Med anledning av propositionen 1978/79:114 med förslag till anslag till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1979/80 jämte motioner

Betänkande 1978/79:CU36

CU 1978/79:36

Civilutskottets betänkande
1978/79:36

med anledning av propositionen 1978/79:114 med förslag till anslag
till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1979/80 jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:100(b\\. 5 s. 80) föreslog regeringen riksdagen att i
avvaktan på särskild proposition i ämnet till Centralnämnden för fastighetsdata
för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 25 500 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1978/79:114 föreslagit riksdagen
att till Centralnämnden för fastighetsdata på driftbudgeten under andra
huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 25 500 000
kr.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang de med anledning av propositionen
1978/79:114 väckta motionerna 1978/79:

2313 av Per Bergman m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för
fastighetsdataverksamheten,bl. a. att någon uppdelning på skilda system för
fastighetsregister och inskrivningsregister t. v. inte skall ske,

2314 av Märta Fredrikson (c) och Olle Eriksson (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för
delning av det nuvarande fastighetsdatasystemet inte bör genomföras förrän
beslutsunderlaget kompletterats med utredning om regionaliseringsalternativ
och fullständiga användarsynpunkter, bl. a. för samhällsplaneringens del,
och riksdagen därefter fått fatta beslut om ett genomförande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att införande av
datastöd inom inskrivningsväsendet skall ske på ett sådant sätt att älla
tingsrätter kan bli inskrivningsmyndighet,

2315 av Thorsten Larsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. avslår det framlagda systemförslaget,

2. hos regeringen hemställer om utredning och förslag till regionalisering
av fastighetsdata verksamheten,

2316 av Elvy Olsson m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att åtgärder för delning av det nuvarande fastighetsdatasystemet
inte bör genomföras förrän beslutsunderlaget kompletterats med

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 36

CU 1978/79:36

2

utredning om regionaliseringsalternativ och fullständiga användarsynpunkter,
bl. a. för samhällsplaneringens del, och riksdagen därefter fått fatta beslut
om ett genomförande.

Inhämtade uppgifter

Utskottet har under ärendets gång tillförts muntliga synpunkter av
företrädare för justitiedepartementet, statskontoret, centralnämnden för
fastighetsdata och Svenska kommunförbundet.

Utskottet

Regeringens förslag om anslag till centralnämnden för fastighetsdata
(CFD) utgår från en medelsberäkning där hänsyn bl. a. tagits till kostnader för
att börja verkställa tidigare principbeslut (prop. 1977/78:15, CU 1977/78:5)
om skilda system för fastighetsregister (FR) och inskrivningsregister (IR). 1
denna del gör justitieministern också ett direkt uttalande till regeringsprotokollet
(s. 16) att det enligt hans mening inte föreligger skäl att ompröva det
nämnda principbeslutet. Huvudskälen för regeringens förnyade principiella
ställningstagande till förmån för två skilda system (s. 15-16) är att vad som
anförts i 1978 års proposition vunnit starkt stöd av innehållet i 1979 års
datapolitiska proposition och vid remissbehandlingen av rapporten. Därtill
fogas att rapporten visar att man inte behöver hysa några farhågor i fråga om
möjligheterna att bryta ut skilda system.

Häremot ställs förslagen i de här behandlade motionerna, som - trots vissa
skillnader i utgångspunkterna - alla syftar till att något arbete för delning nu
inte skall påbörjas. Utskottet har för sin del inte haft anledning att i detta
sammanhang ingå i en omprövning av 1978 års principbeslut.

Utskottet har konstaterat att även de remissmyndigheter som i princip
stöder tanken på skilda system inte accepterat det av verken i rapporten
framlagda systemförslaget. Den handlingslinje som regeringen anmäler att
den avser att följa innebär vissa preciseringar. Principiellt viktigast är att den i
rapporten planerade tekniska lösningen för sambandet mellan systemen inte
godtas. I stället hänvisas till att ett av televerket utbyggt s. k. allmänt datanät
inte kräver någon direkt förbindelse mellan FR och IR om systemen ligger på
olika datacentraler. Statskontoret har angett att en sådan uppläggning kan
godtas.

Utskottet noterar vidare att en avsedd kommitté med parlamentarisk
förankring skall utreda bl. a. olika regionaliseringsalternativ. Kommitténs
arbete torde ha avsetts bedrivas i sådan takt att dess förslag kan leda till beslut
under den första etapp som utgår tidigast med budgetåret 1981/82. Inför
utskottet har, som även remissvaren visar, skilda meningar förts fram om
vilken systemteknik som ger den största handlingsfriheten i sådana överväganden
om regionaliseringsalternativ. Utskottet har utgått från att en

CU 1978/79:36

3

utflyttning av IR till Jönköping inte uppfattats som en typ av regionalisering.

Enligt utskottets mening har användarsynpunkterna inte tillräckligt
belysts vid behandlingen av rapporten. En sådan belysning torde knappast bli
fullständig om inte användarna ges möjlighet att ta del även av de lösningar
som den avsedda kommittén skall lägga fram. Härtill kommer, som
datainspektionen påpekat, att frågorna om hur de nya, skilda systemen skall
tillgodose samhällsplaneringens behov av data inte behandlats i annan mån
än vad den tekniska genomgången av olika systemavsnitt föranleder.

Utskottet har för sin del inte funnit att effekterna av en systemdelning
enligt propositionsförslaget belysts tillräckligt för att delningsåtgärder skall få
börja vidtas. Detta gäller bl. a. de i propositionen inte direkt berörda följderna
av ett sådant beslut i fråga om förläggning av driften till en eller två
datacentraler eller en faktisk regionalisering. Dit hör också en konkretisering
av de frågor som har samband med utbyggnad och utnyttjande av ett allmänt
datanät. Utskottet har inte heller övertygats om att samtliga anförda
principiella datapolitiska överväganden har tillräcklig tyngd när det gäller
befintliga system och system som i stora delar tjänar syftet att ge offentlighet
och tillgång till de ingående uppgifterna. Denna tveksamhet förenas med den
i sak obestridda uppfattningen att nuvarande system fungerar väl och att en
delning är en i praktiken oåterkallelig bindning. En delning är däremot möjlig
att genomföra även av ett avsevärt vidgat driftsystem 1. Detta leder i sin tur
till uppfattningen att riksdagen inte bör beräkna medel för några faktiska
delningsåtgärder förrän en mer fullständig redovisning getts av de handlingsalternativ
som står till buds. Detta förutsätter i sin tur att bl. a. den aviserade
utredningen först bör göras så att därpå grundade ställningstaganden till bl. a.
konkreta regionaliseringsalternativ kan presenteras för riksdagen. Utskottet
förutsätter att detta utredningsarbete sker skyndsamt och i kontakt även med
användarintressena. Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om att åtgärder för att
verkställa en delning nu inte bör företas.

Förslaget i motionen 1978/79:2314 (c), yrkandet 2, om att datasystemet
skall utformas så att alla tingsrätter kan bli inskrivningsmyndighet får
bedömas mot bakgrund av de nämnda regionaliseringsövervägandena.
Civilutskottet har för sin del inte anledning att närmare gå in på frågan om
inskrivningsväsendets organisation - en fråga som inte skall styras av enbart
datatekniska överväganden.

Vad utskottet ovan anfört om medelsberäkningen har inte gett det
anledning att gå ifrån regeringens förslag när det gäller anslagets storlek.
Tillgängliga ökade resurser bör, i den mån de inte också i fortsättningen tas i
anspråk för utredningsarbete eller för automatiska kostnadsstegringar,
användas för att uppfylla den enhälligt godtagna målsättningen om att till
fastighetsdata i en första etapp föra över drygt 600 000 fastigheter. Med
nuvarande omläggningstakt - ca 120 000 fastigheter per år - skulle det ta

CU 1978/79:36

4

närmare 30 år att föra över samtliga fastigheter. Utskottet har tidigare
• (CU 1977/78:5) enhälligt uttalat att beräkningen av det samlade medelsbehovet
inte uteslöt en ökning av omläggningstakten även under den första
etappen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. till Centralnämnden för fastighetsdata på driftbudgeten under
andra huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 25 500 000 kr.,

b. med anledning av motionerna 1978/79:2313, 2314, yrkandet
1,2315 och 2316 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2314, yrkandet 2.

Stockholm den 3 maj 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik
Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s),
Per-Erik Nisser (m), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s),
Wilhelm Gustafsson (fp) och Lennart Nilsson (s).

GOTAB 62126 Stockholm 1979