Musikfrågor m.m.

Betänkande 1997/98:KrU4

Kulturutskottets betänkande 1997/98:KRU04

Musikfrågor m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner som avser musikfrågor, och i ett
fall även en fråga på teaterområdet.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om utvärdering av det statliga stödet
till fonogramproduktion med hänvisning till att utskottet så sent som hösten
1996 tog ställning till inriktningen på det fortsatta fonogramstödet.
Ett motionsyrkande om utvidgning av ändamålet med Nordiska rådets musikpris
avstyrks då frågan för närvarande är under övervägande inom Nordiska rådet.
Två motionsyrkanden behandlar frågan om stöd till det nyligen invigda Eric
Sahlström-Institutet. Utskottet utgår från att det i kommande utvärderingar av
stödet till länsmusiken och av det nationella uppdraget inom musikområdet
prövas om det behövs nya insatser på folkmusikområdet. Motionsyrkandena
avstyrks. Utskottet avstyrker även ett motionsyrkande om exportsatsningar på
svensk folkmusik.
Med hänvisning bl.a. till nyligen gjorda kartläggningar på musikområdet och
till Kulturrådets ansvar för utvärdering av skilda delar av musik- och
teaterområdena avstyrks motionsyrkanden om kartläggningar av landets musikliv
och barn- och ungdomsteater.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:Kr237 av Sten Svensson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av statens stöd till fonogramutgivning,
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att undersöka
möjligheterna att dela ut Nordiska rådets musikpris till alla som skapar,
utövar eller gör särskilda insatser för att göra nordisk musik känd i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Kr254 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
nationellt centrum för folkmusik i Sverige.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av
Sveriges musikliv,
29. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av
barn- och ungdomsteater.
1997/98:Kr293 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att den återkommer med förslag som långsiktigt säkrar en verksamhet vid
Eric Sahlström-Institutet.
1997/98:Kr304 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkmusik som exportvara.

Utskottet

Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion
I motion Kr237 (m) erinras om att anslaget till Svenska rikskonserter
innefattar medel till fonogramverksamhet. Motionären anser att det är
otillfredsställande att Svenska Rikskonserter bestämmer hur stor del av
anslaget som skall användas för subvention av den egna fonogramproduktionen på
märket Caprice och att riksdagen vid beslut om anslag till Rikskonserter inte
får klarhet i hur stort bidraget till fonogramproduktion är. Motionären
framhåller att utgivningen sker i konkurrens med privatägda fonogrambolag, vars
utgivning i allmänhet måste ske utan statliga subventioner.
Sedan utgivningen av Musikaliska akademiens historiska svenska antologiserie
Musica Sveciae har avslutats är tiden enligt motionärens mening mogen för en
utvärdering av vad som åstadkommits genom det statliga stödet till
fonogramutgivning, främst stödet till Caprice och Musica Sveciae. Riksdagen bör
begära att regeringen gör en sådan utvärdering och redovisar resultatet till
riksdagen (yrkande 2).
Kulturutskottet erinrar om att frågan om Rikskonserters fonogramproduktion
togs upp i den kulturpolitiska propositionen hösten 1996 (prop. 1996/97:3 s.
86-87). Regeringen ansåg att det fanns skäl som talade för att de statliga
medlen till fonogramproduktion borde fördelas på flera mottagare för att ge ett
större antal producenter möjlighet att verka på marknaden. I propositionen
framhölls dock att en bred remissopinion hävdat att om utgivningen på märket
Caprice skulle ske på samma villkor som gäller för övriga fonogramproducenter
skulle detta i praktiken innebära en nedläggning av Caprice. Caprice-
utgivningen innebär viktiga arbetstillfällen för tonsättare och frilansmusiker.
Distributionsbolaget CDA, som distribuerar Caprices produktion och är viktigt
för små producenter, skulle drabbas hårt av en nedläggning av Caprice. Mot
bakgrund av bl.a. remissinstansernas farhågor ansåg regeringen att
Rikskonserter även fortsättningsvis borde förfoga över särskilda medel för
fonogramutgivning. Utgivningen borde på ett tydligare sätt anpassas till
inriktningen på Rikskonserters övriga verksamhet. Rikskonserter och Statens
kulturråd borde aktivt arbeta för samordning av sina insatser på
fonogramområdet. Kulturutskottet hade inte något att erinra mot vad som anförts
i propositionen om Rikskonserters fortsatta uppdrag, vilket bl.a. omfattade
produktion av fonogram (bet. 1996/97:KrU1 s. 90-93). I enlighet med
kulturutskottets förslag godkände riksdagen vad regeringen förordat om
inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet (rskr. 1996/97:129).
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1998 satt upp som mål för
Svenska rikskonserters fonogramverksamhet att skivutgivning med anknytning till
Rikskonserters övriga verksamhet skall prioriteras. Vidare skall utgivningen
inriktas på genrer som är svagt företrädda inom den kommersiella utgivningen. I
sin resultatredovisning skall Rikskonserter redovisa och kommentera
fonogramverksamhetens resultat. Utvecklingen under de tre senaste åren skall
kommenteras. Redovisningen bör ske på ett sätt som belyser målinriktningen.
Utskottet anser att det inte finns skäl att drygt ett år efter riksdagens
ställningstagande till förslagen i 1996 års kulturpolitiska proposition begära
en särskild utvärdering av det statliga stödet till fonogramutgivning. Med
hänvisning härtill och till vad som i övrigt redovisats i det föregående
avstyrker utskottet motion Kr237 (m) yrkande 2.

Nordiska rådets musikpris
I motion Kr237 (m) framhålls att Nordiska rådets musikpris är en av de
förnämsta utmärkelser som en nordisk tonsättare och - efter 1989 - utövande
musiker kan få. Musikpriset instiftades av regeringarna i enlighet med en
rekommendation av Nordiska rådet (nr 25/1964). Efter 25 år förändrades reglerna
för priset så att det vartannat år skulle utdelas ?för ett verk av en nu
levande kompositör? och vartannat år till ?en större eller mindre ensemble
eller enskild musikutövare för aktivt utövande verksamhet som präglas av
nyskapande på en hög konstnärlig och hantverksmässig nivå?.
Motionären framhåller att nordisk musik behöver allt det stöd den kan få från
officiellt håll och av medierna. Då musikpriset numera delas ut varje år borde
det enligt motionärens mening vara möjligt att utvidga ändamålet med priset så
att det kan delas ut även bland dem som gör särskilda insatser för att göra
nordisk musik mera känd, såsom förlag, grammofonproducenter, distributörer och
dokumenterare i övrigt. Därigenom skulle fonogramutgivningen kunna stimuleras
och musikprisets publicitets- och marknadsvärde ökas. Riksdagen bör hos
regeringen begära åtgärder för att åstadkomma en sådan utvidgning av ändamålet
med det nordiska musikpriset (yrkande 3).
I ett medlemsförslag (A1146/nord) till Nordiska rådets 49:e session har ett
motsvarande förslag lagts fram. Förslaget remitterades till Nordenutskottet som
avstyrkte det med motiveringen att det principiellt sett är den utövande
musikern som bör uppmuntras och stödjas med nordiska medel. Efter debatt i
Nordiska rådet återremitterades betänkandet till Nordenutskottet. Utskottet har
beslutat att inhämta yttrande från Nordiska musikkommittén (NOMUS) som delar ut
det nordiska musikpriset.
Kulturutskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den pågående
beredningen inom Nordiska rådet av det medlemsförslag (A1146/nord) som
motsvarar motion Kr237 (m) yrkande 3. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Folkmusik
I motion Kr254 (s) framhålls att det i en tid av ständigt ökande
internationalisering är viktigt att vårda och vidareutveckla det svenska
kulturarvet och att öka medvetenheten om dess värde. Instrumental folkmusik,
folksång och folkdans får inte gå förlorade för kommande generationer. Det
finns ett stort behov av ett geografiskt välplacerat centrum där genrerna kan
samverka. I de nordiska grannländerna finns flera sådana verksamhetscentrum,
såsom Ole Bull-akademin i Trondheim, ett av fem institut i Norge, och
Folkmusikinstitutet i Kaustinen, ett av Finlands tre institut.
Motionärerna redovisar att en stiftelse, Eric Sahlström-Institutet, har
bildats med uppgift att främja folkmusiken - särskilt nyckelharpans fortlevnad
och utveckling - samt folksången och folkdansen. Verksamheten, som drivs i Tobo
i Norduppland, skall inriktas på ungdomar, bl.a. genom kurser för ungdomar och
fortbildningsverksamhet för lärare.
Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik
i Sverige.
I motion Kr293 (v) anförs att det är av nationellt intresse att ett
folkmusikinstitut kan byggas upp och utvecklas i Sverige. Eric Sahlström-
Institutet har enligt motionen goda förutsättningar att utvecklas till ett
nationellt institut med kurser och seminarier i internatform,
forskningsverksamhet, dokumentation m.m. En förutsättning är dock att
institutet får ett långsiktigt ekonomiskt stöd. Riksdagen bör därför begära att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett sådant långsiktigt stöd
till institutets verksamhet.
Eric Sahlström-Institutet i Tobo invigdes den 23 januari 1998. Verksamheten
startade under år 1997 med kurser, möten och en konsert. Institutets verksamhet
föregicks under några år av ett folkmusikprojekt i norra Uppland med stöd bl.a.
från Statens kulturråd och Musik i Uppland. Bidrag till Eric Sahlström-
Institutets verksamhet har beviljats engångsvis av Stiftelsen Framtidens
Kultur, Sparbanksstiftelsen Upland, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt
Uppsala läns landsting. Något kontinuerligt utgående driftbidrag har inte
erhållits.
Utskottet erinrar om att statligt stöd till folkmusiken kan utgå i form av
tidsbegränsat utvecklingsbidrag från Statens kulturråd och som bidrag till
lokala musikarrangörer. I 1996 års kulturpolitiska proposition diskuterades
huruvida statligt stöd till olika genrer skulle utgå i form av bidrag till
olika genreprofilerade centrum i enlighet med Kulturutredningens förslag (SOU
1995:84 s. 405-406). Riksdagen följde emellertid förslaget i
kulturpropositionen att - i stället för en satsning på genrecentrum - genrer
såsom folkmusik, jazzmusik m.fl. skulle stödjas genom ett förstärkt bidrag till
lokala musikarrangörer (prop. 1996/97:3 s. 87-89, bet. 1996/97:KrU1 s. 93-94).
Bidraget har på initiativ av kulturutskottet förstärkts för budgetåret 1998
utöver förslaget i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s.
84-86, rskr. 1997/98:97).
Det framhölls i kulturpropositionen år 1996 att ett län, eller flera län i
samverkan, inom ramen för det samlade stödet till regional musikverksamhet bör
kunna utveckla en genreprofil utifrån lokala musiktraditioner och andra
särskilda förutsättningar. Utskottet erinrar också om att Falun Folkmusik
Festival, vars verksamhet omfattar etnisk musik från hela världen, under åren
1997-1999 får ett bidrag om en miljon kronor per år för ett treårigt nationellt
uppdrag som arrangörer inom området musik. Även det statliga stödet till
folkbildningen har betydelse för folkmusiken, folksången och folkdansen.
Slutligen vill utskottet nämna att kommunerna har ett stort ansvar för det
lokala musiklivet, vilket de också i stor utsträckning tar trots ett besvärligt
ekonomiskt läge.
Utskottet instämmer i vad som anförs i de nu aktuella motionerna om vikten av
att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och föras
vidare till kommande generationer. Folkmusiken är en mycket betydelsefull och
variationsrik del av musiklivet i hela landet, som engagerar både amatörer och
professionella, både unga och gamla. Ett institut som inriktar sig på
folkmusiken i hela dess bredd och i synnerhet på pedagogisk verksamhet kan
därvid bli betydelsefullt. Inom olika delar av musikområdet, lika väl som inom
andra områden, kan institutioner av olika slag få nationell betydelse inom sitt
verksamhetsområde, även om de inte har ett statligt uppdrag och ett statligt
stöd. I många fall byggs sådan verksamhet upp och utvecklas tack vare
eldsjälars och frivilliga krafters arbete.
Utskottet anser att det i första hand ankommer på initiativtagarna, regionala
och lokala organ och andra intressenter att pröva hur ett institut som Eric
Sahlström-Institutet skall finansiera verksamheten. Utskottet utgår från att
det i kommande utvärderingar och uppföljningar av både den regionala
musikverksamhetens utveckling i landet och det nuvarande nationella uppdraget
inom musikområdet redovisas hur folkmusiken och stödet till den utvecklats samt
att det i sammanhanget även prövas om det behövs nya insatser på området och i
så fall vilken form ett sådant stöd bör ha. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna Kr254 (s) och Kr293 (v).
I motion Kr304 (c) framhålls att intresset för folkmusik, världsmusik och
folkdans är mycket stort. Svensk folkmusik har stora möjligheter att väcka
intresse utomlands. Exportsatsningar på svensk folkmusik bör prioriteras
(yrkande 2). Det framgår inte av motionen vilka slag av satsningar som avses.
Utskottet vill först redovisa att en rapport, Den svenska musikindustrins
export 1994-1995, nyligen publicerats av Export Music Sweden i samarbete med
andra representanter för musikindustrin. I rapporten har för första gången
uppgifter sammanställts om storleken på exportinkomsterna från den svenska
musikindustrin avseende musikproduktion, upphovsrättigheter och framträdanden.
Den totala exporten för musikindustrin beräknas omfatta ungefär 1 500 miljoner
kronor år 1994 och 1 569 miljoner kronor år 1995. Någon uppdelning på genrer
har inte gjorts.
Utskottet erinrar om att Statens kulturråd, Svenska rikskonserter och Svenska
institutet disponerar medel till internationellt kulturutbyte och lansering av
svensk musik utomlands. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra
ett uttalande om prioriteringar inom ramen för dessa medel i enlighet med
motion Kr304 yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Kartläggning av musiklivet
I motion Kr270 (mp) anförs att konsekvenserna av nedskärningarna av det
statliga bidraget till länsmusiken och omprioriteringarna av vissa medel
avsedda bl.a. för lokala musikarrangörer är mycket oklara. Motionärerna anser
därför att en eventuell framtida omprioritering av stödet till musiklivet måste
föregås av en kartläggning av Sveriges musikliv (yrkande 19).
Kulturutredningen, som föregick 1996 års kulturpolitiska beslut, redovisade i
sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84 s. 394-411)
huvuddragen i utvecklingen inom musikområdet efter 1974 års kulturpolitiska
beslut. Utredningen grundade sina slutsatser och förslag bl.a. på sin rapport
Tjugo års kulturpolitik 1974-1994 (SOU 1995:85 s. 155-181) och en tabellbilaga
till rapporten (s. 147-210). Under år 1997 har Kulturrådet på regeringens
uppdrag gjort en ingående kartläggning av länsmusiken, Bredd, kvalitet &
mångfald, Kulturrådets kartläggning av länsmusiken 1997. Rapporten har legat
till grund för regeringens förslag i 1997 år budgetproposition om minskning av
det statliga bidraget till länsmusiken för budgetåren 1998 och 1999 (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 55-57, 80-84, rskr. 1997/98:97).
Riksdagen godkände hösten 1996 övergripande mål för Statens kulturråd (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 66-67, 153-154, rskr. 1996/97:129). I
kulturpropositionen preciserades Kulturrådets övergripande utvärderingsansvar
(prop. 1996/97:3 s. 203-206). Kulturrådet har nyligen beslutat att inom sitt
övergripande utvärderingsansvar göra en utvärdering av orkesterinstitutioner
och musikteaterinstitutioner som erhåller statligt stöd i form av stödenheter.
Utskottet utgår från att Kulturrådet - utan att riksdag och regering tar några
särskilda initiativ - på motsvarande sätt kommer att utvärdera även andra delar
av musikområdet.
Mot bakgrund av det anförda, och då riksdagens kulturpolitiska beslut hösten
1996 endast tillämpats under drygt ett år och beslutet hösten 1997 om minskning
av bidraget till länsmusiken genomförs under budgetåren 1998 och 1999, anser
utskottet att riksdagen inte bör besluta om en sådan kartläggning av musiklivet
som förordas i motion Kr270 (mp) yrkande 19. Motionsyrkandet avstyrks.

Kartläggning av barn- och ungdomsteater
I motion Kr270 (mp) anförs att det behövs ett permanent nationellt uppdrag för
barn- och ungdomsteater. Regeringen bör därför göra en kartläggning av den
verksamhet som finns i dag inom området. Kartläggningen bör även innefatta
frågan om hur barn- och ungdomsteatern kan stödjas och i vad mån befintlig
verksamhet bör kompletteras (yrkande 29).
Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1996 godkände att sex
tidsbegränsade (treåriga) nationella uppdrag skulle inrättas, varav ett avsåg
barn- och ungdomsteater (prop. 1996/97:3 s. 63-64, bet. 1996/97:KrU1 s. 78-79,
rskr. 1996/97:129). Utskottet anser att verksamheten med nationella uppdrag bör
prövas under den nu pågående treåriga perioden innan en förändring övervägs.
Utskottet utgår från att verksamheten under den första treårsperioden
utvärderas inför kommande förslag om en eventuell fortsatt eller förändrad
verksamhet. Utskottet vill också erinra om att Kulturrådet inom sitt
övergripande utvärderingsuppdrag har möjlighet att göra kartläggningar m.m.
beträffande barn- och ungdomsteater utan att riksdagen gör ett uttalande i
frågan.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr270 (mp) yrkande 29.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till
fonogramproduktion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 2,
res. 1 (m)
2. beträffande Nordiska rådets musikpris
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 3,
3. beträffande Eric Sahlström-Institutet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr254 och 1997/98:Kr293,
res. 2 (c, mp)
4. beträffande exportsatsningar på svensk folkmusik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr304 yrkande 2,
5. beträffande kartläggning av musiklivet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 19,
res. 3 (v, mp)
6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 29.
res. 4 (mp)

Stockholm den 5 februari 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars
Lilja (s), Elizabeth Nyström (m), Birgitta Wichne (m) och Christer Eirefelt
(fp).

Reservationer

1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1)
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Elizabeth Nyström (m) och Birgitta Wichne
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utvärdering av det
statliga stödet till fonogramproduktion som börjar med ?Kulturutskottet
erinrar? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens
inriktning (SOU 1995:84) föreslog att de medel till fonogramstöd som disponeras
av Kulturrådet och Rikskonserter skulle sammanföras till ett enda fonogramstöd
som fördelas av Kulturrådet. Utredningen fann det angeläget att statliga medel
används så att det bidrar till att bevara och öka antalet fria producenter inom
fonogramutgivningen och till att bredda utgivningen. I kulturpropositionen
(prop. 1996/97:3) anförde regeringen att det finns skäl som talar för att
medlen till fonogramproduktion bör fördelas på flera. Regeringen föreslog dock,
bl.a. med hänvisning till remissyttranden över utredningsförslaget, att
Rikskonserters fonogramutgivning skulle fortsätta i oförändrad omfattning.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr237 (m) att det behövs
en utvärdering av de resultat som statens stöd till fonogramutgivningen har
givit. Det bör klarläggas om produktionen, främst på Rikskonserters märke
Caprice och genom Musikaliska akademiens antologiserie Musica Sveciae,
motsvarar de mål som satts upp för det statliga stödet till fonogramproduktion.
Resultatet av utvärderingen bör redovisas för riksdagen.
Vad utskottet anfört om en utvärdering av det statliga fonogramstödet bör
riksdagen med anledning av motion Kr237 (m) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr237 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3)
Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Folkmusik som börjar med
?Utskottet anser? och slutar med ?och Kr293 (v)? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den verksamhet som nu påbörjats vid Eric Sahlström-
Institutet har goda förutsättningar att utvecklas till ett nationellt
folkmusikinstitut. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr293 (v) om
att en förutsättning för en sådan utveckling är att institutet får ett
långsiktigt statligt stöd. Riksdagen bör med bifall till motionen begära att
regeringen förelägger riksdagen förslag om ett sådant stöd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Eric Sahlström-Institutet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr293 och med anledning av motion
1997/98:Kr254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av
musiklivet som börjar med ?Kulturutredningen, som? och slutar med ?Motions-
yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr270 (mp) om att konse-
kvenserna av redan beslutade nedskärningar och omprioriteringar på musikens
område är mycket oklara. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är
nödvändigt att göra en kartläggning av hela Musiksverige. Riksdagen bör i
enlighet med motion Kr 270 (mp) yrkande 19 som sin mening ge regeringen till
känna att en sådan kartläggning bör göras. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med en rapport om resultaten av kartläggningen.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kartläggning av musiklivet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 19 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av barn-
och ungdomsteater som börjar med ?Utskottet erinrar? och slutar med ?yrkande
29? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att det
behövs ett nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater. Införandet av ett
sådant bör föregås av en kartläggning av den verksamhet som finns i dag inom
barn- och ungdomsteatern och eventuella behov av en komplettering av befintlig
verksamhet. Vid kartläggningen bör även prövas hur stödet till barn- och
ungdomsteater bör utformas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
rapport om kartläggningen. Vad utskottet anfört om en kartläggning av barn- och
ungdomsteatern bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 29 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4)
Marianne Andersson (c) anför:
I motion Kr304 (c) framhålls det stora intresse för folkmusik som finns både
inom och utom landet. Som motionären anför bör det finnas stora möjligheter att
väcka intresse utomlands för svensk folkmusik. Jag förutsätter att de instanser
som har ansvar för det statliga stödet till internationellt kulturutbyte
uppmärksammar folkmusiken när svensk kultur presenteras utomlands.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion 2
Nordiska rådets musikpris 3
Folkmusik 4
Kartläggning av musiklivet 6
Kartläggning av barn- och ungdomsteater 6
Hemställan 7
Reservationer.........................................8
1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1),
(m) 8
2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3), (c, mp) 8
3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5), (v, mp) 9
4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6), (mp) 9
Särskilt yttrande....................................10
Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4), (c) 10