Med anledning av propositionen 1977/78:15 med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten jämte motion

Betänkande 1977/78:CU5

CU 1977/78:5

Civilutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av propositionen 1977/78:15 med förslag till ändrade
riktlinjer för fastighetsdataverksamheten jämte motion

Propositionen

I propositionen 1977/78:15 föreslås riksdagen godkänna de ändrade
riktlinjer för fastighetsdataverksamheten som förordats i regeringsprotokollet.

Sedan flera år tillbaka pågår arbete för att införa automatisk databehandling
(ADB) inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Enligt
gällande planer skall ett ADB-system, i vilket fastighetsregistret och
inskrivningsregistret är samordnade i tekniskt hänseende, införas för begränsade
delar av landet. Hittills har ett sådant integrerat system, driftsystem 1,
tagits i bruk endast i Uppsala län. I propositionen föreslås på grundval av en
översyn som nu har verkställts vissa ändringar i riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten.

Behovet att med hjälp av ADB förbättra den nuvarande registreringen
bedöms liksom tidigare vara stort inom både fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet. Ingen ändring görs därför i de gällande planerna att
ADB skall införas på båda verksamhetsfälten. Däremot föreslås att man i
stället för det nuvarande integrerade driftsystemet skapar två skilda ADBsystem,
ett för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. De
skilda systemen skall i all möjlig utsträckning byggas upp genom en
utbrytning ur driftsystem 1. Övergången från manuell registrering till ADBteknik
skall även i fortsättningen ske parallellt på de båda verksamhetsområdena.

1 propositionen dras en anslagsmässig och geografisk ram upp för
verksamheten under en första femårsperiod. Verksamhetens utformning
under kommande etapper kommer att utredas vidare. Denna översyn
kommer bl. a. att omfatta vissa mera övergripande frågor såsom regionaiisering
och integritet.

Motionen

I motionen 1977/78:50 av Hans Lindblad (fp) och Gunnel Jonäng (c)
hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till regeringen begären tidsplan för överföringen
av hela landets fastighetsbestånd till fastighets- och inskrivningsregister,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att driftsystem 1 för
fastighetsregistreringen nyttjas till dess den s. k. RRV-modellen utvecklats så

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 5

CU 1977/78:5

2

långt att ett val dem emellan kan göras med beaktande av ekonomiska,
säkerhetsmässiga, servicemässiga och andra faktorer.

Tidigare beslut m. m.

Riksdagen har (prop. 1973:1 bil. 4s. 24,CU 1973:8)godtagit att då pågående
försöksverksamhet med fastighetsdata (inskrivnings- och fastighetsregister)
skulle ersättas av det s. k. driftsystem 1 för begränsade delar av landet. Det
skulle ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om vilka områden systemet
skulle omfatta. Riksdagen godtog (prop. 1974:48, CU 1974:30) vissa ändrade
riktlinjer för fastighetsregisterreformen. I propositionen uttalades att arbetet
med driftsystem 1 borde fortsätta enligt tidigare planer i stort. Samtidigt
aviserades den senare tillsatta och nu slutförda parlamentariska utredningen
genom fastighetsdatakommittén. Regeringen har beslutat att driftsystem 1
skulle tas i drift med rättsverkan fr. o. m. 1976-01-01 i Uppsala län. Ställning
till utformning och organisation av ett eventuellt riksomfattande system
skulle tas sedan kommittén avgett sitt betänkande och detta hade remissbehandlats.
Verksamheten med driftsystem 1 med rättsverkan har därefter
medgetts fortgå t. v. till utgången av juni 1978.

Fastighetsdatakommittén ansåg att den bästa lösningen var att i hela landet
genomföra den del av driftsystem 1, som är uppbyggd för att betjäna
fastighetsregistreringen och låta ett ställningstagande till val av ADB-teknisk
lösning inom inskrivningsväsendet anstå ytterligare några år. Kommittén
förutskickade (SOU 1976:56 s. 206) att denna etappindelning ”inte behöver
eller bör betyda, att målsättningen att på sikt skapa ett gemensamt
informationssystem för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet
överges. I stället kan etappindelningen ses som det första steget mot ett
sådant mål”. Vidare anfördes i betänkandet (s. 248) bl. a. följande:

Det är inte osannolikt att den nyss nämnda etappindelningen kommer att
medföra, att ett separat ADB-system för inskrivningsväsendet, sedan
fastighetsregistersystemet genomförts, övergångsvis byggs upp, t. ex. på
grund av det särskilda problem av engångskaraktär som registeromläggningen
utgör, utan närmare beroendeförhållanden mellan systemen. Den nu
föreslagna etappindelningen bör emellertid, även om den på kortare sikt visar
sig få sådana konsekvenser, inte innebära att målsättningen att på längre sikt
skapa samlad tillgång till fastighetsregister- och inskrivningsuppgifter nu
överges. Otvivelaktigt skulle en sådan lösning innebära betydande fördelar,
inte bara för statliga och kommunala organ samt företag, som använder
fastighetsanknutna uppgifter, utan även för den enskilde. Övergång till ADB
inom ramen för två skilda system torde inte försvåra en sådan lösning på lång
sikt utan snarast skapa bättre förutsättningar för denna, särskilt med hänsyn
till att åtskilliga problem av engångskaraktär, som nu ter sig särskilt påtagliga,
minskar avsevärt eller försvinner sedan ADB väl införts inom båda
verksamheterna.

Riksrevisionsverket (RRV) har i yttrande över kommitténs förslag förordat
en principiell uppdelning av fastighetsregistreringen och inskrivningsvä -

CU 1977/78:5

3

sendet i två skilda system (FR resp. IR), avsedda att genomföras parallellt.

Vid den fortsatta beredningen inom regeringskansliet har den av RRV
förordade lösningen undersökts närmare. Därvid har det framkommit att
skilda FR och IR även i detta alternativ bör ha i stort sett samma innehåll som
driftsystem 1. Det har ansetts möjligt att få fram systemförslag och att ta
denna lösning i bruk inom ganska kort tid. Den nuvarande verksamheten
skulle kunna fortgå under denna tid. Inga tekniska hinder anges möta mot att
ytterligare områden tas med i driftsystem 1 i avvaktan på en delning.

I anslutning till känslighetsanalyser och beräkning av anslagsutveckling
för olika alternativ i fastighetsdataprojektet (PM 36-5 från justitiedepartementets
planerings- och budgetsekretariat) har redovisats vissa analyser av de
ändringar i systeminnehållet och de ändrade system förutsättningar i övrigt
som en delning skulle medföra.

Lönsamhetsberäkningarna i den nämnda promemorian har syftat till att
belysa trenden i de olika alternativen för att man skall kunna jämföra dem. En
slutsats är att de delade systemen är dyrare än fortsatt användning av
driftsystem 1. Detta har även uttryckts så att den tidpunkt, då kostnaden för
delade system motsvaras av lika stora besparingar, ligger två år längre fram än
beträffande driftsystem 1. Under hand har dock anförts att dessa kostnadsskillnader
praktiskt taget helt förklaras av att ett delat system förutsatts starta
först 1980. Förslaget i propositionen innebär emellertid att driftsystem 1
fortsätter att byggas upp och vidgas fram till en konvertering till två skilda
system. Det noteras vidare att vissa ytterligare skillnader inte framgår av
beräkningarna - som exempel nämns att vissa användare måste ställa flera
frågor i ett delat system och att kostnaden för sammanställning av uppgifter
för samhällsplanering m. m. också blir högre.

I nämnda PM lämnas också bl. a. uppgifter om preliminära bedömningar
beträffande vad som skulle komma att ingå i FR och IR. Dessa uppgifter kan
översiktligt redovisas genom tabell på omstående sida:

CU 1977/78:5

4

	Drift-system 1	FR	Delat system IR
Huvudregister
Registerbeteckning	X	X	X
Administrativ tillhörighet	X	X	X2
Tidigare registerbeteckning	X	X	X
Ursprung	X	X	X
Avregistrering	X	X	X
Adress	X	X
Omfång, läge	X	X	X2
Fristående fiske	X	X
Andel i samfällighet	X	X
Skattetal	X	X	X
Samfällighets art	X	X
Delägande fastigheter	X	X
Åtgärder	X	X	X2
Avskild mark	X	X	X
Rättigheter	X	X	X2
Planer, bestämmelser	X	X
Övriga förhållanden	X	X	X
Koordinatregister	X	X
Planregister	X	X
G A-register	X	X
Kvartersregister	X	X
Adressregister	X	X
Inskrivningsregister
Lagfart	X		X
Tomträttsupplåtelse	X		X
Tomträttsinnehav	X		X
Inteckningar	X		X
Anteckningar	X		X
Äldreförhållanden	X		X
Taxeringsuppgifter	X	(X)1	X
Ägares adress m. m.	X		X

1 Uppgifter önskvärda enl. PM

2 Vissa begränsningar

CU 1977/78:5

5

De uppgifter från nuvarande driftsystem 1 som enligt den nämnda
promemorian måste ingå i IR motsvarar 86 % av volymen i driftsystem 1 till
följd av den dubbla redovisningen av fastighetsdata. I jämförelse med
driftsystem 1 ökar registervolymen i FR och IR tillsammans med 35-45 %.
En bedömning grundad på uppgifter som enligt promemorian bör ingå i IR
skulle ge ett IR med 91 % av volymen i driftsystem 1 och en ökning av den
totala registervolymen med 40-50 %.

Utskottet har vid två tillfällen inhämtat muntliga synpunkter på förslagen
från företrädare för justitiedepartementet, domstolsverket, lantmäteriverket
och centralnämnden för fastighetsdata.

Därvid har bl. a. upplysts att utformning av ett systemförslag, remiss av
detta och beredning för ett regeringsbeslut kan beräknas ta minst ett år i
anspråk. Genomförandet av ombyggnadsarbeten m. m. har angetts ta en tid
av ett å två år. Det har också noterats att samrådsgruppen för datafrågor - ett
samrådsorgan inom regeringskansliet - inte skall utföra några egna utredningar
men väl, som anges i propositionen (s. 50-51), överväga formerna och
tidpunkten m. m. för visst mera långsiktigt utredningsarbete.

Utskottet

Utskottet ansluter sig helt till den i propositionen redovisade bedömningen
av reformbehovet och av nödvändigheten av att införa ADB inom både
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet.

Förslaget i propositionen innebär att som grund för den fortsatta fastighetsdataverksamheten
läggs den s. k. RRV-modellen. Skilda ADB-system
för fastighetsregister och inskrivningsregister skapas genom att de båda
registren bryts ut ur driftsystem 1. Utskottet har övertygats om att denna
lösning tillgodoser de krav som nu ställts. Den försening och fördyring av
projektet som enligt propositionen i ett inledningsskede blir följden har
ansetts uppvägas av fördelama av att fä till stånd en systemlösning som är
lämpligare på sikt. Utskottet tillstyrker därför förslaget i denna del.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 1977/78:50
(fp, c), yrkandet 2, som innefattar krav på att delningsbeslutet får anstå i
avbidan på ytterligare utredningar och överväganden.

Utskottet ansluter sig också till förslaget i propositionen att minska
olägenheterna av omläggningen genom att man under ombyggnadstiden
fortsätter och utvidgar användningen av driftsystem 1.

Utskottet har inte anledning till erinran eller särskilt uttalande med
anledning av vad som i propositionen anförts om det beräknade samlade
medelsbehovet för budgetåren 1977/78-1981/82 och beräkningar av omfattningen
av det antal fastigheter som kan föras över till ADB-system under
denna tid. Därmed har utskottet inte uteslutit att en ökning av omläggningstakten
kan bli aktuell även under den första etappen. Frågan härom får prövas
i anslutning till den årliga budgetbehandlingen.

CU 1977/78:5

6

Vidare aviseras i propositionen visst ytterligare utredningsarbete. Vad
därom anförts har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

Vad i propositionen anförts om en etappindelning av arbetet och fortsatt
utredning om bl. a. lämplig omläggningstakt för senare etapper torde
tillgodose syftet med motionen 1977/78:50 (fp, c), yrkandet 1.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:50 godkänner i regeringsprotokollet förordade
ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten.

Stockholm den 7 februari 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s). Georg Danell (m), Oskar
Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg
(fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl
(s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Göthe Knutson (m)
och Wilhelm Gustafsson (fp).

Reservation

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna de ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten som justitieministern förordat. Ändringarna
innebär i huvudsak att man i stället för det nuvarande integrerade systemet,
driftsystem 1, skapar två skilda ADB-system, ett för fastighetsregistreringen
(FR) och ett för inskrivningsväsendet (IR). Den närmare utformningen av
dessa system skall utredas. Under tiden fram till en delning skall den
nuvarande verksamheten fortsätta och vidgas. Vidare beräknas medelsbehovet
för en första etapp som omfattar budgetåren 1977/78-1981/82 och det
antal fastigheter som det med dessa medel anses vara möjligt att föra över till
fastighetsdatasystem.

I motionen 1977/78:50 (fp, c) har föreslagits att riksdagen begär en tidplan
för den fortsatta överföringen av rikets fastighetsuppgifter till dataregister och
att riksdagen uttalar sig för att driftsystem 1 används tills ett val mellan
alternativen kan göras med beaktande av ekonomiska, säkerhetsmässiga,
servicemässiga och andra faktorer. Motionärerna anför att det inte förefaller
vettigt att nu döma ut ett väl fungerande system och besluta sig för ett
alternativ som bara skissats i stora drag.

CU 1977/78:5

7

Förslaget i propositionen grundas på och utgår från ställningstagandet att
såväl FR som IR skall överföras till ADB och att överföringen skall ske
parallellt. Utskottet ansluter sig till dessa bedömningar.

Förslagets principiellt nya del - ett riksdagens beslut att dela det nuvarande
integrerade driftsystem 1 i två skilda system för FR och IR-utgår i sin tur från
justitieministerns bedömning (s. 49) att ett integrerat system av den typ som
driftsystem 1 representerar inte bör genomföras. Uppfattningen anges
grundad på en i anslutning därtill redovisad genomgång av systemtekniska
och ekonomiska faktorer. Till denna bedömning läggs övervägandet att det
med hänsyn till de goda erfarenheterna under försöken med driftsystem 1 är
naturligt att i första hand som alternativ överväga sådana lösningar med
delade system som ligger så nära driftsystem 1 som möjligt. Slutsatsen är
enligt propositionen att en uppdelning av det nuvarande systemets huvudsakliga
innehåll på skilda system för FR och IR är den lämpligaste lösningen
och att en sådan uppdelning därför bör godkännas av riksdagen.

Utskottet är emellertid inte nu berett att med stöd av redovisade
överväganden ansluta sig till bedömningen att ett system av den typ som
driftsystem 1 representerar inte bör genomföras. Den redovisade genomgången
av systemtekniska faktorer som motiverat denna justitieministerns
ståndpunkt innefattar uppgifter och allmänna teser vilkas innehåll och
relevans i det föreliggande fallet bestritts eller mött invändningar. Med
hänsyn till uppgifter som utskottet tillförts under beredningen av detta
ärende har anledning getts till antagandet att bedömningen i första hand utgår
från en allmän princip att ADB-system skall anpassas till ett verksamhetsområde
och att verksamhetsområdena därvid tolkats efter administrativa
huvudmannaskapsförhållanden - förhållanden som hittills inte gett upphov
till uttryckta sakliga motsättningar. Det kan möjligen också antas att till
huvudmannaskapsfrågorna knutna farhågor för en påverkan på domstolsorganisationen
ingått i bedömningarna. Sådana överväganden har dock inte
redovisats för riksdagen. Inte heller har utskottet ansett att den allmänt sett
obestridda tesen att stora system är svårare att ändra och underhålla än små
system visats vara relevant i den här aktuella situationen. Det gäller här ett
val mellan ett dokumenterat och obestritt praktiskt väl fungerande system
och ett inte ens definitivt utformat alternativ, där ca 10 % av detta systems
innehåll bryts ut för att efter komplettering med dubbelförda uppgifter i
storleksordningen ca 40 % i gällande ordning fungera separat.

I fråga om de ekonomiska faktorerna innebär justitieministerns bedömning
att en jämförelse mellan alternativen utfaller till förmån för driftsystem
1. Skillnaden är, med använda förutsättningar och vissa antaganden, i
storleksordningen 100-195 milj. kr. enligt justitiedepartementets egna beräkningar.
Efter korrigering med den tidsvinst som ett fortsatt överförande till
driftsystem 1 ger kvarstår under alla förhållanden skillnader i storleksordningen
flera tiotal miljoner kronor. Beloppet torde öka vid en fullständig
analys.

CU 1977/78:5

8

Utskottet har mot bakgrund av det anförda inte ansett sig kunna förorda att
riksdagen på åberopade skäl nu skulle besluta om ett föreslaget rikssystem.
Skulle de fortsatta övervägandena leda till att frågan om systemdelning anses
böra åter aktualiseras fär ett nytt förslag i denna del föreläggas riksdagen. Som
anförs i propositionen kan alla data som förs in i driftsystem 1 i avvaktan på
ett eventuellt delningsbeslut förhållandevis enkelt föras över till de skilda
systemen. Vad utskottet sålunda förordat innebär därmed att riksdagens
handlingsfrihet behålls - ett principbeslut om delning är däremot i praktisk
tillämpning avsevärt svårare att återföra.

I anslutning till förslaget i propositionen bör verksamheten med driftsystem
1 fortsätta och utvidgas i den takt som de budgetmässiga avgörandena
medger det. Driftsystem 1 får därmed karaktär av rikssystem. De i
propositionen aviserade principiella långsiktiga övervägandena bör enligt
utskottets mening göras så snart som möjligt. Därmed kan det fortsatta
arbetet efter en mycket lång utredningsperiod ske med slutligt fastlagda
målsättningar.

Utskottet har inte anledning till erinran eller särskilt uttalande med
anledning av vad som i propositionen anförts om det beräknade samlade
medelsbehovet för budgetåren 1977/78-1981/82 och beräkningarav omfattningen
av det antal fastigheter som kan förås över till ADB-system under
denna tid.

Därmed har utskottet inte uteslutit att en ökning av omläggningstakten
kan bli’ aktuell även under den första etappen. Frågan härom får prövas i
anslutning till den årliga budgetbehandlingen.

Det anförda tillgodoser i väsentliga delar vad som anförts och yrkats i
motionen 1977/78:50 (fp, c).

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1977/78:50 godkänner de riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
som utskottet förordat.

GOTAB 57151 Slockholm 1977