Museifrågor m.m.

Betänkande 1997/98:KrU7

Kulturutskottets betänkande 1997/98:KRU07

Museifrågor, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om främst museifrågor, väckta under allmänna
motionstiden hösten 1997.
Utskottet föreslår - med anledning av två motionsförslag och med hänvisning
bl.a. till att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i landet
genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - att myndigheten Statens
sjöhistoriska museer skall ha sitt säte i Karlskrona samt att överintendenten
vid myndigheten och det centrala kansliet skall omlokaliseras från Stockholm
till Karlskrona.
Motionsförslag rörande ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet,
biblioteken som utställningslokaler och behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska
museet i Stockholm avstyrks. Likaledes avstyrks motioner om inrättande av nya
museer, nämligen ett schlagermuseum i Skara, ett nationellt idrottsmuseum i
Malmö och ett form- och designmuseum i Stockholm. Även yrkanden om att staten
skall ta ansvar för Vadstenaknypplingen och att ett särskilt anslag skall
inrättas för att bevara denna avstyrks.
Två reservationer och två särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr211 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör förläggas till
Karlskrona.
1997/98:Kr214 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett schlagermuseum i
Skara.
1997/98:Kr231 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att avtal om
ansvars- och arbetsfördelning snarast upprättas för det svenska museiväsendets
olika museer med specialinriktning.
1997/98:Kr232 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett form- och designcentrum
i Stockholm.
1997/98:Kr255 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera
ledningen för myndigheten Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona.
1997/98:Kr256 av Per Rosengren och Kenneth Kvist (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
schlagermuseum med nationellt ansvar i Skara.
1997/98:Kr257 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationalmuseum för
idrottshistoria i Malmö.
1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbiblioteken som utställningsplats för bild, form och
konsthantverk.
1997/98:Kr283 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, m, c, v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvaret för den i Sverige unika östgötska Vadstenaknypplingen
måste ligga på nationell nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det utgår ett årligt anslag för att bevara denna konstform
levande och för utveckling av nya mönster och produkter i samarbete med
konstnärer och formgivare.
1997/98:Kr295 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett museum för populärmusik i Skara.
1997/98:Fi210 av Sylvia Lindgren och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Sjöhistoriska museets behov av ombyggnad.

Utskottet

Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet
Fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan museerna i Sverige behandlas
i motion Kr231 (m). Med exemplifiering från det marinmuseala området framhåller
motionären att viktiga arbetsuppgifter som är av nationellt intresse utförs av
ett antal olika institutioner. Motionsyrkandet syftar till samordning av
ansvars- och arbetsfördelningen mellan museer med specialinriktning och till
att formella avtal härom skall upprättas för att undanröja riskerna för
parallell- och dubbelarbete. Härigenom skulle frågorna om det formella ansvaret
och finansieringen för nationellt utförda arbetsuppgifter kunna lösas
permanent.
Enligt utskottets uppfattning är den fråga som aktualiseras i motionen av
stor principiell betydelse. Frågan hänger bl.a. samman med synen på den roll
som ansvarsmuseerna har och deras förmåga att samverka med och företräda
landets museiväsen. Utskottet erinrar bl.a. om att Museiutredningen i sitt
betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51) kunde notera svagheter i de
statliga museernas struktur och arbetssätt och konstaterade att det sätt på
vilket de statliga museerna är organiserade innebär begränsningar för deras
möjligheter att på olika områden utföra det som de bör utföra. Utredningen
ansåg att möjligheten till samverkan och arbetsfördelning för bättre
resursanvändning inte tas till vara i nuvarande organisationsstrukturer (bet.
s. 50-54).
Kulturutredningen som hade i uppgift att ta ställning till Museiutredningens
förslag och remissyttranden med anledning därav har i sitt betänkande
Kulturpolitik (SOU 1995:84) berört ansvarsmuseirollen och förordat att antalet
ansvarsmuseer skall minskas (s. 507). Vidare föreslog utredningen att Statens
kulturråd skulle vara sektorsmyndighet på museiområdet samt att ett museiråd
skulle knytas till Kulturrådet i syfte att stärka samspelet på museiområdet (s.
506).
I kulturpropositionen redovisade regeringen sin syn på inriktningen på de
framtida statliga insatserna på museiområdet. Regeringen uttalade också att
strukturen på museiområdet bör utvecklas så att regeringen kan få bättre
underlag för överblick och styrning (prop. 1996/97:3 s. 134-137).
I budgetpropositionen för år 1998 informerar regeringen om att de fem
ansvarsmuseerna den 1 juli 1997 redovisat ett regeringsuppdrag om vad
ansvarsmuseirollen har inneburit under den senaste femårsperioden. Vid samma
tidpunkt redovisade de centrala museerna två andra uppdrag, dels rörande planer
för samlingarnas långsiktiga bevarande, dels vilken insamlingspolicy resp.
museum har. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Vidare erinrar regeringen i propositionen om att det inom Kulturdepartementet
pågår en översyn av organisationsstrukturen inom kulturområdet och anför att
översynen kan komma att påverka strukturen inom museiområdet (prop. 1997/98:1
utgiftsområde 17 avsnitt. 11.2).
Enligt utskottets uppfattning är det - som regeringen framhöll i
kulturpropositionen - angeläget att museiväsendet får en tydligare struktur så
att möjligheterna för regeringens styrning förbättras. Det översynsarbete som
pågår inom regeringen torde bl.a. syfta till förslag om
organisationsförändringar som kan påverka ansvars- och arbetsfördelningen inom
museiväsendet, vilket i sin tur har betydelse för effektiviseringen inom
sektorn. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete beaktar de frågor
som framförts i motion Kr231 (m).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör påkalla
någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.

Biblioteken som utställningslokaler
Förslaget i motion Kr269 (v) syftar till att folkbiblioteken i Sverige skall
användas som utställningsplatser för bl.a. bild- och konsthantverk (yrkande
26).
Utskottet vill inledningsvis understryka att det ankommer på kommunerna att -
i enlighet med principen om kommunal självstyrelse - själva besluta hur de
skall använda sina kommunala lokaler.
Därutöver vill utskottet framhålla att det är angeläget att utställningar av
bild- och konsthantverk når ut till en bred allmänhet. Denna uppfattning
överensstämmer med framför allt ett av de kulturpolitiska mål som riksdagen
beslutade om hösten 1996, nämligen det s.k. delaktighetsmålet. Som anförs i
motionen har folkbiblioteken ofta lokalytor som lämpar sig för olika typer av
utställningar, bl.a. av konst. Möjligheten att anordna utställningar utnyttjas
också av många folkbibliotek i landet. Genom att samarbeta med
Riksutställningar, länsmuseer, lokala museer, konstnärer, studieförbund,
kulturför-
eningar m.fl. tar biblioteken till vara möjligheterna att visa utställningar av
olika slag.
Det kan tilläggas att regeringen i 1997 års budgetproposition aviserade att
den avser att ge Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden med
Bildkonstnärsfonden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna
museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur de statliga insatserna skall
utformas så att fler kan ta del av samtida bildkonst, formgivning och
konsthantverk av god kvalitet oavsett var man bor i landet (prop. 1997/98:1
utgiftsområde 17 avsnitt 7.2). Frågan bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Utskottet anser - med hänvisning till det anförda - att motion Kr269 (v) i
här aktuell del bör avslås av riksdagen.

Frågor om Statens sjöhistoriska museer
Riksdagen beslutade hösten 1996 att Marinmuseum i Karlskrona inom myndigheten
Statens försvarshistoriska museer skulle läggas samman med Statens
sjöhistoriska museer (SSHM) den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1
s. 121, rskr. 1996/97:129).
I anslutning till nämnda beslut behandlades även frågan om lokaliseringen av
myndigheten SSHM. Kulturutskottet konstaterade att det finns såväl
kulturpolitiska som regionalpolitiska skäl som talar för att myndigheten skall
ha sitt säte i Karlskrona. Utskottet beslutade att föreslå riksdagen att som
sin mening ge regeringen till känna att den organisationskommitté som på
regeringens uppdrag förberedde sammanläggningen skulle få ett tilläggsuppdrag
att redovisa förutsättningarna för att lokalisera myndighetens säte till
Karlskrona. Riksdagen godkände utskottets förslag.
Organisationskommittén för en sammanläggning av Marinmuseum inom Statens
försvarshistoriska museer med Statens sjöhistoriska museer har därefter till
regeringen överlämnat betänkandet Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska
museiverksamheten (SOU 1997:100). I betänkandet har kommittén använt begreppet
myndighetens ledning för myndighetschefen och det för myndigheten gemensamma
kansliet (bet. s. 31). Kommittén konstaterar att en lokalisering av SSHM:s
ledning till Karlskrona ligger i linje med statsmakternas intentioner rörande
den nya kulturpolitiken och det principiellt viktiga i att öka den geografiska
spridningen av museala ansvarsfunktioner. Vidare konstaterar kommittén att det
finns förutsättningar för en placering av ledningsfunktionen i Karlskrona
fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad avser arbetsmiljön. Kommittén anser
emellertid att det finns skäl för att avvakta med ett ställningstagande om var
myndighetens ledning skall vara lokaliserad mot bakgrund av den översyn av
strukturen på museiområdet som för närvarande pågår inom Kulturdepartementet.
Av förordningen (1990:571) med instruktion för Statens sjöhistoriska museer
(ändrad senast 1997:336) framgår - beträffande ledningen av myndigheten - att
överintendenten är chef för myndigheten (7 §). Vart och ett av de tre museer
som ingår i myndigheten, dvs. Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm
samt Marinmuseum i Karlskrona, utgör en enhet under ledning av en museichef.
Myndigheten har ett centralt kansli som lyder under överintendenten.
Myndigheten bestämmer i övrigt sin organisation (9 §).
I 1997 års budgetproposition anförde regeringen att frågan om lokaliseringen
av SSHM:s ledning hör starkt samman med organisationsstrukturen i övrigt på
museiområdet och bör mot den bakgrunden övervägas i ett vidare sammanhang
(prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 11.3).
I två motioner, nämligen Kr211 (c) yrkande 4 och Kr255 (s), yrkas att
ledningen för Statens sjöhistoriska museer skall förläggas till Karlskrona.
Utskottet har funnit att en rad skäl talar för att lokalisera SSHM:s ledning
till Karlskrona.
Utskottet vill betona att en utgångspunkt för utskottets överväganden har
varit att myndigheten SSHM även fortsättningsvis skall ledas på effektivast
möjliga sätt. Utskottet konstaterar därvid att den väl utbyggda infrastruktur
som råder inom kommunikationsområdet gör det möjligt att redan nu upprätthålla
goda kontakter mellan museets olika enheter, mellan det centrala kansliet och
enheterna samt mellan myndigheten och övriga kultursektorn, försvarssektorn och
statsapparaten i övrigt. Var myndighetens ledning är lokaliserad bör således
inte ha något avgörande inflytande på effektiviteten.
Utskottet anser att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i
landet genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - inte minst på
museiområdet, där koncentrationen till Stockholm är särskilt stark. På sikt
torde även en omlokalisering av här aktuellt slag få en viss - om än begränsad
- sysselsättningseffekt. Fysiskt och miljömässigt är - som nämnts i det
föregående - förutsättningarna för en lokalisering till Karlskrona goda genom
tillgången på lediga och centralt belägna lokaler. Det förhållandet att
myndighetens överintendent inte samtidigt är chef för någon av de i myndigheten
ingående tre museienheterna underlättar en omlokalisering av ledningen.
Utskottet har vid sina överväganden funnit att frågan om lokalisering av
ledningen för SSHM torde ha endast marginell betydelse för det övergripande
översynsarbete av myndighetsstrukturen inom kulturområdet som pågår inom
Kulturdepartementet. Den nya grundstrukturen för myndigheten tillkom den 1 juli
1997 och är således mindre än ett år gammal. Enligt utskottets uppfattning är
det en fördel att så snart som möjligt - dvs. innan organisationsstrukturen
inom myndigheten hunnit få en alltför fast form - genomföra en omlokalisering
av ledningen. Därmed får myndigheten i ett relativt tidigt skede besked om en
av grundförutsättningarna för verksamheten inför det fortsatta arbetet med att
utforma ledningsfunktionen.
Utskottets ställningstagande innebär att myndigheten SSHM bör ha sitt säte i
Karlskrona samt att överintendenten och myndighetens centrala kansli bör
lokaliseras till Karlskrona.
Som framgår av organisationskommitténs betänkande har SSHM i ett
remissyttrande till kommittén framhållit att lönekontoret vid SSHM ger service
även till Folkens museum - etnografiska, Tekniska museet och Telemuseum. Vid en
utflyttning av hela ledningsfunktionen för SSHM, dvs. överintendenten och
myndighetens centrala kansli, är det möjligt att denna samverkan bör upphöra av
praktiska skäl. De övriga museerna kan eventuellt komma att behöva finna andra
lösningar för sin löneadministration. I sammanhanget erinras om att riksdagen
beslutat att Folkens museum - etnografiska fr.o.m. den 1 januari 1999 skall
ingå som en del i en samlad etnografisk museimyndighet med säte i Göteborg.
Olika alternativa lösningar kan därför behöva övervägas då det gäller
lönekontorets lokalisering. Det bör ankomma på SSHM att utifrån de praktiska
förutsättningarna besluta om lönekontorets lokalisering. Vad utskottet sålunda
anfört om lokaliseringen av ledningen och det centrala kansliet för SSHM till
Karlskrona bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c) yrkande 4 och
Kr255 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
I en motion, Fi210 (s), påtalas behovet av ombyggnad av en av enheterna inom
myndigheten SSHM, nämligen Sjöhistoriska museet i Stockholm. Av motionen
framgår att det tekniska underhållet av museibyggnaden är eftersatt. Under
många år har det pågått en diskussion om museets lokalisering, vilket påverkat
den långsiktiga planeringen för museet. Nu när frågan om museets lokalisering
förefaller vara avgjord bör museets behov av ändamålsenliga upprustningar
lösas, anför motionärerna.
Utskottet har inhämtat att myndigheten SSHM i den mål- och resultatdialog som
förs med Kulturdepartementet har framfört att Sjöhistoriska museet är i stort
behov av att rustas upp och byggas om. Vidare har utskottet inhämtat att SSHM
och Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar den byggnad som museet är
inhyst i, nyligen har påbörjat överläggningar om vilka åtgärder som skall
vidtas med anledning av de ombyggnads- och upprustningsbehov som föreligger.
SFV har påbörjat arbetet med ett lokalprogram för museet.
I likhet med motionärerna anser utskottet att den byggnad som Sjöhistoriska
museet är inhyst i bör hållas i gott skick och att verksamheten bör ha
ändamålsenliga lokaler. Utskottet förutsätter att behovet av upprustning och
ombyggnad som motionärerna påtalar kan åtgärdas sedan frågan om en annan
lokalisering inte längre är aktuell. Utskottet konstaterar att det ankommer på
SFV att inom sina ramar ansvara för löpande underhåll av fastigheten. Vidare
ankommer det på regeringen att - om en om- eller tillbyggnad skulle
aktualiseras - i budgetprövningen väga in museets behov av medel för en ökad
hyreskostnad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi210 (s).

Inrättande av nya museer m.m.

Principiella ställningstaganden i museifrågor
Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat de principiella
ställningstaganden som utskottet gjort i museifrågor (senast i bet.
1995/96:KrU1 s. 3). Ställningstagandena innebär i korthet
- att det i princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer,
dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer,
- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering
av museerna eller att bedöma om ett museum har större eller mindre
riksintresse,
- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga museerna
dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för
en hela riket omfattande insamling,
- att - i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i
tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts - detta i första hand
får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade
insatser, samt
- att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att inrätta
avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer.

Schlagermuseum i Skara
Yrkanden som alla syftar till att staten skall medverka ekonomiskt vid
tillkomsten av ett schlagermuseum i Skara framförs i motionerna Kr214 (s),
Kr256 (v) och Kr295 (c).
Inom Skaraborgs länsmuseum förbereds för närvarande en schlagerutställning
som skall öppnas i början av sommaren och pågå till mitten av november 1998.
Utställningen skall bl.a. visa samtliga återutgivna och tillgängliga cd-skivor
med svensk populärmusik, den tekniska utvecklingen m.m. Museet har även mer
långtgående planer som innebär att man på sikt avser att inrätta en fast
avdelning för svensk populärmusik, Popmus. Utgångspunkten för museet har varit
att betrakta schlagermusiken som en kulturyttring av samma dignitet som den
klassiska folkmusiken, sagorna och myterna. Museet har erhållit ekonomiskt stöd
- nämligen en stödenhet, dvs. 100 000 kronor - från Kulturrådet för att
vidareutveckla idén. Medel har även lämnats för ändamålet av Skaraborgs läns
landsting och Skara kommun.
Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits av Skaraborgs
länsmuseum välkommet. Populärmusiken har hittills inte uppmärksammats i någon
större utsträckning av museerna. En sådan satsning på en folklig kulturyttring
kan förhoppningsvis dra till sig andra grupper än de traditionella
museibesökarna. Som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen för
kulturutskottets principiella ställningstaganden i museifrågor bör frågan om
inrättande av avdelningar inom ett länsmuseum ankomma på de regionala
intressenterna. Det bör således inte ankomma på riksdagen eller regeringen att
ta initiativ på området.
Utskottet vill tillägga att det är rimligt att förvänta sig att
musikbranschen är intresserad av att bidra med resurser till det långsiktiga
projektet med att inrätta en fast populärmusikavdelning inom museet.
Det anförda innebär att här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

Idrottshistoriskt museum i Malmö
I motion Kr257 (m) föreslås att ett nationellt museum för idrottshistoria skall
inrättas i Malmö.
Idrottsmuseer med kommuner och föreningar som huvudmän finns på ett flertal
platser i landet, bl.a. i Malmö. Idrottsmuseet i Malmö är ett kommunalt museum
som är inhyst i en levande idrottsmiljö i Baltiska hallen. Museet som speglar
idrottens utveckling nationellt och internationellt samlar och förvarar olika
tidsdokument för framtiden, utrustningar, redskap, priser etc. Museet deltar i
det arbete som bedrivs av Samdok, de svenska kulturhistoriska museernas
sammanslutning för insamling, dokumentation och forskning.
Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen. Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som
refererats i det föregående. Ställningstagandena innebär bl.a. att det i
princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga
museer eller med dem jämställda museer. Vidare erinrar utskottet om att det
inte finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett regionalt
eller lokalt museum har större eller mindre riksintresse. Motionen avstyrks
således.

Form- och designcentrum i Stockholm
I en motion, Kr232 (m), framförs förslag om att en förutsättningslös utredning
snarast skall tillsättas för att undersöka möjligheterna att etablera ett form-
och designcentrum i Stockholm.
I kulturpropositionen lämnade regeringen en arkitekturpolitisk
programförklaring och angav grunderna för inriktningen på de framtida
insatserna för arkitektur och formgivning (prop. 1996/97:3). Rapporten
Framtidsformer: Förslag till handlingsprogram för arkitektur och formgivning
(Ds 1997:86) har därefter utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet.
Rapporten har remissbehandlats.
I rapporten erinrar arbetsgruppen om att Statens konstmuseer har ansvar för
att bevara och förmedla den historiska utvecklingen på konsthantverksområdet.
Detta ansvar täcker dock inte hela formgivnings- och designområdet, framhåller
arbetsgruppen. Någon statlig institution med sådant ansvar finns inte. Moderna
museet har i dag som sin uppgift att visa nutida konst och Arkitekturmuseet
skall verka för att belysa byggnadsutveckling och samhällsplanering. Områdena
arkitektur, formgivning, design och konst tenderar många gånger att gå in i
varandra. Arbetsgruppen föreslår att regeringen skall överväga hur de båda
museernas ansvar skall kunna förtydligas och utvecklas för att på så sätt
möjliggöra en bättre samordning av insatser för att exponera modern formgivning
och design.
En proposition rörande ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning
kommer att överlämnas inom kort till riksdagen.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens proposition inte föregripas.
Motionen avstyrks därför.
Utskottet vill tillägga att Röhsska museet i Göteborg, som är landets enda
specialmuseum för konsthantverk och formgivning, har fått ett nätverksansvar
för nutida konsthantverk och formgivning, vilket innebär att museet har ett
ansvar för samverkan mellan befintliga institutioner.
I sammanhanget bör även nämnas att Föreningen Svensk Form som är
opinionsbildare och kunskapsförmedlare inom designområdet arbetar för att få en
mötesplats i Stockholm där föreningen kan visa sina formutställningar, inbjuda
till debatter m.m. Svensk Forms lokalförening för Skåne och Blekinge har sedan
år 1974 en utställningslokal centralt belägen i Malmö.

Den östgötska spetsknypplingen
I motion Kr283 (fp, m, c, v) redovisas kortfattat spetsknypplingens bakgrund
och utveckling i Östergötland. År 1962 bildades Riksföreningen Svenska Spetsar
med säte i Linköping. Föreningen är ansluten till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Föreningen skall främja knypplingen och
bevara och utveckla knypplingskonsten. Föreningens verksamhet omfattar
rådgivning, information, undervisning och försäljning. Motionärerna framhåller
att den ekonomiska ersättningen för den tidskrävande spetstillverkningen är
mycket låg. Föreningen har inte heller råd att marknadsföra produkterna.
Ansvaret för att den unika östgötska Vadstenaknypplingen skall kunna fortleva,
utvecklas och behålla en hög kvalitet måste ligga på nationell nivå och inte på
en ideell förening med knappa resurser och på de få kvarvarande skickliga
knypplare som garanterar att kvaliteten upprätthålls (yrkande 1). Ett årligt
statligt anslag bör utgå för att bevara konstformen levande och utveckla nya
mönster och produkter i samarbete med konstnärer och formgivare (yrkande 2).
Riktlinjer för det nuvarande statliga stödet till hemslöjden fastställdes år
1981 (prop. 1980/81:87, bet. NU 1980/81:42, rskr. 1980/81:276). Nämnden för
hemslöjdsfrågor är beslutande organ på central nivå. Medel för främjande av
hemslöjden anvisas under ett särskilt anslag som disponeras av nämnden för
bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet. Ett uttryck för riksdagens
och regeringens syn på vikten av att spetskonsten bevaras och utvecklas är att
statligt bidrag till en rikskonsulent verksam som spetskonsulent ingår i
bidraget till hemslöjdskonsulenterna sedan budgetåret 1985/86.
Spetskonsulenten, som är knuten till Riksföreningen Svenska Spetsar, har hela
riket som sitt ansvarsområde. Nämnden för hemslöjdsfrågor lämnar bidrag till
projekt för utveckling av hemslöjden. På senare år har bidrag lämnats bl.a.
till ett treårigt projekt som rör spetsen i folkdräkten.
Utskottet anser att det är viktigt att den del av landets kulturarv som
hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas. Inom hemslöjden finns många unika
och kvalitativt högtstående verksamhetsområden, ibland med stark regional
anknytning, däribland knypplingen, som bör bevaras. För att hålla dessa
traditioner levande krävs både ideellt och offentligt engagemang. Utskottet
anser att det inte finns ekonomiskt utrymme för en ny form av bidrag till
regional hemslöjdsverksamhet av det slag som föreslås i motionen, vilket även
innefattar stöd till produktionen. Det är dock viktigt att dessa frågor följs
med uppmärksamhet även när det inte finns utrymme för ökade satsningar. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr283 (fp, m, c, v).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan
museerna i Sverige
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr231,
2. beträffande biblioteken som utställningslokaler
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 26,
3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och
1997/98:Kr255 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
res. 1 (m, fp, mp, kd)
4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi210,
res. 2 (mp)
5. beträffande schlagermuseum i Skara
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr214, 1997/98:Kr256 och 1997/98:Kr295,
6. beträffande idrottshistoriskt museum i Malmö
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr257,
7. beträffande ett form- och designcentrum i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr232,
8. beträffande den östgötska spetsknypplingen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr283.

Stockholm den 3 mars 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa
Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens
sjöhistoriska museer som börjar med ?Utskottet har vid? och slutar med ?till
känna? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser sig kunna utgå från att frågan om lokaliseringen av ledningen
för Statens sjöhistoriska museer behandlas inom Kulturdepartementet i den
pågående översynen av organisationsstrukturen på museiområdet. Enligt
utskottets uppfattning bör resultatet av översynen avvaktas innan frågan om
lokaliseringen av myndighetens ledning avgörs. Motionsyrkandena avstyrks
således.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och 1997/98:Kr255,

2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens
sjöhistoriska museer som börjar med ?I likhet? och slutar med ?Fi210 (s)? bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att underhållet av den byggnad som Sjöhistoriska museet
är inhyst i under lång tid blivit eftersatt. Frågan om en annan lokalisering av
museet har nämligen påverkat all långsiktig planering rörande tekniskt
underhåll m.m. Eftersom lokaliseringen av museet nu inte längre är aktuell
anser utskottet att det är hög tid att påbörja en ändamålsenlig upprustning och
ombyggnad av museet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi210 (s)
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi210 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag har ställt mig bakom utskottets förslag att avstyrka yrkanden som syftar
till att staten nu skall medverka ekonomiskt vid tillkomsten av ett
schlagermuseum i Skara. Jag erinrar om att jag i min motion Kr295 (c) anfört
att en statlig delfinansiering kommer att krävas för att förverkliga planerna
på ett schlagermuseum. Jag förutsätter att frågan åter aktualiseras, när den nu
planerade verksamheten vid länsmuseet i Skara pågått en tid och
förutsättningarna för en fortsatt utveckling bättre kan överblickas.

2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Som framgår av de aktuella motionerna är populärmusik den kulturyttring som når
flest människor. Det är därför viktigt att populärmusiken uppmärksammas på
samma sätt som t.ex. folkmusiken. Jag vill påminna om att jag tidigare tagit
upp frågan om en övergripande musikutredning där musiklivet skulle ses över i
ett helhetsperspektiv (bet. 1997/98:KrU4 res. 3). En sådan översyn skulle även
kunna se över det ansvar som musikbranschen själv bör ta för att bevara
musiktradition och musikkultur. Jag återkommer med förslag i frågan i samband
med nästa budgetproposition.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet 2
Biblioteken som utställningslokaler 3
Frågor om Statens sjöhistoriska museer 4
Inrättande av nya museer m.m. 7
Principiella ställningstaganden i museifrågor 7
Schlagermuseum i Skara 7
Idrottshistoriskt museum i Malmö 8
Form- och designcentrum i Stockholm 8
Den östgötska spetsknypplingen 9
Hemställan 10
Reservationer........................................11
1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3), (m, fp, mp, kd)
11
2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4), (mp) 11
Särskilda yttranden..................................12
1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (c) 12
2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (v) 12