Miljöanpassad offentlig upphandling
Betänkande 2006/07:FiU16
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 31 maj 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling (FiU16)
Regeringen har för riksdagen redovisat en handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Regeringens vision med planen är att myndigheter inom stat, kommun och landsting ställer krav på miljöhänsyn vid offentlig upphandling, i den utsträckning det är möjligt enligt lagen om offentlig upphandling och EG-rätten. I handlingsplanen fastställs mål för perioden fram till 2010 och ett antal åtgärder för att nå målen redovisas. Riksdagen välkomnar handlingsplanen och avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna och avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 8
Motioner från ledamöterna
- Motion 2006/07:Fi213 av Cecilia Widegren (M) Djuromsorgskrav vid upphandling av livsmedel
- Motion 2006/07:Fi243 av Max Andersson m.fl. (MP) Lågstrålande mobiltelefoner
- Motion 2006/07:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (V) Miljöanpassad offentlig upphandling
- Motion 2006/07:Fi5 av Mikaela Valtersson m.fl. (MP) Miljöanpassad offentlig upphandling
- Motion 2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (V) Klimatpolitik
- Motion 2006/07:MJ267 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) Ursprungsmärkning
- Motion 2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (MP) Klimatpolitiken
- Motion 2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) Folkhälsa
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-04-24
Justering: 2007-05-08
Trycklov till Gotab och webb: 2007-05-21
Trycklov: 2007-05-21
Justering: 2007-05-08
Trycklov till Gotab och webb: 2007-05-21
Trycklov: 2007-05-21
Reservationer: 13
Betänkande 2006/07:FiU16
Betänkande 2006/07:FiU16
Alla beredningar i utskottet
2007-04-24
Handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling (FiU16)
Regeringen har för riksdagen redovisat en handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Regeringens vision med planen är att myndigheter inom stat, kommun och landsting ställer krav på miljöhänsyn vid offentlig upphandling, i den utsträckning det är möjligt enligt lagen om offentlig upphandling och EG-rätten. I handlingsplanen fastställs mål för perioden fram till 2010 och ett antal åtgärder för att nå målen redovisas. Finansutskottet välkomnar handlingsplanen och föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-05-31
Debatt om förslag 2006/07:FiU16
Webb-tv: Miljöanpassad offentlig upphandling
Dokument från debatten
- 2007-05-31Protokoll 2006/07:117
Protokoll från debatten
Anf. 105 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Den följande debatten avhandlar regeringens skrivelse
Miljöanpassad offentlig upphandling
, det lilla häfte som jag håller i min hand.
I skrivelsen presenteras en handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Som en del i EU:s program för den integrerade produktpolitiken har EG-kommissionen uppmuntrat alla medlemsstater att utarbeta nationella handlingsplaner för hur man tänker öka graden av miljöanpassad upphandling.
Regeringens handlingsplan innehåller bedömningar av det aktuella läget och mål för de kommande tre åren. Den innehåller även fyra strategiska områden med åtgärder för att nå målen. Vidare förtydligas ansvaret för olika aktörer vad gäller att driva utvecklingen framåt.
I finansutskottets betänkande behandlas regeringens skrivelse inklusive två motioner med anledning av skrivelsen. Dessutom avhandlas sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 13 reservationer och ett särskilt yttrande.
Anf. 106 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Vi ska alltså diskutera regeringens handlingsplan för ökad miljöanpassad offentlig upphandling mot bakgrund av EU-kommissionens meddelande för fyra år sedan med uppmaning att utarbeta treåriga nationella handlingsplaner i detta syfte.
Jag och Vänsterpartiet tycker i och för sig att EU-kommissionen meddelar sig onödigt mycket och ofta till sina medlemsstater, men givet att Sverige är medlem i EU så agerar naturligtvis Vänsterpartiet också på den arena som EU utgör för en bättre miljö.
Den offentliga upphandlingen är ett mycket viktigt instrument i arbetet för att ställa om samhället så att en hållbar utveckling kan säkras ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Den offentliga sektorn, som ägs av alla, är fortfarande en betydande aktör i vårt samhälle, även om den nuvarande regeringen har som ett slags mål att minska den offentliga sektorns andel av ekonomin. Det kommer som en konsekvens att innebära att den offentliga sektorns möjlighet att styra utvecklingen genom miljöanpassad offentlig upphandling successivt i så fall minskar.
Fru talman! Låt mig alltså inledningsvis slå fast att en stark och välfinansierad offentlig sektor är strategisk också för att få genomslag på miljön via den offentliga upphandlingen.
Det är naturligtvis av största vikt att vi som politiker har tydliga mål för den offentliga sektorns verksamhet. Vi vill att myndigheter, kommuner och landsting i praktiken bidrar till en ökad efterfrågan på socialt hållbara och miljöanpassade varor och tjänster. Det är av stor vikt att ansvariga inköpare inom dessa myndigheter, kommuner och landsting erbjuds utbildning för att öka kunskapen om miljöanpassad upphandling.
Det är av stor betydelse att samhället ökar efterfrågan på sådan upphandling. Det handlar om att nå våra miljökvalitetsmål samt att ge förutsättningar för underleverantörer och näringsverksamheter som vill satsa på hög kvalitet och miljöhänsyn.
Jag måste uttala min besvikelse över den handlingsplan som regeringen presenterar. Jag menar att den saknar konkretion och bett och mest mynnar ut i vällovliga ambitioner men utan skarpa mål. Regeringen har utarbetat sitt förslag grundat på en rapport från Naturvårdsverket 2005. Det är en i många stycken mycket bra rapport, men tyvärr har regeringen i sitt förslag lyckats tvätta bort det mesta av konkretionen och den politiska styrningen.
Regeringen säger i till exempel sin vision att "myndigheter inom stat, kommun och landsting ställer krav på miljöhänsyn vid offentlig upphandling, i den utsträckning detta är möjligt enligt LOU och EG-rätten". Denna försiktiga formulering följs dock direkt av ett halvt återtagande i och med att regeringen lägger till brasklappen att "denna ambition får dock inte innebära att den administrativa bördan för företag ökar eller att företagen, särskilt små, får svårare att delta i offentliga upphandlingar".
Det är en något märklig vision för miljöanpassad offentlig upphandling. Vi ställer oss därför bakom alternativet i reservation 1 som säger att en offentlig upphandling ska ställa relevanta miljökrav som utgår från de svenska miljömålen för hållbar utveckling och ett livscykelperspektiv på varor och tjänster.
Regeringen föreslår tre inriktningsmål. Det första säger att den offentliga miljöanpassade upphandlingen ska öka. Det gäller andelen upphandlingar med välformulerade miljökrav. Det andra gäller andelen statliga ramavtal och det tredje andelen myndigheter som regelbundet ställer välformulerade miljökrav.
Regeringen säger alltså att dessa andelar ska öka men inte hur mycket. Naturvårdsverket har i sin rapport konkreta förslag om att öka från 60 till 80 procent och när det gäller de statliga ramavtalen från 63 till 90 procent. Från Vänsterpartiets sida ställer vi oss bakom Naturvårdsverkets alternativa målförslag, vilket framgår av reservation 2 i betänkandet. Härmed yrkar jag, fru talman, bifall till reservation 2.
Reservationen innehåller ytterligare konkreta förslag. Vi föreslår konkreta mätbara mål inom byggsektorn samt vid upphandling av tjänster, transporter med mera. Vidare föreslår vi att myndigheter med sektorsansvar på miljöområdet ska ta fram konkreta nationella konsumtionsmål. Inte minst ska statliga myndigheter som hittills haft låg andel miljökrav vid upphandlingar öka dem från 40 till 80 procent, vilket är enligt Naturvårdsverkets förslag.
En viktig fråga i den offentliga upphandlingen gäller livsmedel. Vi vet av rapporter från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, som kom för några månader sedan, att boskapsuppfödningens andel av de globala växthusgasutsläppen globalt sett beräknas vara så hög som 18 procent. Den har därmed större påverkan på klimatet än transportsektorn. Därför har den offentliga sektorn ett stort ansvar för att upphandla ekologiskt producerade livsmedel som kött, mjölk och grönsaker.
I vår reservation 6, som jag också yrkar bifall till, föreslår vi att regeringens handlingsplan kompletteras med att miljöanpassad offentlig upphandling även ska innehålla och bekräfta de nationella mål som antogs av riksdagen under föregående mandatperiod, nämligen att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska vara ekologiskt producerad.
Fru talman! Även om jag föredrar rödgröna förslag av olika slag, som jag beskrivit, vill jag uttala min sympati för ett blått förslag i betänkandet, nämligen ett förslag i Cecilia Widegrens motion. Den tar upp problemet med att svenska djuruppfödare i upphandlingssituationer får konkurrensnackdelar gentemot utländska leverantörer eftersom våra interna krav vanligtvis är högre än de utländska.
Det är en viktig fråga att ta upp, och finansutskottet hänvisar i sitt svar på denna fråga till Upphandlingsutredningens betänkande som är under beredning i Regeringskansliet. Nu vet vi att en beredning i Regeringskansliet i och för sig kan betyda många olika saker, till exempel att ingenting händer. I veckan var jag ute i verkligheten och träffade ekologiska köttuppfödare i Bohuslän. Jag kan meddela att även de tagit upp frågan och efterlyser en snar behandling av betänkandet.
Jag vill ta upp ytterligare en sak. I vår reservation 13 tar vi upp möjligheten att så att säga klimatanpassa upphandlingen genom att hänsyn tas till koldioxidutsläpp och transportavstånd vid upphandling. EU:s nyligen antagna klimatmål, att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, understryker vikten av detta. Transportsektorn är den sektor vars utsläpp av växthusgaser ökar mest. Därför måste vi använda alla tillgängliga styrmedel för att minska dem. Utskottsmajoriteten avvisar förslaget om att det förs in i LOU, återigen med hänvisning till den pågående Upphandlingsutredningen.
Låt mig, fru talman, avslutningsvis sammanfatta det som sagts.
Vi behöver en stark offentlig sektor som är en strategisk kravställare och upphandlare av miljöanpassade varor och tjänster.
Vi avvisar regeringens handlingsplan som oprecis och med för lågt ställda krav och hänvisar till förbättringsförslagen i våra reservationer.
Vi efterlyser framåtsyftande konkreta förslag i regeringens slutberedning av Upphandlingsutredningens betänkande.
Anf. 107 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! I den parlamentariska Upphandlingskommitténs slutbetänkande
Mera värde för pengarna
, som kom 2001, lyftes fram att upphandlingen är ett viktigt verktyg för att nå samhällspolitiska mål, till exempel för att gynna hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Tre partier i den parlamentariska kommittén reserverade sig mot att upphandling skulle användas på detta sätt. Jag som var ledamot i denna kommitté minns tydligt hur resonemangen gick. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna skrev i sin reservation bland annat: "Vi vänder oss emot kommittémajoritetens uppfattning att upphandling även skall användas i syfte att främja vissa samhällspolitiska mål. Redan i delbetänkandet reserverade vi oss mot den uttalade avsikten att göra upphandlingen till ett instrument för att främja en rad olika mål och syften. En sådan politisering av den offentliga upphandlingen skulle enligt vår mening leda till en rad olyckliga konsekvenser."
De argumenterade för att miljökrav är politiserande, men att upphandlingen ska vara till för att främja konkurrens och effektivt användande av skattemedel. Men effektivt användande av skattemedel och främjande av konkurrens är i lika hög grad samhällspolitiska mål. Eller?
Det har gått sex år, och det är bra att samma partier nu erkänner upphandlingen som ett instrument i miljöarbetet. Det är också bra att mer medel tillförs Miljöstyrningsrådet enligt förslaget. Regeringens skrivelse om miljöanpassad upphandling är emellertid helt tom. Den innehåller i princip ingenting, trots att riksdagen vid många tillfällen tydligt uttalat som sin vilja att upphandlingsinstrumentet ska användas mer effektivt.
Offentlig upphandling är ett viktigt instrument, och det handlar om mycket pengar som kan påverka marknaden. Det kan främja konsumtion av varor och tjänster med de bästa miljöegenskaperna samt främja innovationer och framtagande av nya, miljöbättre produkter och tjänster. För att miljöanpassad offentlig upphandling ska få genomslag är det viktigt med en tydlig vision och ett tydligt politisk ledarskap. Den vision som regeringen lägger fram är dock defensiv och har låg ambitionsnivå.
Naturvårdsverket har, som vi hörde tidigare, haft i uppdrag att ta fram en handlingsplan. Den redovisades i december 2005 med rapporten
En mer miljöanpassad offentlig upphandling
. Den har nu remissbehandlats och ligger till grund för de förslag som vi debatterar i dag. Men regeringen tar inte vara på de förslag som finns.
De konsumtionsmål som Naturvårdsverket föreslog var inte perfekta och inte heller tillräckliga, men de var en start och hade kunnat utgöra en strategi. Regeringen vill dock inte ha med mätbara konsumtionsmål på produktionsnivå, såsom föreslagits. Det är svagt att avvisa idén kring upphandling i den bästa kvartilen, fjärdedelen, av produktsortimentet.
Det låter tekniskt, vilket det ibland gör när det gäller upphandling. Det är juridik, men det bygger på ambitionsnivå och vilja - politiskt ledarskap helt enkelt. Upphandling i bästa kvartilen är också att ställa krav på att man vill ha de miljöbästa produkterna.
Somliga debattörer tycks mena att hållbar utveckling och konsumtion innebär en generell risk för minskad tillväxt och materiell välfärd. Det är precis tvärtom. En systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag med en sund tillväxt av både jobb och ekonomi.
Offentlig konsumtion kan också - i kraft av sin stora volym - stimulera till en miljödriven produktion, både för hemmamarknad och för export.
I utredningen
Bilen, biffen, bostaden
har Stefan Edman räknat ut att om de offentliga upphandlarna konsekvent köpte sina varor i den miljömässigt bästa kvartilen skulle effekterna bli starka. Låt mig ta två exempel.
Med rimliga energikrav skulle energianvändningen minska med ca 1 terawattimme. 7 procent av Sveriges klimatmål skulle kunna uppfyllas om hälften av den offentliga sektorns ca 6 miljoner glödlampor vore energieffektiva.
Med ekomjölk, alltså ekologisk mjölk, i alla skolor och förskolor skulle 18 000 kilo mindre bekämpningsmedel och ca 1,3 ton mindre konstgödsel behöva användas.
Alltför länge har lagstiftningen använts som ursäkt för att inte göra något, detta trots att EG-domstolen många gånger uttalat att miljökrav är bra och nödvändiga. EG-domstolen har till och med själv hänvisat till Kyotoprotokollet och EU-åtaganden när man dömt i upphandlingsärenden.
Miljöpartiet har 12 reservationer i betänkandet. Självklart står jag bakom samtliga Miljöpartiets reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 5, 6 och 13.
Vi har tidigare hört om koldioxidutsläpp. Man ska hänsyn till det som tidigare talare Jacob Johnson tog upp i sitt anförande. Det är reservation 13. Reservation 5 och 6 handlar om mobiltelefoni och upphandling av ekologiska livsmedel. Jag anser att de här motionerna bör bifallas. De föreslår att det ska sättas upp mål för att öka andelen inköp av lågstrålande mobiltelefoner. TCO Development har i sin märkning av mobiltelefoner tagit fram kriterier som avser både arbetsmiljöegenskaper och yttre miljöegenskaper. Dessa kriterier bör av försiktighetsskäl användas i den statliga upphandlingen av mobiltelefoner tills vidare.
När det gäller upphandling av livsmedel behandlar betänkandet, som vi har hört här, flera motioner som vill främja inköp av ekologiska livsmedel. Som sagt kan det bli stora effekter om man tar vara på de möjligheterna. Utgångspunkten för miljöanpassad offentlig upphandling måste vara miljömålen som riksdagen har antagit och vilka åtgärder som är viktigast ur miljöperspektiv att genomföra.
Regeringen borde snabbt återkomma med en analys av vilka konsumtionsmål som bör gälla - även om man i denna proposition har passat. Regeringen fortsätter sin linje i miljö- och klimatpolitiken. Konkreta förslag fanns serverade, men i stället väljer man att tillsätta fler nya utredningar.
Miljökrav bör vara en självklarhet, men kraven måste vara bra och lämpligt utformade. Då leder de till förbättring.
Anf. 108 Jörgen Hellman (S)
Fru talman! Socialdemokraterna har inte fört fram några egna motionsförslag i detta ärende, men jag vill redovisa vår syn på den miljöanpassade offentliga upphandlingen.
Den offentliga upphandlingen motsvarar i dag 16 procent av EU-ländernas sammanlagda bnp och 25 procent av Sveriges bnp, vilket innebär att kommuner, stat och landsting handlar varor och tjänster för ca 400 miljarder kronor per år. Detta utgör en stor del av samhällsekonomin.
Principiellt anser vi att offentlig upphandling bör användas som ett verktyg för att genomföra sociala förbättringar i samhället och förbättra miljön i mycket högre grad än vad som görs i dag. Den stora omfattningen av den offentliga upphandlingen innebär givetvis att potentialen för att styra den offentliga konsumtionen i miljövänlig och miljöanpassad riktning också är betydande.
Den ambitionshöjning som krävs på miljöområdet, med ökad energieffektivisering och utveckling av miljövänliga produkter, kommer inte att kunna åstadkommas om marknaden lämnas att uppnå detta på egen hand. I stället behövs det en aktiv offentlig sektor som tar ansvar och driver på i upphandlingar och offentliga investeringar.
Kommuner kan, liksom statliga bolag och myndigheter, öka tempot i energieffektiviseringen och produktutvecklingen genom att systematiskt fråga efter ny hållbar teknik. Jag ska ge två exempel.
Miljöbilsförsäljningen har fått ett genombrott under det senaste decenniet, något som knappast hade inträffat om inte driftiga kommunpolitiker hade genomfört viktiga lokala satsningar på eget initiativ.
Den förra socialdemokratiska regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utforma en handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling i Sverige. I handlingsplanen rekommenderade Naturvårdsverket bland annat att hälften av alla glödlampor i offentlig sektor skulle bytas ut mot lågenergilampor under perioden 2007-2010, vilket skulle innebära en besparing på 124 miljoner kronor per år samtidigt som koldioxidutsläppen skulle minska med ca 30 000 ton per år.
Vi socialdemokrater anser att det är hög tid att Sverige skaffar sig en sådan strategi. Detta skulle i så fall utgöra ett steg mot den höjda ambitionsnivå som enligt oss krävs inom samtliga områden för att bekämpa klimatförändringarna.
Problemet i dag är inte nödvändigtvis att miljökrav saknas vid upphandlingar. I 60 procent av upphandlingarna ställs miljökrav, men kraven är alltför ofta utformade på ett sätt som gör att de inte får några konsekvenser i själva upphandlingen.
Vi socialdemokrater ser också behovet av att den offentliga upphandlingen tar hänsyn till miljöeffekter och sociala effekter under hela produktionskedjan. Ett exempel kan vara god djuromsorg som ska vara en viktig faktor vid upphandling av livsmedel i skol- och omsorgsverksamhet.
Den förra socialdemokratiska regeringen antog på ett tidigt stadium målet att den offentliga sektorn så långt som möjligt ska ställa krav på sociala hänsyn och miljöhänsyn. Nu menar vi att ribban ska höjas ytterligare, så att de upphandlande enheterna ska vara skyldiga att, inför varje enskild upphandling, ta ställning till om sociala krav och miljökrav ska ställas. Vi anser att den borgerliga regeringen borde gå vidare och utreda möjligheterna att införa bindande regler för miljökrav och sociala krav.
Anf. 109 Per Åsling (C)
Fru talman! Det måste anses som positivt att regeringen nu levererat en handlingsplan för att öka miljökraven vid offentlig upphandling. Miljöanpassad offentlig upphandling är ett styrmedel som Centerpartiet förespråkat länge. Miljökrav i offentlig upphandling och ett ansvarsfullt företagande är mycket viktiga drivkrafter för en hållbar konsumtion av varor. Företag och leverantörer som satsar på att ta sitt ansvar för hur varor tillverkas här och i andra länder, ofta utvecklingsländer, är vinnare i ett hållbart samhälle. Det finns stora tillväxtvinster att göra genom att stödja företag som agerar aktivt och miljöanpassar sin verksamhet. Miljöanpassade upphandlingar är ett viktigt instrument. Mångfald, inte enfald, måste på olika sätt stimuleras. Intresset för nya produkter är stort. Konsumenter vill testa nytt. Hälsa, närproducerat och ekologiskt är trender som blir allt starkare. Den producent som bejakar detta är otvetydigt en vinnare.
Fru talman! Politikens inriktning måste vara att det skapas en konkurrenssituation som gynnar en hållbar utveckling och goda förutsättningar för nya innovationer inom miljöområdet. I förlängningen kan det här innebära att flera svenska företag tillverkar och exporterar miljöinnovationer, produkter och tjänster med hög internationell standard.
Fru talman! Jag kan förstå att det i debatten efterlyses större konkretion när det gäller såväl innehåll som tidsperspektiv. För Centerpartiets och allianspartiernas del är det viktigt att betrakta regeringens skrivelse
Miljöanpassad offentlig upphandling
som ett första steg i en process att utforma hållbara upphandlingsregler.
Handlingsplanen ger viktiga målsättningar för miljöanpassad upphandling. I det här läget kan det vara direkt kontraproduktivt att kvantifiera övergripande konsumtionsmål. Det finns många offentliga upphandlare av olika karaktär verksamma på skilda områden.
Dessa omständigheter gör att det kan vara lämpligare att hitta och därmed sätta upp konsumtionsmål för olika upphandlare. Min konklusion är att konsekvenserna av att fastställa övergripande konsumtionsmål måste utredas.
Centerpartiet och alliansen vill göra det lättare att starta och driva företag. Det är därför viktigt att regelbördan för företag minskar. En samordning med regeringens regelförenklingsarbete samt arbetet med att underlätta för mindre företag att delta i upphandlingar är också nödvändigt och av yttersta vikt.
Fru talman! Den offentliga sektorn ska inte bara ta ett ansvar för att väga in miljöaspekter i upphandlingarna. Det är av vikt att väga in även andra aspekter i upphandlingsförfarandet. Jag menar att offentlig sektor även måste ta socialt och etiskt ansvar och beakta aspekter som rättvis konkurrens och mänskliga rättigheter. Det är angeläget att dessa parametrar också vägs in i det fortsatta förändringsarbetet med regelverket för offentlig upphandling.
Anf. 110 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Det är bra att ni i Centern har fått med er de andra regeringspartierna och fått dem att inse att upphandling kan vara ett verktyg. Ni var inte med och skrev under reservationen i betänkandet som jag beskrev förut.
Jag blir ändå väldigt besviken när jag hör att man inte vill sätta upp några mätbara, konkreta konsumtionsmål. Även om Per Åsling i sitt anförande säger att det är första steget i en process är min fundering: Hur ska man ha det i framtiden?
Kommer utredningen om konsumtionsmål att presenteras om ett år? Vilken tidshorisont finns för det? Var är fokuseringen? Är det på regelförenkling för att underlätta för små företag att lägga anbud? Eller är det att se till att staten verkligen sätter upp nya bra miljömål för att kunna underlätta för hela branschen?
Anf. 111 Per Åsling (C)
Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att inom det nuvarande regelverket har det funnits möjligheter att göra mycket mer när det gäller miljöanpassad upphandling. Tyvärr har inte de möjligheterna nyttjats.
Det måste ändå anses som ett misslyckande för ert deltagande i regeringsarbetet, Gunvor G Ericson, eller som stödparti för föregående regering att inte ha fått upp nivån till den nivå som är möjlig.
Utgångspunkten för den nuvarande regeringen är att sätta en ambitionsnivå. Det finns andra parametrar på miljöområdet som visar att ambitionsnivån är hög. Det gäller att sätta en ambitionsnivå som är möjlig att realisera.
Det handlar om att gå in och sätta nivå för olika upphandlare. Det får inte ses som någon konflikt med att förenkla regelverket för småföretag. Det är också angeläget, inte minst med tanke på det fokus vi nu måste ha att minska klimatpåverkan, att det sker i harmoni med möjligheter för små företag att gå med i den offentliga upphandlingen samtidigt som miljöambitionerna sätts högt.
Jag hoppas att jag har klarat ut Gunvor G Ericsons frågor.
Anf. 112 Gunvor G Ericson (Mp)
Fru talman! Per Åsling säger att ambitionsnivån också ska vara möjlig att realisera. Hur ska man mäta om den är realiserad eller ej? Har man ett konkret konsumtionsmål är det lättare att mäta. Men vill man inte mäta är det bättre att inte sätta upp ett konkret mål.
Jag kan tycka att det finns en loop i det resonemang ni gör. Ni säger att det måste vara olika mellan olika branscher. Det är snarare så att riksdagen har antagit ett antal miljömål. De är kvantifierade för att vi på olika sätt ska uppnå dem.
Jag skulle snarare kunna se att de konkreta konsumtionsmålen skulle vara kopplade till de miljömål som riksdagen antagit. Det kan man sedan utveckla lokalt i olika branscher. Vår roll på den nationella nivån ska snarare vara att se till att vi kan uppfylla de miljömål som har antagits i riksdagens kammare.
Självklart håller jag med om att det är viktigt att kunna gå hand i hand med regelförenkling och att få upphandlingen att verka som ett verktyg för ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Men när det gäller möjligheten att realisera och mäta vad som sker, är det då inte lättare om man har kvantifierbara mål?
Anf. 113 Per Åsling (C)
Fru talman! De miljömål som riksdagen i kammaren satt upp ska givetvis vara miniminivåer. För att nå verkan och konkretisera uppsatta mål på miljöområdet är det viktigt att man tar hänsyn till att det finns en rad olika upphandlare som har olika karaktär på sina områden.
För att det ska bli verkningsfullt gäller det att hitta instrument som är anpassade till hur verkligheten ser ut. I annat fall blir det bara pompösa mål som sätts upp som inte kan nås. Det är därför som regeringen nu gör en översyn. Man bereder i Regeringskansliet den utredning som gjorts för att återkomma.
Jag ser med stor tillförsikt fram emot att regeringen återkommer med den översyn som man gör och konkretiserar. Vi ska också komma ihåg att regeringen har levererat mycket under de åtta månader som den har jobbat. Men den har inte hunnit leverera på alla områden.
Jag skulle vilja karakterisera detta som en fråga som man ännu inte har hunnit att pricka av.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-05-31
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 9, Voteringar: 4
Protokoll med beslut
- 2007-05-31Protokoll 2006/07:117
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Vision för arbetet med miljöanpassad offentlig upphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fi5 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) yrkande 1 och
lägger skrivelse 2006/07:54 till handlingarna.- Reservation 1 (v, mp)
Kvantitativa mål för miljöanpassad offentlig upphandling
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi4 yrkandena 1 och 3-5 samt 2006/07:Fi5 yrkandena 2, 6 och 10.- Reservation 2 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 107 0 0 23 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 18 0 4 mp 0 16 0 3 Totalt 256 34 0 59 Teknikupphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi5 yrkande 4.- Reservation 3 (v, mp)
Upphandling från den bästa kvartilen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi5 yrkande 3 och 2006/07:MJ266 yrkande 36.- Reservation 4 (v, mp)
Upphandling av mobiltelefoner
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi5 yrkande 7, 2006/07:Fi243 och 2006/07:So464 yrkande 9.- Reservation 5 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 106 1 0 23 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 18 0 4 mp 0 16 0 3 Totalt 255 35 0 59 Upphandling av livsmedel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi4 yrkande 2, 2006/07:Fi5 yrkande 8, 2006/07:Fi213, 2006/07:So464 yrkande 26 och 2006/07:MJ267 yrkande 4.- Reservation 6 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 107 0 0 23 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 18 0 4 mp 0 16 0 3 Totalt 256 34 0 59 Fordonsupphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi5 yrkande 9 och 2006/07:MJ391 yrkande 34.- Reservation 7 (v, mp)
Den statliga inköpssamordningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi5 yrkande 5.- Reservation 8 (v, mp)
Sociala krav vid upphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi5 yrkande 11.- Reservation 9 (mp)
Utbildning och informationsinsatser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi4 yrkandena 7 och 8.- Reservation 10 (v, mp)
Uppföljning, utvärdering och statistik avseende offentlig upphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi4 yrkande 9.- Reservation 11 (v)
Det fortsatta arbetet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi5 yrkande 12.- Reservation 12 (v, mp)
Hänsyn till koldioxidutsläpp och avstånd vid offentlig upphandling
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi4 yrkande 6.- Reservation 13 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 105 2 0 23 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 18 0 4 mp 0 16 0 3 Totalt 254 36 0 59