Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i detta ärende.
I denna proposition föreslår regeringen ändringar i mervärdesskattelagen vilka innebär att vissa fartyg kan köpas och säljas utan mervärdesskatt. Den handlar också om momsfrihet på förnödenheter av olika slag. Detta är en viktig fråga för rederierna, eftersom de konkurrerar med rederier från andra länder med sådana fördelar.
Möjligheten att göra undantag från mervärdesskatt gäller fartyg som används på vad man definierar som "öppna havet" och som fraktar passagerare mot betalning eller som används för handels, industri- eller fiskeriverksamhet. Reglerna gäller också för sjöräddning, assistans och kustfiske, oavsett var dessa verksamheter sker. De gäller däremot inte för den för Sverige så viktiga kustsjöfarten, som regeringen i andra sammanhang säger sig vilja värna.
De ändringar som föreslås är visserligen bra för en del, men eftersom regeringen lämnar den viktiga kustsjöfarten utanför bidrar man till att försämra förutsättningarna för de rederier som sysslar med sådan verksamhet. Vi är kritiska till den mycket återhållsamma attityd som regeringen har till att skapa goda förutsättningar för svenska företag när man ska anpassa svensk lag till EU-regelverket.
Ett av problemen med denna proposition är att regeringen inte har gjort vad som krävs för att klargöra definitionen av viktiga begrepp. Ett sådant är "öppna havet", som används för att dra gränsen mellan skattefrihet eller inte. Enligt föreningen Svensk Sjöfart innebär detta att rederier som bedriver sjöfart mellan länder där territorialgränserna möts inte kan räkna med att kunna använda undantaget från skatteplikten för moms, trots att det handlar om internationell trafik. Detta är ett exempel på hur det kan gå.
Utformningen av lagen skapar därmed en oönskad konkurrensnackdel för dessa rederier som tvingas trixa med rutterna för att komma runt bestämmelserna så att man kan konkurrera på lika villkor. Det kan också bidra till beslut att flagga ut fartyg eller ligga med i vågskålen som gör att etableringar i Sverige inte blir av.
Det är inte en acceptabel ordning att regeringen ideligen lägger fram lagförslag som innehåller brister som dessa. Det senaste exemplet handlade om punktskatt på fartygsbränsle där en liknande brist på initiativkraft medförde att skärgårdsföretag blir lidande genom regeringens tillkortakommanden.
Vi hade en liknande diskussion med gränsdragningsproblem när det gäller hur rederierna kan utnyttja möjligheten till tonnagebeskattning 2016. Gränsdragningarna blir dessutom olika i de olika sammanhangen, vilket skapar mängder av byråkrati som kostar både rederier och samhälle en massa pengar helt i onödan.
Sammantaget blir effekterna av regeringens politik att man motverkar sina egna syften. Det hämmar utvecklingen av svensk sjöfart genom att villkoren blir sämre än vad utländska konkurrenter har och att kostnaderna för onödig byråkrati ökar.
Herr talman! Regeringen gav 2016 Sjöfartsverket i uppdrag att i samverkan med bland andra Trafikverket "analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige, identifiera eventuella hinder mot en utveckling samt vid behov föreslå åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklara-tionstidpunkt i vissa fall
I sin uppdragsbeskrivning till Sjöfartsverket skriver regeringen: "Sjöfarten är, sett till mängden gods som transporteras, ett miljöeffektivt sätt att transportera gods. Regeringen verkar för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Det kan bidra till att främja regeringens mål kring nyindustrialisering, stärkt export" och så vidare.
Man fortsätter: "En överföring av gods från land- till sjötransporter kan bidra till att minska såväl den samlade miljöbelastningen från transportsektorn, som trängselproblematiken på land. Regeringen angav mot denna bakgrund i den maritima strategin (dnr N2015/06135/MRT) att faktorer som kan motverka sådana överflyttningar behöver identifieras och förslag för att åtgärda dem presenteras. En väl fungerande inlands- och kustsjöfart kan bidra till bättre förutsättningar för godstransporter i Sverige." Så långt regeringens mål och offensiva uttalanden, vilka jag instämmer i.
Herr talman! Vi delar regeringens uppfattning att svensk kust- och närsjöfart är viktiga delar av den svenska transportsektorn och att sjöfarten har en stor potential i dessa avseenden. Sverige har unika förutsättningar för att kunna hantera stora mängder godstransporter med hjälp av sjöfarten genom vår långa kust och många hamnar. Vi bör vidta alla de åtgärder som står till buds för att underlätta för rederierna att utvecklas, och skapa goda villkor för svensk sjöfart. Det är därför vi anser att regeringen måste bli mycket mer aktiv i sitt arbete med att utnyttja de klausuler i EU-direktiven som möjliggör för Sverige att anpassa regelverket efter de unika förutsättningar som Sverige har i förhållande till andra länder i unionen.
Alla de brister som uppstår i lagstiftningen genom regeringens trötta agerande motverkar det syfte regeringen själv anger, vilket jag tidigare citerade, som grund för utredningsuppdraget till Sjöfartsverket. Det visar att regeringen inte har kontroll över konsekvenserna av sin egen lagstiftning. Och det, herr talman, är väldigt illa för i detta fall svensk sjöfart, och i förlängningen också för svensk ekonomi i dess helhet.
Att regeringen hanterar sitt uppdrag på detta trötta sätt har vi kunnat konstatera flera gånger tidigare, och det är verkligen illa. Men jag blir också förvånad över att inte allianspartierna reagerar på den här typen av strukturell lagstiftningsinkompetens och brist på ansvar för förutsättningarna för svensk företagsamhet.
