med anledning av propositionen 1977/78:185 om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret m. m. jämte motioner

Betänkande 1978/79:FöU1

FöU 1978/79:1

Försvarsutskottets betänkande
1978/79:1

med anledning av propositionen 1977/78:185 om anställning av
kvinnor som befäl inom det militära försvaret m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas det förslag som regeringen — efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark — har förelagt
riksdagen i propositionen 1977/78: 185 (försvarsdepartementet). Vidare
behandlas motionerna 1977/78: 1980 och 1981.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att godkänna de
riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat för anställning av
kvinnor som befäl i det militära försvaret.

På grundval av betänkandet (SOU 1977: 6) Kvinnan och försvarets
yrken från beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret
läggs i propositionen fram förslag som i princip ger kvinnor möjlighet
att få anställning som befäl inom det militära försvaret på samma villkor
som män. Kvinnor som skall anställas som yrkesbefäl förutsätts frivilligt
genomgå utbildning som motsvarar den grundutbildning som manliga
befälsaspiranter får genom värnplikten. Reformen kommer att genomföras
stegvis.

I en första etapp öppnas vissa militära yrken i marktjänst vid flygvapnet
för kvinnor. Dessa yrken är stridslednings- och sambandsbefäl
samt flygtekniker och flygverkmästare.

Kvinnor kommer också att få tillträde till befattningar för reservofficer
i trafikledningstjänst, meteorolog och flygingenjör i marktjänst.
Kvinnor får vidare möjlighet att bli läkare och veterinär vid försvaret.

Vidareutbildad civil personal — även kvinnor — skall få möjlighet att
vinna anställning i vissa kameralchefsbefattningar som nu är militära,
övergångsvis skall också redan anställda kvinnliga tekniker och tekniska
biträden samt viss frivillig personal vid flygvapnet kunna få vidareutbildning
för anställning som befäl.

Kvinnor skall också på försök kunna rekryteras till befattningar för
menig i driftvärnet och till specialistbefattningar i Sveriges beredskapsstyrka
för FN-tjänst.

Slutligen lämnas förslag om yrkesinformation om försvaret och om
informationskurser för både flickor och pojkar.

1 Riksdagen 1978/79.10 sami. Nr 1

FöU 1978/79:1

2

Motionerna

I motionen 1977/78: 1980 av Åke Gustavsson (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
praktiktjänstgöring för kvinnor med inriktning på yrkesbefälsanställning.

I motionen 1977/78: 1981 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar avslå propositionen 1977/78: 185.

Utskottet

Föredragande statsrådet lämnar i propositionen (s. 47—48) en bakgrund
angående kvinnors nuvarande medverkan i totalförsvaret och tar
därefter upp begreppen stridande befattning/icke stridande befattning
(s. 48—49). Han framhåller i denna del att allt befäl i krig måste kunna
delta i och vid behov leda försvaret av den egna uppehållsplatsen e. d.
Varje befälsbefattning blir därmed i princip att anse som stridande. Det
går därför enligt försvarsministerns mening inte att dra någon gräns
mellan stridande och icke stridande befattningar. Beredningen för det
fortsatta arbetet om kvinnor i försvaret (BKF) har genom tilläggsdirektiv
fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att låta kvinnor få anställning
som yrkesofficer utan denna begränsning.

I principfrågan om kvinnors möjlighet att få anställning som befäl
inom det militära försvaret delar försvarsministern beredningens och remissinstansernas
uppfattning att även försvarsmakten måste omfattas av
det reformarbete som behövs för att nå jämställdhet mellan könen. Utvecklingen
inom försvarsmakten bör enligt hans mening så långt möjligt
ansluta till samhällsutvecklingen i övrigt. I olika delfrågor rörande
kvinnors anställning i det militära försvaret förordar han en stegvis
utveckling enligt denna princip, samordnad med införandet av den
nya befälsordningen (prop. 1977/78: 24, FöU 1977/78: 10, rskr 1977/78:
179).

Enligt motionen 1977/78: 1981 (vpk) uppfyller regeringens förslag inte
några av de grundläggande krav som motionärerna vill ställa i detta
sammanhang. De anser att så länge man inte har genomfört en omfattande
översyn och förändring av försvarsorganisationen enligt tidigare
förslag från vänsterpartiet kommunisterna så är det meningslöst att tala
om att öppna försvaret för kvinnorna. Motionens yrkande är att propositionen
skall avslås.

Utskottet delar inte den syn på frågan som förs fram i motionen 1981.
De försvarspolitiska motionerna från vänsterpartiet kommunisterna har
under en följd av år avslagits av riksdagen med överväldigande majoritet
(jfr FöU 1976/77: 13 s. 19—21, rskr 1976/77: 311 och FöU 1977/78: 19
s. 3, rskr 1977/78: 240). Några skäl som talar för bifall till motionsyrkandet
finns inte.

FöU 1978/79:1

3

Utskottet anser det vara angeläget att kvinnor får möjlighet att bli yrkesbefäl
och finner att regeringens principförslag innebär en väl avvägd
plattform för det fortsatta arbetet om kvinnor i försvaret. De merkostnader
och svårigheter av olika slag som kan uppkomma under arbetets
gång blir av allt att döma marginella och små i förhållande till vad man
vinner genom reformen.

Propositionen innehåller ett avsnitt om yrkesinformation
och praktiktjänstgöring. Försvarsministern anser att manliga
och kvinnliga skolelever bör få samma information om försvaret.
Även om kvinnor inte kommer att rekryteras till alla befattningar är det
angeläget att alla ungdomar — oavsett kön — får en god upplysning om
försvarets verksamhet och en möjlighet att genom t. ex. praktisk arbetslivsorientering
göra sig något bekanta med miljön.

Särskilda praktikantläger för pojkar har anordnats sedan 1960-talet.
Praktikantläger för flickor har på försök genomförts vid Bohusläns regemente
(117) och Blekinge flygflottilj (F 17). Då det nu presenteras
förslag som innebär anställning av kvinnor som befäl inom flygvapnets
markfack anser försvarsministern det vara lämpligt att lägren inom flygvapnet
blir permanenta. Han anser det motiverat att försöksvis genomföra
sådana läger också inom armén och marinen. Eftersom målet för
lägren snarare är att ge information om en försvarsgrens verksamhet än
att ge en egentlig praktik anser han att lägren i fortsättningen bör benämnas
informationskurser. Dessa bör enligt hans mening stå öppna för
både flickor och pojkar.

BKF har föreslagit att praktikanställning för kvinnor organiseras i två
former. Alternativ 1 innebär att kvinnor får möjlighet att som praktikanter
genomgå de första 2,5—3 månaderna av grundutbildningen för
värnpliktiga som har tagits ut till befäl. Alternativ 2 innebär praktiktjänstgöring
med handledning under 6—12 månader för särskilda uppgifter
i den ordinarie fredsverksamheten. Försvarsministern anser att det
ännu är för tidigt att ta ställning till om det behövs eller kommer att behövas
särskild praktiktjänstgöring och praktikanställning för kvinnor.
Man bör först diskutera och avgöra formerna för den frivilliga utbildning
— motsvarande grundutbildning för värnpliktiga — som skall krävas
innan kvinnor kan antas till grundläggande yrkesofficersutbildning.
Eventuellt kan enligt hans mening intresserade kvinnor följa den första
delen av den frivilliga grundutbildningen och därefter ta ställning till
om utbildningen skall fullföljas.

Enligt motionen 1977/78: 1980 (s) är BKF:s förslag om praktikanställning
angeläget som ett led för ökad jämställdhet i rekryteringen till försvarsmaktens
befälsyrken men också som en metod att motverka ungdomsarbetslösheten.
Motionären anser att det redan från början bör
skapas särskilda praktikplatser för kvinnor som vill bli befäl. Praktikverksamheten
bör ges sådan omfattning att rekryteringen av kvinnor till

Föll 1978/79:1

4

befälsyrkena efter hand kan leda till en verklig inbrytning. Av de två
alternativ för praktikanställning som beredningen har föreslagit bör enligt
motionärens mening i första hand alternativ 1 genomföras.

Utskottet räknar med att en förbättrad information till unga kvinnor
om försvarets uppgifter och verksamhet samt möjligheter för den som är
särskilt intresserad till reell insyn i verksamheten och viss praktik blir
betydelsefulla faktorer när det gäller att rekrytera kvinnor som befäl.
Övervägande skäl talar för att den närmare utformningen av någon form
av praktikverksamhet inte bestäms förrän man har kommit längre beträffande
den längre utbildningen, motsvarande hel grundutbildning för
befälsuttagna värnpliktiga. För båda slagen av utbildning krävs ytterligare
överväganden angående bl. a. anställningsförhållande och förmåner.
Riksdagen bör därför nu inte uttala sig i enlighet med motionsförslaget.

Inte heller i övrigt har utskottet något att invända mot de riktlinjer
som föredragande statsrådet har förordat. Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1980 om praktiktjänstgöring
för kvinnor,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78: 1981 godkänner
de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat för
anställning av kvinnor som befäl i det militära försvaret.

Stockholm den 29 augusti 1978

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Erik Glimnér (c), Georg Pettersson (c),
Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s),
Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Hans Lindblad
(fp), Olle Aulin (m) och Lars Ahlmark (m).

Särskilt yttrande

av Gudrun Sundström (s) och Åke Gustavsson (s) angående praktikverksamheten.

För att skapa jämlikhet också inom försvarsmakten är det av central
betydelse att kvinnor ges en med männen jämförlig chans att lära känna
befälsyrkena. Inrättandet av särskilda praktikplatser är då ett viktigt
steg i denna riktning. Staten har som arbetsgivare deklarerat sitt allmänna
ansvar för att skapa praktikplatser för ungdom. Inom den närmaste
framtiden måste de statliga praktikplatserna öka, bl. a. som ett

FöU 1978/79:1

5

led i strävan att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Självklart
måste då också försvarsmakten ta sitt ansvar.

Utskottet har uttalat att riksdagen inte nu bör uttala sig i enlighet med
motionsförslaget med hänsyn till ytterligare nödvändiga överväganden
om bl. a. anställningsförhållanden och förmåner. I avvaktan på resultatet
av dessa har vi kunnat ansluta oss till utskottets förslag. Dock vill
vi understryka det angelägna i att denna fråga får en skyndsam lösning.
Inte minst därför att den är viktig från jämställdhetssynpunkt.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780S0

.