Mediefrågor

Betänkande 2010/11:KrU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 mars 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om mediefrågor (KrU5)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, de flesta om radio och tv i allmänhetens tjänst. Några motioner handlar om den framtida public service-verksamheten och dess finansiering, formerna för ägandet av public service-företagen och villkoren för sponsring av Sveriges Televisions sändningar. Kulturutskottet räknar med att regeringen kommer att ta upp dessa frågor när den förbereder nya sändningstillstånd för public service-företagen för tiden efter 2013. Andra motioner handlar om tv-sändningar från stora sportevenemang, flyttning av Sveriges Television till Göteborg, hörbar textremsa, radioskugga i Södermanland och lokalradion i Skåne. En motion handlar om att alla i Norden ska få tillgång till de nordiska ländernas public service-kanaler. Nordiska rådet slutbehandlade nyligen frågan och tog bort den från rådets dagordning. En annan motion tar upp frågan om att upprätta en databank över kvinnliga experter för att bryta mansdominansen i medierna.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-01-25
Justering: 2011-02-01
Trycklov: 2011-02-07
Trycklov till Gotab och webb: 2011-02-08
Reservationer: 3
Betänkande 2010/11:KrU5

Alla beredningar i utskottet

2011-01-25

Nej till motioner om mediefrågor (KrU5)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, de flesta om radio och tv i allmänhetens tjänst. Några motioner handlar om den framtida public service-verksamheten och dess finansiering, formerna för ägandet av public service-företagen och villkoren för sponsring av Sveriges Televisions sändningar. Utskottet räknar med att regeringen kommer att ta upp dessa frågor när den förbereder nya sändningstillstånd för public service-företagen för tiden efter 2013.

Andra motioner handlar om tv-sändningar från stora sportevenemang, flyttning av Sveriges Television till Göteborg, hörbar textremsa, radioskugga i Södermanland och lokalradion i Skåne. En motion handlar om att alla i Norden ska få tillgång till de nordiska ländernas public service-kanaler. Nordiska rådet slutbehandlade nyligen frågan och tog bort den från rådets dagordning. En annan motion tar upp frågan om att upprätta en databank över kvinnliga experter för att bryta mansdominansen i medierna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-02-16
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:KrU5, Mediefrågor

Debatt om förslag 2010/11:KrU5

Webb-tv: Mediefrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 159 Berit Högman (S)
Herr talman! Detta betänkande avser mediefrågor. Jag yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation nr 3. Maktkoncentrationen på svensk mediemarknad är hög. Det är bekymmersamt inte bara ur demokratisk synpunkt utan också ur konkurrenssynpunkt och inte minst ur ett konsumentperspektiv. De verktyg vi hittills har för att nå mångfald på mediemarknaden, exempelvis presstöd, public service och kulturtidskriftsstödet, har varit och är hårt ansatt av den borgerliga regeringen. När Sveriges riksdag under den förra mandatperioden fattade beslut om radio och tv i allmänhetens tjänst var det inte längre ett blocköverskridande beslut. Vi socialdemokrater beklagar verkligen detta. Vi vill se detta beslut som en parentes i vår moderna politiska mediehistoria och ser fram emot att regeringen inser att man är en minoritetsregering och också inser värdet av att ha en blocköverskridande politik när det gäller ett så viktigt område som public service. Det finns mer än en anledning att visa lyhördhet. Viktiga frågor som vi vet kommer på vår dagordning under mandatperioden gäller kontrollstationen och därmed nya sändningstillstånd. Herr talman! I dag behandlar vi ett antal motioner från allmänna motionstiden. Från vår sida har vi en reservation som berör en för oss viktig fråga, nämligen möjligheten för Sveriges Television att visa stora idrottsarrangemang. Motionären vill se en utredning om hur vi ska kunna få fler landskamper och andra stora idrottsarrangemang i våra public service-kanaler. Vi inser naturligtvis att det inte kan gälla alla. Det kanske inte gäller enduro eller någonting annat. Men det får inte vara en anledning att avfärda idén. I stället handlar det om det faktum att Sveriges Television och public service når 98 ½ procent av svenska folket och att dessa människor har rätt att få se stora idrottsarrangemang utan att betala för extra kommersiella kanaler. Det tycker vi är en mycket bra byggsten i kulturens och idrottens allemansrätt. Långtifrån alla kan eller vill betala för ett kanalutbud utöver det som är public service. Kulturministern har vid flera tillfällen upprepat sin vilja att göra public service helt fri från sponsrade program och reklam. Vi är övertygade om att detta inte är i enlighet med svenska folkets vilja. Vi är säkra på att svenska folket vill se stora idrottsarrangemang i svensk television. Det är ett sätt för unga människor att få se sina förebilder, och det är ett sätt skapa gemenskap och att skapa spänning och att ge en bild av Sveriges stora och rika idrottsliv. Här är oberoende och armlängds avstånd oerhört angeläget för kulturministern. Men när det gäller kulturen är sponsring i ökad utsträckning mycket önskvärt av samma minister. Samtidigt säger samma minister att kulturuppdraget för public service bör stärkas framöver. Då kan det följaktligen inte vara ett kulturuppdrag som har skett via sponsring därför att då är tungan hos kulturministern verkligen kluven. Jag vill därför ta tillfället i akt under denna debatt och be utskottskollegerna från de andra partierna att ge sin syn på framtiden för public service. Detta betänkande kommer nämligen lite knepigt i tiden. Det är först nästa vecka, eller veckan därpå, som public service-företagen ska redovisa sin input till kontrollstationen. Det är därefter som regeringen förhoppningsvis aviserar hur man ska jobba med frågorna inför nästa sändningstillstånd. Det är många frågor som kulturministern har aviserat ska behandlas: den tekniska utvecklingen, bland annat på radioområdet, medelstilldelningen och bolagens ekonomiska situation, nivån på radio- och tv-avgiften, uppdraget att spegla hela landet, det så kallade 55-procentsuppdraget, kulturen och momsfrågan. Det är mycket viktiga frågor för framtiden för public service och för svenska folket. Jag tycker därför att det vore bra om vi också kunde få ett besked om hur detta arbete ska gå vidare, hur vi kan jobba tillsammans i kulturutskottet och hur beredningen av ärendet kommer att ske i Sveriges riksdag. Den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt. Politikens verktyg kan snabbt bli irrelevanta. Internet ökar dominansen på mediemarknaden och skapa nya utmaningar. Skydd av immateriella upphovsrätter ställs inte sällan mot rättssäkerhet, integritet och nya värderingar i fråga om rätten att ta del av det som har skapats. Där återstår också en fundering från vår sida. Vilken beredskap har regeringen och regeringspartierna egentligen i dessa frågor? I detta anförande instämde Agneta Gille, Peter Johnsson och Per Svedberg (alla S).

Anf. 160 Mattias Karlsson (Sd)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till de sverigedemokratiska reservationerna 1 och 2. Vi ska i dag behandla betänkande KrU5 om mediefrågor. Att detta område till stor del domineras av frågor som rör just public service märks inte minst på antalet motioner som behandlar ämnet. I likhet med merparten av motionärerna tänkte även jag i första hand uppehålla mig vid public service-frågor i dag. Jag ska börja med att villigt erkänna att jag personligen som sverigedemokrat, konservativ och tidigare presschef inte alltid har haft en helt okomplicerad relation till public service. Jag har upplevt att public service både i sin politiska bevakning och i andra sammanhang tyvärr ofta har brustit i sina strävanden efter partipolitisk objektivitet och alltför ofta ställt sig på maktens och den rådande kulturradikala ordningens sida. Herr talman! Jag antar att de flesta här inne någon gång har hört den roliga historien om FNL-demonstrationståget från 1968 som gick fel och förirrade sig in i radiohuset och sedan aldrig kom ut igen. Väljarsympatiundersökningar inom journalistkåren har givit vid handen att denna skröna trots överdrifter ändå rymmer några reella korn av sanning. En studie från 2005 visade att 65 procent av samtliga journalister sympatiserade med något av de rödgröna partierna. Tidigare studier där man har tittat på partisympatier hos olika typer av journalister har indikerat att vänstersympatierna bland just public service-journalister var ännu starkare. En undersökning från 1999 visade att mer än en tredjedel sympatiserade med Vänsterpartiet och att 70 procent sympatiserade med något av de rödgröna partierna. Den stora diskrepansen beträffande partisympatier mellan journalistkåren och den övriga befolkningen är naturligtvis ingenting som kan eller bör vara föremål för några politiska åtgärder. I vilken grad denna skevhet i politiska sympatier faktiskt också påverkar journalistikens innehåll kan säkert diskuteras. Det är dock min övertygelse att blotta misstanken om att det kan föreligga en dold politisk påverkan har en negativ effekt på tilliten till public service, åtminstone hos delar av allmänheten. På de områden där vi med enkla medel faktiskt kan eliminera misstankar kring förekomsten om en dold och insynsskyddad politisk påverkan inom public service anser jag att vi bör göra det. Detta är anledningen till att Sverigedemokraterna har valt att yrka bifall till motion Kr220 där det föreslås att inga aktiva politiker ska tillåtas representera den förvaltningsstiftelse som utser styrelserna i public service-företagen. Trots de brister som finns och trots vår stundtals ansträngda relation är det min och Sverigedemokraternas uppfattning att public service har fyllt och fyller en viktig samhällsfunktion. Det räcker egentligen att titta på den relativa likriktning i utbudet som finns i de kommersiella kanalerna för att inse att det föreligger ett reellt behov att ha en mediekanal som åtminstone har ambitionen att vara så kvalitetsinriktad, mångsidig och kommersiellt oberoende som möjligt. Jag vill understryka att det faktum att vi anser att misstanke om dold politisk påverkan i möjligaste mån bör undvikas inte är detsamma som att vi anser att de folkvalda i Sverige inte ska ha något öppet demokratiskt inflytande över public service. Den politiska styrningen av public service ska naturligtvis vara mycket begränsad, och alla former av detaljstyrning ska naturligtvis undvikas. Vi stöder dock bland annat de nuvarande skrivningarna i sändningstillståndet som slår fast att public service har ett ansvar för att värna det svenska språket och för att stärka den nordiska kulturgemenskapen. När det gäller det sistnämnda vill jag säga att Sverigedemokraterna är mycket positiva till den idé som har lanserats av Nordiska rådet om att inrätta en gemensam nordisk kulturkanal. Jag beklagar att kulturministern inte tycks dela vår entusiasm över detta projekt. Jag tycker dock att det är lite märkligt att man i sändningstillståndet uteslutande tar upp vikten av en stark nordisk kulturgemenskap men inte nämner någonting om vikten av en stark nationell kulturgemenskap i Sverige. Jag hoppas därför att detta kan åtgärdas vid kommande förhandlingar om sändningsvillkoren genom att regeringen då, i likhet med sina danska systerpartier, är beredd att framföra krav på att public service inte bara ska värna det nationella språket utan hela det nationella kulturarvet. Även när det gäller partipolitisk objektivitet och värnande av demokratiska principer finns det en hel del att lära av Danmark. Även till exempel relativt små och nya uppstickarpartier är garanterade utrymme på lika villkor i Danmarks radios valbevakning. Vi har i Sverige på olika sätt byggt upp höga trösklar mot nya politiska rörelser som ifrågasätter och utmanar makten. Det är tragiskt, och jag tycker inte att public service ska vara en del av den processen. För att återgå till motionerna i det aktuella betänkandet kan jag säga att flera av motionärerna vill öppna upp för en moderniserad syn på tv-avgiften. Sverigedemokraterna har inte slutgiltigt tagit ställning i frågan om tv-avgiftens framtid, men vi delar uppfattningen att inte minst den pågående teknikutvecklingen, där man kan ta del av tv-utbudet på allt fler sätt, via allt fler olika typer av apparater, motiverar en förnyad prövning av det nuvarande avgiftssystemets hållbarhet. Därför valde vi att yrka bifall till motion Kr282, där en ny och fördjupad utredning av frågan föreslås. Herr talman! Jag vill avslutningsvis meddela att Sverigedemokraterna stöder intentionen bakom motion Kr269. Förutom den socioekonomiska aspekt som man trycker på i motionen finns det ett stort gemensamhetsskapande samhällsvärde i att hela befolkningen via public service kan få ta del av ännu fler stora svenska landskampsevenemang än vad som är fallet i dag. Vi har trots detta valt att inte yrka bifall till motionen då den enligt vår mening är alltför luddigt skriven och helt saknar omnämningar av konkreta förslag på hur detta ska åstadkommas. Vi är dock öppna för att både lyssna till och samtala med de rödgröna partierna i syfte att försöka hitta en gemensam lösning på hur fler idrottsevenemang av angelägenhet för hela folket också ska kunna ses av hela folket. Vi är i detta avseende inte främmande för möjligheterna att diskutera förändringar i regelverket kring sponsring i en mer generös riktning. I detta anförande instämde Per Ramhorn (SD).

Anf. 161 Gustaf Hoffstedt (M)
Herr talman! Av riksdagens motioner på det här området handlar alltså samtliga helt eller delvis om public service. Det är bra. För 20 år sedan ungefär var tongångarna helt annorlunda. Då fanns det förslag på att förbjuda parabolantenner, en åtgärd som i medielandskapet vore helt analog med dagens diktaturregimer som vill förbjuda sms:ande och tillgången till Internet. För tio år sedan fanns det en stor diskussion som var initierad av ett då dominerande parti som ville begränsa möjligheterna för stora medieaktörer som Bonnier att verka. Inte heller den gången lyckades staten och politiken att begränsa och förhindra det fria ordet. När utskottets ordförande i dag inleder sitt tal talar hon om maktkoncentration. Då är det just att kastas tillbaka tio år i tiden. Det är som om sådant som bloggar, twitter, youtube och alla de fantastiska mediala möjligheter vi har i dag inte har utvecklats under den här tiden och som om man skulle hjälpa det fria ordet genom att begränsa aktörers möjlighet att tala fritt snarare än att försöka få en så stor mångfald av aktörer som möjligt. Det är ju ett helt annat medielandskap som vi har framför oss i dag, ett helt annorlunda. Det gör det också lätt att anamma en liberal mediepolitik. Jag tycker att det från höger till vänster ändå är det vi ser. Det är en mycket mer liberal syn på det här. Vi tycks vara förenade av en och samma grundsats, att staten inte får begränsa det fria ordet. Sedan kan det mycket väl vara så att vi som enskilda medborgare irriterar oss alldeles fasligt över ett enskilt tramsprogram eller att en aktör är dominant. Men staten ska aldrig förbjuda det fria ordet. Kanske är det också därför som de här riksdagsmotionerna, 20 till antalet, alla behandlar public service. Inte för att andra saker skulle vara oviktiga i den mediala världen eller ointressanta utan för att den övriga medievärlden mår bäst så, av att vara i fred, av att inte lagstiftaren lägger sig i när det inte behövs. Herr talman! När man betraktar de här public service-motionerna ser man att åtminstone hälften av dem handlar om framtidens finansiering av public service. Även kulturutskottet har haft en bra diskussion om det. Den gamla tv-avgiften framstår som alltmer obsolet. Man kan fråga sig varför tv-tittande i en tv-apparat ska kosta drygt 2 000 kronor per år medan tv-tittande på exakt samma public service-program via SVT Play ska vara helt avgiftsfritt. Utskottets socialdemokratiska ordförande, Berit Högman, efterlyste en diskussion om hur vi skulle kunna ge svar på hur vi ska arbeta tillsammans framöver i denna och andra viktiga public service-frågor. Jag vill nog säga att jag tycker att utskottet har tagit de första stegen mot just ett sådant samarbete. Det är faktiskt ett enigt utskott, möjligen med undantag för Vänsterpartiet, som välkomnar en diskussion om hur man ska kunna hitta en finansiering av public service som inte bara har legitimitet bland medborgarna i dag utan också i framtiden. Att utskottet där är så samlat är faktiskt någonting nytt och det är mycket efterlängtat. Herr talman! Med det önskar jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder)

Anf. 162 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jag tänker fatta mig ganska kort och koncentrerat och förmodligen inte använda hela min talartid när det gäller kulturutskottets betänkande nr 5. Medierna spelar ju en viktig roll i vårt samhälle. I en demokrati har medierna ett ansvar för att utgöra forum för debatt. De ska bistå medborgarna med kvalitativ samhällsinformation och granska samhällets makthavare, en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Utifrån debatterna och det här betänkandet är det viktigt att tydligt säga att vi i Miljöpartiet värnar public service. Vi vill ha ett starkt public service-utbud och det bör ha en bredd så att alla kan hitta något som de gillar. Vi vill ha samhällsprogram som ställer politiker och andra makthavare mot väggen. Vi anser att friheten och oberoendet är en viktig fråga för public service. Herr talman! I dagens betänkande från den allmänna motionstiden finns ett antal motioner med ett antal förslag. Miljöpartiet har i detta inget eget förslag. Vi har inte heller ställt oss bakom något motionsförslag av de samlade förslag som finns i betänkandet. Det finns ändå ett särskilt yttrande från oss om vår syn på några av de frågor som tas upp i betänkandet, till exempel finansieringsfrågan för bland annat SVT. Vi ser att det kan finnas vissa brister eller kanske orättvisor i systemet med finansieringen av Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion bland annat. Men de lösningar som föreslås i de här motionerna tror inte vi leder till vad som i så fall skulle kunna vara större rättvisor. Även om det kan anses finnas vissa orättvisor i dag tycker vi att avgiftssystemet ger public service-bolagen en tydligt fristående roll, då resurserna inte urholkas vid nedskärningar av statsbudgeten. Som svar på alla de motioner som skrivits i ämnet finns ett utskottssvar som visar på att frågan om finansieringssystemet togs upp så sent som hösten 2009. Sponsringen i SVT är en annan mycket viktig fråga i betänkandet och den S-motion som berör detta är angelägen. Det finns en oro inför den ambition som regeringen har gett uttryck för, nämligen att inte tillåta sponsring i SVT. Det kan skapa en omöjlighet att klara av att sända bland annat stora sportarrangemang. Hotet i sig är tillräckligt. Jag och Miljöpartiet utgår från att det finns ett utrymme för att även viss sponsring tillåts i framtiden. Det är också av vikt att ta ansvar för människors olika förutsättningar. Det kan inte vara så att det är plånbokens tjocklek som avgör om man kan få tillgång till stora sportarrangemang i tv. Public service kan man säga skapades i Europa och den utvecklades även i Europa. Det har gett en hög kvalitet. Det har gett oss ett starkt utbud. Man kan säga att det är lite av en nationell tillgång, en viktig arena som behövs när mycket annat splittras upp och styrs av andra värden än de som finns i modellen runt public service.

Anf. 163 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Medierna och mediepolitiken är viktiga för Sverige. Dels därför att det är en intressant bransch som skapar jobb och utveckling, dels därför att branschen ger information och mycket annat. Det här är en bransch som är viktig för Sverige, och det är en bransch där det händer mycket just nu. Bland tidningarna funderar man på framtiden. Hur står sig papperstidningen framöver? Vad innebär läsplattor och den konjunkturnedgång vi har sett i annonsmarknaden den senaste tiden? Kommer de upp ur den nedgången igen? Privatradion har svårt att räkna hem fler satsningar. Spotify utmanar SR fortsatt starkt. Samtidigt tvekar många inför det digitala genombrott som också radion tycks vara på väg in i. Hur skapas då nya valmöjligheter för lyssnarna? På tv-sidan ser vi nya plattformar. Vi ser en dynamisk program- och producentmiljö med on demand-tjänster. Tv kommer framöver att bli alltmer interaktivt. Sedan har vi en kontrollstation i sändningsavtalet för public service-företagen som bidrar till den intressanta diskussionen om medierna just nu. Det är bra. Den tekniska utvecklingen är på många sätt grunden för diskussionerna inte bara i Sverige utan i hela världen om medierna framöver. Man funderar på hur framtidens mediekonsumtion kommer att se ut och vilken roll dagens mediehus kommer att ha i den framtida medievärlden. Samtidigt förs en viktig diskussion om vad fragmentiseringen innebär för det demokratiska samtalet och hur mångfalden inte bara innebär mer lättuggat utan också ytterligare input till ett seriöst samhälleligt samtal. När vi om tio år tittar tillbaka på den situation vi nu befinner oss i kommer vi säkert att se att vi just nu var inne i ett formativt skede när det gäller mediernas utveckling. Detta ställer krav på oss politiker. Vi måste vara beredda på att se förändringarna, att fundera över vad förändringarna innebär för politiken och vara tydliga med vilka värderingar vi vill ska styra mediepolitiken. Det är ingen slump att det i krig och konflikter ofta är mediehuset som först anfalls. Det är ingen slump att diktatorer ger sig på journalister. Medierna är viktiga för demokratin och det demokratiska samtalet. Det är också därför viktigt att vi som sysslar med politiken funderar på vart medieutvecklingen är på väg. Det finns anledning att återkomma till dessa diskussioner i mer samlad form framöver. Herr talman! Det finns ett flertal motioner från olika politiska partier om förändringar av public service-verksamheten. Några ifrågasätter public service-företagen över huvud taget och föreslår att allt säljs. Min och Folkpartiets åsikt är att public service-verksamheten verkligen behövs, att det är viktigt med oberoende och självständig public service-verksamhet som med stor integritet erbjuder kvalitet och ett varierat utbud. Det här innebär inte att varje förändring är otänkbar, och det innebär inte heller att allt som görs i dag är klanderfritt. Radio- och tv-avgiften är en annan fråga som flera motionärer tar upp och som har tagits upp i debatten tidigare. Det finns all anledning att diskutera avgiftens framtid. Den tekniska utvecklingen påverkar legitimiteten och gör det svårare att fastslå vad som är en tv-apparat. Det kan undergräva förtroendet för avgiften. Samtidigt kan man konstatera att fler och fler faktiskt betalar avgiften. De senaste åren har vi sett ett uppsving i betalningsviljan. Men jag tror att det är viktigt att vi alla är beredda - och det är vi i Folkpartiet - att diskutera förändringar. Vi måste hitta en modell som innebär att public service-verksamheten finansieras på ett sätt som bevarar självständigheten och som befolkningen finner legitim. I Danmark rasar nu en debatt om public service-företagens självständighet. Det är efter det att regeringen har skrivit in en bisats om att Danmarks radio särskilt ska lyfta fram det kristna kulturarvet och i en fotnot säger att gudstjänster ska sändas. Det finns de som tycker att vi ska ha något liknande i Sverige. Jag vill varna för det. Jag tror att det är viktigt att vi som lyssnar på radio och tittar på tv vet om att de avvägningar som görs på redaktioner sker efter vad som är viktigt. Vilket stoff som finns med och vilka vinklingar som görs ska vara relevanta. Det ska inte kunna ifrågasättas om ett uppdrag speglar ett visst kulturarv eller en viss ideologisk inriktning. Vi politiker ska inte fatta beslut om tv-tablån och inte heller radiotablån. Herr talman! I en S-reservation yrkar man bifall till en motion som handlar om att all landslagsidrott ska kunna ses av alla invånare i Sverige. Jag noterar att Berit Högman själv var lite tveksam till den formuleringen i sitt anförande och i reservationen. En närliggande och mer rimlig diskussion gäller om SVT framöver ska få möjlighet att sända stora evenemang som OS och fotbolls-VM. Jag uppfattade att Berit Högman ställde en fråga om detta. Vi i Folkpartiet tycker inte att det är rimligt med ett regelverk som innebär att SVT aldrig mer kan sända sådana arrangemang och evenemang. Två av oppositionspartierna har inga reservationer alls. Däremot har de lagt fram intressanta särskilda yttranden. De innehåller en hel del intressanta saker att läsa. Av dem kan man utläsa att i dessa partier finns diskussioner om och funderingar över hur medielandskapets utveckling måste mötas i den politiska sfären framöver. Det är bra att en sådan diskussion förs. Men i ett betänkande som hanterar motioner blir utskottets behandling och debatter styrda av motionernas innehåll. Det är lite synd. Vi behöver en diskussion om radions digitalisering. Vi behöver en diskussion om UR:s framtid och hur UR:s roll i utbildningen kan utvecklas. Vi behöver en diskussion om hur medierna konvergerar alltmer och hur privatradions situation ser ut. Om detta tror jag att vi får återkomma i ett senare betänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed avslag på motionerna. (Applåder)

Anf. 164 Mattias Karlsson (Sd)
Herr talman! Christer Nylander tar upp det i medierna omdiskuterade ärendet i Danmark där man har slagit fast att public service-företagen ska ha i uppdrag att värna det nationella kulturarvet och även den kristna delen av kulturarvet. Enligt Christer Nylander är det här en utveckling mot en farlig styrning. Jag förstår egentligen inte varför Christer Nylander tycker att detta är så upprörande och konstigt. Jag förstår inte heller vad som är den principiella skillnaden mellan beslutet i Danmark och vad som står i det svenska sändningstillståndet om att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen, att verka för en nordisk kulturgemenskap och värna det svenska språket. Jag ser ingen principiell skillnad mellan det som har skett i Danmark och det som står i det svenska sändningstillståndet. Jag skulle vilja veta om Christer Nylander, eftersom han kritiserar den danska situationen, vill slopa skrivningarna i sändningstillståndet eller om det bara handlar om att han inte vill att saker som han själv inte vill verka för ska finnas med under förespeglingen att det handlar om någon form av principiell invändning.

Anf. 165 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Situationen i Danmark och den i Sverige ser olika ut. Jag tror att det i Danmark fortfarande finns en statskyrka. Det finns det inte längre i Sverige. Diskussionen i Danmark föranleddes av att Danmarks radio funderade på att avskaffa gudstjänsterna i tv och radio, och det skapade en stor debatt. En sådan debatt har vi inte i Sverige. Vi är tydliga med att det finns ett kulturuppdrag för public service-företagen. I det kulturuppdraget finns också en uppgift att spegla kulturarvets utveckling och hur det ser ut i Sverige. Man kommer naturligtvis att finna att det kristna kulturarvet är en stor och viktig del av det svenska kulturarvet - men inte det enda. Att särskilt tala om vilken del av kulturarvet som public service-verksamheten ska spegla tycker jag är onödigt. I ett program som handlar om kulturarvet blir det säkert naturligt så att det kristna arvet spelar en viss roll. Men det finns också andra delar av kulturarvet som inte är kristna och som också måste visas. Stoffet ska väljas efter vad som är relevant och intressant för programmet. Vinklingen ska väljas efter vad som är relevant och sant. Detta ska inte regleras av ett sändningsavtal eller en fotnot som säger att gudstjänster måste sändas. Jag tycker att vi kan hålla oss ifrån sådant. Däremot är det intressant att diskussionen förs. Det är nyttigt att föra en sådan diskussion, men det måste inte nödvändigtvis synas i ett sändningstillstånd.

Anf. 166 Mattias Karlsson (Sd)
Herr talman! Det är knappast så att det råder allmän konsensus i samhället om vad som är relevant. Det är väl bland annat därför vi har demokratiska politiska institutioner. Om Christer Nylander inte har någon principiell inställning mot att det kvarblir som det är, att det finns en viss styrning där vi från de folkvaldas sida pekar ut villkor som vi ställer upp för public service-företagens sändningstillstånd, verkar det egentligen inte finnas några skillnader i princip mellan oss. Då tolkar jag det som att Christer Nylander inte tycker att det är särskilt viktigt att vi värnar kulturarvet och att public service-verksamheten får det som ett uppdrag. Det är därför han använder så starka ord när han fördömer förslaget i Danmark.

Anf. 167 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Jag vet inte om jag använde så starka ord. Jag tycker att det är rimligt att public service diskuterar kulturarvet ur många synvinklar. Jag tror att man när man gör det finner att en hel del är inspirerat av kristendom och en hel del är inspirerat av någonting helt annat. En hel del kommer från tider när kristendomen inte ens fanns. Jag tror att det är viktigt att vi också har existentiella diskussioner i public service och välkomnar det - det har sin roll i public service. Däremot tycker jag inte att vi i sändningstillstånd bör skriva in att man särskilt ska visa upp det kristna eller att man särskilt ska jobba för att upprätthålla det kristna kulturarvet. Jag tycker att uppdraget är något större än så. För mig handlar public service och mediepolitiken generellt om att vidga vyerna och göra ramarna större för människor, inte att krympa dem. Det är en viktig principiell skillnad mellan mig och Mattias Karlsson.

Anf. 168 Annika Qarlsson (C)
Herr talman! Jag säger bara Mumindalen, inte så mycket för Snorkfröken eller Lilla My och inte så mycket för att de i den serien pratar Sveriges finaste dialekt. Mumindalen är för mig när min pappa kånkade in den första färg-tv:n hemma, ställde upp den i farmors och farfars gamla vardagsrum och slog på den. I några år hade vi haft två kanaler, och nu skulle vi få färg-tv hemma. Där satt man framför tv:n och tittade på Mumindalen. För mig var det något alldeles speciellt, och minnet lever kvar. Mina barn har däremot svårt att förstå min och min generations fascination, och lite grann tvångsbeteende, kl. 15.00 varje julafton. De förstår inte riktigt vad det är för speciellt med Kalle Anka en gång om året, och dessutom samma och samma. Världen har förändrats. Medievärlden har förändrats - tack och lov. Men vissa saker består även i en föränderlig värld. Centerpartiet värnar ett starkt public service med en mångfald av olika programtyper. Högkvalitativa samhälls- och kulturprogram har för oss en självklar plats i utbudet, men det gäller även sportsändningar och breda underhållningsprogram. När det gäller det senare kan sponsringsintäkter vara avgörande för att ha möjlighet att sända exempelvis fotbolls-VM. Det är därför viktigt att möjligheten till sponsring finns kvar. Om uppdraget för public service skulle snävas av och de enbart skulle tillåtas att sända smala program som andra aktörer på mediemarknaden inte gör skulle bredden i publiken smalna av. Färre skulle sannolikt ta del av utbudet, och då skulle också den folkbildningsfunktion som finns inbyggd i public service minska. Det är inte minst viktigt ur ett demokratiperspektiv att många tar del av utbudet. Den granskande journalistik som sker inom public service har stor betydelse för att belysa hur samhället fungerar, även när de granskar oss politiska partier. Då är det bra att många hittar till kanalerna. I Centerpartiet upplever vi att det finns en bred uppslutning i samhället kring idén om behovet av en av såväl politiken som marknaden oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst. Många skiftande intressen måste tillgodoses. Programmen behöver spegla hela samhället och ha ett brett utbud som är tillgängligt också för personer med funktionshinder. En finansiering som är stabil och förutsägbar över tiden är grunden för en oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst även i framtiden. Det är nog inte rimligt att på sikt finansiera public service med dagens tv-avgiftssystem. Alternativet med skattefinansiering har också sina komplikationer. Det finns en risk att oberoendet för public service undermineras om anslaget bestäms politiskt i den ordinarie statsbudgeten. Då kan det uppfattas som att politiken styr tillgången till resurser efter vad man för tillfället tycker om programproduktionen. Herr talman! På sikt är det inte rimligt att koppla tv-avgiften till hushållet när det man tittar på tv:n i kan vara antingen tv:n i vardagsrummet men lika gärna datorn på jobbet eller mobiltelefonen. I stället bör andra alternativ utredas. Ett exempel som Centerpartiet har tittat på är att ta ut en public service-avgift av alla skattebetalare, som man gör med till exempel begravningsavgiften - utan några andra paralleller. Vi betalar då för vår gemensamma public service-produktion via en public service-avgift, lika för alla oberoende av inkomst och omöjlig att smita från. Centerpartiet anser att public service ska fortsatt ha ett brett programutbud och vara politiskt och kommersiellt oberoende. Med detta anförande, herr talman, har jag beskrivit Centerpartiets ståndpunkter när det gäller SVT i olika delar, och jag yrkar bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande nr 5. (Applåder)

Anf. 169 Bengt Berg (V)
Herr talman! Här ser ni en som är så gammal att han fanns före tv:n, men efter runristarnas vernissage. Men jag vet ingen fråga som egentligen är viktigare än den som nu handlar om public service inom kulturområdet. Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande i detta betänkande nr 5, och jag skulle vilja prata i lite allmänna ordalag om det som jag ser som otroligt viktigt när det gäller public service. Vi lever i ett både stort och vackert land som heter Sverige. Vi lever både nära varandra och glest befolkade här uppe i höga nord. Vi delar synen på alla människors lika värde och den demokratiska tanken att alla ska ha likvärdiga medborgerliga rättigheter. Detta gäller yttrande- och tryckfriheten, rätten till information och delaktighet i vårt humanistiska samtal i det offentliga rummet. I allmänhetens tjänst heter på engelska Public Service. Radio och tv är de nedärvda kanalerna, men den nya tekniken tillhandahåller fortlöpande nya möjligheter att ta del av programverksamheten både i public service och i de privatfinansierade kanalerna. Public service har alltså uppdraget att i allmänhetens tjänst bedriva en programverksamhet som varje medborgare i vårt avlånga land har möjlighet att avnjuta tillsammans med kaffekoppen i sitt eget vardagsrum. Public service äger ett stort förtroende hos befolkningen tack vare sin höga kvalitet, sin variationsrikedom och förmågan att ur olika synvinklar och på ett opartiskt sätt skildra den verklighet som vi alla lever i. Därför vill vi i Vänsterpartiet verkligen stödja, värna om och utveckla detta demokratiska och kvalitetsmedvetna medium, inte minst ur ett gammalt, hederligt folkbildningsperspektiv. Herr talman! Jag är alltså gammal nog att som barn ha fått uppleva alla dessa underbara tv-teaterföreställningar som visades också i vårt nordvärmländska vardagsrum, med Margaretha Krook, Toivo Pawlo, Lena Granhagen och Jan-Olof Strandberg, för att nämna några. Det var högtidskvällar i svartvitt! Endast det bästa var - och är - gott nog för det svenska folket! Även om de flesta, i och utanför riksdagen, kan tala sig varma för public service dyker det med ojämna mellanrum ofta upp en försåtlig kritik som ställer allmänhetens public service mot kommersialismens påstådda valfrihet. För en regering som i varje läge sätter pengarna, vinsten och den ekonomiska tillväxten som alltings mål och mening är det inte så konstigt om argumenten svajar i mediedebatten. Jag ska ge några exempel på det som lite styggt kan kallas undermineringen av public service. Förhandsgranskningen som regeringen beslutat - utan föregående debatt - kan givetvis ses som ett förtäckt hot mot public service. Man hävdar att detta främst gäller tekniska och därmed neutrala frågor, men så enkelt är det faktiskt inte. Jag vill citera den gamle amerikanske mediegurun Marshall McLuhan som redan 1967 kunde konstatera: "The medium is the message." Mediet är budskapet. Tekniken är förvisso inte neutral. Den kan användas för vitt skilda syften. Herr talman! Den tekniska utvecklingen går rasande fort. Det är mer än viktigt att vi har förmågan och viljan att se med deras ögon som ännu inte är födda. Debatten runt förhandsgranskningen och andra mediefrågor hamnar självklart i yttrandefrihetens hamn. Det förtjänar att påpekas att det tyvärr inte råder någon likhet inför de ekonomiska lagar som råder i vårt samhälle. Risken är uppenbar att till exempel SVT:s innovativa idéer helt enkelt kan adopteras och kanske säljas vidare. Vi motsätter oss att public service måste be staten om lov när man ska utveckla nya former för sin verksamhet. I det sändningstillstånd som finns mellan staten och public service ställs det redan tydliga krav på den så viktiga opartiskheten. Ett annat exempel på regeringens ambition att urholka public services framtida ekonomi och programutbud är ifrågasättandet av sponsring i tv. Ja, vår moderata kulturminister vill till och med ta bort all ekonomisk sponsring i SVT, om jag har förstått det hela rätt. Frågan är då om hon har de övriga allianspartierna med sig. Det torde knappast vara fallet. På detta sätt hoppas den så kallade valfrihetens företrädare kunna avleda de stora sportevenemangen från allmänhetens kanaler och förlägga dessa i de kommersiella, vilket också redan har skett. Därmed förlorar många tv-tittare runt om i landet sin självklara rätt att ta del av de stora mästerskapstävlingarna och andra kostsamma evenemang.

Anf. 170 Gustaf Hoffstedt (M)
Fru talman! Det är intressant att höra Bengt Berg tala om behovet av public service befriad från kommersialism, samtidigt som Bengt Berg drar en lans för att släppa in sponsring i public service-televisionen. Jag skulle gärna vilja att Bengt Berg utvecklade hur man kan befria public service från kapitalism och kommersialism och samtidigt vara positiv till sponsring.

Anf. 171 Bengt Berg (V)
Fru talman! Då skulle jag kunna befria herr Hoffstedt från dålig nattsömn genom att säga att mitt stora önskemål vore att inte heller denna sponsring behövdes. Det är inte heller någon stor procent av de totala kostnaderna som kommer från sponsringspengar, har jag förstått av vår kulturminister. Vad jag minns kanske det var 6-7 procent. Om detta nödvändiga ont innebär att man runt om i hela landet kan se flera stora, viktiga och i folkintresset oumbärliga sportevenemang till exempel, då tummar jag på min principfasthet.

Anf. 172 Gustaf Hoffstedt (M)
Fru talman! Jag tycker nog att Bengt Berg skulle kunna kosta på sig att vara mer principfast än så. Den summa det handlar om vad gäller den kommersiella sponsringen är ca 20 miljoner kronor i en total budget för public service som omsluter mer än 4 miljarder. Borde vi inte kunna ha en public service fri från kommersialism och kapitalism?

Anf. 173 Bengt Berg (V)
Fru talman! Jag sade alldeles nyss att det vore bra. Men jag är inte den som är ekonomidirektör på Sveriges Television och har inte total inblick i de siffrorna. Det avgörande i frågan är inte principen att det inte ska vara sponsring i allmänhetens television, utan det viktiga är att om det hänger på dessa sponsringsmiljoner är det desto viktigare att de kommer till och att programmen kan ses runt om i Sverige.

Anf. 174 Andreas Carlson (Kd)
Fru talman! I dag, när så mycket av debattiden här i kammaren har riktats mot utrikespolitiken, skulle jag vilja börja med att vi gemensamt riktar blickarna mot det land som har varit i världsmediernas fokus de senaste veckorna: Egypten. Ingen här inne och ingen annan heller tror jag kan säga något annat än att orsaken till att Mubarak föll var de sociala mediernas kraft. Det var Internet, Youtube, Facebook, Twitter och allt som finns där som var starka politiska redskap när det handlade om att besegra en diktator. För en dryg vecka sedan hörde jag Israels president Shimon Peres jämföra de demonstrerande ungdomarnas seger över Mubarak i Egypten med Winston Churchills valförlust. Peres menade att Churchill förlorade på grund av intåget av tv, ett medium som med rörliga bilder visade på de skillnader som fanns i landet. Nu föll Mubarak när de nya medierna gjorde det möjligt för medborgare att tydligt se orättvisorna i Egypten och dela dessa med varandra utan att censuren kunde stoppa dem. Internet och sociala medier är inte bara ett politiskt redskap. I morse kollade jag på nyheterna på datorn via SVT Play. På vägen till jobbet lyssnade jag på Sveriges Radios Ekosändning i min mobiltelefon. Jag tar del av public service-företagens tjänster, men jag äger i dagsläget ingen tv. Jag är 24 år, och många unga är i samma situation som jag. Spelplanen för public service håller på att ritas om i grunden. Den medieverklighet som vi lever i förändras. Att politiken ska hålla samma takt som utvecklingen kanske är lite för mycket begärt. Men vi måste inse att det system som vi har i dag är under upplösning. Det kan vara på sin plats att fräscha upp minnet av hur det egentligen såg ut för 50 eller 60 år sedan, när det system som vi har i dag lanserades. Då fanns det enbart några få radiokanaler och bara en tv-kanal i ett stort mediemonopol. Den betänkandetext som vi i dag debatterar och har att ta ställning till innebär, om riksdagen bifaller förslaget, att vi tar ett steg för att reformera systemet med en föråldrad tv-avgift. Vi kan själva läsa i betänkandet: "Utskottet anser att det finns anledning att diskutera olika alternativ för att finansiera radio och tv i allmänhetens tjänst, inte minst med anledning av den tekniska utvecklingen." I Kristdemokraternas motion har vi lyft fram ett par olika modeller som skulle kunna ersätta dagens system. Det är viktigt att vi är följsamma och följer utvecklingen. Men det är också viktigt med en bred överenskommelse. Frågorna om framtidens public service, om tv-avgiften och om sponsring av Sveriges Televisions sändningar kommer att tas upp i samband med det nya sändningstillstånd för public service-företagen som ska träda i kraft efter 2013. Därför ser jag det inte som nödvändigt att bifalla någon av de lagda motionerna, även om vissa av dem innehåller goda idéer, idéer som vi i Sveriges riksdag får ta med oss i arbetet med framtidens radio och tv. Fru talman! Kostnaderna för att kontrollera att folk betalar sin tv-avgift uppgår till 164 miljoner kronor om året. Det kan låta lite i förhållande till de 7 miljarder kronor som tas in. Men summan är fyra fem gånger högre än vad SVT får i sponsringsmedel per år. Det är mycket pengar. Här finns en möjlig rationaliseringspotential. I det här sammanhanget vill jag tydligt markera Kristdemokraternas ställning till frågan om sponsring i Sveriges Television. Vi tycker att SVT även i fortsättningen ska få sända sponsrade idrottsevenemang. Det gör det möjligt att stora och viktiga sändningar blir tillgängliga för en bred publik.

Anf. 175 Berit Högman (S)
Fru talman! Jag har egentligen ingen replik, utan jag vill bara uttrycka vår och min uppskattning över de redogörelser som du har gjort för Kristdemokraternas del och som också ni andra på den borgerliga kanten har gjort. Ni har visat intresse för att ha ett brett public service framöver. Det bäddar för att vi i utskottet kan ha en konstruktiv diskussion om framtiden för Sveriges radio och tv. Jag noterar dock att Gustaf Hoffstedt fortfarande försöker få Vänstern med sig i något slags iver att inte gilla sponsringsspåret. Jag tror inte att han nådde någon framgång här i kväll. Jag tycker att debatten också har visat att vi är väldigt många som står för ett brett utbud inom public service som når svenska folket. Det var bara det jag ville säga.

Anf. 176 Andreas Carlson (Kd)
Fru talman! Jag får tacka så mycket för möjligheten att fortsätta tala i den här viktiga och spännande debatten. Tack, Berit! Jag vet inte om den här repliken egentligen var riktad till Gustaf Hoffstedt. Men jag ser fram emot arbetet inför de nya sändningstillstånden, som alltså ska träda i kraft efter 2013 och som även Christer Nylander var inne på. Det här är en fråga som behöver diskuteras och debatteras och funderas över mycket bredare och längre än vad vi har gjort här i kväll.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-03-02
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 9, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utredning om public service-verksamhetens framtid

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr298 av Fredrick Federley (C) yrkandena 1-3.
    2. Översyn av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr220 av Hans Wallmark (M).
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S103009
      M101006
      MP22003
      FP22002
      C20003
      SD01901
      KD18001
      V15103
      Totalt30120028
      Ledamöternas röster
    3. Finansieringen av SR, SVT och UR

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2010/11:Kr203 av Jenny Petersson och Elisabeth Svantesson (båda M),
      2010/11:Kr204 av Lars Beckman (M),
      2010/11:Kr236 av Margareta B Kjellin (M),
      2010/11:Kr244 av Thomas Finnborg (M),
      2010/11:Kr254 av Cecilia Brinck (M),
      2010/11:Kr255 av Jan Ericson (M),
      2010/11:Kr282 av Emma Henriksson och Caroline Szyber (båda KD),
      2010/11:Kr298 av Fredrick Federley (C) yrkande 4,
      2010/11:Kr327 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) och
      2010/11:Kr329 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda C).
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S104008
      M101006
      MP23002
      FP22002
      C20003
      SD01901
      KD18001
      V00163
      Totalt288191626
      Ledamöternas röster
    4. Upphovsrättsliga kostnader för vidaresändning av SVT:s program

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr304 av Håkan Juholt (S).
    5. Översyn av villkoren för sponsring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr214 av Mats Johansson (M).
    6. Tv-sändningar från stora sportevenemang

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr269 av Lennart Axelsson (S).
      • Reservation 3 (S)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S010309
      M101006
      MP20212
      FP22002
      C19004
      SD19001
      KD17002
      V00163
      Totalt1981051729
      Ledamöternas röster
    7. Utflyttning av SVT

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr252 av Eva Flyborg (FP).
    8. Hörbar textremsa

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr215 av Åsa Lindestam (S).
    9. SR:s sändningar i Södermanland

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr213 av Liselott Hagberg (FP).
    10. Lokalradion i Skåne

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr240 av Margareta Pålsson (M).
    11. Grannlands-tv

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr297 av Johan Linander och Erik A Eriksson (båda C).
    12. Medier och kvinnliga experter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2010/11:Kr201 av Eva Flyborg (FP).