Museer och utställningar

Betänkande 1999/2000:KrU11

Kulturutskottets betänkande 1999/2000:KRU11

Museer och utställningar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

KrU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag om musei- och
utställningsfrågor samt om inrättande av en
Arkitekturens dag. Samtliga motioner har väckts
under allmänna motionstiden hösten 1999.

Med anledning av tre motionsyrkanden om ekonomin
och myndighetsstrukturen på museiområdet föreslår
utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande
till regeringen om att det är angeläget att den
sedan länge pågående översynen av
myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skall
slutföras. Översynsarbetet bör bl.a. leda till att
museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare
planering förbättras.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om fritt
inträde på museer för förskolebarn m.fl. liksom ett
förslag om att regeringen skall redovisa hur
museerna tagit sitt jämställdhetsansvar. Det
sistnämnda yrkandet avstyrks med hänvisning till att
utskottet utgår från att de efterfrågade uppgifterna
kommer att redovisas i budgetpropositionen.
Utskottet avstyrker även ett yrkande om att
högskoleutbildningar skall anpassas för olika
yrkesgrupper vid museer, bl.a. curatorer.

Motionsyrkanden som behandlar Hjulångaren Erik
Nordevall, Sveriges riksidrottsmuseum,
Fängelsemuseet i Gävle, Museum för populärmusik,
Ekomuseum i Bergslagen, ett nationellt forsknings-
och utställningscentrum i Göteborg samt Museum Anna
Nordlander avstyrks samtliga med hänvisning till att
sådan verksamhet som berörs i motionerna ankommer på
lokala och regionala intressenter.

Två motioner behandlar frågan om Röhsska museets
utveckling till ett nationellt museum för design och
konsthantverk. Båda motionerna avstyrks eftersom
förslag från en utredning på området ännu är under
beredning.

Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om ett
nationellt kvinnomuseum med hänvisning bl.a. till
att det är av stor betydelse att kvinnoperspektivet
genomsyrar all museiverksamhet.

Med hänvisning till att frågan ankommer på
regeringen avstyrks en motion om Museum Anna
Nordlander som tema under Sveriges ordförandeskap i
EU.

Slutligen avstyrker utskottet ett förslag om att
Kulturrådet skall få i uppdrag att i samverkan med
Arkitekturmuseet utreda förutsättningarna för att
införa en Arkitekturens dag i Sverige. Utskottet
utesluter dock inte att motionärens förslag kan
komma att förverkligas, bl.a. som en följd av den
statliga arkitekturkampanj som pågår.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och
tre särskilda yttranden.

Motionerna

Motionsyrkande väckt med anledning av
proposition 1998/99:
114 Kulturarv - kulturmiljöer och
kulturföremål

1998/99:Kr39 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt
återkommer med förslag när det gäller
myndighetsstrukturen på kulturområdet,

Motionsyrkanden väckta under allmänna
motionstiden 1999

1999/2000:Kr209 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hjulångaren
Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i
ett museum.

1999/2000:Kr210 av Peter Pedersen (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av förutsättningarna för att med statligt stöd ge
Riksidrottsmuseet egna verksamhetslokaler,

2. att riksdagen hos regeringen begär att denna
utredning sker i samverkan med Riksidrottsförbundet
och Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseum.

1999/2000:Kr211 av Ragnwi Marcelind (kd) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning av
möjligheten att bevara Gävle fängelsemuseums unika
samlingar i autentisk miljö.

1999/2000:Kr214 av Lennart Fridén och Inger René (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ge Röhsska museet i Göteborg rollen av nationellt
centralt museum för formgivning och konsthantverk
och att förse museet med de resurser som därvid
behövs.

1999/2000:Kr217 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till Sveriges Riksidrottsmuseum.

1999/2000:Kr231 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det är ett
nationellt ansvar att säkra det kulturarv som
populärmusiken innebär,

1999/2000:Kr234 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheterna att införa fritt inträde på museer för
förskolebarn, skolelever och andra studerande,

1999/2000:Kr250 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet
i samverkan med Arkitekturmuseet utreder förslag om
införandet av Arkitekturens dag i Sverige.

1999/2000:Kr256 av Sven-Erik Österberg och Per Erik
Granström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ekonomisk bastrygghet för
Ekomuseum Bergslagen.

1999/2000:Kr258 av Eva Flyborg och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ett forsknings- och utställningscentrum
i Göteborg, enligt vad i motionen anförts.

1999/2000:Kr259 av Yvonne Ångström och Åke Sandström
(fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av statligt bidrag till Museum Anna
Nordlander för år 2001.

1999/2000:Kr260 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nordiskt
centrum för kvinnors konstnärliga skapande.

1999/2000:Kr261 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om deltagande i
utvecklingen av kvinnomuseum Anna Nordlander i
Skellefteå.

1999/2000:Kr306 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att förstärka
och utöka verksamheten vid Sveriges designcenter
Röhsska museet.

1999/2000:Kr309 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
bör återkomma med förslag om inrättande av ett
kvinnomuseum med nationellt ansvar.

1999/2000:Kr310 av Carin Lundberg och Rinaldo
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
museum Anna Nordlander som tema under EU-
ordförandeskapet.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om myndighetsstrukturen
på museiområdet,

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
högskoleutbildning för curatorer etc.,

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om museernas
ekonomiska situation,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om redovisning av
hur museerna tar jämställdhetsansvar,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
kvinnomuseum,

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har utskottet informerats
vid uppvaktningar av företrädare för Museum Anna
Nordlander respektive Riksidrottsmuseet.

Utskottet

Övergripande museifrågor

Ekonomin och myndighetsstrukturen på museiområdet

I budgetpropositionen för år 2000 anför regeringen
att museernas ekonomiska situation på många håll är
hårt ansträngd och att det är viktigt att detta
förhållande analyseras djupare och att möjligheterna
till samverkan inom sektorn övervägs, bl.a. i syfte
att effektivisera resursanvändningen. Regeringen
avser att i budgetpropositionen för år 2001 lämna en
redogörelse för det pågående arbetet med en översyn
av strukturen inom museiområdet (prop. 1999/2000:1
utgiftsområde 17 s. 120).

Frågor som rör ekonomin och myndighetsstrukturen på
museiområdet behandlas i tre motionsyrkanden.
(Eftersom ett av motionsyrkandena i detta avsnitt
härrör från föregående riksmöte har samtliga tre
yrkanden i denna fråga kompletterats med
årtalsbeteckning.)

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr313 (kd)
erinrar om att regeringen i tidigare
budgetpropositioner lovat att komma med förslag till
riksdagen om hur myndighetsstrukturen på
museiområdet skall se ut i framtiden. Motionärerna
framhåller att museernas ekonomiska situation på
många håll är hårt ansträngd och att otydligheten om
vad som skall gälla är olycklig för alla inblandade.
I motionen krävs att regeringen påskyndar arbetet
med översynen av myndighetsstrukturen och snarast
redovisar resultaten för riksdagen (yrkande 7).
Liknande krav då det gäller översynen av
myndighetsstrukturen på museiområdet ställs i motion
1998/99:Kr39 (kd) yrkande 1.

Museernas ekonomiska situation är enligt motion
1999/2000:Kr315 (mp) inte tillfredsställande. Till
dess att regeringen gjort en mer grundläggande
analys av situationen kan det bli aktuellt med
brandkårsutryckningar, förmodar motionärerna
(yrkande 29).

Med anledning av att museernas ekonomiska ställning
berörs i två av de nu aktuella motionerna vill
utskottet nämna att Centralmuseernas samarbetsråd
nyligen i en skrivelse till regeringen uttryckt sin
oro inför det ekonomiska framtidsperspektivet. Om
inte en bättre balans kan skapas mellan mål och
medel, bedömer rådet att det i en nära framtid inte
går att upprätthålla verksamheten på en sådan
kvalitativ nivå att de kulturpolitiska målen kan
uppnås. Rådet framhåller att det i dag sker ett
omfattande och nära samarbete inom kretsen av de
statliga centralmuseerna och mellan museerna och
andra institutioner. Som exempel nämns samarbetet
inom Samtidsdokumentationsprojektet (SAMDOK), de
naturhistoriska museernas samarbetsorganisation
(NAMSA), samarbetsorganet för säkerhetsfrågor
(SAMSÄK) etc. Samarbete sker även på andra områden,
t.ex. då det gäller gemensam magasinering av
föremål, gemensamma telefonväxlar och IT-frågor.

I likhet med motionärerna bakom motionerna
1998/99:Kr39 (kd) och 1999/2000:Kr313 (kd) anser
utskottet att det är angeläget att den sedan länge
pågående översynen av myndighetsstrukturen på
museiområdet snarast skall slutföras. Därvid bör -
som regeringen framhöll i budgetpropositionen för år
2000 - museernas ekonomi och deras möjligheter till
ytterligare samverkan m.m. analyseras. Det är
önskvärt att översynen bl.a. leder fram till förslag
på åtgärder som kan innebära en effektivare
resursanvändning på museiområdet. Utskottet anser
att översynsarbetet också bör leda till att
museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare
planering förbättras. Förhållandet mellan museernas
olika intäkter och deras möjligheter att utföra
givna uppdrag i enlighet med uppsatta mål bör
analyseras. De varningssignaler som kommit från
olika museer då det gäller obalans mellan museernas
mål och medel bör givetvis beaktas i sammanhanget.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1998/99:Kr39 (kd) yrkande 1,
1999/2000:313 (kd) yrkande 7 och 1999/2000: Kr315
(mp) yrkande 29 som sin mening ge regeringen till
känna.

Fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.

I motion Kr234 (v) yrkas att regeringen skall utreda
möjligheterna att införa fritt inträde på museer för
förskolebarn, skolelever och studerande (yrkande 4).

Liksom under tidigare riksmöten då liknande
yrkanden behandlats erinrar utskottet om att ett av
de kulturpolitiska målen syftar till att
kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser. Utskottet anser alltjämt att de
statliga och statsunderstödda institutionerna
självfallet skall ha en prispolitik som gagnar detta
mål. Det bör ligga också i de angivna
institutionernas och andra offentligt stödda
institutioners eget intresse att ha en prispolitik
som i ett längre perspektiv leder till att de kan
hålla kvar och om möjligt öka sin publik. Då det
gäller frågan om fri entré för barn och ungdom vill
utskottet tillägga att kultur för barn och ungdom
generellt sett har en så hög prioritet att det är
särskilt angeläget att denna grupp uppmärksammas då
institutionerna fastställer sina biljettpriser.
(Jämför bet. 1996/97:KrU1 s. 48-49, 1997/98:KrU1 s.
36-37 och bet. 1998/99:KrU6 s. 10.)

Det bör i sammanhanget nämnas att många museer
redan har nedsatt pris eller fritt inträde för barn.
Vidare vill utskottet tillägga att det inte ankommer
på riksdagen att ställa krav då det gäller kommunala
och privata museers prispolitik.

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen
skall ta initiativ till en utredning av det slag som
avses i det aktuella motionsyrkandet. Motion Kr234
(v) yrkande 4 avstyrks därför.

Museernas jämställdhetsansvar

I motion Kr315 (mp) yrkas att regeringen skall
redovisa på vad sätt museerna tagit sitt
jämställdhetsansvar (yrkande 30).

Av regleringsbrevet för år 2000 (utgiftsområde 17)
framgår att ett generellt mål för samtliga centrala
museer är att de skall främja en samhällsutveckling
som bl.a. kännetecknas av jämställdhet mellan
kvinnor och män och att museerna i sin
återrapportering till regeringen skall redovisa
vilka åtgärder som de vidtagit i den utåtriktade
verksamheten och det interna arbetet för att uppnå
målet.

I regleringsbrevet anges också verksamhetsmål för
museerna bl.a. då det gäller bevarandefrågor. Ett av
verksamhetsmålen för flertalet centrala museer är
att samlingarnas sammansättning "bättre" skall
spegla skilda perspektiv, t.ex. kön, klass,
kulturell bakgrund och generation. I sin
återrapportering till regeringen skall museerna
redovisa i vilken utsträckning som olika perspektiv
uppmärksammats och prioriterats när det gäller
nyförvärv samt registrering, dokumentation,
digitalisering och vård av samlingarna.

Utskottet utgår från att regeringen i den
sedvanliga resultatredovisningen i
budgetpropositionen ger relevant information även då
det gäller jämställdhetsfrågor inom museiområdet.
Motionsyrkandet synes därmed i allt väsentligt redan
vara tillgodosett och bör därför avslås av
riksdagen.

Högskoleutbildningar för curatorer m.fl.

Motionärerna bakom motion Kr314 (fp) anför att leden
mellan konstnär och konsument måste få ökad
uppmärksamhet. Förslaget i motionen syftar till att
olika högskoleutbildningar skall anpassas för dem
som vill bli curatorer m.fl. yrkesgrupper vid
museerna (yrkande 24).

Några särskilda utbildningsprogram eller kurser vid
våra universitet och högskolor för "curatorer" -
vilket torde motsvara begreppet "utställnings-
kommissarier" - synes inte finnas i dag. Ansvaret
för kursutbudet är sedan åtskilliga år lagt på varje
universitets och högskolas styrelse. Likaså är
ansvaret för studieorganisationen numera helt de
lokala högskolemyndigheternas. (Jfr bet.
1998/99:UbU7 s. 29.) Det ankommer således på
universiteten och högskolorna att själva avgöra
vilka program och kurser som de vill inrätta och om
de vill anpassa utbudet till de i motionen nämnda
grupperna. Utskottet anser inte att riksdagen skall
ta initiativ till en ändring av rådande förhållande.
Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågor om olika museer

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat
de principiella ställningstaganden som utskottet
gjort i museifrågor (senast i bet. 1998/99:KrU6 s.
5). Ställningstagandena innebär i korthet

- att det i princip "för närvarande" inte bör
inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer
eller med dem jämställda museer,
-
- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen
att göra en klassificering av museerna i landet
eller att bedöma om ett museum har större eller
mindre riksintresse,
-
- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta
de statliga museerna dokumentationsuppgifter genom
att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en
hela riket omfattande insamling,
-
- att, i den mån insatser behöver göras på ett
insamlingsområde som inte i tillräcklig grad
uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i
första hand får ske inom den rådande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade
insatser,
-
- att det ankommer på regionala eller lokala
intressenter att inrätta avdelningar inom ett
länsmuseum och att inrätta lokala museer.
-

Utskottet har även uttalat att när initiativ till
nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar
att investeringar och drift kan finansieras (bet.
1995/96:KrU1 s. 19).

Hjulångaren Erik Nordevall

Motionären bakom motion Kr209 (fp) önskar att staten
skall ta initiativ till och ansvar för en bärgning
av hjulångaren Erik Nordevall.

Hjulångaren ligger sedan år 1856 på Vätterns botten
och är tack vare det omgivande kalla sötvattnet väl
bevarad. För att skydda hjulångaren beslutade
Länsstyrelsen i Östergötland i augusti 1999 om att
utfärda ett ankrings- och dykförbud i anslutning
till skeppet (jfr bet. 1996/97:KrU6 s. 2 respektive
bet. 1998/99:KrU6 s. 6).

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt motsvarande
motioner med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen att ta
ställning till det aktuella projektets förverkligande. Av samma skäl
avstyrks nu motion Kr209 (fp).

Sveriges Riksidrottsmuseum

I motion Kr210 (v) föreslår motionären en utredning av förutsättningarna
för att med statligt stöd ge Riksidrottsmuseet egna lokaler (yrkande 1).
Utred-ningen bör ske i samverkan med Riksidrottsförbundet och Stiftelsen
Sveriges Riksidrottsmuseum (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr217 (s)
hemställer att riksdagen skall ge regeringen till känna att det är ett
nationellt intresse att återskapa Sveriges Riksidrottsmuseum och att museet
bör ges statligt stöd i likhet med den nationella museiverksamheten.

I frågan har utskottet inhämtat följande. År 1988 bildades Stiftelsen Sveri
-ges Riksidrottsmuseum. År 1992 öppnades ett riksidrottsmuseum vid Globen i
Stockholm. Museet tvingades av ekonomiska skäl att lämna sina lokaler år
1997. Sedan dess har stiftelsen sökt finna nya lokaler. Utskottet har
erfarit att Stockholms stads idrottsnämnd har uppdragit åt Stockholms
idrottsförvalt-ning att bistå Sveriges Riksidrottsmuseum i denna fråga.
Även om museet i dag inte har några egna lokaler, bedriver det viss
verksamhet såsom anordna-re av externa utställningar, stadsvandringar i
Stockholm och föredrag i sko-lor. Museet samarbetar även med Nordiska
museet för att till andra halvåret år 2000 ta fram och sätta upp en större
utställning.

Museets huvudman är den bakomliggande stiftelsen. Finansieringen av
verksamheten sker med bidrag från Riksidrottsförbundet. Enligt Stiftelsen
Sveriges Riksidrottsmuseums stadgar skall museets lokaler vara belägna i
Stockholm. Museet har dock uttryckt sin vilja att på olika sätt bistå
liknande museer och utställningsarrangörer utanför Stockholm för att på så
sätt kunna sprida museets verksamhet direkt eller indirekt i övriga landet.

Utskottet vill framhålla idrottens historia som en väsentlig del av det
svenska kulturarvet. Från såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv
är idrotten en av de mest betydelsefulla folkrörelserna. Att systematiskt
doku-mentera och visa upp denna del av svenskt kulturarv är en angelägen
uppgift. Stiftelsen Sveriges Idrottsmuseums arbete, liksom verksamheten vid
andra små och stora museer i landet som arbetar med idrottens historia, är
därför lovvärt.

Utskottet håller fast vid den ovan anförda principen att det för närvarande
inte bör inrättas fler centrala museer med huvudsakligen statlig
finansiering. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr210 (v) och Kr217 (s).

Fängelsemuseet i Gävle

Fängelsemuseet i Gävle ligger i samma kvarter som Gävle slott och är inrymt
i en byggnad som ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Byggnadens ålder och ursprungliga användning är oklar. Under vissa tider
har huset använts som fängelse. Tillkomsten av museet har skett på ideell
grund. Museisamlingarna är delvis privatägda, delvis ägda av Kriminalvårds-
styrelsen och i några fall av Nordiska museet.

I motion Kr211 (kd) föreslås att regeringen skall låta utreda möjligheten
att bevara Fängelsemuseets i Gävle unika samlingar i autentisk
fängelsemiljö. Motionären bakom motionen anser nämligen att det är ett
statligt intresse att samlingarna från Gävle fängelse bevaras samt att
möjligheten för staden att utnyttja museets fulla potential främjas.

Utskottet har inhämtat att kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun ny-
ligen - med anledning av en motion väckt i kommunfullmäktige - har be-
slutat att anmoda kommunen att verka för att fängelsemuseet och dithörande
samlingar bevaras i Gävle. Fullmäktige väntas fatta beslut i ärendet under
våren 2000.

Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla betydelsen av
vad ideellt verkande krafter kan åstadkomma, vilket således i hög grad
gäller tillkomsten av och verksamheten vid Fängelsemuseet i Gävle.

I övrigt hänvisar utskottet till de principiella ställningstaganden som
redo-visats i det föregående och som bl.a. innebär att det i princip "för
närvaran-de" inte bör inrättas fler statliga eller med dem jämställda
museer. Enligt utskottets uppfattning finns det således inte skäl att
uppdra åt regeringen att låta utreda möjligheten att bevara Fängelsemuseets
samlingar. I stället an-kommer det på regionala och lokala intressenter att
inrätta och ansvara för regionala och lokala museer.

Vad utskottet anfört innebär att motion Kr211 (kd) bör avslås av riksdagen.

Museum för design och konsthantverk

Motionärerna bakom motion Kr214 (m) vill att regeringen lägger fram ett
förslag om att ge Röhsska museet i Göteborg rollen av nationellt centralt
museum för formgivning och konsthantverk och att museet skall erhålla
nödvändiga resurser för att fullgöra ett sådant uppdrag. Även motionärerna
bakom motion Kr306 (c) efterlyser en förstärkning och utökning av verk-
samheten vid Röhsska museet.

Utskottet vill med anledning av motionerna redovisa följande. I regering-
ens proposition år 1996 om kulturpolitik föreslogs att Röhsska museet som
landets enda specialmuseum för konsthantverk och formgivning skulle ges ett
"nätverksansvar" för dessa områden (prop. 1996/97:3 s. 110). Röhsska museet
tilldelades särskilda medel för fullgörande av uppdraget. Inlednings-vis
erhölls 500 000 kronor (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17 s. 62), en summa
som fördubblades för år 1999 och sålunda uppgår bidraget i dag till drygt 1
miljon kronor (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 17 s. 128).

Nätverksuppdraget finns inte förmedlat till Röhsska museet på annat sätt än
genom den kulturpolitiska propositionen jämte regleringsbrev. Någon mer
preciserad definition av uppdraget än propositionens föreligger således
inte. Regeringen förordade i propositionen nätverksformen för uppdraget med
hänvisning till att ökade aktiviteter borde utgå från befintliga
institutioner. Ett ökat samarbete mellan dessa avsågs kunna leda till
gemensamma sats-ningar, samordning av utställningar, vandringsutställningar
etc., en verksam-het som enligt regeringen borde kunna bidra till att
stärka intresset för form-givning hos en bredare allmänhet. Röhsska museet
har, utifrån denna rege-ringens målsättning, arbetat fram de mer konkreta
formerna för att förverkli-ga nätverksansvarets ändamål. Arbetet har skett
i samverkan med museer, företag, konsthantverkare och föreningar inom
konsthantverk och formgiv-ning. Bland annat har nätverksarbetet bidragit
till att det i dag finns en en-hetlig nomenklatur för glas- och
keramikföremål. Det fortsatta arbetet är för närvarande inriktat på att
söka finna en motsvarande homogen terminologi för dokumentation inom form-
och designområdet. Sålunda skall museerna ges bättre förutsättningar till
inblick i och arbete med varandras samlingar.

I februari 1999 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att kartlägga
det statliga åtagandet på formgivnings- och designområdet (dir. 1999:9).
Form- och designutredningens delbetänkande Mötesplats för form och de-sign
(SOU 1999:123) gick ut på remiss i februari 2000. Remisstiden löper på tre
månader. Utredningens uppdrag bestod bl.a. i att ge en samlad bild och
utvärdering av statens insatser inom form och design samt att lämna förslag
till bl.a. hur musei- och utställningsverksamheten kan och bör utvecklas så
att en "slagkraftig mötesplats" för samtida formgivning och design
tillskapas. Det förslag utredaren lagt fram är att en ny institution skall
inrättas, vilken genom utställningar och kunskapsuppbyggnad skall främja
form- och de-signområdet. Dessa utställningar bör tas fram i samverkan med
museer, arkiv, universitet och högskolor, näringsliv samt organisationer.
Utställning-arna skall sedan kunna visas runt om i landet. Den nya
institutionen skall inte ha några egna föremålssamlingar, men däremot ett
bildarkiv och ett biblio-tek. Utredarens förslag är att den nya
institutionen förläggs till Stockholm och ges verksamhetsformen myndighet.

Utskottet finner att den föreslagna institutionens uppdrag, såsom det for-
muleras i betänkandet Mötesplats för form och design (s. 143), i viss ut-
sträckning liknar det nätverksansvar som Röhsska museet i Göteborg tillför-
des från och med år 1997. Vari den praktiska skillnaden ligger mellan å ena
sidan de ålägganden som följer av Röhsska museets nätverksansvar och å
andra sidan de uppgifter som ankommer på de museer som har uppdrag att vara
ansvarsmuseer är inte heller helt utklarat.

Utskottet förutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av form-
och designutredningens förslag jämte yttranden över detta förtydligar dessa
av utskottet berörda oklarheter och även tar upp Röhsska museets hittills
genomförda insatser, fortsatta roll och betingelserna för dess arbete. Med
hänvisning till att utredningsförslagen ännu är under beredning avstyrks
motionerna Kr214 (m) och Kr306 (c).

Museum för populärmusik

Förslaget i motion Kr231 (v) syftar till att Statens musiksamlingar skall
få i uppdrag att samla och dokumentera ljudupptagningar, musikföremål m.m.
som har anknytning till svensk populärmusik. Vidare syftar förslaget till
att ett museum eller ett centrum för populärmusik skall inrättas, eftersom
det är av nationellt intresse att bevara det kulturarv som populärmusiken
utgör (yrkande 1).

Statens musiksamlingar är en central myndighet på musikens område och har
enligt sin instruktion i uppgift att dokumentera, samla in, vårda, bevara,
beskriva och hålla levande musikens kulturarv och därigenom främja mu-
sikintresset, musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden (
SFS 1999:561 1 §). Vidare innebär ett av de verksamhetsmål som regering-en
angett för myndigheten i regleringsbrevet att samlingarnas sammansätt-ning
bättre skall spegla skilda perspektiv. I myndighetens årsredovisning för år
1999 redovisas bl.a. att myndighetens bibliotek i fråga om noter täcker in
olika former och genrer, bl.a. folkmusik, utomeuropeisk musik, jazz, rock
och annan populärmusik. Likaledes finns i bibliotekets bestånd litteratur
som speglar vitt skilda perspektiv på musik.

Av samma årsredogörelse framgår även att museet tillsammans med bl.a.
Svenskt visarkiv har fortsatt det arbete med Svenskt rockarkiv som påbörja-
des budgetåret 1993/94 och att museet insamlar material om olika musikori-
enterade grupperingar, t.ex. tradjazzfolket, hiphoppare m.fl.

Vidare erinrar utskottet om ett projekt vid Västergötlands museum i Skara
som innebär att förberedelser pågår för att inrätta ett populärmusikmuseum
i Skara. Enligt uppgifter på länsmuseets hemsida syftar projektet till att
bygga ut museet med en ny avdelning, Popmus, där svensk populärmusik kan
visas i helfigur. Länsmuseet hyser förhoppningen att erhålla ett nationellt
ansvar för popmusiken.

Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits vid
Västergötlands - tidigare Skaraborgs - länsmuseum välkommet. Populärmusiken
har hittills inte uppmärksammats i någon större utsträckning av museerna i
landet. En sådan satsning på en folklig kulturyttring kan förhoppningsvis
dra till sig även andra grupper än de traditionella museibesökarna. (Jfr
utskottets yttran-de i bet. 1997/98:KrU7 s. 7.) I sammanhanget erinrar
utskottet om att ut-skottets principiella ställningstaganden i museifrågor
innebär att frågan om inrättande av avdelningar inom ett länsmuseum
ankommer på de regionala intressenterna.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet konstatera att det nu
aktuella motionsyrkandet i hög grad redan är tillgodosett, varför riksdagen
inte bör göra ett sådant uttalande som begärs i motion Kr231 (v) yrkande 1.
Yrkandet avstryks.

Ekomuseum i Bergslagen

Motionärerna bakom motion Kr256 (s) föreslår att riksdagen skall ge rege-
ringen till känna att Ekomuseum Bergslagen har behov av permanenta verk-
samhetsbidrag från statliga och regionala instanser. Museet omfattar ett
femtiotal anläggningar i Bergslagsområdet, som beskriver inte bara de pro-
duktionsprocesser som följt av bygdens järn- och stålbruk, utan även boende
, vardagsliv och de många folkrörelsernas framväxt.

Sju Bergslagskommuner med årlig befolkningsminskning står för huvud-delen
av Ekomuseums finansiering, och motionärerna menar att en sådan ordning
inte är långsiktigt hållbar. För sin fortlevnad är museet därför bero-ende
av den ekonomiska bastrygghet som bara permanenta verksamhetsbi-drag från
statliga och regionala instanser kan ge.

Utskottet vill först redovisa att bakom Ekomuseum Bergslagen ligger en
stiftelse vars huvudmän utgörs av kommunerna Ludvika, Smedjebacken,
Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar, de två
länsmuseerna i Dalarna respektive Västmanland samt Westmannaturism.
Ekomuseum erhåller 1,1 miljon kronor i bidrag från de sju kommunerna och
två stödenheter à 100 000 kronor från de båda länsmuseerna. Utöver detta
har museet erhållit tillfälliga projektmedel från bl.a. Kulturrådet och
lands-tingen i Dalarnas län och Västmanlands län.

Under åren 1999-2001 genomförs en bred satsning på industrisamhällets
kulturarv. Särskilda medel, 24,5 miljoner kronor, har anvisats för
ändamålet (se prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 17, s. 109). Regeringen har
tillsatt en delegation (Ku1999:06) med uppdrag att i samverkan med berörda
myndig-heter och institutioner inom kulturarvsområdet svara för satsningens
närmare utformning och dess genomförande, inklusive frågan vilka projekt
som skall ges ekonomiskt stöd (dir. 1999:60). Det ankommer således på
delegationen att för regeringen föreslå vilka ändamål som skall stödjas med
de särskilda medlen. Riksdagen bör inte göra något uttalande om detaljer i
medelsan-vändningen.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att i tillväxtavtalet för Västmanlands
län (bilaga 4, s. 10) föreslås åtgärden att sju ekomuseimiljöer skall
utvecklas upplevelsemässigt och i form av besökscentraler.

Utskottet håller fast vid principen att det för närvarande inte bör
inrättas fler statliga museer som får bidrag direkt genom anslag i
budgetpropositio-nen. Bidrag till regionala museer som förklarats
statsbidragsberättigade av regeringen fördelas av Kulturrådet. Dessa museer
kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till angelägna
museiverksamheter i länet, vilket skett i fråga om Ekomuseum Bergslagen.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion Kr256 (s).

Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i Göteborg

I motion Kr258 (fp) hemställs att regeringen skall lämna förslag till
riksda-gen om ett nationellt centrum för forskning och utställningar om
immigration och emigration. Detta centrum föreslås ligga i Göteborg.

Motsvarande motion behandlades under föregående riksmöte och avstyrk-tes av
utskottet med hänvisning till principen om att det för närvarande inte bör
inrättas fler statliga museer (bet. 1998/99:KrU6 s. 8). Utskottet hänvisar
till vad som anfördes i utskottets betänkande vid föregående riksmöte och
avstyrker motion Kr258 (fp).

Ett nationellt kvinnomuseum

I två motioner föreslås att ett kvinnomuseum skall inrättas.

I motion Kr309 (v) anförs att kvinnornas historia, som tidigare varit glömd
eller osynlig, nu håller på att få tydligare konturer och att kvinnors liv
i histo-rien och nutiden är ett växande forskningsfält. Motionären bakom
motionen anser att det finns ett behov av ett museum som tar på sig
uppgiften att in-samla och systematiskt behandla och bearbeta föremål och
information om kvinnors situation. Utrymmet på de i dag redan etablerade
museerna för kvinnofrågor och den nuvarande museistrukturen gör det befogat
att inrätta ett separat museum för att gestalta kvinnors historia.

Motionärerna bakom motion Kr315 (mp) framhåller behovet av att ett spe-
ciellt kvinnomuseum, grundat på genusaspekter, inrättas. Projektering av
ett sådant museum bör påbörjas. Genusforskning från världens olika
universitet bör enligt motionärerna utgöra grund för museet, som bör lyfta
fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning som gudinna, mor
, hemmafru, riksdagsledamot m.m. ur ett renodlat feministiskt perspektiv (
yrkande 31).

Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt motioner liknande de nu aktu
-ella (senast bet. 1998/99:KrU1 s. 63). Utskottet har då uttalat att det är
av stor betydelse att ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas
utställningsverk-samhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens
historia speglas i våra museer. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet vill vidare erinra om vad som redovisats i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande dels då det gäller kravet på de centrala museerna att
spegla samlingarnas sammansättning från skilda perspektiv, t.ex. då det
gäller kön, klass, kulturell bakgrund och generation, dels då det gäller
museernas ansvar på jämställdhetsområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr309 (v) och Kr315 (mp
) yrkande 31.

I sammanhanget kan nämnas att Arbetets museum nyligen arrangerade ett
tvådagarsseminarium med rubriken Kvinnor + museum = kvinnomuseum. En av
anledningarna till att museet tog initiativ till konferensen uppgavs vara
att kvinnors villkor och historia fortfarande är dåligt belysta i museerna
och att frågan om kön och makt sällan lyfts fram. Arbetets museum har för
sin del beslutat verka för att någon form av resurscentrum skall inrättas
för att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv. Ett sådant
centrum skulle under en treårig försöksperiod orientera sig om aktuell
forskning, ägna sig åt erfarenhetsutbyte, bygga nätverk samt anordna
seminarier och kurser i nu nämnt syfte.

Museum Anna Nordlander

Motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v) och Kr261 (mp)
föreslår att statligt stöd skall ges till Museum Anna Nordlander. Syftet
anges vara att ge museet status av nationellt centrum för kvinnors
konstnärliga skapande.

I motionerna framhålls att det visserligen finns ett antal nordiska kvin-
nomuseer vilka verkar utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men att Muse
-um Anna Nordlander är det enda nordiska konstmuseum som uttalat arbetar
med och för kvinnliga konstnärer. Museet bör därför erhålla statligt stöd
redan under pågående utvecklingsarbete.

I motion Kr260 (v) framhålls att ett jämställt samhälle förutsätter en
djupa-re förståelse av de sociala och kulturella strukturer som format det
egna samhället. Förståelsen skulle befrämjas av ett sådant nordiskt centrum
för kvinnors konstnärliga skapande som Museum Anna Nordlander har ambitio-
nen att utvecklas till. Motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c) och
Kr261 (mp) framhåller vidare att förutsättningarna för en lyckosam utveck-
ling av Museum Anna Nordlander är goda då museet bl.a. kan hämta stöd i
Västerbottens rika kulturella miljö.

Museum Anna Nordlander i Skellefteå invigdes år 1995. Verksamheten byggde
från början på en samling historiska målningar. Målet i dag är att museet
skall utvecklas till ett nordiskt centrum för kvinnors konstnärliga
skapande. Ett tvåårigt utvecklingsprojekt pågår i samarbete med Skellefteå
kommun, Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Västerbottens län.
En slutrapport med förslag till framtida organisation och finansiering är
planerad till juni 2001.

Som ovan nämnts i anslutning till frågan om inrättande av ett nationellt
kvinnomuseum, anser utskottet att kvinnoperspektivet bör genomsyra all
museiverksamhet. Det är dock av stort värde om vissa museer dessutom genom
sin speciella inriktning samt genom utvecklingsarbete och samverkan kan
stimulera övriga museers arbete med sådana frågor. Utskottet anser att
riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande om museum Anna Nordlanders
status och bidragsbehov som begärs i motionerna, då den pågående utveck-
lingen av verksamheten är de lokala och regionala intressenternas ansvar.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v)
och Kr261 (mp).

I motion Kr310 (s) föreslår motionärerna att Museum Anna Nordlander skall
tjäna som tema under Sveriges ordförandeskap i EU.

Regeringen har angivit jämställdhet som ett prioriterat område under rege-
ringskonferensen (jfr t.ex. prot. 1999/2000:63 s. 2). Varje fackminister
har därmed ansvar för att jämställdhetsfrågan genomsyrar det egna
sakområdet. Det står följaktligen kulturministern fritt att välja att ta
Museum Anna Nord-lander eller andra institutioner, evenemang etc. till
hjälp för att uppfylla detta syfte. Motion Kr310 (s) avstyrks.

Arkitekturens dag

Riksdagen godkände våren 1998 regeringens förslag till mål för en statlig
politik för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet.
1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Ett av de fastställda målen syftar till
att stärka och bredda intresset för hög kvalitet inom arkitektur,
formgivning, design och offentlig miljö.

Regeringen aviserade i propositionen om storstadspolitiken (prop. 1997/98:
165) att år 2001 skulle proklameras som Arkitekturår i Sverige. För att få
till stånd en bredare debatt om de gemensamma miljöernas arkitektur och
form och därigenom stimulera till diskussion om hur dessa miljöer skall
utvecklas krävs nämligen, menade regeringen, en utåtriktad informationsin-
sats. Ett samarbete mellan Arkitekturmuseet, den storstadspolitiska delega-
tionen, Boverket, Riksantikvarieämbetet och övriga berörda myndigheter samt
kommunerna skulle enligt propositionen påtagligt kunna förbättra möj-
ligheterna till en fokusering på storstadens arkitektoniska kvaliteter och
brister. En kampanj kring dessa frågor borde därför initieras. Kampanjen
borde resultera i en manifestation år 2001, då även resultaten av
regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design skulle
kunna redo-visas konkret.

Regeringen har nyligen uppdragit åt ett fyrtiotal statliga myndigheter att
under år 2000 förbereda sin medverkan och under år 2001 genomföra verk-
samheter under Arkitekturåret 2001. Vidare har en lång rad institutioner
och organisationer inbjudits att medverka under året. Bland de verksamheter
som skall genomföras kan nämnas att Riksutställningar och Boverkets
stadsmiljö-råd tillsammans med Sveriges Stadsarkitektförening skall
genomföra ett pro-jekt med syfte att få igång en bred och folklig
diskussion om kvaliteterna i den nutida arkitekturen. Projektet genomförs i
form av en allmän omröstning om vackraste byggnaden, uppförd under de
senaste femtio åren i Sverige.

Motionärerna bakom motion Kr250 (v) anser att de initiativ som har tagits
med anledning av Arkitekturåret är lovvärda men att det saknas kontinuitet
när det gäller att visa vackra miljöer. De initiativ som hittills har
genomförts rör de offentliga miljöerna. Även andra miljöer skulle kunna
visas under t.ex. två dagar per år. Därför föreslås i motionen att
Kulturrådet skall få i uppdrag att i samverkan med Arkitekturmuseet utreda
förutsättningarna för att införa en Arkitekturens dag i Sverige.

Utskottet konstaterar att många skiftande insatser nu förbereds och kom-mer
att genomföras under år 2001 för att stimulera till ett ökat intresse och
ge en ökad kunskap om arkitektur hos allmänheten och de ansvariga för den
byggda miljöns utformning. Utskottet ser mycket positivt på arkitekturkam-
panjen och utgår från att den kommer att leda till någon sorts uppföljning
under kommande år. Utskottet, som inte utesluter att kampanjen kan leda
till att motionärens förslag förverkligas, är emellertid inte berett att
förorda att riksdagen skall ta initiativ till instiftandet av en
Arkitekturens dag. Motionen avstyrks därför.

I sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om att Kulturhusens dag
arran-gerats varje höst under ett tiotal år i Sverige. Under denna dag har
allmänhe-ten utan kostnad kunnat besöka exempelvis industri- och
hantverksbyggna-der, privata hem etc. Även parker, torg m.m. har då under
sakkunnig ledning visats upp. Kulturhusens dag har varje år ett nytt tema.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ekonomin och myndighetsstrukturen på mu-seiområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr39 yrkande 1, 1999/
2000:Kr313 yrkande 7 och 1999/2000:Kr315 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr234 yrkande 4,

res. 1 (v)

3. beträffande museernas jämställdshetsansvar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 30,

res. 2 (mp)

4. beträffande högskoleutbildningar för curatorer m.fl.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 24,

5. beträffande hjulångaren Erik Nordevall

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr209,

6. beträffande Sveriges Riksidrottsmuseum

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr210 och 1999/2000: Kr217,

res. 3 (1 v)

7. beträffande Fängelsemuseet i Gävle

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr211,

8. beträffande museum för design och konsthantverk

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr214 och 1999/2000: Kr306,

res. 4 (1 m, c, fp)

9. beträffande museum för populärmusik

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr231 yrkande 1,

res. 5 (v)

10. beträffande Ekomuseum Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr256,

11. beträffande ett nationellt forsknings- och utställningscent-rum i
Göteborg

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr258,

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr309 och 1999/2000: Kr315
yrkande 31,

res. 6 (1 v)

res. 7 (mp)

13. beträffande Museum Anna Nordlander

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr259, 1999/2000:Kr260 och 1999
/2000:Kr261,

res. 8 (c, fp, mp)

14. beträffande visst tema under Sveriges ordförandeskap i EU

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr310,

15. beträffande Arkitekturens dag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr250.

Stockholm den 23 mars 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälke-
bring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy
Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp
).

Reservationer

1. Fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl. (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fritt inträde på
museer för förskolebarn m.fl. som börjar med "Liksom under" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen syftar till att
kultur-politiken skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. I
likhet med motionärerna bakom motion Kr234 (v) anser utskottet att det är
angeläget att etablera goda kulturvanor hos de unga. En åtgärd i detta
syfte skulle vara att införa fri entré för förskolebarn, skolelever och
studerande på museer. Ut-skottet anser därför att regeringen skall utreda
förutsättningarna för museerna att införa fri entré för de nämnda grupperna
.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr234 (v)
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr234 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Museernas jämställdshetsansvar (mom. 3)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museernas jämställd-
hetsansvar som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr315 (mp) anser utskottet att
regeringen snarast skall redovisa för riksdagen på vad sätt de statligt
stödda museerna har tagit sitt jämställdhetsansvar.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr315 (mp
) yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande museernas jämställdshetsansvar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 30 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Sveriges Riksidrottsmuseum (mom. 6)

Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Sveriges
Riksidrottsmu-seum som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Kr217 (s
)" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att bevarandet av vår idrottshis-
toria är en nationell angelägenhet. Idrotten har en viktig del i landets
historia, dels som folkrörelse, dels genom de stora framgångar svenska
idrottsutövare av vitt skilda slag rönt i en rad internationella mästerskap
. Det finns därför ett stort antal föremål med idrottshistorisk anknytning
vilka är värda att visa och bevara. Ett museum förmöget att åta sig denna
uppgift finns, nämligen Sveriges Riksidrottsmuseum, men museet saknar i dag
lokaler och en stabil ekonomisk bas. Staten bör därför utreda möjligheten
att tilldela denna verk-samhet ekonomiskt stöd.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Kr210 (v) och
Kr217 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Sveriges Riksidrottsmuseum

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr210 och 1999/2000:
Kr217 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,

4. Museum för design och konsthantverk (mom. 8)

Lennart Fridén (m), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum för design
och konsthantverk som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med
"Kr306 (c)" bort ha följande lydelse:

Svensk formgivning har varit en viktig framgångsfaktor för lanseringen av
svenska produkter, såväl inom som utanför landets gränser. För att säker-
ställa fortsatta konstnärliga och ekonomiska framgångar på området krävs
att nya formgivare har tillgång till dokumentation av färdiga föremål,
förstudier, materialförutsättningar etc. Det är av yttersta vikt att det
finns en samlande och samordnande instans som med kraft kan ta sig an
området. Röhsska museet i Göteborg skapades år 1916 och är en väl etablerad
och utvecklad institution som skulle ha goda förutsättningar att
framgångsrikt fullgöra en sådan central funktion. Det nätverksansvar som
Röhsska museet tilldelats och det bidrag som följer av detta uppdrag räcker
dock inte för att museet skall kunna utvecklas till ett ansvarsmuseum och
bedriva den verksamhet man kan kräva av ett sådant. Röhsska museets roll
bör därför stärkas så att det kan utvecklas till ett nationellt centralt
museum för formgivning och konsthantverk, och museet bör härvid förses med
nödvändiga resurser.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att det föreligger ett na
-tionellt behov av en samlande och samordnande kraft på området design och
konsthantverk och att Röhsska museet har goda förutsättningar att fylla en
sådan funktion. Riksdagen bör med anledning av motionerna Kr214 (m) och
Kr306 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande museum för design och konsthantverk

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr214 och 1999/2000:
Kr306 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,

5. Museum för populärmusik (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum för populär-
musik som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "Yrkandet av-
styrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör - med anledning av förslaget i motion
Kr231 (v) - det uppdrag som Statens musiksamlingar har förtydligas, så att
myndigheten bättre kan fylla den lucka som alltjämt finns när det gäller
dokumentation av populärmusiken. Utskottet anser vidare att det är ett
natio-nellt intresse att ett särskilt museum eller centrum för populärmusik
inrättas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till
utformning av sådana åtgärder för populärmusiken.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr231 (v
) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande museum för populärmusik

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr231 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ett nationellt kvinnomuseum (mom. 12)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ett nationellt kvin-
nomuseum som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 31" bort ha
följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Kr309 (v) är det utskottets uppfatt-
ning att ett kvinnohistoriskt museum skulle kunna ge kvinnor de historiska
förebilder som de behöver för sin identitet och för att de skall bli
bekräftade och känna sig hemma i sin omgivning. Utskottet anser därför att
regeringen bör utarbeta förslag som syftar till att ett kvinnohistoriskt
museum med na-tionellt ansvar skall inrättas.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr309 (v)
och med anledning av motion Kr315 (mp) yrkande 31 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr309 och med anled-ning av
motion 1999/2000:Kr315 yrkande 31 som sin mening ger re-geringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Ett nationellt kvinnomuseum (mom. 12)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ett nationellt kvin-
nomuseum som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 31" bort ha
följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr315 (mp) anser utskottet att det
är angeläget att inrätta ett kvinnomuseum, grundat på genusaspekter.
Projektering av ett sådant museum bör därför påbörjas snarast. Genusforsk-
ning bör - som framhålls i motionen - utgöra en grund för det blivande
kvinnomuseet. Kvinnor genom historien bör lyftas fram och kvinnans ställ-
ning i olika avseenden belysas.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr315 (mp
) yrkande 31 och med anledning av motion Kr309 (v) som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 31 och med
anledning av motion 1999/2000:Kr309 som sin mening ger rege-ringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Museum Anna Nordlander (mom. 13)

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum Anna Nord-
lander som börjar med "Som ovan" och slutar med "Kr261 (mp)" bort ha
följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c) och Kr261 (mp)
anser utskottet att Museum Anna Nordlander har regionala, nationella och
internationella utvecklingsmöjligheter. Museets arbete är av stort intresse
såväl konstnärligt som ur ett genusperspektiv, och projektet utgör dessutom
en betydelsefull regional tillväxtfaktor. Med utgångspunkt i det starka
enga-gemang som lokala och regionala instanser uppvisat, bör även staten ta
del i museets fortsatta utvecklingsarbete som syftar till framväxten av en
ny sorts museum.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är av största vikt att statligt
stöd utgår till Museum Anna Nordlander och att regeringen beaktar detta i
kommande års budgetarbete. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande Museum Anna Nordlander

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr259, 1999/2000:Kr260
och 1999/2000:Kr261 som sin mening ger regering-en till känna vad utskottet
anfört.

Särskilda yttranden

1. Högskoleutbildningar för curatorer m.fl. (mom. 4)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för yrkande 24 i motion
Kr314 (fp), då det ankommer på högskolorna att själva avgöra vilka program
och kurser som de vill inrätta. Jag vill ändå påminna om att det av
motionen framgår att det finns behov av utbildningar för curatorer,
producenter, spons-ringsansvariga m.fl. yrkesgrupper vid våra museer. Jag
förutsätter att hög-skolorna är medvetna om detta behov och beaktar det i
sin planering av kursutbudet.

2. Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i Göteborg (mom. 11)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Utskottet avstyrker motion Kr258 (fp) om ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum i Göteborg med hänvisning till principen att det för
närvarande inte bör inrättas fler centrala museer. Jag har avstått från att
yrka bifall till motionen men vill ändå påpeka att det i Göteborg finns
goda förut-sättningar för ett nationellt forsknings- och
utställningscentrum om immigra-tion och emigration. Invandringen utgör en
väsentlig del av stadens historia och det centralt belägna och kommunalt
ägda Tullhuset gör det även prak-tiskt fördelaktigt att där inrätta ett
centrum av det slag motionärerna föreslår.

3. Museum Anna Nordlander (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Utskottet avstyrker motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v) och Kr261 (mp) med
hänvisning bl.a. till att utvecklingen av verksamheten vid Museum Anna
Nordlander är de lokala och regionala intressenternas ansvar. Vi har
avstått från att yrka bifall till motionerna men vill ändå framhålla att
ett centrum för kvinnors konstnärliga skapande skulle utgöra en välbehövlig
kraft i det nordiska jämställdhetsarbetet. Kvotering är inte ett
tillräckligt medel för att åstadkomma jämställdhet, utan strävan mot detta
mål måste hämta kraft även ur konstarterna. Museum Anna Nordlander skulle
kunna skapa förebilder för kvinnor samt bidra till självförståelsen hos
såväl män som kvinnor och därmed bidra till att forma ett mer jämlikt
samhälle.