med anledning av propositioner om anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 inom bostadsdepartementets verksamhetsområde, m. m., jämte motion

Betänkande 1979/80:CU7

CU 1979/80: 7

Civilutskottets betänkande
1979/80:7

med anledning av propositioner om anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde, m. m., jämte motion

1 Propositionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang propositionerna 1979/80:

25 bilaga 10 vari föreslås att riksdagen till Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 84500000 kr.,

50 vari föreslås att riksdagen till Bidrag till förbättring av boendemiljön
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50000000 kr.,

62 vari riksdagen föreslås att

1. medge att lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. även
under första halvåret 1980 får finansieras genom anslag på statsbudgeten,

2. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 881 000000 kr.

2 Motionen

I motionen 1979/80: 137 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
till Bidrag till förbättring av boendemiljön på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 75000000 kr.

3 Yttrande frän finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 27 november 1979 begärt att hos
civilutskottet få yttra sig över propositionen 1979/80: 62 om förlängning av
nuvarande ordning för finansiering av energisparlån till utgången av juni
1980.

Civilutskottet har den 29 november 1979 beslutat tillmötesgå denna
önskan. Finansutskottets yttrande (FiU 1979/80: 3 y) fogas härtill som
bilaga.

1 Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 7

CU 1979/80:7

4 Tidigare överväganden m. m.

4.1 Energibesparande åtgärder i bostäder

4.1.1 Överväganden om kapitalmarknadsfinansiering av energispariån

I propositionen 1977/78: 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse,
beslutad den 1 december 1977, aviserade dåvarande bostadsministem,
statsrådet Olsson, förslag om att endast bidrag och subventioner skulle
belasta statsbudgeten från och med budgetåret 1979/80. Frågorna behandlades
i civilutskottets betänkande CU 1977/78:31.

Riktlinjer för energipolitiken såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
togs upp i propositionen 1978/79: 115, beslutad den 1 mars

1979. 1 bilaga 3 till propositionen anförde bostadsministern, statsrådet
Friggebo, bl. a. följande (s. 37, 41):

Jag vill först ta upp frågan huruvida energisparlånen även framdeles bör
belasta statsbudgeten.

Mot denna bakgrund är jag inte nu beredd att ta slutlig ställning till de
framtida formerna för finansiering av energisparlånen. Jag räknar med att
kunna återkomma till denna fråga under hösten 1979 i sådan tid att riksdagen
kan besluta om finansieringsformen före kalenderårsskiftet 1979/1980.
I avvaktan härpå förordar jag att nuvarande ordning för energispariån skall
tillämpas under hela år 1979.

Häremot ställdes ett motionsförslag (c) om att riksdagen skulle uttala att
lånen skulle finansieras över statsbudgeten hela budgetåret 1979/80.

Civilutskottet anförde i betänkandet 1978/79: 37 (s. 15):

Det är enligt utskottets mening i princip otillfredsställande att finansieringsfrågan
hålls öppen. Å andra sidan har frågan ett sådant samband med
den till hösten uppskjutna behandlingen av kapitalmarknadspropositionen
att ett samtidigt ställningstagande kan vara önskvärt. Motionsförslaget
avstyrks därför. Regeringens förslag i denna del får anses i nu aktuella
delar tillgodosett genom att riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Mot detta anfördes i reservation (c):

Oavsett vilka överväganden som än görs i finansieringsfrågan kan riksdagen
fatta beslut först i slutet av år 1979. Det förefaller inte troligt att ett
sådant beslut kan leda till upplåning av kapital som kan ställas till förfogande
redan från årsskiftet. En ändring kan sålunda inte göras förrän från
nästa budgetårsskifte. Därav följer att regeringen snarast bör lägga fram
förslag om kompletterande medelsanvisning för hela nästa budgetår.

Utskottet har utgått från att de aviserade övervägandena inte innefattar
lösningar som försvårar möjligheterna att fullfölja investeringar enligt
energi sparplanen.

I den bakomliggande sakfrågan anförde utskottet följande:

En fortsatt finansiering över statsbudgeten är i första hand naturlig med
hänsyn till de brister som kreditprioriteringssystemet visat sig ha på låne -

CU 1979/80:7

3

marknaden i övrigt. En lösning där dessa kreditanspråk - som i motionen
1978/79: 1108 (m) (s. 119) anförs - skulle få konkurrera på kreditmarknaden
med främst anspråk för bostadsbyggandet skulle innebära en principiell
försämring av nuvarande förhållanden.

Häremot invände reservanter (m):

Utskottet vill understryka det angelägna i att finansieringsproblemen
löses med det snaraste. Vare sig principiella eller praktiska problem torde
hindra att finansieringen av energisparlånen sker via kapitalmarknaden.
Utskottet vill emellertid understryka att en sådan finansiering självfallet
inte får medföra en försämring i den enskildes möjligheter att på ett smidigt
sätt få det stöd som han är berättigad till. En ny finansieringsform får
självfallet heller inte medföra att energisparstödets omfattning görs beroende
av annat än de beslut som riksdagen fattat härom.

Riksdagen följde utskottet genom att med anledning av regeringens
förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag i finansieringsfrågan att
läggas fram i 1980 års budgetproposition.

4.1.2 Ramar och anslag

T. o. m. budgetåret 1978/79 anvisade riksdagen anslag för energisparåtgärderna
på sådant sätt att anslagen dels utgjorde beslutsramar för verksamheten,
dels tillförde erforderliga medel för senare utbetalning av beviljade
bidrag och lån. Förskjutningar i tiden mellan beslut och utbetalning
har lett till reservationer på anslaget.

För innevarande budgetår föreslog regeringen (prop. 1978/79: 115 bilaga
3) dels beslutsramar om 1 402 milj. kr. innefattande bl. a. en ram för beslut
om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. om
1175 milj. kr., dels ett reservationsanslag till Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m. m. av 498,5 milj. kr. Av det nämnda
anslaget hade 294 milj. kr. — motsvarande ca 25% av ramen — beräknats
för bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder. Det nu i propositionen
1979/80:62 begärda anslaget motsvarar skillnaden mellan ramen och
nämnd anslagspost (1 175-294=) 881 milj. kr.

I regleringsbrev för innevarande budgetår har regeringen bl. a. föreskrivit
dels i enlighet med riksdagsbeslutet att lån och bidrag för energisparåtgärder
i bostäder får meddelas inom en ram av I 175 milj. kr., dels i
anslutning till anslagsberäkningen att av denna ram högst 294 milj. kr. får
avse bidrag.

I propositionen 1978/79: 115 bilaga 3 (s. 41 n) anförde bostadsministem,
statsrådet Friggebo, bl. a. följande:

Den ram- och anslagsteknik som hittills har tillämpats i fråga om

lån- och bidragsgivningen till energisparåtgärder innebär att anslag har
anvisats med samma belopp som den av riksdagen fastställda beslutsramen.
Det är dock svårt att nu exakt bedöma hur stor del av ramen för

tl Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 7

CU 1979/80:7

4

beslut om bidrag och lån för energisparande åtgärder i bostadshus under
budgetåret 1979/80 jag föreslår i det följande genom beslut före utgången
av år 1979 kommer att tas i anspråk för lån. Med hänsyn härtill och
eftersom det erfarenhetsmässigt finns en betydande reservation på anslaget
beroende på den tid som förflyter mellan beslut och utbetalning beräknar
jag inte nu några särskilda medel för energisparlån under anslaget för
nästa budgetår. Tillgängliga medel på anslaget, inkl. reservationer, torde
täcka behovet till dess frågan om formerna för finansieringen av energisparlån
har slutbehandlats. De ytterligare medel som kan komma att behövas
för att täcka utgifterna för den fortsatta långivningen bör kunna anvisas
på tilläggsbudget.

Bostadsministern anförde vidare i anslutning till förslagen om ramar och
anslag (s. 42 n):

Ramarna för beslut om lån och bidrag anger de högsta belopp inom vilka
bostadslånemyndigheterna är bemyndigade att besluta om åtaganden för
olika ändamål. Det är därvid ovidkommande hur dessa åtaganden finansieras.
Jag har i det föregående (avsnitt 6) förordat att energisparlån skall
utgå av medel från statsbudgeten under hela kalenderåret 1979. Frågan om
hur energisparlånen skall finansieras för tiden därefter - över statsbudgeten
eller av medel från kreditmarknaden — påverkar inte beräkningen av
ramarna.

Som motiv för sin av riksdagen följda tillstyrkan av det föreslagna
anslaget anförde civilutskottet enhälligt i betänkandet CU 1978/79:37 (s.
26 m) bl. a.:

Detta innebär (s. 41) bl. a. att inga särskilda medel beräknats för

energisparlån. Det innebär vidare övergång till en beslutsteknik där anslag
inte som hittills anvisas med samma belopp som beslutsramen. Reservationerna
på anslaget avses täcka vissa ytterligare medelsbehov. Som ovan
angetts står frågan om finansiering av långivningen under första halvåret
1980 öppen.

Anslagsberäkningen även mot denna bakgrund innebär en betydande
ovisshet, kompenserad med en hänvisning till möjligheten att anvisa ytterligare
belopp på tilläggsbudget. Den kan knappast anses uppfylla berättigade
anspråk på budgetregleringen. Utskottet har emellertid inte anledning
att med angivna utgångspunkter och redovisade förutsättningar nu förorda
medelsanvisning med annat belopp än det av regeringen angivna.

Som redovisas i prop. 1979/80:25 (s. 76) har regeringen med stöd av
riksdagens bemyndiganden under budgetåret 1978/79 medgett ökningar av
de beslutsramar som då lagts fast genom riksdagens anslagsbeslut för
nämnda budgetår. För åtgärder i bostadshus m. m. var ökningen 74,5 milj.
kr.

På samma grunder har regeringen ökat motsvarande ram för åtgärder i
kommunala och landstingskommunal byggnader m. m. med 10 milj. kr.

Från bostadsdepartementet har uppgetts att reservationen på anslaget
vid innevarande budgetårs ingång nu beräknas till ca 1 250 milj. kr. Utbetalningar
från anslaget under budgetåret uppskattas inom bostadsdepartementet
till ca 1 700 milj. kr.

CU 1979/80:7

5

4.2 Bidrag till förbättring av boendemiljön

För perioden ljuli 1975-30 juni 1980 har reservationsanslag för boendemiljöbidrag
anvisats med 180,5 milj. kr. Enligt uppgift från bostadsstyrelsen
har 178,7 milj. kr. tagits i anspråk genom beslut om bidrag. Anvisade
medel medgav sålunda därefter beslut om bidrag med ca (180,5-178,7=)
1,8 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1979 till regeringen hemställt
att på tilläggsbudget för innevarande budgetår ett anslag om 75 milj.
kr. anvisas för boendemiljöbidrag. Om så visar sig erforderligt avser styrelsen
återkomma om ytterligare anslag på tilläggsbudget. Av skrivelsen
framgår bl. a. att ca 27 milj. kr. behövs för beslut enligt ansökningar som
fanns hos länsbostadsnämnderna vid utgången av förra budgetåret, varav
ca 13,5 milj. kr. avser ansökningar med högsta prioritet. Länsbostadsnämndernas
preliminära bedömningar för innevarande budgetår innebär
att ca 53,6 milj. kr. - utöver nämnda 13,5 milj. kr. - behövs om de högst
prioriterade ansökningarna om bidrag skall kunna tillgodoses, sålunda
(53,6+ 13,5 =) 67,1 milj. kr. En grov uppskattning anges ge vid handen att
ca 10 milj. kr. därutöver behövs om ansökningar avseende även övriga
prioritetsgrupper skall kunna tillgodoses.

5 Utskottet

5.1 Energibesparande åtgärder

Regeringen har i propositionen 1979/80:62 bl. a. föreslagit att lån för
energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. får finansieras genom anslag
på statsbudgeten även underförstå halvåret 1980. Förslaget sammanfattas
i propositionen så att den ordning för finansiering av statliga energisparlån,
som enligt riksdagens beslut gäller t. o. m. utgången av år 1979,
förlängs att gälla även under första halvåret 1980.

Förslaget får ses mot bakgrund av att bostadsministern i propositionen
1978/79: 115 bilaga 3 (s. 37, 41 - se ovan 4.1.2) förordat att dåvarande
ordning för energisparlån skall tillämpas under hela år 1979. Riksdagen har
med anledning av regeringens förslag att den skall godkänna vad sålunda
förordats om finansieringen av energisparlån gett regeringen till känna vad
utskottet förordat i betänkandet CU 1978/79: 37 (s. 15 — se ovan 4.1.2).

Avsikten har uppenbarligen varit från såväl regeringens som riksdagens
sida att gällande metod för finansiering av energisparlån över statsbudgeten
skall tillämpas till dess en annan ordning införts genom ett riksdagens
beslut. Detta förhållande kan bekräftas genom ett bifall i sak till regeringens
här behandlade förslag, vilket sålunda tillstyrks. För undvikande av
ytterligare omgång bör medgivandet uttryckligen gälla tills det ersatts med
annat beslut om finansieringsmetoden.

CU 1979/80:7

6

Vad därefter gäller förslagen i propositionerna 1979/80: 25 bilaga 10 och
1979/80: 62 om medelsanvisning på tilläggsbudget med (84,5+881 =) 965,5
milj. kr. har utskottet gjort följande överväganden.

Som ovan (4.1.2) angetts har anslaget till Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m. m. för innevarande budgetår beräknats till
ett belopp som avser att täcka endast bidrag till bl. a. energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. men inte lån för dessa objekt. Som anförts i
prop. 1978/79: 115 bilaga 3 (s. 41 och 42) samt i betänkandet CU 1978/79: 37
(s. 26) har avsikten varit att tillgängliga medel på anslaget, inklusive
reservationer, skulle täcka behovet av medel för utbetalning av medel för
energisparlån intill dess frågan om formerna för finansiering av energisparlån
har slutbehandlats - något som då avsågs ske under hösten 1979. På
tilläggsbudget borde kunna anvisas de ytterligare medel som kan komma
att behövas för att täcka utgifterna för den fortsatta långivningen.

De redovisade ställningstagandena från regeringens och riksdagsmajoritetens
sida utgick, som nämnts, från att finansieringsfrågan skulle slutligt
avgöras hösten 1979 så att ett eventuellt nytt system skulle kunna tillämpas
fr. o. m. år 1980. Ett sådant beslut skulle då också innefatta beslut om
eventuella ytterligare behövliga anslag på statsbudgeten. Besluten om anslag
för budgetåret 1979/80 och den nya beslutstekniken antogs i enlighet
därmed bli tillämpade endast under andra halvåret 1979.

Statsmakternas beslut innebär emellertid att tillgängliga medel på anslaget,
inklusive reservationer, skulle täcka behovet av medel för utbetalning
av energisparlån ”intill dess frågorna om finansiering av energisparlån har
slutbehandlats” (prop. 1978/79:115 bilaga 3 s. 41). Ett sådant slutligt
ställningstagande synes nu kunna föreligga först för tiden fr. o. m. budgetåret
1980/81. Beslutet ger därför regeringen fortsatta möjligheter att ställa
befintliga reservationsmedel till förfogande för utbetalningar av beviljade
lån. Om denna möjlighet utnyttjas står (se ovan 4.1.2) till regeringens
förfogande för utbetalningar från anslaget under innevarande budgetår
såväl anvisat anslag 498,5 milj. kr. som tillgängliga reservationsmedel om
ca I 250 milj. kr. Bostadsdepartementet har uppgett att utbetalningar från
anslaget nu beräknas uppgå till ca 1 700 milj. kr. Med dessa utgångspunkter
skulle anslag på tilläggsbudget inte behövas.

Regeringens förslag utgår emellertid från en fortsatt tillämpning av det
t. o. m. närmast föregående budgetår gällande system enligt vilket anslag
anvisas med belopp motsvarande medgivna beslutsramar. Ett bibehållande
i regeringens praktiska hantering av detta tidigare system - genom att inte
medge att reservationsmedlen tas i anspråk - har varit förklarligt så länge
ett definitivt beslut om finansieringssystemet fr. o. m. ingången av år 1980
avvaktades. 1 och med konstaterandet äv att detta inte längre var möjligt
kan dock - med hänsyn till det ovan anförda - denna metod inte längre
anses självständigt motiverad. Utskottet utgår från att den fr. o. m. innevarande
budgetår införda nya beslutstekniken med medelsanvisning efter

CU 1979/80:7

7

utbetalningsbehov - efter mönster i bostadslångivningen — skall bibehållas
oavsett formerna för långivningen fr. o. m. nästa budgetår.

Utskottet anser emellertid, trots angivna förhållanden, att begärda anslag
bör anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Detta ger
möjlighet att besluta om hur reservationsmedlen skall tas i anspråk i
samband med att en ny finansieringsordning beslutas och dess budgetmässiga
konsekvenser sålunda kan överblickas.

Enligt utskottets på uppgifter under hand från finansutskottet grundade
mening bör samtliga anslag som anvisas före ett kalenderårsskifte anvisas
på tilläggsbudget I.

Det bör allmänt noteras att här redovisade överväganden inte påverkar
omfattningen av de statliga ekonomiska insatserna för energisparverksamheten.
Finansutskottet har i sitt yttrande - mot bakgrund därav och av att
finansieringsformerna i ett sådant läge saknar betydelse sett i ett realekonomiskt
perspektiv — från sina utgångspunkter tillstyrkt regeringens i
propositionen 1979/80:62 framlagda förslag.

5.2 Bidrag till förbättring av boendemiljön

I propositionen 1979/80: 50 föreslås riksdagen på tilläggsbudget I anvisa
50 milj. kr. för bidrag till förbättring av boendemiljön. Av propositionen
framgår att den ökade efterfrågan på bidrag till förbättring av boendemiljön
som uppkom under andra halvåret 1978 fortsatt även under våren 1979.
Detta har medfört att anslaget för innevarande budgetår inte räcker till ens
för att klara de ansökningar avseende områden med stora sociala och
andra problem som fanns hos länsbostadsnämnderna vid budgetårets början.
Inte minst med hänsyn till de boendes engagemang och den långt
framskridna planeringen är det viktigt att projekten kan genomföras inom
rimlig tid. Av redovisningen ovan (4.2) framgår behovet av bidragsmedel
för innevarande budgetår.

Även enligt utskottets mening är det av största vikt att ytterligare medel
för bidrag anvisas så att de projekt som bedöms som mest angelägna kan
beviljas bidrag. Det är väsentligt att dessa ärenden - både de som fanns
hos länsbostadsnämnderna vid budgetårets början och de som kommer in
under innevarande budgetår - inte fördröjs på grund av brist på bidragsmedel.
Ett riksdagens beslut om ytterligare anslag av den omfattning som
föreslagits i propositionen torde ge möjlighet att bevilja bidrag till de mest
angelägna projekten. Förslaget i propositionen 1979/80: 50 tillstyrks sålunda.
Härav följer att utskottet avstyrker motionen 1979/80:137 (vpk) med
dess förslag att på tilläggsbudget I anvisa 75 milj. kr. för ändamålet.

5.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen
1979/80: 62 yrkandet 1 medger att lån för energibesparande

CU 1979/80:7

8

åtgärder i bostadshus m. m. tills vidare får finansieras genom
anslag på statsbudgeten,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen
1979/80: 25 bilaga 10 och med anledning av dess förslag i propositionen
1979/80:62 yrkandet 2 till Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 965 500000 kr.,

3. att riksd gen med bifall till regeringens förslag i propositionen
1979/80: 50 och med avslag på motionen 1979/80: 137 till Bidrag
till förbättring av boendemiljön på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Stockholm den 11 december 1979

På civilutskottets vägnar
KJELLA. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m).
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg
(s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Eivor Nilson
(c) och Kerstin Ekman (fp).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, MajLis
Landberg. Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) har reserverat sig
mot betänkandet i följande delar.

1 Anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”på tilläggsbudget I” bort lyda:

En fullföljd i vanlig ordning av riksdagens tidigare beslut om anslagstekniken
leder sålunda till att anslag inte bör anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår. Detta påverkar inte de resurser som realt ställs till
förfogande för energisparstödet. Det förhållandet att anslag för nästa budgetår
därmed får beräknas till belopp motsvarande medelsåtgången är
endast en naturlig konsekvens av tidigare beslut. Skulle senare beräkningar
av utbetalningarna visa att något mindre belopp behövs för innevarande
budgetår kan detta anvisas på tilläggsbudget lil.

CU 1979/80:7

9

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i propositionerna 1979/
80:25 bilaga 10 och 1979/80:62 yrkandet 2 om anslag till Vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,

2 Anslag till Bidrag till förbättring av boendemiljön

Reservanterna anser att den del av utskottets betänkande på s. 7 som
börjar ”1 propositionen” och slutar ”för ändamålet” bort lyda:

Propositionen 1979/80: 25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår innehöll inte något förslag beträffande anslag
till bidrag till förbättring av boendemiljön. Propositionen beslutades den 1
november 1979. Eftersom bostadsstyrelsen redan den 22 augusti 1979
anmält och verifierat behov av ytterligare medel kunde detta endast uppfattas
som att regeringen tagit ställning mot att tillgodose behovet. Utskottet
har noterat att socialdemokraterna i civilutskottet med anledning av
propositionen gett in en den 21 november 1979 dagtecknad motion med
förslag att 50 milj. kr. skulle anvisas för ändamålet på tilläggsbudget.
Sedan det under hand angetts att remiss av motionen skulle vägras av
formella skäl nödgades dock motionärerna återta sitt förslag. Regeringen
har därefter den 29 november 1979 sett sig nödsakad att besluta om
propositionen 1979/80: 50 vari tas upp motsvarande förslag om medelsanvisning
med 50 milj. kr. På grund av det sålunda fördröjda ställningstagandet
har riksdagen blivit tvungen att på ett extraordinärt sätt förkorta
motionstiden för att medel skall kunna ställas till förfogande under innevarande
kalenderår så att denna angelägna verksamhet inte ytterligare fördröjs.

Utskottet ansluter sig - liksom de socialdemokratiska motionärerna -till bostadsstyrelsens mening att det är viktigt att anslaget ökas så att beslut
kan meddelas utan tidsförlust och enligt boendemiljöförordningens intentioner.
Projekt som satts i gång med de boendes medverkan har skapat
aktivitet och förväntningar om snara åtgärder. Det vore mycket olyckligt
om angelägna boendemiljöprojekt inte kunde komma i gång därför att
medel saknas.

Till utskottets beredning föreligger nu dels det genom det socialdemokratiska
motionsinitiativet initierade propositionsförslaget att anvisa 50
milj. kr., dels förslaget i motionen 1979/80: 137 (vpk) att 75 milj. kr. bör
anvisas. Utskottet vill inte utesluta att det högre beloppet kan komma att
visa sig motiverat. Med nu tillgänglig utredning finns emellertid inte ett
entydigt underlag som visar att ett anslag av 50 milj. kr. inte skulle räcka
för de angelägna projekten. Behovet av anslag därutöver får därför följas av
regeringen så att den kan lägga fram förslag om eventuellt ytterligare
anslag på tilläggsbudget III.

CU 1979/80: 7

10

Finansutskottets yttrande
1979/80:3 y

över propositionen 1979/80:62 om förlängning av nuvarande ordning
för finansiering av energisparlån till utgången av juni 1980

Till civilutskottet

Civilutskottet har den 29 november 1979 berett finansutskottet tillfälle
att snarast yttra sig över propositionen 1979/80: 62 om förlängning av
nuvarande ordning för finansiering av energisparlån till utgången av juni

1980.

1 propositionen föreslår regeringen (bostadsdepartementet) - efter föredragning
av statsrådet Birgit Friggebo — att riksdagen

1. medger att lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. även
under första halvåret 1980 får finansieras genom anslag på statsbudgeten,

2. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 881 000 000 kr.

Finansutskottet vill anföra följande.

Riksdagen har beslutat att beslut om bidrag och lån till energisparande
åtgärder i bostadshus m. m. för budgetåret 1979/80 får meddelas inom en
ram av I 175 milj. kr. (prop. 1978/79: 115 bil. 3, CU 1978/79: 37, rskr 1978/
79: 394). Riksdagsbeslutet innebar inget slutligt ställningstagande i frågan
om formerna för finansiering av energisparlånen efter utgången av år 1979.
Anslag anvisades därför endast i vad avser den beräknade bidragsdelen av
den nämnda ramen.

I propositionen 1979/80: 62 anmäler bostadsministern att beredningen av
frågan om de framtida formerna för finansiering av energisparlån alltjämt
pågår och att det inte längre är möjligt att avlämna en proposition i ämnet i
sådan tid att riksdagen skall kunna besluta i finansieringsfrågan före utgången
av år 1979. Därför föreslås att nuvarande ordning för finansiering
av energisparlån - dvs. finansiering över statsbudgeten — skall gälla även
under första halvåret 1980.

Till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. har
för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 498,5 milj. kr. Av
anslaget avser 294 milj. kr. bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder.
Detta motsvarar 25% av ramen på 1 175 milj. kr. För att täcka även
lånen fordras ett tilläggsbudgetanslag av 881 milj. kr.

Finansutskottet vill understryka att riksdagen redan tagit ställning till
den totala omfattningen av bidrags- och långivningen för ifrågavarande
ändamål. Som utskottet tidigare framhållit (FiU 1977/78:3 y) saknar i ett

CU 1979/80: 7

11

sådant läge formerna för finansieringen av energisparåtgärderna betydelse
sett i ett realekonomiskt perspektiv. Mot denna bakgrund kan utskottet
från sina utgångspunkter tillstyrka regeringens i propositionen 62 framlagda
förslag.

Stockholm den 6 december 1979
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m).
Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Bo Siegbahn
(m). Arne Gadd (s). Rolf Rämgård (c), Per-Axel Nilsson (s). Anita Gradin
(s). Roland Sundgren (s). Mona S:t Cyr (m) och Hadar Cars (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

r