Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft
Betänkande 2010/11:MJU23
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2011-05-27
- Avgörande
- 2011-06-08
- Debatt
- 2011-06-08
- Beslut fattades
- 2011-06-08
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Nya EU-regler om miljöledning och miljörevision (MJU23)
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 5 maj 2011, justerades 17 maj 2011 och fick trycklov 25 maj 2011.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2011-05-05
Nya EU-regler om miljöledning och miljörevision (MJU23)
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Det här gör att ett antal hänvisningar i svensk lag behöver ändras. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:MJU23
Webb-tv: Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 45 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Vi ska nu i kammaren debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 23
Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft
.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/2011:93
Nya EU-regler om miljöledning och miljörevision
. Regeringen föreslår i propositionen vissa lagändringar med anledning av att EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. I denna del av betänkandet är vi socialdemokrater överens med regeringen.
Förutom propositionen behandlas även en motion om tillståndsprövning av vindkraft. Det är i denna del som vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en avvikande uppfattning. Jag vill därför börja med att yrka bifall till reservationen i betänkandet.
Herr talman! I augusti 2009 infördes nya regler för att underlätta utbyggnaden av vindkraft. De nya reglerna innebär att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak inte gäller i de fall uppförandet av ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. För att kommunerna trots ändringen skulle behålla ett inflytande över etableringen av vindkraft infördes en bestämmelse i 16 kap. 4 § miljöbalken om att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsanläggning endast om kommunen har tillstyrkt detta - det så kallade kommunala vetot.
Herr talman! Som vi har debatterat ett otal gånger här i kammaren står världen inför en stor utmaning. Vi måste lösa problemen med de klimathot som börjar bli mer och mer påtagliga världen över. Vi måste då ta ställning till och hitta hållbar energiproduktion, och vi måste hitta nya lösningar. Jag tror bland annat på att vi måste skapa en mångfald av både små och stora energiproducenter, och där tror jag att vindkraft och även solenergi i framtiden är två områden med oerhört stor potential.
Under den socialdemokratiska regeringen gjordes stora satsningar på vindkraft. Under de sista åren med socialdemokratiskt styre kom vindkraftsutbyggnaden i gång och växte kraftigt. Sedan dess har Sverige halkat efter. Inga nya försök har gjorts som har stimulerat utbyggnaden. Den borgerliga regeringens passivitet syns tydligt på detta område liksom på många andra områden i den miljöpolitiska delen.
Det enda som man kanske i det här fallet kan se som positivt och som kan ha bidragit till en ökad etablering kan vara det höjda elpriset. Det har faktiskt gjort det mer lönsamt att bygga vindkraftverk. Men det har å andra sidan avigsidor.
Herr talman! Jag går nu vidare till själva sakfrågan. Det kommunala vetot för vindkraftsetableringar är olyckligt. Ett av de största problemen med det kommunala vetot är den osäkerhet som det medför. Kommuner kan i och med detta strunta i att ta upp ett ärende till prövning eller säga nej till vindkraft utan att behöva motivera sitt beslut och utan att ge möjlighet att överklaga detta. Om kommunen inte är tydlig i sitt ställningstagande eller drar ut på beslutet leder det i många fall till oerhört höga kostnader och en stor osäkerhet för exploatören. Det är någonting som jag ser som oerhört problematiskt.
Jag tycker inte att regeringen är speciellt konsekvent i sin argumentation. Med den argumentation som regeringen lägger fram borde kommunerna i väldigt mycket större utsträckning ha vetorätt vid olika typer av andra etableringar. Anser regeringens företrädare här i kammaren till exempel att kommunerna kanske ska ha vetorätt vid etableringen av nya gruvor? Jag tror inte det. Varför ska de då ha denna speciella vetorätt just när det gäller vindkraften?
Det kommunala vetot är ingen bra lösning. Man borde i stället ha utvecklat ett samförståndsförfarande med bra planeringsverktyg. Då hade natur- och kulturvärden och respekten för såväl kommunernas som medborgarnas synpunkter kunnat hanteras. Nu upplever de initiativtagare som faktiskt vill bygga och jobba med förnybara energikällor att processen är svår att följa och att det saknas en helhetssyn. Därför byggs det inte så mycket vindkraft som vi skulle kunna bygga här i Sverige.
Herr talman! Självfallet är etableringen av vindkraft, och kanske speciellt stora vindkraftsparker, inte en enkel fråga. Självfallet krävs det analyser gällande buller, säkerhetsavstånd, skuggning med mera. Men utvecklingen måste gå framåt. Vi måste hitta nya energikällor som kan ersätta de gamla.
Vidare tror jag att tillståndfrågan i mångt och mycket kan lösas lokalt. Det handlar om samförstånd, och det handlar om att många aktörer är delaktiga i det som händer i närområdet eller i bygden. Jag tror också att med en sådan lokal förankring kommer också en ökad acceptans. Min erfarenhet är att om man har gått ut brett och informerat omgivningen och låtit en del av omgivningen vara delaktig i arbetet och kanske till och med bli delägare i de verk som byggs har detta löst väldigt många problem.
Sammanfattningsvis måste vi ha ett system där vi ökar etableringen av vindkraft för att på så sätt öka andelen förnybar energiproduktion i Sverige, men detta måste göras i samråd och i samklang med miljöbalkens regler. Det måste finnas en rättssäkerhet så att investerarna faktiskt vågar satsa på detta och vet om man får etablera eller inte när man får svar.
Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är glad att vi i oppositionen verkar ha miljöministern på vår sida i denna fråga. Jag hoppas att miljöministern kommer att lyckas övertala regeringen att ta bort det kommunala vetot och se över lagstiftningen så att den blir mer funktionell.
(Applåder)
Anf. 46 Kew Nordqvist (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen angående kommunens roll vid tillståndsprövning av vindkraft.
Som föregående talare, Johan Löfstrand, mycket riktigt sade beskrivs det kommunala vetot i 16 kap. 4 § miljöbalken. Undantag finns om det är av synnerligen angelägenhet för landet. Det står i 17 kap. miljöbalken.
Eftersom denna prövning av vindkraftsetablering förhindrar och fördröjer utbyggnaden av vindkraft är vi många som vill avskaffa den enskilda kommunens möjlighet att säga nej.
Vi menar att den enskilda kommunen har stor kompetens och kunskap genom planmonopolet. Genom plan- och bygglagstiftningen, PBL, kan det kommunala inflytandet säkras vid till exempel vindkraftsetableringar. Det kommunala vetot innebär att en strukturerad prövning enligt PBL har bytts ut mot ett mer otydligt, oberäkneligt och ostrukturerat beslutsfattande i de skilda kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Vi är också för att en tidig dialog etableras mellan vindkraftsintressenter och berörda kommuninvånare. Det innebär att vi skapar en lokal förankring för att få en bättre acceptans.
Att hävda att ett borttagande av det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar är ett hot mot den kommunala självbestämmanderätten ekar ihåligt då samma intressen försvarar utvinning av fossilgas och uran, och det utan att ge kommunerna samma veto. Här gäller det att genomskåda argumenten och välja vilket samhälle som man vill se i framtiden.
I själva verket ger det kommunala vetot ett demokratiskt underskott. Kommunen behöver inte motivera sitt beslut, och det behöver inte prövas. Här lämnas alltså utrymme åt en enskild tjänsteman att fatta beslut utan att frågan får en politisk prövning. I andra sammanhang och i andra länder skulle vi kalla det för skendemokrati.
Vi vill skapa en folklig delaktighet och ett engagemang när det gäller vindkraft genom att ha en lagstiftning där småskaliga elproducenter ges tillgång till nätet, och det ska vara lika över hela landet.
Vi vill också öka den folkliga delaktigheten och engagemanget genom att ha ett fastprissystem, liknande det som finns i Tyskland, som garanterar priset under lång tid, till exempel 20 år, för att folk ska våga investera.
Vi vill också avskaffa uttagsskatten på kooperativt ägd vindkraft.
Vi menar att regeringen inte alls, genom att ta bort det kommunala vetot, har bidragit till att skapa större folklig delaktighet.
(Applåder)
Anf. 47 Jens Holm (V)
Herr talman! Sverige behöver storsatsa på förnybar el, inte minst ren och billig el från vindkraft. Men samtidigt som många andra länder storsatsar på vindkraft står vindkraftsutbyggnaden i Sverige inför flera stora hinder. Det handlar till exempel om uttagsskatten på kooperativ vindel, som tidigare talare tog upp här, eller om att den svenska Försvarsmakten agerar för att riva sprillans nya vindkraftverk. Det handlar också om att regeringen inte vill införa ett ekonomiskt stöd för att bygga vindkraft till havs. Detta är mycket bekymmersamma saker, och regeringen måste agera i de här frågorna.
Men det kanske främsta hindret mot vindkraften är den borgerliga regeringens införande av ett kommunalt veto mot vindkraftsetablering. Vindkraften är nu den enda verksamhet som prövas enligt miljöbalken där kommunerna har ett uttalat veto. Det finns inget kommunalt veto mot utbyggnad av fossila energislag som till exempel olja eller gas. Varför ska vindkraften särbehandlas på det här negativa sättet?
Branschorganisationen Svensk Vindenergi påpekade i sin rapport från december i fjol att det kommunala vetot, som bara funnits i drygt ett år, redan nu har stoppat 380 planerade vindkraftverk, och ytterligare 750 vindkraftverk löper stor risk att stoppas på grund av det kommunala vetot. Det här handlar om minst 7,5 terawattimmar ren, förnybar vindel som har stoppats eller kommer att stoppas på grund av det kommunala vetot.
Energimyndigheten gjorde nyligen, på uppdrag av regeringen, en analys av vindkraftsvetot. Man kom fram till att vetot är rättsosäkert och att tillståndsprocessen för vindel kraftigt har försvårats. Energimyndigheten menar därför att det kommunala vetot måste ses över.
Vad gör då vår borgerliga regering? Ja, näringsminister Maud Olofsson från Centerpartiet sade nyligen i ett svar till min kollega Kent Persson att den nya tillståndsprocessen med ett kommunalt veto var "rättssäker". Miljöminister Andreas Carlgren från samma parti, Centerpartiet, sade nyligen - det var i början av februari - till flera svenska medier, bland annat till Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, att "det kan bli aktuellt att ta bort kommunens vetorätt". Så sade miljöministern.
Å ena sidan har vi en energi- och näringsminister från Centerpartiet som tycker att det här är bra. Å andra sidan har vi en miljöminister från samma parti som tycker att det här måste avskaffas. Vi rödgröna vet vad vi tycker. I vår gemensamma rödgröna reservation, som för övrigt bygger på en motion från Vänsterpartiet, vill vi få ett slut på diskrimineringen av vindkraften. Därför måste vindkraftsvetot avskaffas.
Jag yrkar bifall till vår gemensamma rödgröna reservation.
(Applåder)
Anf. 48 Christer Akej (M)
Herr talman! Vi har i dag här i kammaren att behandla ett utlåtande om miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft. Beträffande miljöledning och miljörevision är det en proposition från regeringen med anledning av en ny EU-förordning om frivilligt deltagande i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning, EMAS. Till följd av detta måste det göras ändringar i svensk lag så att det sker hänvisningar till den nya förordningen. I denna del kan det i stort betraktas som en ren formaliaändring, och det har därför inte föranlett några delade uppfattningar i utskottet.
Den del som det däremot råder olika uppfattning om är kommunens roll vid tillståndsprövning av vindkraft. Beträffande detta beslutade riksdagen 2009 att göra en förändring för att underlätta och förenkla utbyggnaden av vindkraft. Målet var att samtidigt bibehålla rättssäkerheten och det kommunala inflytandet över exploateringarna. Tidigare prövades utbyggnad av vindkraft dubbelt dels genom detaljplan och bygglov, dels genom anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Det innebar att handläggningstiderna kunde bli långa. Därför beslöt riksdagen att slopa dubbelprövningen när tillstånd givits enligt miljöbalken. Tidigare utgick också prövningen från verkens effekt i megawatt. Nu infördes i stället att prövningen ska utgå från antalet verk och verkens storlek. Det känns mer logiskt och riktigare eftersom olika teknik kan användas för att producera samma energimängd. För att behålla det kommunala inflytandet krävs kommunernas tillstånd för att pröva en vindkraftsutbyggnad enligt miljöbalken.
Vindkraft, herr talman, är något som i hög grad både berör och upprör invånarna. Det finns ofta två motsatta bestämda uppfattningar som delar befolkningen i två grupper. En grupp är positiv till vindkraftsetablering och menar att det är viktigt att vi satsar på förnybar energi. En grupp är kategorisk motståndare och menar att vindkraft förfular landskapet, är olönsamt och bara utgör en marginell del av vår energiförsörjning. Det är därför viktigt att finna en lämplig balansgång beträffande utbyggnad och satsning på vindkraft till de områden där energiutbytet är bäst och intrånget i landskapet och störningarna på landskapsbilden är minst. Många kommuner gör därför vindkraftsplaner som belyser just detta.
För mig som moderat är det otroligt viktigt att den lokala nivån i vårt samhälle, kommunen, har ett avgörande inflytande på hur det byggs och exploateras i en kommun. Vi måste ha respekt för det kommunala självstyret, och vi måste ha tilltro till våra kommunpolitiker. Dessutom har kommunerna planmonopol. Det är också kommunerna som drabbas av eventuella intrång och störningar på landskapsbilden som därmed kan göra kommunen mindre attraktiv.
Herr talman! Det är därför min bestämda uppfattning att tillstånd till vindkraft aldrig får ges över huvudet på kommuninvånarna och utan att dessa har ett avgörande inflytande.
Med detta, herr talman, vill jag slutligen yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.
Anf. 49 Jens Holm (V)
Herr talman! Christer Akej från Moderaterna sade i sitt anförande att han vill ha en lämplig balansgång mellan å ena sidan utbyggnaden av vindkraft och å andra sidan olika hänsyn som kan vara helt rimliga och som måste tas.
Med anledning av detta vill jag fråga Christer Akej om han tycker att vi har en lämplig balansgång just nu, när det är närmare 400 vindkraftverk som har stoppats på grund av det kommunala vetot och det inte sker någon rättslig korrekt prövning. De bara ligger där i byrålådorna hos kommunkontoren. Ytterligare 750 håller på att stoppas eller kommer att stoppas på grund av vetot. Är det en bra balansgång nu? Eller tycker Christer Akej som till exempel Energimyndigheten och uppenbarligen också vår miljöminister att det här är något som måste ses över och ändras eller rent av upphävas helt?
Anf. 50 Christer Akej (M)
Herr talman! Först och främst är det beklagligt att Jens Holm inte har tilltro till sina egna kolleger i kommunerna och att frågorna kan skötas på ett bra sätt där.
För mig är det självklart att kommunerna ska ha ett stort och avgörande inflytande, precis som kommunerna har i fråga om detaljplaner och planläggning i övrigt, där det just finns ett kommunalt planmonopol.
Jens Holm säger att det inte sker en korrekt prövning i kommunerna och att frågorna får ligga i byrålådorna. Det är en direkt kränkning av hur frågor hanteras i kommunerna. Jens Holm har också verksamma partikamrater. På det sättet kritiserar han också sitt eget folk, sina egna kolleger.
Jens Holm säger att det och det antalet vindkraftverk har stoppats. Han har inget stöd för påståendet. Då jämför han med det optimala läget att varje ansökan skulle ha bifallits. Det är ingenting som säger så, även med det gamla systemet som ni stödde i riksdagen, alltså dubbelprövning. Det skulle alltså vara detaljplan, bygglov och prövning enligt miljöbalken för tillstånd.
Förändringen har gjorts därför att regeringen tycker att det är angeläget att snabba upp vindkraftsutbyggnaden så att utbyggnaden sker i högre takt. Det ska bli enklare. Därför har förändringen skett så att dubbelprövningen har slopats. Nu prövas frågan på ett sätt. Givetvis kan detta inte ske över huvudet på kommunerna och kommunpolitikerna. De måste vara med i processen och känna att de kan påverka och styra.
Anf. 51 Jens Holm (V)
Herr talman! Låt mig få göra en viktig korrigering. Jag har det största förtroendet för våra lokalvalda politiker. Kommunerna har ett planmonopol. De har ett stort inflytande - åtminstone hade kommunerna det tidigare genom plan- och bygglagen. Det är oerhört viktigt att respektera.
Jag ställde en konkret fråga till Christer Akej. Jag undrade om Christer Akej tycker att såsom det är nu är en lämplig balans. Jag skulle vilja ha ett svar. Jag vill veta vad Christer tycker och vad Moderaterna tycker.
Eftersom Christer Akej uppenbarligen tycker att det är så viktigt med kommunalt veto, vill jag veta om det ska införas i fråga om fossila energislag som olja och gas. Ska det vara ett kommunalt veto även där?
Anf. 52 Christer Akej (M)
Herr talman! Jag konstaterar att Jens Holm pratar emot sig själv. Han säger å ena sidan att han självklart har ett förtroende för lokalpolitikerna, samtidigt vill han ta bort att kommunerna ska ha ett inflytande på vindkraftsutbyggnaden. Det är ett stort ingrepp i kommunerna. Detta handlar om stora vindkraftsparker med höga vindkraftverk som syns långt, och de är många till antalet. Det är vad vetot gäller.
Jens Holm vill ta bort vetot. Samtidigt säger han att han har förtroende för de lokala politikerna. Jag kan inte se att det rimmar med varandra, att det finns en balans i det.
Jag tycker att det är viktigt att kommunpolitikerna på den lokala nivån har ett avgörande inflytande på vad som ska hända i kommunen. Det är just kommunpolitikerna som gentemot sina kommuninvånare har ett ansvar för hur kommunen utvecklas och på vilket sätt vindkraften byggs och exploateras.
Vi kan göra en jämförelse med vad som har sagts tidigare. Jens Holm förespråkar ett system med dubbelprövning, det vill säga detaljplan, bygglov och prövning enligt miljöbalken. Vet du någon kommuninvånare som tycker att en sådan planläggning går snabbt? Är inte alltid kritiken att processerna är för långsamma? Det är därför den har ändrats för vindkraften, det vill säga att dubbelprövningen har slopats. Nu prövas frågan på bara ett sätt. Men självklart ska kommunerna inte fråntas ett avgörande inflytande.
Anf. 53 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionen. Som tidigare talare varit inne på gäller det här delvis regeringens proposition
Nya EU-regler om miljöledning och miljörevision
. Vad gäller den delen fanns det inga motioner. Den motion som finns från den allmänna motionstiden är den som renderar debatten. Där finns en reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Herr talman! Vindkraften är viktig. Klimatutmaningen berör oss alla. Men ibland kan man utifrån debatterna i riksdagen tro att svaren bara finns i vinden, som i Bob Dylans låt
Blowin' in the wind
:
The answer, my friend, is blowin' in the wind, the answer is blowin' in the wind.
Herr talman! Aldrig tidigare har någon regering satsat så mycket på vindkraft som den sittande alliansregeringen. Vindkraften är en pusselbit bland flera för att lösa de energiutmaningar som finns. Svaret finns delvis i vindkraft, men energipolitiken måste ha en bred ansats.
Vilka är de nya tekniker och möjligheter som kommer att utvecklas? Svaren finns i framtiden, och vi står bara på tröskeln till den. Energiöverenskommelsen innehåller en kraftfull satsning på förnybara energislag som vindkraft, men vi måste också arbeta med energieffektiviseringar.
Herr talman! Denna debatt handlar inte om energipolitik i allmänhet, utan om huruvida kommunerna ska tillfrågas vid nya vindkraftsetableringar. Jag vill hålla mig till den sakfrågan.
Reservanterna hyser inte någon större tilltro till kommunpolitiker och vill ta bort kommunernas möjlighet att påverka om etableringen ska ske. Men det finns inget förslag från reservanterna om vad någon annan process skulle kunna innebära. Vill ni återinföra dubbelprövningen? Hur skulle den processen se ut?
Regeringen har ändrat dubbelprövningen i syfte att förenkla ansökningsförfarandet och förkorta handläggningstiderna utan att rättssäkerheten åsidosätts. Det är också bakgrunden till de regelförändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2009.
Reformeringen av regelverket innebar att utbyggnaden av vindkraft underlättades utan att kraven på en rättssäker och noggrann handläggning minskade. Översynen av ett flertal processer i plan- och bygglagen och miljöbalken syftade till att förenkla och öka effektiviteten i tillståndsgivningen. Den onödiga dubbelprövningen har därför avskaffats. Kraven på detaljplan och bygglov har tagits bort i de fall uppförandet av ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.
Att det görs en uppdelning i större och mindre vindkraftsanläggningar vid tillståndsgivningen är rimligt. Men när en tillståndsprocess förenklas är det viktigt att värna den demokratiska öppenheten och möjligheten att påverka. Avsikten med de nya reglerna var att ta bort dubbelprövningen, inte att ta bort kommunernas inflytande. Det är en avvägning av intressen, naturvärden, energifrågor och mycket annat.
Möjligheten att påverka finns genom den dialog och delaktighet som skapats ute i kommunerna. Vindbruksplaner upprättas nu i kommunerna, vilket är ett stöd vid en eventuell lokalisering av vindkraft. Kommunernas möjlighet att besluta om lämpligheten vid placering av vindkraftverk är viktig att slå vakt om.
Men det finns utmaningar. Prospektörernas dialog med berörda har ibland väckt reaktioner. Man har trots protester valt att förlägga verken i områden där det uppkommit konflikt med naturvärden. Ersättningen till enskilda för intrång är ett annat område.
En utbyggnad av vindkraft som har stöd i den kommunala planeringen ger bra förutsättningar för en väl lokaliserad utbyggnad. Det nya regelverket syftade till att skapa en enklare och effektivare tillståndsprövning samtidigt som kommunernas inflytande över markanvändningen säkerställs. Den kommunala översiktsplanen är viktig som vägledande verktyg och möjliggör tidig dialog med både vindkraftsintressenter och kommuninvånare. Berörda centrala myndigheter och länsstyrelser har ett tydligt ansvar i arbetet med att skapa planmässiga förutsättningar. Energimyndigheten har i sitt regleringsbrev i uppdrag att följa tillståndsprocessen och därefter föreslå eventuella åtgärder.
Det är viktigt att utveckla vindkraften i dialog med kommuner och medborgare. Men frågorna om energiutmaningar i bred mening kräver i dag även andra och fler satsningar än bara vindkraft. Alla svar finns inte i vinden, herr talman.
Anf. 54 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Riksdagsledamöter och åhörare! I detta betänkande behandlar vi som flera varit inne på bland annat regeringens proposition om nya EU-regler om miljöledning och miljörevision. I den delen råder inga oklarheter eller motsättningar. Det har inte väckts någon motion. Utskottet är enigt. Det vi diskuterar är en motion från allmänna motionstiden om att avskaffa det kommunala vetot vid prövning av vindkraftsetableringar. Här är inte utskottet enigt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig och vill avskaffa det kommunala vetot. Enligt min bedömning är det oklart vad de vill ha i stället.
Herr talman! I augusti 2009 infördes nya regler för att underlätta utbyggnad av vindkraft. Dubbelprövningen avskaffades. Tidigare krävdes det både bygglov och detaljplan samt tillstånd enligt miljöbalken. Detta krav försvann. Regelverket förenklades så att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak inte gäller då man har ett tillstånd enligt miljöbalken.
Men för att kommunerna trots denna förändring fortsatt skulle ha inflytande - vi har ett kommunalt planmonopol, det är viktigt att komma ihåg och värna det - över etableringar av vindkraft infördes ett så kallat kommunalt veto. Kommunen måste säga ja till etablering av en vindkraftspark.
Herr talman! För mig som centerpartist, som gillar förenklingar, utbyggnad av förnybar energi och lokalt demokratiskt inflytande, är det naturligt och funktionellt med slopandet av dubbelprövningen och att kommunerna fortsatt har ett avgörande inflytande, ett kommunalt veto.
Johan Löfstrand hade inte sett några initiativ från regeringen. För fem år sedan hade vi en socialdemokratisk regering. Johan Löfstrand tillskriver den socialdemokratiska regeringen det som till nöds har hänt när det gäller etablering av vindkraft.
Jag vet inte hur det är med Johan Löfstrands syn, men en sak är säker: Sedan 2008 och fram till nu har vi haft en alliansregering som fördubblat den installerade effekten av vindkraft. Under förra mandatperioden gjordes en stor och bred klimat- och energiöverenskommelse, där vi bland annat höjde ambitionen när det gällde elcertifikaten och förlängde tidshorisonten. Det skapade framförhållning, långsiktighet och investeringsvilja vad gäller vindkraft.
Jag vill inte dra några stora växlar på att vi slopade dubbelprövningen, men jag tror att detta tillsammans med långsiktigheten och den höjda ambitionen när det gäller elcertifikaten har möjliggjort de senaste årens kraftiga utbyggnad. Jag hade gärna sett en större utbyggnad, men det har ändå varit en kraftig utbyggnad av vindkraften de senaste åren, en fördubbling sedan 2008. Detta har en botten i att alliansregeringen har skapat en långsiktighet. År 2010 producerades det tre och en halv terawattimme el från vindkraft. Det är två gamla kärnkraftsreaktorer eller en stor ny. Vi har en installerad effekt på över fyra terawatt nu.
Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk och ständigt följa hur nya regler fungerar. Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppgift att följa hur de nya tillståndsreglerna fungerat. Det framgår tydligt i betänkandet.
Om man då som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill avskaffa det kommunala vetot utan att vara tydlig med vad man vill i stället skapar man bara osäkerhet. Låt mig citera. Man skriver: "Det kommunala inflytandet vid vindkraftsetableringar tas bäst till vara genom plan- och bygglagstiftningen." Jag kan inte tolka det som annat än att man vill återinföra dubbelprövningen. Jag tror att mer byråkrati inte underlättar utbyggnaden av vindkraft. Mer byråkrati är inte bra i något sammanhang.
Om man därtill lägger att Miljöpartiet vill slopa elcertifikaten, alltså det som jag menar skapar långsiktighet och investeringsvilja, skapar man ännu större osäkerhet. Det är lätt att peka på hur många vindkraftsetableringar som har fått nej eller hur många ansökningar som ligger och väntar, men referenspunkten är vad som skulle ha varit i stället, och det vet vi inget om. Jag tror inte att det hade varit bättre.
Man bör också gå tillbaka till vad utskottet sade när vi införde detta, nämligen att det är viktigt att en kommun som är negativ till etablering av vindkraft redan tidigt i processen talar om det. Det är inte bra om kommunalt veto innebär att man avdömer ett redan färdigt exploateringsförslag. I stället är det viktigt att kommunerna kommer in tidigt i processen. Jag förstår att Energimyndigheten också har pekat på detta.
Vi ska vara ödmjuka och ständigt förbättra våra processer, men vi ska inte, som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, kasta ut barnet med badvattnet. Med detta vill jag yrka avslag på reservationen och bifall till utskottets förslag.
Anf. 55 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag frågade Christer Akej från Moderaterna om det var bra som det var nu. Jag tycker inte att jag fick något riktigt bra svar, så jag passar på och frågar Roger Tiefensee: Tycker du att det är bra som det är nu, när det är närmare 400 vindkraftverk som inte har uppförts på grund av det kommunala vetot och uppemot 800 andra som inte kommer att bli av på grund av vetot?
Sedan vill jag veta vad det är som egentligen är Centerpartiets linje. Är det Maud Olofssons svar att det kommunala vetot är bra och dessutom rättssäkert, som hon säger? Eller är det som Andreas Carlgren sade i februari, att det kommunala vetot kanske ska avskaffas och att det, precis som Energimyndigheten har konstaterat, har varit ett stort problem för utbyggnaden av vindkraft i Sverige och att det är något som man måste ta tag i? Vad är det som gäller för Centerpartiet?
Anf. 56 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Centerpartiets tydliga ståndpunkt, som jag också nämnde i mitt anförande, är att det för oss är viktigt med ett kommunalt inflytande. Jag tror också att det är viktigt att kommunerna kommer in tidigare i processen. När det gäller detta har Andreas Carlgren känt sig felciterad, för han har aldrig haft för avsikt att säga att det kommunala vetot ska tas bort. Han resonerade utifrån uppdraget till Energimyndigheten.
Jag tror att det är viktigt att kommunerna kommer in tidigare i processen, precis som vi i utskottet sade när vi införde den här ordningen. Är man negativt inställd ska det dömas av tidigt. Annars skapas det en osäkerhet för dem som vill investera. Man får ingen avdömning. Däremot ska det vara tydligt att kommunerna ska ha ett avgörande inflytande. Det tycker jag att de har med det kommunala vetot, och jag är inte beredd att ta bort det.
Jag tror att Jens Holm bör fundera på vilken osäkerhet det skapar att man säger att man ska ta bort det utan att riktigt veta vad man ska införa i stället. Det tror jag inte är bättre. Jens Holm och jag är ju överens om att det behövs en ännu större investering i vindkraft. Vi har haft en kraftig utbyggnad av vindkraft, men vi vill ha ännu mer.
Anf. 57 Jens Holm (V)
Herr talman! Om man inser att det finns ett problem måste man vara beredd att göra något åt det. Det tycker jag inte att den här regeringen gör. Jag undrar också varför man ska särbehandla just vindkraften på detta negativa sätt. Om Roger Tiefensee skulle tänka logiskt skulle han tycka att man borde införa ett kommunalt veto även mot fossila energikällor, exempelvis olja och gas. Är Centerpartiet berett att införa ett kommunalt veto även där? Där är ju det lokala inflytandet minst lika viktigt.
När man talar om de riktigt stora vindkraftsparkerna som är synnerligen angelägna ur nationell synpunkt, som jag tror att det står i miljöbalkens 17 kap., finns det inget kommunalt veto. När det gäller de riktigt storskaliga projekten finns det alltså inget kommunalt veto, utan där kan staten köra över kommunerna. Var finns logiken egentligen?
Anf. 58 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Skillnaden mellan mig och Jens Holm är att Jens Holm och Vänsterpartiet vill återinföra en större byråkrati. Man vill återinföra en dubbelprövning. Jag kan inte tolka er reservation på annat sätt. Ni säger ju att det kommunala inflytandet ska ske genom plan- och bygglagen. Det är att återinföra ett byråkratiskt arbetssätt med en dubbelprövning enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Det tror jag inte kan underlätta vindkraftsetableringar.
Det vi gjorde när vi tog bort dubbelprövningen och förenklade regelverket var att vi ändå värnade om ett kommunalt inflytande. Det har populärt kallats ett kommunalt veto, och jag tror att det är jätteviktigt att behålla det kommunala inflytandet.
Vi har också gett Energimyndigheten ett uppdrag att följa detta. Som jag sade, och som Andreas Carlgren också har varit inne på, måste man följa hur praxis utvecklas. Jag tycker att det är olyckligt om beslut blir liggande och man kommer in väldigt sent i stället för att man, som utskottet sade när regelverket antogs av riksdagen, dömer av i ett tidigt skede om man är negativ till en etablering.
Anf. 59 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Roger Tiefensee nämnde i sitt anförande den breda energiöverenskommelse som hade ingåtts i den här kammaren. Jag vet inte om den var särskilt bred, men om Centerpartiet är intresserat av att jobba för en bred energiöverenskommelse är man välkommen att gå tillbaka till den politik som man bedrev ganska framgångsrikt för ett antal år sedan, då man var emot kärnkraft och jobbade mer för att utveckla de gröna näringarna. Jag tror att det skulle vara bra med en energiöverenskommelse som var bredare. Roger Tiefensee och andra är alltså välkomna att sätta sig och diskutera detta.
Roger Tiefensee säger att det är viktigt att vi får ett mer rättssäkert system och att man behöver se till att kommunerna avgör frågan tidigare. Varför har man då inte tagit upp den här bollen? Om man nu ser ett problem i dag med kommuner som håller på besluten väldigt länge och att det skapar både kostnader för exploatören och en stor osäkerhet, varför gör regeringen ingenting? Om man ser detta problem borde man göra något!
Roger Tiefensee säger att vi i oppositionen inte har någon lösning. Jag hävdar att han har fel. Från oppositionens sida hade vi tankar på att hitta en lösning där man kunde sammanföra plan- och bygglagen och miljöbalken för att på så sätt få en kombinerad prövning, där man tog hänsyn både till miljöbalken och till plan- och bygglagen.
Nu kommer jag till min fråga. Hur är det nu, Roger Tiefensee: Borde vi ha kommunalt veto på fler områden? Ska vi införa kommunalt veto också på gruvnäringens område eller när det gäller anläggningar för fossila bränslen? Ska det vara kommunalt veto även där?
Anf. 60 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Johan Löfstrand är säkert medveten om att det fördes samtal med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att hitta en ännu bredare energi- och klimatöverenskommelse. Problemet var att ni inte var sampratade. Ni tyckte inte samma sak. Det gick liksom inte att få in er tillsammans.
Detta ser vi ett nytt tydligt exempel på. Ni höll ihop till valet, men nu har ni krackelerat i era beståndsdelar. Lite senare i vår ska vi behandla ett förslag från Miljöpartiet om en snabbavveckling av kärnkraften som din nye partiledare har tagit tydligt avstånd från.
Det är bara ett tecken på att det inte var så lätt att tala med er och få en bredare energiöverenskommelse. Jag, Maud Olofsson och Mats Odell som ordförande i näringsutskottet har sagt att vi är beredda att föra en bredare diskussion, men då måste ni veta vad ni vill. Det har varit problemet.
Jag går tillbaka till det vi har diskuterat här om vindkraftsetableringar. Regelverket infördes i augusti 2009. Vi har gett ett uppdrag till Energimyndigheten. Det är nu 2011, och regelverket har gällt ungefär ett och ett halvt år.
Jag tror att man ska vara ödmjuk. Jag uppfattar att ni förespråkar dubbelprövning. Jag kan önska er lycka till om lösningen för att få större vindkraftsetableringar handlar om att slå ihop PBL och miljöbalken. Det är ingen liten process. Ni tar ett stort arbete för att lösa ett problem som jag inte tror är så svårt att lösa.
Det är precis som utskottet sade att kommunerna ska komma in tidigare. Det handlar om att förtydliga praxis och inte om att förändra regelverket.
Anf. 61 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Jag fick inte svar på den fråga jag ställde, så jag tänkte avsluta med att ställa den frågan en gång till.
Det är möjligt att och väldigt viktigt att hitta ett antal knytpunkter för att samordna miljöbalken och plan- och bygglagen. Om vi ska klara den process som vi står inför, oavsett om det handlar om byggande av hus eller vindkraftverk, måste vi hitta en effektivare handläggning av ärenden.
Regeringen måste vara modig och våga jobba med att ta fram en fungerande samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen. Det är en förutsättning för att Sverige ska växa i framtiden.
Jag skulle vilja ha ett svar. Vilka områden vill regeringen ytterligare ha ett veto på? Jag hävdar att vindkraftverken är väldigt mycket vackrare och i många fall har mycket mindre åverkan på omgivningen än vad en skorsten har. Varför ska det kommunala vetot bara gälla på vissa områden? Jag tycker att argumentationen är lite väl grund.
Avslutningsvis vill jag ha svar på frågan: Tycker Roger Tiefensee att det finns andra områden där kommunen också ska ha vetorätt? Är det så att miljöministern har fel i den bedömning han gjorde? Han har varit väldigt tydlig med att han anser att det kommunala vetot måste ses över och med största sannolikhet tas bort.
Anf. 62 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Det är intressant att se hur Johan Löfstrand backar mellan sina replikskiften. Han sade först att man ska sammanföra PBL och miljöbalken och talar nu om att samordna. Det är precis det vi har gjort. Vi har tagit bort dubbelprövningen.
När man har ett tillstånd för vindkraftsetablering enligt Miljöbalken behöver man inte tillstånd enligt detaljplan och bygglov. Det är vad vi har gjort. Vi har samordnat. Johan Löfstrand talar om att sammanföra. Det är ett alltför stort ingrepp för att lösa ett sådant problem.
Det handlar om, som Andreas Carlgren har varit inne på, att ständigt följa regelverket. Precis som utskottet sade när det infördes är det viktigt att kommunerna kommer in i ett tidigare skede.
Vi ser nu praxis. Jag kan erkänna att den inte är lyckosam om kommuner ligger på och det blir en osäkerhet för investerare. Då är det bättre att man kommer in tidigare i processen. Det kan hända att vi behöver förtydliga hur man ska tillämpa det kommunala vetot.
Ett kommunalt inflytande ska finnas när det gäller vindkraftsetableringar. Ni vill ha det genom att återinföra det gamla regelverket. Jag tror inte att det är att underlätta för nya och växande investeringar i vindkraft.
Samtidigt har ni ett samarbetsparti, eller hur det nu är, som Miljöpartiet som dessutom vill ta bort elcertifikaten och ersätta dem med något annat system, oklart vad. Det skapar ännu större osäkerhet för vindkraftsetableringar och vindkraftsinvesteringar.
Det vi behöver är långsiktighet och tydliga spelregler. Det har vi skapat genom att höja ambitionen, genom att förlänga tidshorisonten när det gäller elcertifikat och genom att slopa dubbelprövningen. Sedan kan vi alltid behöva ändra i detaljer. Men ett kommunalt inflytande och ett kommunalt veto ska vi ha kvar.
Anf. 63 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Vi har i dag att behandla
Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft
. Mina kolleger har på ett föredömligt sätt redogjort för att det är vindkraften som vi ska diskutera här. Det övriga är vi överens om.
Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på den rödgröna reservationen.
Vi står inför stora utmaningar. Det blir alltmer tydligt för varje dag. Behovet av vindkraft är uppenbart. Behovet av förnybar el har understrukits i EU:s nya mål fram till 2050 om energin och ett koldioxidfritt Europa. Det är en minskning med 85-90 procent som den svenska regeringen i stor sett ställer sig bakom. På kraftsidan förespeglar man nästan en hundraprocentig minskning av koldioxidutsläppen.
Att införa bindande mål är något som vi ställer oss bakom. Det är uppdelat på olika målsättningar för de olika decennierna. Jag delar till fullo regeringens målsättning i detta. Det är viktigt med långsiktighet för att industrin ska kunna anpassa sig. Det är också viktigt för privatpersoner som gör stora investeringar i byggnader med tillhörande energisystem.
Tyskland har helt plötsligt vänt helt upp och ned på sin politik och ska avsluta sin kärnkraftsepok. Det är viktigt att vi har tillräckligt med kapacitet för att kanske förse en tysk marknad och bygger ut vår kapacitet och gör förbättringar.
Sverige har goda förutsättningar för att vara ett bra vindkraftsproducerande land. Vi har i dag ett vindkraftsmål på ca 30 terawattimmar. För att underlätta vindkraftsetablering, som egentligen är dagens frågeställning, har regeringen 2009 avskaffat dubbelprövningen.
Låt mig säga lite om effekterna av dubbelprövningen. Man hade fått tillstånd för en viss typ av verk. Det brukade ta ganska lång tid, kanske ett par år. Sedan kom det nya modeller, och då fick man göra om hela prövningen igen. Det var inget speciellt bra med dubbelprövningen.
Oppositionen hävdar att man vill ta bort det kommunala vetot och införa en sammanläggning mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Glöm inte bort att det i plan- och bygglagen ändå implicit finns ett kommunalt veto. Det är kommunen som har planläggningsmonopolet. Man kommer ändå inte ut ur det.
Givetvis kan man säga att vi ska ha fler kommunala veton. Men dagens lagstiftning är ganska klar. Det är staten som bestämmer vissa saker, och kommunen har viss kompetens. Det är bara att titta i 17 kapitlet.
Det har kommit ett par utredningar som har pekat på de eventuella bristerna man har med det nya systemet. Men glöm inte bort att det är ett ganska nytt system. Vi har hållit på i ett och ett halvt år. Samtidigt har vi ändrat plan- och bygglagen så att vi får översiktsplaner.
Översiktsplanerna ska ju medföra att man kommer tidigt in i processen, att Boverket kommer in och stöttar kommunerna när det gäller att göra vindbruksplaner.
Det är också viktigt att vi har den här balansen mellan energiförsörjningen och den kommunala demokratin. Den kommunala demokratin är synnerligen viktig. Vi kan ju se effekterna av att vi just inför valet fick opinioner som gick hej vilt fram och tillbaka samtidigt som vi kanske inte hade fått den nya plan- och bygglagstiftningen på plats. Men den kommer förhoppningsvis att hjälpa till så att vi hittar förnuftiga lösningar.
Den lösning som Miljöpartiets representant Kew var inne på, att hitta lokala förankringar och öka medborgarnas andel i någon form av bygdepeng och sådant, tycker jag är en lysande idé. Där får man kanske en större acceptans för vindkraftverken. En lagstiftningsprocess är inget som man skakar fram ur rockärmen precis. Innan regeringen har lagt fram sin proposition, riksdagen har fattat sitt beslut och vi har fått ut det till kommunerna och fått verkställighet tar det tid.
Som jag nämnde tidigare är det de övergripande målsättningarna som är viktiga, att vi uppnår en viss andel förnybar energi och att vi får långsiktiga spelregler. Därför är det viktigt att följa den här lagstiftningen. Det är någonting som vi kristdemokrater ska göra. Vi ska se till att det här blir effektivt och bra.
Jag tror inte att det finns någon större skillnad mellan vad oppositionen tycker och vad Alliansen tycker egentligen. Vi är ganska överens om målsättningen. Hur vi sedan skruvar ihop det här i detaljerna tvistar vi om just för tillfället i alla fall.
Jag har redan yrkat avslag.
Anf. 64 Jens Holm (V)
Herr talman! Otto von Arnold pratade om långsiktighet och att det måste vara bra förutsättningar för att bygga ut vindkraften. Det är just därför vi rödgröna har lämnat den här reservationen där vi vill ta bort det kommunala vetot. Är det någonting som påverkar utbyggnaden av vindkraften är det just det kommunala vetot som redan nu har stoppat 380 vindkraftverk och som kommer att stoppa ytterligare 750 om ingenting görs. Som jag sade tidigare konstaterade Energimyndigheten i sin rapport i december i fjol att man måste se över det kommunala vetot för det är ett stort hinder för utbyggnaden av vindkraft i Sverige.
Otto von Arnold tog också fasta på det som Miljöpartiet pratade om tidigare, nämligen att vi måste öka det lokala engagemanget i utbyggnaden av förnybar el. Precis så tycker vi i Vänsterpartiet också. Varför gör ni på den borgerliga sidan ingenting åt uttagsskatten som stoppar det kooperativa ägandet av vind-el? När man går in och blir delägare av ett vindkraftverk straffbeskattas man. Tänk på alla de människor som vill producera egen el men som inte kan göra det därför att ni inte har löst frågan om nettodebitering och månadsvis eller kvartalsvis avräkning på elräkningen. Det där är ju konkreta saker som vi rödgröna har lagt fram konkreta förslag om, men ni röstar ned dem hela tiden.
Sedan vill jag återigen fråga Otto von Arnold, eftersom jag tycker att vi inte har fått ett enda svar från den borgerliga sidan: Vad är det som gäller med de fossila energislagen? Ska vi ha kommunala veton där också? Kommunalt veto mot olja, mot kol och mot gas, ja eller nej!
Anf. 65 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Jens Holm är mycket ivrig när det gäller att upprepa sig. Låt mig börja med det kommunala vetot. Det är reglerat i lagstiftningen, där kommunen har viss kompetens och staten har viss kompetens. När det gäller fossila bränslen, kärnkraft etcetera, är det staten som har kompetensen. Det är möjligt att man inför något annat, men i dag talar vi om den gällande lagstiftningen. Så ser det ut på den sidan.
Långsiktigheten är väldigt viktig. Där tror jag att vi är helt överens. Vad görs? Jo, vi ändrar på plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen är ju ändrad så att det kommer att bli enklare för kommunerna och för länsstyrelserna att samordna sina vindkraftsplaner. Här är en ny lagstiftning som de facto inte skiljer sig mycket från den gamla. Jens Holm måste också komma ihåg att det i plan- och bygglagen finns ett kommunalt veto. Glöm inte bort det! Att återinföra det kommer att skapa kaos.
Det vi vill göra är att ta vara på den lokala demokratin och ta vara på de lokala stämningarna. Givetvis ska vi se till att man hittar möjligheter för att kunna bli delägare, för att köpa in sig och så vidare. Formen vindkraftskooperativ sammanfaller med annan lagstiftning men det finns andra alternativ som man ska pröva. Man behöver kanske inte hänga upp sig bara på det.
Varför hänger ni kvar vid att hålla fast vid plan- och bygglagen? Vad har ni för alternativ, Jens Holm?
Anf. 66 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tolkar Otto von Arnolds svar angående hur man ska engagera medborgarna i den lokala produktionen av förnybar el som att det inte finns särskilt mycket konkret att tillföra från den borgerliga sidan. Om det finns något konkret, välkommen, berätta det för oss!
Vi har lagt fram konkreta förslag på hur medborgare, småföretagare och andra, ska kunna producera egen el i ett system som kommer att fungera. Det har ni röstat ned. Vi har lagt fram konkreta förslag på hur vi ska se över uttagsskatten så att man inte straffbeskattas om man blir delägare av vindkraft. Det har ni röstat ned. Vad har ni för konkreta förslag?
Återigen får vi inget konkret svar från den borgerliga sidan. Ska det vara ett kommunalt veto även mot fossila energikällor, exempelvis olja, kol och gas? Du säger att det här är reglerat på ett annat sätt. Det var ju så ni gjorde med vindkraftsvetot. Ni reglerade det på ett annat sätt så att det blev ett kommunalt veto.
I princip kan man säga att i plan- och bygglagen finns det någon form av veto för kommunerna, men det fina med det är att det går att överklaga. Det här är ett rättssäkert system. Det system som ni har infört är inte rättssäkert. Det kommer in en ansökan och sedan kan den ligga i byrålådan på kommunkontoret i en månad, i ett år, i tio år. Det händer ingenting.
Anf. 67 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! När det gäller våra idéer kring att engagera de olika medborgarna kan jag peka på att det oftast är de lokala lösningarna som gör att vi inte behöver någon lagstiftning. Vi ska akta oss för att ha för mycket lagstiftning. Låt människorna styra själva och hitta de lämpliga lösningarna!
För tillfället är vindkraftskooperativ inte en framkomlig väg, men det finns andra möjligheter till lösning. Det hittar människor fram till på ett bra sätt. Den frågan är egentligen inte längre relevant. Där finns en stor potential för lokalsamhället att själva hantera den här frågan.
Det är viktigt att den lokala demokratin ska få lov att verka även i de här frågorna, att de lokala opinionerna som man kanske engagerar för och emot blir så mycket mer delaktiga och inser att det här är en viktig bit. Rom byggdes ju inte på en dag och inte den svenska energipolitiken heller, men vi är på god väg. Vill vi uppnå de långsiktiga målen för vår politik måste vi ompröva och titta på hur lagstiftningen ser ut och vad den får för effekter. Det är det som är viktigt. Jag vill återigen framhålla att vi måste följa det här noggrant, se till att det fungerar och att vi uppnår de långsiktiga målen.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 8 juni 2011.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Lagförslagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
dels regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision,
b) lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
dels utskottets förslag i bilaga 3 till
c) lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:93 punkterna 1-3.Kommunens roll vid tillståndsprövning av vindkraft
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:N369 yrkande 4.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 96 0 16 M 97 0 0 10 MP 0 22 0 3 FP 19 0 0 5 C 21 0 0 2 SD 20 0 0 0 KD 17 0 0 2 V 0 17 0 2 Totalt 174 135 0 40
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.