Myndigheten Regeringskansliet

Betänkande 2001/02:KU32

Konstitutionsutskottets betänkande2001/02:KU32

Myndigheten Regeringskansliet

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers
förslag med anledning av den granskning som
revisorerna gjort av myndigheten Regeringskansliet.
Revisorerna föreslår tillkännagivanden för
regeringen om att den bör påbörja en utvärdering av
resultaten av sammanslagningen till en myndighet, se
över frågor kring förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen samt lämna
resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive
en redovisning av utvecklingsarbetet och
kompetensförsörjningen. I betänkandet behandlas
vidare två motioner som väckts med anledning av
förslaget.

Utskottet tillstyrker Riksdagens revisorers
förslag och avstyrker motionerna.
Ett särskilt yttrande (m, kd, c) finns i
betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utvärdering av Regeringskansliets
sammanslagning till en myndighet

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om en
utvärdering av Regeringskansliets sammanslagning
till en myndighet. Därmed bifaller riksdagen
förslag 2001/02:RR15 yrkande 1 och avslår motion
2001/02:K83 yrkande 1.

2. Uppgifter för regeringen och
Regeringskansliet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K83 yrkande
4 och 2001/02:K84.

3. Förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om en
översyn av förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen. Därmed
bifaller riksdagen förslag 2001/02:RR15 yrkande 2
och avslår motion 2001/02:K83 yrkande 2.

4. Redovisning till riksdagen

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om
resultatredovisning till riksdagen för
Regeringskansliet. Därmed bifaller riksdagen förslag
2001/02:RR15 yrkande 3 och avslår motion 2001/02:K83
yrkande 3.

Stockholm den 30 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius
(m), Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c).

2001/02

KU32

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört
en övergripande granskning av Regeringskansliets
sammanslagning till en myndighet. Resultatet av
granskningen presenterades i rapporten
Regeringskansliet – En myndighet, tio departement
eller hundra enheter? (rapport 2001/02:4).
Rapporten, som bl.a. består av intervjuer med
företrädare för departement och offentliga
utredningar, har remissbehandlats.

Revisorerna har härefter överlämnat rapporten
tillsammans med sitt förslag Myndigheten
Regeringskansliet (förslag 2001/02:RR15) till
riksdagen.
Två motioner har väckts med anledning av
förslaget.

Förslagen till riksdagsbeslut i revisorernas förslag
och i motionerna återges i bilaga.

Bakgrund

Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet
till en myndighet. Efter ändringar i
departementsindelningen består Regeringskansliet i
dag av Statsrådsberedningen och tio departement samt
av förvaltningsavdelningen. Departementsindelningen
fastställs i förordningen (1996:1515) med
instruktion för Regeringskansliet.

Skälet till omorganisationen uppgavs i
budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1
utgiftsområde 1) vara att det var nödvändigt att
anpassa Regeringskansliets organisation och
arbetsformer till de stora krav som ställs på
statsförvaltningens högsta ledning, inte minst mot
bakgrund av den ökade internationaliseringen och de
pågående stora omställningarna inom den offentliga
sektorn. Regeringen ansåg att regeringsformens krav
på en indelning av Regeringskansliet i departement
kunde tillgodoses inom ramen för konstruktionen
samtidigt som ökad flexibilitet skulle vinnas.

Konstitutionsutskottet har i sin granskning av
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas
handläggning granskat Regeringskansliet som
myndighet (se bet. 1998/99:KU10, 1999/2000:KU10,
2001/01:KU10 och 2001/02: KU10). I granskningen av
Regeringskansliet 1999/2000 noterade utskottet att
det efter tre års uppföljning inte varit möjligt att
få fram en samlad bild av effekterna av 1997 års
reform genom vilken Regeringskansliet blev en
myndighet. Vid granskningen 2000/01 konstaterade
utskottet att den förhoppning som utskottet uttryckt
om att Regeringskansliet borde kunna tillhandahålla
en samlad bild av effekterna av 1997 års reform inte
hade infriats. Vid den senaste behandlingen
hänvisade utskottet till den rapport som Riksdagens
revisorer presenterat och som var föremål för
remissbehandling samt till att revisorernas slutliga
ställningstagande till rapporten och förslag till
riksdagen borde avvaktas. Utskottet avsåg att nästa
riksmöte fortsätta sin granskning av
Regeringskansliet som myndighet.

Förslagets huvudsakliga innehåll

Revisorerna föreslår tillkännagivanden för
regeringen om att regeringen bör påbörja en
utvärdering av resultaten av sammanslagningen till
en myndighet, se över frågor kring
förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen samt lämna
resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive
en redovisning av utvecklingsarbetet och
kompetensförsörjningen.

Bestämmelser om regeringsarbetet,
tidigare utskottsbehandling och
bakgrund till revisorernas förslag

Bestämmelser om regeringsarbetet

Regeringsformen innehåller vissa bestämmelser om
regeringen och regeringsarbetet. Enligt 7 kap. 1 §
regeringsformen skall det för beredning av
regeringsärenden finnas ett regeringskansli. I detta
ingår departement för skilda verksamhetsgrenar.
Regeringen fördelar ärendena mellan departementen,
och statsministern utser bland statsråden chefer för
departementen.

Närmare bestämmelser om arbetet i
Regeringskansliet och departementen finns i
förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet.

Utskottets tidigare uttalanden

Utskottet har i ett tidigare betänkande (bet.
1996/97:KU1) erinrat om att de nämnda bestämmelserna
i regeringsformen avser att ge statsministern och
regeringen en mycket vidsträckt möjlighet att
bestämma regeringens sammansättning och formerna för
fördelningen av uppgifterna inom regeringskretsen.
Av förarbetena till regeringsformen framgår att det
inte ansetts motiverat att i regeringsformen eller
annan lag ange ramar för antalet statsråd eller
antalet departement. I den proposition genom vilken
förslaget till ny regeringsform lades fram för
riksdagen anförde föredragande statsrådet emellertid
att han ansåg det självklart att riksdagen skulle
vara tillförsäkrad ett inflytande i dessa frågor.
Detta ansågs uppnås på ett tillfredsställande sätt
genom reglerna för riksdagens anslagsmakt (prop.
1973:90 s. 181).

I det nämnda betänkandet (bet. 1996/97:KU1)
erinrade utskottet vidare om att riksdagen sedan
budgetåret 1994/95 anvisat medel för hela
Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet i form
av ett samlat anslag. Denna ordning hade vid sin
tillkomst ansetts stämma väl överens med den syn på
regeringens rätt att bestämma över sin egen
organisation som kommit till uttryck i
regeringsformen. Utskottet ansåg att de skäl som
regeringen anförde för den nya organisationen av
Regeringskansliet som en myndighet låg i linje med
detta synsätt.
I granskningsbetänkande 1998/99:KU10 erinrade
utskottet om att det redan inför genomförandet av
reformen genom vilken Regeringskansliet blev en
myndighet intresserat sig för reformen och dess
genomförande samt att ett skäl till utskottets
intresse för Regeringskansliets fortsatta utveckling
var att riksdagen med den ordning för
anslagstilldelningen som numera råder inte har något
direkt inflytande över Regeringskansliets
organisation och verksamhet. Utskottet uttalade att
det är viktigt att Regeringskansliet fungerar väl
oavsett vilken den sittande regeringen är och att
det därför fanns anledning för utskottet att följa
Regeringskansliets verksamhet även framgent.
Utskottet fann vid det årets granskning att någon
analys eller allmän bedömning av vad reformen
dittills resulterat i inte hade lämnats. Utskottet
utgick från att det skulle bli möjligt för
Regeringskansliet att senare lämna en mera
preciserad redovisning till utskottet.
Vid det följande riksmötets granskning (bet.
1999/2000:KU10) fann utskottet emellertid att det
inte varit möjligt för utskottet att efter tre års
uppföljning få fram en samlad bild av effekterna av
1997 års reform, och utskottet ansåg att
Regeringskansliet vid nästa års granskning borde
kunna tillhandahålla en sådan samlad bild som
utskottet efterlyste. Utskottet redovisade att det i
frågan om Regeringskansliets resultatrapportering i
grunden fanns två skilda uppfattningar: dels
utskottets uppfattning, som baserades på Riksdagens
revisorers uppfattning att Regeringskansliet bör
kunna lämna resultatredovisning som andra
myndigheter, dels regeringens uppfattning enligt
vilken Regeringskansliet inte bör ha en sådan
skyldighet. Denna uppfattning kommer till uttryck i
45 § förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet. Utskottet – som tidigare nöjt sig
med beskedet att man inom Regeringskansliet arbetade
med att utveckla ett system för resultatinformation
och emotsett en redovisning av en sådan information
vid ett senare tillfälle och som inte fann skäl att
frångå sin tidigare redovisade uppfattning om
behovet av redovisning av resultat också från
Regeringskansliet – ansåg att frågan borde bli
föremål för en mera utförlig, principiell analys vid
följande års granskning.
Vid granskningen därpå följande riksmöte (bet.
2000/01:KU10) konstaterade utskottet att den
förhoppning om att Regeringskansliet borde kunna
tillhandahålla en samlad bild av effekterna av 1997
års reform som utskottet givit uttryck för inte
kunnat infrias. I svar på frågor av utskottet
lämnades visserligen uppgifter om att samverkan
mellan departementen främjats på vissa områden och
att vissa effektivitetsvinster gjorts, men viktigare
var att Regeringskansliet ansåg att det knappast var
möjligt att jämföra prestationerna nu och då, dvs.
före den 1 januari 1997. Utskottet insåg
svårigheterna med detta men ansåg ändå att tydligare
svar kunnat ges. En utomstående utredare hade lämnat
rapporten Vad kostar det att regera? En studie av
Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden
(Ds 2000:27). Utskottet konstaterade att frågan om
Regeringskansliets resultatredovisning inte förts
framåt, trots att den nämnda rapporten gav goda
möjligheter till en sådan mera utförlig principiell
analys som utskottet efterlyst i samband med
föregående års granskning.
Utskottet avvaktade resultatet av dels den
aviserade redovisningen av Regeringskansliets
dimensionering i vårpropositionen med anledning av
den nämnda rapporten, dels den studie som Riksdagens
revisorer skulle komma att genomföra på områden som
utskottet uppmärksammat i sin hittillsvarande
granskning. Utskottet avsåg att följande år mot den
angivna bakgrunden fortsätta sin granskning av
Regeringskansliet som myndighet.
Vid granskningen under innevarande riksmöte (bet.
2001/02:KU10) hänvisade utskottet till Riksdagens
revisorers aviserade förslag till riksdagen och
förklarade att utskottet avsåg att fortsätta sin
granskning av Regeringskansliet som myndighet under
nästa riksmöte.
Utskottet redovisade att den utomstående utredaren
i rapporten Vad kostar det att regera? dragit
slutsatsen att Regeringskansliet med nuvarande
arbetsuppgifter var underfinansierat och att
regeringen mot bakgrund av detta i 2001 års
ekonomiska vårproposition föreslagit en ökning av
anslaget till Regeringskansliet med 160 miljoner
kronor för år 2002, ytterligare 80 miljoner kronor
för år 2003 samt ytterligare 100 miljoner kronor för
år 2004. Riksdagen biföll förslaget.
Utskottet redovisade vidare att regeringen i
budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1
utgiftsområde 1) under rubriken Regeringskansliets
verksamhet beskrivit bl.a. genomförda och pågående
förändringar i Regeringskansliets organisation och
verksamhet. Beträffande 1997 års omorganisation av
Regeringskansliet anförde regeringen att ett syfte
med sammanslagningen var att effektivisera
Regeringskansliets arbete, inte minst på den
administrativa sidan. Det interna utvecklingsarbetet
behövde effektiviseras. Sammanslagningen skedde
enligt regeringen också mot bakgrund av att
Regeringskansliet ansågs vara sektoriserat och att
sektorsövergripande politiska prioriteringar hade
svårt att få fäste. Ett annat skäl till
sammanslagningen var enligt regeringen att den
dåvarande organisationen formades när de
internationella aspekterna inte var tillnärmelsevis
lika starka som nu. – Enligt regeringen var
uppgiften att effektivisera, samordna och utveckla
Regeringskansliet en komplicerad uppgift som kräver
långsiktighet, uthållighet och målmedvetenhet. För
att lyckas måste förändringsarbetet enligt
regeringen präglas av en helhetssyn och ett
gemensamt agerande, och utvecklingsarbetet måste
pågå fortlöpande. I propositionen anförde regeringen
också att dimensioneringen av Regeringskansliet
kontinuerligt behöver ses över och att det därtill
ständigt måste prövas om arbetet i Regeringskansliet
utförs på ett tillräckligt effektivt sätt och om
Regeringskansliets resursanvändning är optimal.

Pågående projekt inom Regeringskansliet

Som nämns i Riksdagens revisorers rapport och
förslag har regeringen den 21 september 2001
beslutat genomföra ett projekt för effektivisering
och rationalisering av Regeringskansliet
(SB2001/8259). Arbetet leds av en styrgrupp under
ledning av statsministerns statssekreterare.
Projektet skall avslutas med en rapport till
regeringen senast i oktober 2002.

I uppdragsbeskrivningen anges att
Regeringskansliets verksamhet skall präglas av hög
kostnadseffektivitet samt att ett effektivare
utnyttjande av Regeringskansliets resurser skapar
utrymme för att tillgodose behovet av ökade resurser
för kärnverksamheten och för att i framtiden kunna
möta krav på nya insatser utan att
Regeringskansliets samlade resursbehov behöver öka i
den takt som skett under 1990-talet.
De åtgärder som föreslås för effektivisering och
rationalisering av Regeringskansliet skall åtföljas
av en kostnads- och nyttoanalys som belyser
förväntade effekter av åtgärderna
vinsterna och besparingarna av åtgärderna och
var i organisationen dessa uppstår
konsekvenserna för styrning och ledning
konsekvenserna för verksamheten och
organisationen
personalmässiga konsekvenser, inklusive
konsekvenserna för arbetsbelastning och
arbetsmiljö
hur åtgärderna skall genomföras
kostnaderna för genomförandet.
En plan för uppföljning och utvärdering av de
föreslagna åtgärderna skall också föreslås.
I uppdraget ingår att se över och
analysera arbets- och
ansvarsfördelningen mellan
Regeringskansliet och myndigheterna
och föreslå eventuella förändringar
samt att pröva fördelningen och
dimensioneringen av olika delar av
Regeringskansliets verksamhet.
Utvärdering av Regeringskansliets
sammanslagning till en myndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som
Riksdagens revisorer föreslagit – ger
regeringen till känna att en utvärdering av
resultaten av Regeringskansliets
sammanslagning till en myndighet behövs och
bör påbörjas snarast. Utskottet avstyrker
motionsyrkanden i ämnet.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen snarast
möjligt skall påbörja en utvärdering av resultaten
av sammanslagningen till en myndighet.

Revisorerna understryker vikten av en situations-
och verksamhetsanpassning av styrformer,
verksamhetsplanering och utvecklingsarbete i
Regeringskansliet. Vissa funktioner, t.ex.
arbetsgivarrollen, ekonomisk redovisning och kunskap
samt samordning i samband med upphandling av
konsulter, kan enligt revisorerna behöva stärkas,
vilket dock inte nödvändigtvis innebär en
centralisering i alla delar. Enligt revisorerna
finns här många avvägningsfrågor av stor betydelse
för Regeringskansliets framtida funktion som ett
effektivt instrument för regeringen.
Revisorerna anser att tillräcklig tid har
förflutit sedan sammanslagningen för att man nu
skall kunna göra en ordentlig utvärdering av
resultatet och styrsystemen. De hänvisar till att
regeringen den 21 september 2001 (SB2001/8259) har
tillsatt en utredning om effektivisering och
rationalisering av Regeringskansliet. Därutöver
behövs enligt revisorerna en utvärdering av
resultaten av sammanslagningen, och en sådan bör
påbörjas snarast möjligt.
Revisorerna påpekar att i den rapport som ligger
till grund för revisorernas förslag inriktningen och
metodiken begränsades till motiven bakom
sammanslagningen. Regeringskansliet sågs som i
princip en statlig förvaltningsmyndighet, där fokus
låg på de förvaltningsmässiga motiven bakom
sammanslagningen. Granskningen i rapporten utgick
från det mål som regeringen slagit fast för
myndigheten, nämligen att Regeringskansliet skall
vara ett effektivt och kompetent instrument för
regeringen i dess uppgift att styra riket och
förverkliga sin politik.
Revisorerna framhåller i förslaget att vissa av de
problem som beskrivs i beslutsunderlaget inte är
klart definierade eller kvantifierade, dvs. det
finns begränsat med information om utgångsläget.
Inom ramen för granskningen har sådan information
enligt revisorerna inte heller gått att uppbringa.
En annan komplikation är att förutsättningarna för
departementens arbete i stor utsträckning även
påverkas av andra faktorer än det förändrings- och
förnyelsearbete som bedrivits sedan år 1997.
Sammantaget finns enligt revisorerna inget material
framtaget av Regeringskansliet som kan ge underlag
för att göra en jämförelse mellan före och efter
sammanslagningen, och det har inte heller varit
möjligt för revisorerna att ”återskapa” sådana
underlag. Därigenom är det enligt revisorerna svårt
att i kvantitativa termer beskriva hur situationen i
Regeringskansliet hade sett ut i dag om
sammanslagningen inte ägt rum – ett kontrafaktiskt
referensalternativ. Slutsatsen i rapporten är att
detta gör kvantifierade undersökningar av
målsättningarna för sammanslagningen mindre
intressanta, eftersom det inte går att säga om
resultatet är bra eller dåligt. I stället har
revisorerna valt en kvalitativ ansats för sin
granskning:
genom att kartlägga verksamheter i
Regeringskansliet synliggöra arbetsprocesserna
i myndigheten,
genom att undersöka hur dessa arbetsprocesser
utförs skapa sig en uppfattning om huruvida
Regeringskansliet lever upp till sitt
övergripande mål att vara ett effektivt och
kompetent instrument åt regeringen, t.ex.
samordning inom och mellan departement,
genom att jämföra detta med innehållet i
Regeringskansliets förändrings- och
förnyelsearbete göra en bedömning av huruvida
detta arbete varit framgångsrikt eller ej i
relation till regeringens egna syften med
sammanslagningen.

Revisorerna hänvisar också till att i rapporten
betonats kompetensfrågornas vikt och deras samband
med dimensioneringen av Regeringskansliet samt till
att regeringen har berört denna problemställning i
uppdragsbeskrivningen till den av regeringen
tillsatta, nämnda utredningen. Där anges bl.a. att
ett effektivare utnyttjande av Regeringskansliets
resurser bör ske utan att Regeringskansliets samlade
resurser behöver öka i den takt som skett under
1990-talet.

Revisorerna bedömer att kompetensfrågorna är av
avgörande betydelse för att Regeringskansliet skall
kunna möta de ökande kraven på flexibilitet och
effektivitet.

Motioner

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande
1 begärs att regeringen låter påbörja en utvärdering
av resultaten av sammanslagningen utgående från de
förutsättningar och restriktioner som anges i
motionen. Motionärerna anför att förändringar i form
av departementssammanslagningar eller uppdelningar
kan vara ett naturligt sätt att vid regeringsskiften
eller ombildningar tillgodose regeringens behov av
att genomföra sin politik på bästa sätt. Detta
innebär att både den tid och genomförandeprocess som
kan vara naturliga när en myndighet ombildas inte är
tillämpliga på Regeringskansliet. Enheterna är
kärnan i Regeringskansliets administrativa struktur,
vilket innebär att förändringarna inte har någon
avgörande betydelse så länge den grundläggande
enhetsstrukturen består, om än i nya
departementskonstellationer. Utvärderingen bör
enligt motionärerna kunna utföras av extern
expertis.

I samma motion yrkande 4 begärs ett
tillkännagivande för regeringen om behovet av att
hålla åtskillnad mellan regeringens arbete med
politiskt planerings- och beslutsarbete samt
myndigheternas verkställande uppgifter.
Regeringskansliet får enligt motionärerna inte
förvandlas till att fungera också som en ordinär
statlig myndighet. Den personalökning med 20–25 %
som skett under den sittande socialdemokratiska
regeringen är enligt motionärerna delvis en följd av
att regeringen börjat uppträda som en verkställande
myndighet. De särskilda medel till regeringens
förfogande som regeringen disponerar och fördelar
har kritiserats av Riksdagens revisorer i annat
sammanhang, och motionärerna anser att medlen i hög
grad har fungerat som gåvor som regeringsledamöterna
kunnat strö ut vid besök i olika delar av landet.

I motion K84 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförs om principerna för
dimensioneringen av myndigheten Regeringskansliet.
Regeringen har enligt motionärerna sedan 1997 haft
problem med att tydligt visa vilken den optimala
dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen
till området har ökat mycket kraftigt, anför
motionärerna, och ordförandeskapet i EU kan inte
utgöra enda förklaringen till den totala
resursökningen. Motionärerna hänvisar till att
regeringen själv har anfört att dimensioneringen av
Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över och
att det därtill ständigt måste prövas om arbetet i
Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt
effektivt sätt. Enligt motionärerna är det viktigt
att redovisa produktivitet och resultat i
förhållande till de stora anslagsposterna, vilket
inte regeringen lyckats göra på ett
tillfredsställande sätt. Motionärerna lyfter fram
ett remissvar som påtalar det unika svenska systemet
med små departement som främst fungerar som
sekretariat till ministrarna. Mot den bakgrunden
verkar enligt motionärerna Regeringskansliets
bemanning med 4 000 personer vara mycket.

Personalstorlekens utveckling

I Riksdagens revisorers rapport påpekas att bland
motiven bakom sammanslagningen av departementen år
1997 fanns en önskan om att kunna se över
Regeringskansliets totala kompetensförsörjning och
att samordningsmöjligheter skulle utnyttjas.
Revisorerna påpekar i rapporten att
Regeringskansliet totalt sett utökat sin personal
med ungefär 600 personer mellan åren 1996 och 2000,
från ca 3 900 personer till ca 4 500. I genomsnitt
ökade Regeringskansliet med mellan 100 och 150
personer om året under denna period, vilket
motsvarar en ökning med ca 3 % per år.

Under en följd av år har konstitutionsutskottet i
sina granskningsbetänkanden redogjort för
personalutvecklingen i Regeringskansliet. Av
utskottets senaste granskning (bet. 2001/02:KU10)
framgår att antalet tjänstgörande i
Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet den 31
oktober 2001 var 2 550. Ökningen av antalet
anställda, som 1974 hade varit 1 250, hade sedan
1990 utvecklat sig på följande sätt:

------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
År Antal
------------------------------------------------------
1990 1 786
------------------------------------------------------
1991 1 803
------------------------------------------------------
1992 1 720
------------------------------------------------------
1993 1 849
------------------------------------------------------
1994 1 846
------------------------------------------------------
1996 2 157
------------------------------------------------------
1997 2 233
------------------------------------------------------
1999 2 307
------------------------------------------------------
2000 2 435
------------------------------------------------------
2001 2 550
------------------------------------------------------
Utskottet konstaterade att Regeringskansliets
sammanlagda antal tjänstgörande fortsatt att öka
även under år 2001. En del av förklaringen till
detta kunde enligt utskottet vara att
arbetsuppgifterna blivit fler. Utskottet ansåg att
antalet tjänstgörande inte kunde eller borde vara
statiskt men såg med uppmärksamhet på den fortgående
ökningen. Organisationen borde enligt utskottet
kunna anpassas till arbetsuppgifterna på andra sätt
än att antalet tjänstgörande ständigt ökar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare granskning, som framgår
ovan, efterlyst en utvärdering från
Regeringskansliets sida av den genomförda
sammanslagningen av Regeringskansliet till en
myndighet. Riksdagens revisorer har nu gjort en
granskning i samma ämne och också funnit att
tillräcklig tid har förflutit sedan sammanslagningen
för att en ordentlig utvärdering av resultaten och
styrsystemen skall kunna göras. Utskottet delar
revisorernas bedömning att en utvärdering av
resultaten av sammanslagningen behövs och bör
påbörjas snarast. Regeringen bör se till att en
sådan utvärdering – där hänsyn får tas till att
förutsättningarna för departementens arbete i stor
utsträckning även påverkas av andra faktorer än
förändrings- och förnyelsearbetet sedan år 1997 –
kommer till stånd och redovisa resultatet och sina
slutsatser av den för riksdagen.

En utvärdering begärs även i motion K83 (fp)
yrkande 1. Utskottet utgår från att vid behov extern
expertis anlitas vid utvärderingen och att
enheternas roll som kärnan i Regeringskansliets
administrativa struktur beaktas. Utskottet anser
därmed att motionsyrkandet är tillgodosett genom vad
utskottet anfört och avstyrker det.
I samma motion tas också upp frågan om
förhållandet mellan Regeringskansliet och
myndigheterna, särskilt såvitt avser fördelningen av
medel till regeringens förfogande. Utskottet vill i
denna fråga hänvisa till att utskottet i betänkande
2001/02:KU5 tagit ställning till ett förslag från
Riksdagens revisorer angående anslag som regeringen
disponerar och fördelar. Utskottet ställde sig då
bakom revisorernas förslag om tillkännagivanden för
regeringen som sammanfattningsvis gällde vad
revisorerna anfört om regeringen som
bidragsfördelare samt om bättre beslutsunderlag och
en utökad resultatrapportering, förbättrad
bidragshantering, skärpta krav på redovisning och
revision och en samlad översyn av föreskrifter m.m.
Resultatet av översynen borde redovisas för
riksdagen senast i samband med budgetpropositionen
för år 2003. Riksdagen följde utskottets förslag,
och tillkännagivandena gjordes i november 2001. Med
hänvisning till detta avstyrkte utskottet i sitt
nyligen avgivna betänkande 2001/02:KU26
Östersjömiljarderna motionsyrkanden liknande det nu
aktuella. Utskottet avstyrker därmed också motion
K83 (fp) yrkande 4.
I den utvärdering som utskottet i likhet med
Riksdagens revisorer nu förordar bör även
principerna för Regeringskansliets dimensionering
komma att belysas. Som påpekas i motion K84 (kd) har
regeringen själv anfört att dimensioneringen av
Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över och
att det därtill ständigt måste prövas om arbetet i
Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt
effektivt sätt. Utskottet anser inte att något
tillkännagivande behövs med anledning av motionen.

Förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som
Riksdagens revisorer föreslagit – ger
regeringen till känna att frågorna om
förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen bör ses
över. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande
om att ett eventuellt behov av en opolitisk
förvaltningschef i departementen inte skall
kunna ingå i översynen.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen skall se
över frågor kring förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen.

Revisorerna erinrar om att regeringen själv inom
vida ramar bestämmer formerna för sitt arbete,
vilket även omfattar Regeringskansliets organisation
och uppgifter. Den genomförda granskningen
aktualiserar dock enligt revisorerna
frågeställningar som är av stor betydelse för
Regeringskansliets effektivitet. Frågor om
förvaltningsavdelningens roll, statssekreterarens
funktion och eventuella behov av opolitiska
chefstjänstemän på departementen ser revisorerna som
sådana frågeställningar. De bör enligt revisorerna
behandlas av regeringen i samband med behandlingen
av regeringens egen utredning om effektivitet och
rationalisering av Regeringskansliet och i samband
med den av revisorerna föreslagna utvärderingen av
sammanslagningen till en myndighet.

Motion

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande
2 föreslås att riksdagen avslår förslaget att pröva
införande av förvaltningschefer i varje departement.
Motionärerna anser att en sådan förändring skulle
göra Regeringskansliet mera likt en vanlig myndighet
och försvåra för en regering att snabbt genomföra
sin politik.

Utskottets ställningstagande

Som även Riksdagens revisorer påpekat bestämmer
regeringen själv inom vida ramar formerna för sitt
arbete, vilket även omfattar Regeringskansliets
organisation och uppgifter. Som utskottet tidigare
framhållit är det emellertid viktigt att
Regeringskansliet fungerar väl oavsett vilken den
sittande regeringen är, och riksdagen har inte minst
av det skälet anledning att följa och ha möjlighet
att anlägga synpunkter på ledningsfunktionerna inom
Regeringskansliet.

Regeringen har, som också nämns i revisorernas
förslag, beslutat ett projekt för effektivisering
och rationalisering av Regeringskansliet. I detta
projekt bör enligt utskottets uppfattning en sådan
översyn av förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen som revisorerna
föreslår kunna passa in. Utskottet föreslår att
riksdagen ger regeringen till känna som sin mening
att regeringen bör se över frågor kring
förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen samt redovisa
resultatet av sin översyn för riksdagen.
Utskottet vill inte från början utesluta
möjligheten att i en sådan översyn även ta med
frågan om ett eventuellt behov av opolitiska
förvaltningschefer utöver de opolitiska
chefstjänstemän som nu finns. Utskottet avstyrker
således motion K83 (fp) yrkande 2.

Redovisning till riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som
Riksdagens revisorer föreslagit – ger
regeringen till känna att regeringen skall
lämna resultatredovisning för
Regeringskansliet inklusive en redovisning av
utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen
i Regeringskansliet. Utskottet anser att ett
motionsyrkande om detta är tillgodosett och
avstyrker yrkandet.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen skall lämna
resultatredovisning till riksdagen för
Regeringskansliet inklusive en redovisning av
utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen i
Regeringskansliet.

Revisorerna betonar vikten av att
Regeringskansliet är ett föredöme för andra
myndigheter och anser att Regeringskansliet skall
lämna resultatredovisning som i princip andra
myndigheter. De hänvisar till att riksdagen i
samband med behandlingen av deras förslag om anslag
som regeringen disponerar och fördelar (förslag
2000/01:RR14, bet. 2001/02:KU5, rskr. 2001/02:39–41)
uttalat att samma krav bör ställas på regeringen när
den hanterar bidragsmedel som på varje annan statlig
myndighet. Revisorerna anser nu att kraven på
resultatredovisning m.m. bör utvidgas till att även
omfatta kärnverksamheten i Regeringskansliet.
Redovisningen bör innehålla rapportering om
utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen.

Motion

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande
3 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen
lämnar resultatredovisning för Regeringskansliet
inklusive en redovisning av utvecklingsarbetet och
kompetensförsörjningen.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts ovan har utskottet i ett
granskningsbetänkande (bet. 1999/2000:KU10)
redovisat att när det gäller frågan om
Regeringskansliets resultatrapportering i grunden
finns två skilda uppfattningar: dels utskottets
uppfattning, som baseras på Riksdagens revisorers
uppfattning att Regeringskansliet bör kunna lämna
resultatredovisning som andra myndigheter, dels
regeringens uppfattning enligt vilken
Regeringskansliet inte bör ha en sådan skyldighet.
Utskottet ansåg att frågan borde bli föremål för en
mera utförlig, principiell analys vid följande års
granskning.

Utskottet konstaterar att Riksdagens revisorer i
sin rapport gjort en genomgång av behovet av
resultatredovisning för Regeringskansliet. Utskottet
delar revisorernas bedömning, bl.a. av vikten av att
Regeringskansliet är ett föredöme för andra
myndigheter, och föreslår att riksdagen skall ge
regeringen som sin mening till känna att regeringen
till riksdagen skall lämna en resultatredovisning
för Regeringskansliet inklusive en redovisning av
utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen i
Regeringskansliet.
Genom detta tillkännagivande tillgodoses även
motion K83 (fp) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Uppgifter för regeringen och Regeringskansliet
(punkt 2)

av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger René
(m), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd), Nils
Fredrik Aurelius (m) och Åsa Torstensson (c).

Som anförs i motion K84 har regeringen själv
framhållit att dimensioneringen av Regeringskansliet
behöver ses över kontinuerligt och att det ständigt
måste prövas om arbetet i Regeringskansliet utförs
på ett tillräckligt effektivt sätt. Vi anser inte
att regeringen på ett tillfredsställande sätt
lyckats redovisa produktivitet och resultat i
förhållande till de stora anslagsposterna. Vi anser
emellertid att den utvärdering som nu skall göras,
tillsammans med regeringens egen översyn av
möjligheterna till effektivisering och
rationalisering av Regeringskansliet, bör avvaktas.
Vi avstår därför från att reservera oss.
Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR15 vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen snarast påbörjar en
utvärdering av resultaten av sammanslagningen till
en myndighet (2.2).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen ser över frågor kring
förvaltningsavdelningens roll och
ledningsfunktionerna i departementen (2.3).
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall lämna
resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive
en redovisning av utvecklingsarbetet och
kompetensförsörjningen i Regeringskansliet (2.5).

Utskottets överväganden

Följdmotioner

2001/02:K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter påbörja en
utvärdering av resultaten av sammanslagningen
utgående från de förutsättningar och restriktioner
som anges i motionen.
2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
om att pröva införandet av förvaltningschefer i
varje departement.
3. Riksdagen begär att regeringen skall lämna
resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive
en redovisning av utvecklingsarbetet och
kompetensförsörjningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anges om behovet av att
hålla åtskillnad mellan regeringens arbete med
politiskt planerings- och beslutsarbete samt
myndigheternas verkställande uppgifter.
2001/02:K84 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om principerna för
dimensioneringen av myndigheten Regeringskansliet.