.

Motionen

Enligt motion K51 av Hans Göran Franck (s) kan de ovan
redovisade motiven för regeringens förslag tillgodoses inom den
existerande utrikessekretessen. När man i propositionen också
hänvisar till att de aktuella uppgifterna också kan bedömas som
integritetskänsliga tyder den bräckliga motiveringen på att man
vill komma runt de skaderekvisit som nu gäller för
utrikessekretess.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att övervägande skäl
talar för att de aktuella uppgifterna bör skyddas av absolut
sekretess. Utskottet vill också erinra om att ett förslag om
vissa lättnader i utrikessekretessen (SOU 1994:49) för
närvarande bereds i regeringskansliet. Utskottet tillstyrker
således propositionens förslag i denna del och avstyrker motion
K51 såvitt nu är i fråga.

Sekretessen i ärenden om befrielse från skyldigheten att
fullgöra värnpliktstjänstgöring

Propositionen

Bestämmelserna i 7 kap. 12 § sekretesslagen omfattar ärenden
om inskrivning av värnpliktig, antagning till utbildning inom
försvarsmakten, anstånd med värnpliktstjänstgöring eller
vapenfri tjänst samt befrielse från värnpliktstjänstgöring på
grund av nedsättning av prestationsförmågan eller särskild risk
för detta. Regeringen föreslår nu att sekretesskyddet också
skall omfatta ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av ekonomiska eller sociala skäl. Sedan begreppet
"befrielse" fått en annan betydelse genom en ändring i
värnpliktslagen 1989 åberopas i ärenden om befrielse från
värnpliktstjänstgöring ofta ekonomiska och sociala förhållanden.
Eftersom tanken med regleringen i 7 kap. 12 § är att skydda
uppgifter om enskilds personliga förhållanden i olika typer av
de ärenden som finns inom den aktuella verksamheten bör även
ömtåliga uppgifter i ärenden om befrielse där ekonomiska eller
sociala skäl åberopas omfattas av sekretess. Skaderekvisitet
skall enligt regeringens förslag vara rakt, dvs. med presumtion
för offentlighet, och meddelarfrihet bör råda för uppgifterna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Sekretess för uppgifter i sjömansregistret

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretesskyddet i 7 kap. 15
sekretesslagen som bl.a. omfattar folkbokföringen och liknande
registrering av befolkningen, liksom ärenden om medlemskap i
Svenska kyrkan, skall utvidgas till att också gälla
sjömansregistret. Sjömansregistret förs av Sjöfartsverket och är
ett register över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör.
Registret skall innehålla uppgifter om sjömännens identitet och
kvalifikationer och om fartygen. Sjömännens tidigare och
pågående tjänstgöring på fartyg skall kunna utläsas och kontroll
av fartygets bemanning skall kunna göras med hjälp av
uppgifterna i registret. För omkring ett år sedan fanns ca
60 700 personer, varav drygt 20 000 aktiva sjömän registrerade
i sjömansregistret.

Regeringen hänvisar till att Sjöfartsverket anfört att ett
utlämnande av uppgifter ur sjömansregistret i utrikespolitiska
krissituationer kan få till följd att sjömän eller deras
anhöriga utsätts för förföljelse eller andra trakasserier.
Vidare hänvisas i propositionen till det sekretesskydd som finns
i personaladministrativ verksamhet för offentliganställda
tjänstemän. Regeringen föreslår att bestämmelsen utformas med
presumtionen för offentlighet och någon inskränkning i
meddelarfriheten föreslås inte. -- I regeringens förslag har
Lagrådets synpunkter, som endast är av redaktionell karaktär,
beaktats.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av
brottmålsdom

Propositionen

Enligt 7 kap. 21 § sekretesslagen gäller inom kriminalvården
sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Regeringen
föreslår att paragrafen kompletteras med en bestämmelse om
sekretess -- under samma förutsättningar -- hos regeringen i
ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom för
uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

I den utredning som ligger till grund för beslut i de aktuella
ärendena hos regeringen ingår utöver själva framställningen och
kopia av avgörandet även handlingar som innehåller mer
personliga uppgifter om den enskilde, t.ex. personutredningar,
läkarintyg, brev från den enskilde eller någon honom närstående
och utlåtanden från ledningen vid den anstalt där personen
vistas. Även handlingar som innehåller personliga uppgifter
rörande brottsoffer kan förekomma. Regeringen hänvisar bl.a.
till att sekretesslagen ger sekretesskydd i nådeärenden och till
att sekretess kan gälla i den nu aktuella ärendetypen hos
Riksåklagaren och hos Kriminalvårdsstyrelsen men att uppgifterna
blir offentliga när samma ärende behandlas hos regeringen.

Meddelarfriheten bör enligt regeringen på samma sätt som
gäller för paragrafen i övrigt begränsas när det gäller
uppgifter vars röjande kan antas medföra fara för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt men.

Lagrådets endast redaktionella synpunkter på utformningen av
bestämmelserna har beaktats i propositionen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Sekretess som avser tillsyn över stiftelser

Propositionen

I propositionen föreslås att det tas in en ny paragraf (21 §)
i 8 kap. sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter om
stiftelsers affärs- och driftsförhållanden och om andra
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. 8 kap., som
gäller sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds
ekonomiska förhållanden, innehåller bl.a. bestämmelser om
sekretess i statlig myndighets tillsynsverksamhet som rör bank-
och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller
försäkringsväsendet (5 §) och produktion, handel,
transportverksamhet eller näringslivet i övrigt (6 och 7 §§). I
7 kap. finns dessutom bestämmelser om sekretesskydd hos
myndighet som utövar tillsyn inom hälso- och sjukvården och inom
socialtjänsten (1 och 4 §§).

Utöver dessa bestämmelser finns i 13 kap. 1 § en bestämmelse
om överföring av sekretess. Bestämmelsen innebär att om en
myndighet i sin tillsynsverksamhet erhåller sekretessbelagda
uppgifter från en annan myndighet så gäller sekretessen också
hos den mottagande myndigheten.

Någon generell bestämmelse som reglerar sekretess i
tillsynsverksamhet över stiftelser finns inte enligt nu gällande
regler.

I propositionen framhålls att de uppgifter som förekommer i en
myndighets tillsynsverksamhet i fråga om stiftelser många gånger
är samma typ av uppgifter som förekommer i tillsynsverksamhet
över näringslivet, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten,
vilka uppgifter kan sekretessbeläggas enligt nu gällande regler.

I likhet med vad som gäller enligt 8 kap. 6 § första stycket 1
sekretesslagen föreslår regeringen att sekretessen enligt den
nya paragrafen skall gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med
presumtion för offentlighet.

När det gäller meddelarfriheten för de aktuella uppgifterna
föreslås i propositionen en inskränkning i fråga om uppgifter om
enskilds personliga förhållanden som kan vålla allvarligt men om
de röjs. Det blir då enligt propositionen de verkligt känsliga
uppgifterna som omfattas av undantaget från huvudregeln om
meddelarfrihet. En sådan bestämmelse föreslås införas i 16 kap.
1 § sekretesslagen. Enligt nu gällande regler råder visserligen
i den tillsynsverksamhet som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 §§
sekretesslagen meddelarfrihet för uppgifter som rör enskilds
affärs- och driftsförhållanden, men inte när det gäller
ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i
affärsförbindelse med den som är föremål för tillsynen. Inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i
undantagsfall meddelarfrihet.

I propositionen hänvisas till att regeringen lagt fram ett
förslag till stiftelselag (prop. 1993/94:9), vari föreslås att i
princip alla stiftelser skall stå under tillsyn huvudsakligen av
länsstyrelserna. För närvarande gäller att endast stiftelser med
allmännyttigt ändamål är föremål för tillsyn. -- Riksdagen har i
huvudsak antagit regeringens lagförslag med ikraftträdande den 1
januari 1996 (bet. 1993/94:LU12, rskr. 225).

Motionen

Bengt Hurtig m.fl. (v) begär i motion K53 att sekretessen i
den föreslagna paragrafen skall begränsas till att gälla
tillsynsverksamheten avseende stiftelser som har till ändamål
att ge ut bidrag eller ge vård till privatpersoner och då
omfatta endast uppgift om enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden om det kan skada den enskilde om uppgiften röjs.
Enligt motionärerna har stiftelser redan med dagens
sekretessregler kunnat bli ett led i en uppbyggnad av
maktpositioner i näringsliv och samhälle.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det
gäller behovet av generella sekretessbestämmelser också i den
tillsynsverksamhet som gäller stiftelser. Mot bakgrund av att
den aktuella paragrafen utformats med presumtion för
offentlighet bör det enligt utskottets mening finnas
tillräckliga möjligheter att tillgodose allmänhetens intresse av
insyn. Utskottet delar också regeringens bedömning om behovet av
inskränkning i meddelarfriheten när det gäller särskilt känsliga
uppgifter. Utskottets tillstyrker följaktligen propositionens
förslag i denna del och avstyrker motion K53.

Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda
revisionspromemorior

Propositionen

I propositionen föreslås ett tillägg till 9 kap. 1 och 2 §§
sekretesslagen som gäller skatte- och tullsekretess. Hos
skatteförvaltningen är sekretessen absolut i fråga om uppgifter
som framkommit vid revision och som rör enskilds personliga och
ekonomiska förhållanden. Den föreslagna lagändringen innebär att
konkursförvaltare utan hinder av sekretess kan få tillgång till
uppgifter i revisionspromemoria. Vidare föreslås i propositionen
att den sekretess som enligt 9 kap. 9 § sekretesslagen gäller
för vissa uppgifter hos allmän advokatbyrå i ärende om rättsligt
biträde skall utvidgas till att därutöver omfatta ärende rörande
förvaltning i konkurs. För konkursförvaltare som inte är
anställda i allmän tjänst föreslås ändringar i 14 kap. 10 §
sekretesslagen med innebörd att myndighet skall kunna uppställa
förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgiften vidare när
det gäller uppgift i revisionspromemoria som lämnas till
konkursförvaltare. Förbehållet får enligt regeringens förslag
dock inte innebära ett förbud för förvaltaren att utnyttja
uppgiften om det behövs för att han skall kunna fullgöra de
skyldigheter som åvilar honom i anledning av konkursen.

Regeringsrätten har vid flera tillfällen med hänvisning till 9
kap. 2 § sekretesslagen avslagit konkursförvaltares begäran att
få ta del av revisionspromemorior. I propositionen framhålls att
den enskilde gäldenären normalt själv har tillgång till
revisionsmaterialet och att konkursförvaltaren i viss mening
inträder i hans ställe i och med konkursen. Det kan då enligt
propositionen vara naturligt att förvaltaren har samma möjlighet
som gäldenären att få ta del av uppgifter som finns hos
skatteförvaltningen eller hos annan beskattningsmyndighet i
anledning av företagen revision. Konkursförvaltaren har enligt
konkurslagen en långtgående utredningsskyldighet och för att han
skall kunna fullfölja sitt uppdrag är det av största betydelse
att han har tillgång till gäldenärens bokföring och
dokumentation i övrigt. Inte sällan är bokföringen bristfällig
och den saknas ibland helt. Vid sådana förhållanden skulle i
många fall tillgång till en revisionspromemoria väsentligen
komma att underlätta förvaltarens arbete. Det är dessutom fråga
om uppgifter som gäldenären enligt konkurslagen är skyldig att
lämna till konkursförvaltaren.

Meddelarfrihet skall enligt regeringens förslag inte råda för
uppgifter som omfattas av de nya bestämmelserna i 9 kap. 9 §
sekretesslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern

Propositionen

I propositionen föreslås att den sekretess som nu gäller i
Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt (11
kap. 4 § sekretesslagen) skall utvidgas till att också gälla för
uppgifter som erhållits från enskilda med anledning av
rättstvister om det kan antas att det allmännas ställning som
part försämras om uppgiften röjs. Den nu gällande sekretessen
hos Justitiekanslern är mer begränsad än vad som i allmänhet
enligt 6 kap. 7 § sekretesslagen gäller för uppgifter hos
myndigheter som är inblandade i en rättstvist. Sekretessen för
sådana uppgifter avser i motsats till vad som gäller hos
Justiekanslern alla sådana uppgifter i en rättstvist som
inhämtats för myndighetens räkning -- med ett rakt skaderekvisit
-- oavsett vem som tillhåndahållit uppgifterna. Det är enligt
regeringen otillfredsställande att det allmännas ställning som
part i en rättstvist riskerar att bli sämre i de fall
Justiekanslern företräder staten än när någon annan myndighet
för talan. Det har förekommit att Justitiekanslern tvingats att
till motparten lämna ut material som bedömts vara av betydelse
för hans fortsatta processföring i målet.

Någon inskränkning i meddelarfriheten föreslås inte.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Utrikessekretessen

Motionerna

Olle Schmidt (fp) begär i motion K416 från den allmänna
motionstiden att bestämmelserna om utrikessekretess skall ändras
i syfte att åstadkomma en möjlighet att häva sekretessen i
ärende som gäller flyktingspionage mot enskild. Det kan enligt
motionären vara av vital betydelse för enskilda som är berörda
av flyktingspionage att få vetskap om vilka uppgifter som
lämnats.

I motion K435 av Ulla Orring (fp) från den allmänna
motionstiden framhålls att det finns ett behov av att
bakgrundsmaterial till beslut i asylärenden görs offentliga. Den
nu gällande ordningen där t.ex reserapporter inte lämnas ut
innebär stora olägenheter för asylsökande och flyktingadvokater,
som kan ledas till misstankar om att behandlingen inte varit
korrekt.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller
sekretess hos regeringen och inom utrikesrepresentationen för
uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i
övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet,
medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att detta stör
Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar
landet.

Sekretess gäller hos annan myndighet än som avses i första
stycket för uppgift som anges där, om det kan antas att det stör
Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar
landet om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt andra stycket gäller således -- i motsats
till första stycket -- med presumtion för offentlighet.
Regeringsrätten har dock i en dom 1982 (RÅ82 2:80) förklarat att
risken för skadeverkningar för Sveriges diplomatiska verksamhet
begränsar utrymmet för offentliggörandet av sådana uppgifter om
Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rörande
annan stat som Utrikesförvaltningen överlämnat till andra
myndigheter. En av utgångspunkterna vid Regeringsrättens
prövning var ett uttalande i förarbetena (prop. 1979/80:2 del A
s. 131) om att en prövning av sekretess hos en handling som
kommer in både till regeringen och till annan myndighet
självfallet inte borde leda till skilda resultat.

Ett förslag om ändring av 2 kap. 1 § sekretesslagen har
nyligen överlämnats till regeringen av Utredningen om
utrikessekretessen (SOU 1994:49). Utredningen har haft som
uppdrag att överväga om ett EU-medlemskap ger anledning att
ändra bestämmelserna om utrikessekretessen med en allmän
utgångspunkt att offentlighetsprincpen inte skall försvagas utan
helst stärkas. I utredningsbetänkandet framhålls att önskemålet
om ökad öppenhet i utrikesfrågorna talar för att ett
skaderekvisit med presumtion för offentlighet bör införas för
alla myndigheter. Utredaren föreslår därför att det införs ett
enhetligt rakt skaderekvisit för hela utrikessekretessens
tillämpningsområde. Förslaget innebär att man skall förordna om
utrikessekretess endast om det kan antas att det stör Sveriges
mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om
uppgiften röjs. Utredaren tror att den lättnad i
utrikessekretessen som han föreslår kan genomföras utan förfång
för de legitima krav på konfidentialitet som kan föreligga inom
regeringskansliet och utrikesförvaltningen. Det är enligt
utredningen klart att det i vissa sammanhang är både nödvändigt
och angeläget att uppgifter som passerar regeringskansliet och
utrikesförvaltningen kan ges sekretesskydd. Ett hänsynstagande
till uppgiftslämnarens önskemål bör dock kunna inrymmas även
inom en skadeprövning med rakt skaderekvisit.

Utskottets bedömning

Frågan om reglerna för utrikessekretess ses för närvarande
över inom regeringskansliet mot bakgrund av det ovan redovisade
utredningsbetänkandet. Utskottet förutsätter att sådana
synpunkter som tas upp i de båda motionerna därvid kommer att
övervägas. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag
avvaktas. Motionerna 1993/94:K416 och 1993/94:K435 avstyrks
följaktligen.

Utskottet tar slutligen i detta betänkande även upp en
komplettering av övergångsbestämmelserna i lagen (1994:136) om
ändring i sekretesslagen (1980:100). Ändringslagen skall träda i
kraft den 1 juli 1994. Genom lag (1994:262) om ändring i den
nämnda ändringslagen har beslutats om vissa ändringar i 9 kap.
20 §. Med dessa sistnämnda ändringar har följt ett behov av
kompletterande övergångsreglering. Utskottet föreslår mot denna
bakgrund en ändring av övergångsbestämmelserna i lagen 1994:136.
--Utskottet tillstyrker också en redaktionell justering av 16
kap. 1 § 5 sekretesslagen, vilket föreslås i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretess i tillsyn över stiftelser

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1993/94:K53 antar bifogat lagförslag såvitt avser 8 kap.
21 § sekretesslagen,
men. (v)

2. beträffande 9 kap. 2 § sekretesslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
ändring av beslutet den 19 maj 1994 (rskr. 335) såvitt gäller
lagen om ändring i sekretesslagen beslutar att 9 kap. 2 §
sistnämda lag skall ha följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse:

Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag
beslut (rskr. 1993/94:335)
9 kap. 2 §

Sekretess gäller i
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om
skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser
tullkontroll och som inte faller under 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden.
I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 §
första stycket tredje -- sjätte meningarna.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första
stycket 2 och 3.

Utan hinder av sekretessen
får uppgift i en
revisionspromemoria lämnas
till förvaltare i den
reviderades konkurs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.

3. beträffande regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1993/94:K51 och 1993/94:52 antar bifogat lagförslag,

4. beträffande vissa övergångsbestämmelser

att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i
lagen (1994:136) om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:136) om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Härigenom föreskrivs att i kraft- och
övergångsbestämmelserna till lagen (1994:136) om ändring i
sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1994. Äldre den 1 juli 1994. 2. Äldre
föreskrifter skall föreskrifter skall
fortfarande gälla i forfarande gälla i fråga
fråga om uppgifter som om uppgifter som hänför
hänför sig till sig till mål om
ärenden enligt lagen tillämpningen av lagen
(1986:442) mot etnisk (1976:600) om offentlig
diskriminering. anställning. 3. Äldre
föreskrifter skall
fortfarande gälla i
fråga om uppgifter som
hänför sig till
ärenden enligt lagen
(1986:442) mot etnisk
diskriminering.

4. beträffande utrikessekretessen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K416 och 1993/94:K435,

Stockholm den 24 maj 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Torgny Larsson (s),
Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson
(m), Elvy Söderström (s) och Lahja Exner (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Sekretess i tillsyn över stiftelser

Det finns inte motiv för att vidga sekretessen så långt som
regeringen föreslår när det gäller tillsyn över stiftelser. Mot
bakgrund av att stiftelser visat sig kunna bli ett led i
uppbyggnad av maktpositioner i näringsliv och samhälle finns det
ett befogat intresse för allmänhetens insyn. Däremot finns det
fog för en vidgad sekretess när det gäller stiftelser som har
till ändamål att ge ut bidrag eller vård till privatpersoner.
Riksdagen bör besluta bestämmelser i denna riktning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:

1. beträffande sekretess i tillsyn över stiftelser

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K53 och med
anledning av propositionen antar regeringens förslag till lag om
ändring av sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 8 kap. 21 §
med den ändringen att paragrafen erhåller följande som
"meningsyttringens förslag" betecknade lydelse:

Propositionens förslag Meningsyttringens förslag

8 kap.
21 §

Sekretess gäller i Sekretess gäller i
verksamhet som består i verksamhet som består i
tillsyn över stiftelser, tillsyn över stiftelser,
för uppgift om stiftelses vilka har till ändamål
affärs- eller att utge bidrag eller ge
driftförhållanden eller vård till behövande
om annan enskilds personliga privatpersoner, om enskilds
eller ekonomiska personliga och ekonomiska
förhållanden, om det kan förhållanden om det kan
antas att stiftelsen eller den antas att den enskilde eller
enskilde eller någon honom någon honom
närstående lider skada närstående lider skada
eller men om uppgiften eller men om uppgiften
röjs. röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga
förhållanden och annars i högst tjugo år.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1

dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21
§§, 9 kap. 1 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap.
21 §, av följande lydelse.

4 Senaste lydelse SFS 1994:86.