Med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde jämte motion

Betänkande 1977/78:CU29

Civilutskottets betänkande

CU 1977/78:29

1977/78: 29

med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt
avser kommundepartementets verksamhetsområde jämte motion

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78:125 bilaga 12 (kommundepartementet)
(s. 91—105) föresiagit riksdagen att

1. godkänna de i regeringsprotokoliet föreslagna överenskommelserna
mellan staten och dels kommunen, dels försäkringsgivarna,

2. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa a-

på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till Ersättningar
m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve ett reservationsanslag av
65 000 000 kr.,

b. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lån för
inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve ett investeringsanslag
av 40 000 000 kr.

Förslagen i propositionen är föranledda av naturkatastrofen i Tuve.

Jordskredet i Tuve inträffade onsdagen den 30 november 1977. Vid
skredet omkom åtta personer. Lika många fick ligga kvar på sjukhus.
En svårt skadad man avled senare. Ytterligare 31 personer skadades vid
katastrofen.

Inom skredområdet låg 67 bostadshus och dessa kan inte användas
igen. Ytterligare 84 bostadshus inom ett område där risk för skred anses
föreligga är evakuerade.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län övertog samma kväll som
katastrofen inträffade ledningen av räddningstjänsten. Måndagen den 5
december 1977 frånträdde länsstyrelsen ledningen. Räddningstjänsten
upphörde onsdagen den 28 december 1977.

I början av december 1977 bildades en central samrådsgrupp med
statsråd och tjänstemän från berörda departement samt företrädare för
länsstyrelsen, Göteborgs kommun, försäkringsgivarna och villaägarföreningarna.
Samrådsgruppen fungerar som ett forum för överläggningar
i de ekonomiska och praktiska frågor som föranleds av jordskredet.

I ett svar den 15 december 1977 på en fråga i riksdagen förklarades,
att det från allra första stund hade varit regeringens avsikt att medverka
till att de drabbade skulle, så långt det var möjligt, hållas ekonomiskt
skadeslösa.

I samband med ett sammanträde den 22 december 1977 i den centrala
samrådsgruppen bildades en lokal värderings- och berednings 1

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 29

Kartong: S. 1, rubriken Tillkommer: jämte motion

CU 1977/78: 29 2

grupp. Denna grupp går genom skadefallen och förtecknar ersättnings- ...

anspråken. I gruppen sker överläggningar i frågor rörande värdering och
ersättning. Den lokala gruppen består äv företrädare för Staten,'Göte- '

borgs kommun, försäkringsgivarna och vitlaägarföreningarnä.

Företrädare för staten har fört förhandlingar med företrädare för1 ' •' • '

dels Göteborgs kommun, dels försäkringsgivarna om bl. a. ansvaret för
de åtgärder som behöver vidtas i skredområdet och skredriskområdet

* fa#: ■

samt fördelningen av kostnaderna för dessa åtgärder. Förhandlingarna
har lett till att förslag till överenskommelser mellan staten och korn- 1 ! ''f"
munen resp. försäkringsgivarna har upprättats. Förslagen, sorn har fo- ' 1

gats till regeringsprotokollet, har söm bilagä fögåts till detta betänkande. A

Kostnaderna med anledning av TuVe-katästrofen tiar beräknats av - ' : s: 'v

kommunen och fördelas enligt förslagen pä följande sätt (milj: kr.). :"

: é i 5".: • •' r	Staten ’"r • : i /•. : .■•	iFÖTsäk- ’1" rings--I i .. givarna	Kommittén Summa' i <:■ Yl
Förstörda byggnader och skadat eller förlorat lösöre ■’ . * !-• i ■**? • •)>,;	. .v i	35,0 '	35,0
Merkostnader för de skadelidande, flyttnings-kostnader m. m.		*	■■ •' V»*-.*'-' '• 5"
Mark m. m. inom skredområdet	10,0		10,0
Fastigheter varpå husen kan komma ätt rivas	3,0	4,5 ' -l	»«i t »ydfij
Grundförstärknings- och stabiliseringsåtgäfder (inkl. vissa vägar) • ,'. , • ?	' 1<S,1	; 8,1	’ - ' r: ' 24,2 ,. ■ no ' ■ >••
Tuvevägen ■ ■	1,4	' 't 1=V	, ■ ■ . L4“ .:•!
Iordningstäl lande av skredområdet	3,9		3,9 •: 7*8
Ledningar och Kvillebäcken -	5,0.	• *i ,• .. ti	5,0 fi i i 10,0
Kyrkvägen ;• v. ■ d	0,5 ; ;		v 0,5 >: ,.1,0 ,
övrigt	2,0		2,0 :. i i : 4,0; ; '
Administration ■, .• • - .	: -	:• *	* ■ 543-j
Diverse ersättningar och kostnader, oförutsett	15,0	0,4,;,	-. -15,4.
Totalt j ;	56,9 .	48,0	11,4 V. t U6,3
* Kostnaderna kan f. n. ej anges.	.ir	1.ttiT.	-.v:

De belopp som anges i tabellen är preliminära såvitt avser staten^Och f; •
kommunen. Den slutliga fördelningen mellan dessa parter skall, enligt
förslag till överenskommelse avse verkliga kostnader. De ersättningsbelopp
som försäkringsgivarna kommer att få betala för förstörda bygg nader

och skadat eller förlorat lösöre är uppskattade. Uppgift om stor- ^ ; • •,;

leken av merkostnader för de skadelidande, flyttningskostnader m. m. ;■. :

saknas ännu. övriga kostnader som enligt förslag .till överenskommelse V

faller på försäkringsgivarna avser fasta belopp. Dock skall en justering y .

ske med hänsyn till de värden sorn kommer att fastställas för byggnader- • : . : ;i

na (preliminärt har värdet av varje byggnad upptagits till 300.000 kr.).. , <■>

CU 1977/78: 29

3

Mervärdeskatt och prisstegringar beräknas till 5,6 milj. kr. En del av
denna kostnad skall enligt förslag till överenskommelse belasta kommunen.

Kommunens kostnader för räddningstjänst, vilka beräknas uppgå till
11 milj. kr., ersätts av staten i enlighet med bestämmelser i brandlagen
(1974: 80) och de principer för statsbidrag som gäller vid tillämpning av
21 § tredje stycket nämnda lag.

Det belopp som behövs för att täcka statens kostnader — utöver kostnaderna
för räddningstjänst — har i propositionen avrundats till 65 milj.
kr. Hänsyn har då också tagits till mervärdeskatt och prisstegringar samt
till behov av viss marginal för osäkerhet i kostnadskalkylerna.

Motionen

I motionen 1977/78:1888 av Kurt Hugosson (s) hemställs att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts beträffande ersättningsfrågor m. m.
till de i samband med naturkatastrofen i Tuve drabbade människorna.

I motionen tas upp fern frågor som enligt motionärens mening fortfarande
är föremål för överväganden och som såväl de drabbade som
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelser till kommundepartementet
påtalat. I motionen behandlas följande frågor.

1. Ansvarsutfästelse för eventuellt framtida skador.

2. Beskattningseffekterna för bostadsrättshavare.

3. Ersättningsprinciper för oförsäkrad lösegendom.

4. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

5. Ersättning till rörelseidkare för skador i samband med katastrofen.

Utskottet

I propositionen lämnas vissa uppgifter om skadorna i samband med
jordskredet i Tuve den 30 november 1977. Uppgifterna har delvis redovisats
ovan.

Föredraganden anför att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ämnar
göra en utvärdering av räddningstjänstinsatsema vid skredet men att
det redan nu kan konstateras att de planer som länsstyrelsen och räddningsorganen
hade att arbeta efter i stort sett visade sig ändamålsenliga.
Föredraganden anser det angeläget beträffande de enskilda personer
som har lidit skada genom katastrofen att staten träder in med hjälp i
den mån ersättningsskyldigheten inte ankommer på försäkringsgivarna.
Det bör eftersträvas att de skadelidande försätts i samma ekonomiska situation
som före katastrofen.

Utskottet instämmer med vad i propositionen anförts om statens in lt

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 29

CU 1977/78: 29

4

sats för de drabbade. I sammanhanget vill utskottet erinra om att kommunministern
i svar på fråga i riksdagen 1977-12-15 förklarat att det
från allra första stund varit regeringens avsikt att medverka till att de
drabbade skulle, så långt möjligt, hållas ekonomiskt skadeslösa.

I propositionen lämnas vidare uppgifter om kostnadsfördelningen mellan
staten, kommunen och försäkringsgivarna. Såsom framgår av det
till detta betänkande bifogade förslaget till överenskommelse mellan staten
och Göteborgs kommun har kommunen åtagit sig att svara för i princip
alla praktiska åtgärder med anledning av skredet. Statens intressen
skall enligt förslaget till överenskommelse tillgodoses genom ett samrådsförfarande
mellan kommunen och länsstyrelsen. Finansieringen av kommunens
förvärv av det område som skall ställas i ordning till ett grönområde
avses ske genom statsbidrag. För kommunens förvärv av de fastigheter
som åter skall säljas ställer, enligt förslag till överenskommelse,
staten ett räntefritt lån till kommunens förfogande. Lånet skall återbetalas
i den omfattning och den takt som kommunens säljer fastigheterna.
En slutlig avräkning skall äga rum mellan staten och kommunen sedan
förvärv och försäljning av fastigheterna har avslutats, vilket beräknas
ske före utgången av år 1979.

Föredraganden anser denna uppläggning ändamålsenlig. Utskottet delar
denna uppfattning.

Av förslagen av överenskommelser mellan staten och kommunen resp.
försäkringsgivarna framgår kostnadsfördelningen dem emellan avseende
åtgärder för grundförstärkning, stabilisering av marken, iordningställande
av området m. m.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna överenskommelserna.

I motionen 1888 (s) tas upp vissa frågor som anses böra uppmärksammas
i det fortsatta arbetet i samband med beredningen av inlösen- och
ersättningsfrågorna. Dessa frågor rör samhällets avsikt att lämna någon
form av utfästelse att avhjälpa framdeles eventuellt uppkommande skador
på fastigheterna till följd av skredet samt vissa beskattningseffekter.
Vidare tar motionärerna upp frågor om oförsäkrad lösegendom, om ersättning
för förlorad arbetsförtjänst samt om ersättning till rörelseidkare
för skador och intrång som skredet förorsakat i deras rörelse. Motionären
yrkar att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om ersättningsfrågorna
m. m.

Enligt vad utskottet erfarit har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län i skrivelse till regeringen 1978-04-04 tagit upp de i motionen behandlade
frågorna. De av motionären upptagna frågorna är sålunda redan
föremål för prövning inom kommundepartementet. Med den ovan redovisade
inställningen, som kommunministern givit uttryck för och som
innebär att regeringens avsikt är att medverka till att de drabbade så långt
möjligt skall hållas ekonomiskt skadeslösa och mot bakgrund av att de
i motionen upptagna frågorna redan kommit till regeringens kännedom,

CU 1977/78: 29

5

saknas enligt utskottet skäl att föreslå riksdagen ett i motionen begärt
tillkännagivande.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet riksdagen att bemyndiga regeringen
att godkänna de föreslagna överenskommelserna mellan staten
och dels kommunen, dels försäkringsgivarna. Detta ställningstagande innebär
att utskottet inte har någon erinran mot förslagen i propositionen
om anslag i samband med katastrofen till ersättningar m. m. samt
till lån för inlösen av fastigheter. Förslagen till överenskommelserna
har bifogats detta betänkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/8: 1888,

2. bemyndigar regeringen att träffa i regeringsprotokollet förordade
överenskommelser mellan staten och dels Göteborgs kommun,
dels vissa försäkringsgivare,

3. på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till Ersättningar
m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
reservationsanslag av 65 000 000 kr.,

4. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lån
för inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i
Tuve på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Stockholm den 25 april 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig
(s), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin
Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Per
Olof Håkansson (s), Alvar Andersson (c) och Rolf Dahlberg (m).

CU 1977/78: 29

6

Bilaga

De till regeringsprotokollet bifogade förslagen till överenskommelser
är av följande lydelse:

Förslag till överenskommelse
1978-02-02

Samhällets åtgärder inom skred- och skredriskområdet i Tuve samt
fördelningen mellan staten och Göteborgs kommun av kostnaderna
för åtgärderna

De åtaganden från statens sida som anges i det följande gäller endast
i förhållande till Göteborgs kommun. De avser således inte att redovisa
statens inställning i fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, å ena
sidan, och annan intressent än kommunen, å andra sidan.

Det antecknas att den centrala samrådsgruppen vid sammanträde den
22 december 1977 kommit fram till i huvudsak följande.

1. De drabbade skall inte behöva försättas i en sämre ekonomisk situation
än före katastrofen.

2. Staten är beredd att överta fastigheter inom den gräns som har dragits
kring skred- och skredriskområdet (se särskild karta upprättad
den 9 december 1977 av stadsbyggnadskontoret i Göteborgs kommun).

3. Frågan om övertagande av fastigheter utanför nyssnämnda gräns
skall prövas i varje särskilt fall.

4. I förhållande till de skadelidande har försäkringsbolagen ett primärt
ansvar. Avgränsningen mellan statens och bolagens ansvar får klarläggas
genom överläggningar mellan staten och bolagen.

5. En lokal värderings- och beredningsgrupp skall tillsättas. Denna lokala
grupp skall gå igenom skadefallen och anteckna ersättningsanspråken.
I gruppen skall överläggningar kunna ske i principfrågor
rörande värdering och ersättning.

6. I fråga om återställande av skredområdet bör överläggningar äga rum
mellan staten och kommunen.

Det antecknas vidare

att kommunens kostnader för räddningstjänst ersätts av staten i
enlighet med uttryckliga bestämmelser i brandlagen och de principer
för statsbidrag som gäller vid tillämpning av 21 § tredje
stycket nämnda lag och

att kommunen har beslutat att de bostadsinnehavare som har förlorat
sina hem vid Tuve-raset skall ges förtur till de grupphus,
bostadsrättslägenhet och kommunala tomter för friliggande småhus
som produceras under åren 1978 och 1979.

1 §

Kommunen åtager sig följande.

1. Kommunen genomför förvärv av mark i skredområdet och blir ägare
till den.

2. Kommunen förvärvar i förekommande fall även fastigheter inom

CU 1977/78: 29

7

skredriskområdet, iordningställer och förvaltar fastigheterna samt
försäljer dem.

3. Kommunen förvärvar de fastigheter utanför skredriskområdet, vilka
staten efter prövning i varje särskilt fall funnit böra övertagas. Dessa
fastigheter iordningställs, förvaltas och försäljs av kommunen.

4. Kommunen låter utföra grundförstärknings- och stabiliseringsåtgärder
och anlägger gator, ledningar o. s. v. inom skred- och skredriskområdet
samt iordningställer området och, i erforderlig omfattning,
mark i anslutning till området.

Kommunen gör inte anspråk på ersättning av staten för de skador
som har tillfogats kommunens fastigheter genom skredet.

Kommunen har inga anspråk på staten för kostnader för administration
av de åtgärder som anges under 1—4 ovan. Som administrationskostnad
räknas inte administrationspålägg för arbeten som kommunens
affärsdrivande verk utför eller låter utföra och som är direkt hänförliga
till resp. arbetsprojekt.

2 §

Staten åtager sig att genom statsbidrag svara för kommunens kostnader
för markförvärv inom skredområdet.

För kommunens förvärv av fastigheter inom och i förekommande fall
utanför skredriskområdet ställer staten ett räntefritt lån eller lånegarantier
där staten svarar för räntekostnaden till förfogande. Lånet återbetalas
i den omfattning och i den takt som kommunen försäljer fastigheterna.

Staten och kommunen skall verka för att de åtgärder som avses i 1 §
första stycket 1 och 2 genomförs i sådan tid att ett slutligt avräkningsförfarande
kan ske före utgången av år 1979. Avräkningsförfarandet skall
avse all mark och alla fastigheter som kommunen förvärvat resp. förvärvat
och försålt enligt 1 § första stycket 1—3.

Staten förbinder sig att gentemot kommunen svara för kostnaderna för
alla stabiliseringsåtgärder och däri ingående vägbyggnadsarbeten
inom skred- och skredriskområdet, inklusive geotekniska undersökningar,
utredningar och programhandlingar (av kommunen
uppskattade kostnader: 21,6 milj. kr. vid bevarandet av 78 hus
och 19,4 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus),
ombyggnaden av Tuvevägen (av kommunen uppskattad kostnad:
1,4 milj. kr.),

rivning och undanskaffande av byggnader inom skredriskområdet
(av kommunen uppskattade kostnader: 3 milj. kr. vid bevarandet
av 78 hus och 7,5 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus),
grundförstärkningar och reparationer av byggnader m. m. inom
skredriskområdet (av kommunal uppskattade kostnader: 7,1 milj.
kr. vid bevarandet av 78 hus och' 5,9 milj. kr. vid bevarandet av 69
hus),

nedtagning och borttransport av byggnader inom skredområdet
(av kommunen uppskattade kostnader: 0,5 milj. kr.).

Därjämte förbinder sig staten att gentemot kommunen svara för hälften
av kostnaderna för

återuppbyggandet av Kyrkvägen eller motsvarande väg (av kommunen
uppskattad kostnad: 1,0 milj. kr.),

dränering, planering, plantering, belysning och gångvägar inom
skredområdet (av kommunen uppskattade kostnader: 7,8 milj. kr.),

CU 1977/78: 29

8

anläggningar för va och el inom skred- och skredriskområdet jämte
fördjupning av Kvillebäcken (av kommunen uppskattade kostnader:
10 milj. kr.),

vakttjänst, provisorisk skolpaviljong, platskontor, oförutsett och
diverse (av kommunen uppskattade kostnader: 4 milj. kr.).

Staten svarar alltså gentemot kommunen för hela verkliga kostnaden
för de i fjärde stycket upptagna åtgärderna och för halva verkliga kostnaden
för de i femte stycket upptagna åtgärderna, beträffande vilka kommunen
svarar för andra hälften av kostnaderna. Kostnadsbedömningarna
tar ej hänsyn till moms och prisstegringar, vilka kostnader kommunen
uppskattar till 1,6 resp. 4 milj. kr. Dessa kostnader skall fördelas på
de olika kostnadsposterna.

3 §

Som förutsättning för att kommunen skall förvärva mark och fastigheter
inom skred- och skredriskområdet gäller att kommunen är befriad
från all befattning med förhandlings- och värderingsfrågor, att uppgörelse
om ersättning träffas före kommunens förvärv och att fastighetsägarna
ersätts på annat sätt än genom att kommunen tillhandahåller bytesfastighet.

Staten förutsätts vidare gentemot kommunen påtaga sig de kostnader
som kommunen i egenskap av säljare av fastighet förorsakas på grund
av omständighet som avses i 4 kap. 19 § jordabalken. Kommunen skall
dock i första hand kräva ersättning av föregående fastighetsägare.

4 §

Staten åtager sig

att utbetala statsbidraget för förvärv av mark i skredområdet vid
anfordran,

att utbetala det räntefria lånet eller medge lånegaranti för förvärv
av fastigheterna utanför skredområdet vid anfordran och
att utbetala ersättningarna för kommunens arbeten i skredområdet
och skredriskområdet förskottsvis vid resp. arbetes påbörjande efter
anfordran från kommunen.

5 §

Länsstyrelsen skall beredas möjlighet att följa planering, kostnadsberäkning
och genomförande av de arbeten beträffande vilka staten gentemot
kommunen skall svara för hela eller del av kostnaderna. Igångsättandet
av större arbeten skall föregås av samråd med länsstyrelsen. Samråd
skall vidare äga rum i frågor som gäller förvärv och försäljning av
fastigheter.

CU 1977/78: 29

9

Förslag till överenskommelse
1978-02-28

Kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder m. m.
i Tuve

Denna överenskommelse mellan staten och försäkringsgivarna gäller
endast de frågor som berörs i det följande. Andra ersättnings- och kostnadsfrågor
som föranleds av Tuvekatastrofen den 30 november 1977
omfattas alltså inte av överenskommelsen. Det förutsätts att staten före
den 31 juli 1978 har fastställt vilken ersättning staten är beredd att betala
till resp. fastighetsägare för den del av fastigheten som inte omfattas
av försäkringsgivares ansvar och har ställt ersättningen till fastighetsägarens
förfogande.

Försäkringsgivarnas ansvar enligt denna överenskommelse grundas på
den ansvarsfördelning mellan staten och försäkringsgivarna som anges
i de närmast följande sex styckena.

Försäkringsgivarna svarar för

dels ersättning till fastighetsägarna för värdet av de byggnader inom
skredriskområdet som bedöms böra rivas,

dels kostnaderna för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder
som kan hänföras till byggnader med försäkringsskydd mot skada på
grund av bl. a. jordskred och som vidtas för att avvärja eller begränsa
skada på sådana byggnader,

dels de skadelidandes flyttningskostnader.

Försäkringsgivarnas ansvar för kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder
begränsas inom varje sektion av skredkanten till
det sammanlagda marknadsvärdet av de försäkrade byggnader inom
sektionen som åtgärderna är avsedda att skydda.

Staten svarar för dels övriga kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder,
dels de skador som har uppkommit på fastigheterna
inom skredriskområdet i samband med räddningsarbetet.

Staten tillser att samtliga stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder
genomförs och svarar för de skador som kan uppkomma på fastigheterna
inom skredriskområdet på grund av dessa åtgärder.

I fråga om de bostadsfastigheter inom skredriskområdet som inte blir
inlösta övertar staten försäkringsgivarnas ansvar gentemot fastighetsägarna
för de skador på byggnader till följd av jordskredet den 30 november
1977 som har inträffat före den 1 juli 1978 och som vid denna
tidpunkt inte var kända för berörd försäkringsgivare eller länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län. Detta gäller endast i den mån rätt till ersättning
för skadorna följer av försäkringsavtal som den 30 november 1977
gällde för fastigheten.

Staten har inga anspråk på försäkringsgivarna för kostnader för bevakning
av skredriskområdet.

Denna överenskommelse innebär att försäkringsgivarna skall svara
för nedan angivna belopp i milj. kr. Värdet av byggnaderna har i avvaktan
på det pågående värderingsarbetet beräknats till 300 000 kr. för
varje byggnad. Beträffande de poster som i följande uppställning anges
avse byggnader skall de slutliga beloppen anpassas efter resultatet av

CU 1977/78: 29

10

värderingsarbetet och baseras på värdet den 1 juli 1978. Försäkringsgivarna
betalar senast den 1 juni 1978 till Göteborgs kommun de ersättningsbelopp
som anges i uppställningen.

Sektion 1 — Almhöjdsområdet

fem byggnader som rivs 1,5

stabiliseringsåtgärder 2,2

grundförstärkningsåtgärder 0,9 4,6

Sektion 2 — Tångenvägen

värdet av fem byggnader 1,5

bostadsrättshus som rivs 0,3 1,8

Sektion 3 — Snarberget

stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder 0,5

Sektion 4 — Tångelund

värdet av tio byggnader 3,0

(en byggnad står på säker grund)

Sektion 5 — Udden1

nio byggnader som rivs 2,7

Oförutsedda utgifter för åtgärder på sektion 1 och 3 0,4

Summa 13,0

1 Kostnaderna för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder beträffande
Udden överstiger byggnadernas marknadsvärde.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197»