Med anledning av propositionen 1977/78:113 om särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder jämte motioner

Betänkande 1977/78:JoU22

Jordbruksutskottets betänkande

JoU 1977/78: 22

1977/78:22

med anledning av propositionen 1977/78:113 om särskilt stöd till
lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 113 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för särskilt
stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder,

2. medge att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån
till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder beviljas med sammanlagt
högst 10 000 000 kr.,

3. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder beviljas med sammanlagt högst 10 000 000
kr„

4. medge att regeringen eller efter regeringens bemyndigande lantbruksstyrelsen
får biträda ackord och eljest efterge statens rätt på grund
av garantiåtagande för lån till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder,

5. till Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder för
budgetåret 1978/79 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.

I propositionen föreslås att ett särskilt stöd införs till investeringar i
lantbruksföretag och verksamheter som kan ingå som en del i en yrkeskombination
vid sådana företag. Sådana verksamheter är bl. a. stuguthyrning,
tillsynsuppgifter och hantverk. Stödet föreslås kunna utgå
inom sådana delar av inre stödområdet där det inte finns tillräcklig
sysselsättning inom rimligt s. k. pendlingsavstånd. Även företag inom
områden utanför inre stödområdet skall kunna komma i fråga för stöd.
Stödet föreslås utgå i form av statsbidrag och kreditgarantier. Lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnderna föreslås få hand om administrationen.

Motionerna

I motionen 1977/78: 1854 av Olle Eriksson och Karl-Erik Norrby
(båda c) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av rådgivningsverksamhet i de former
som angivits i motionen.

I motionen 1977/78: 1855 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om användningen av det särskilda stödet till jordbruksföretag m. m.,

1 Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 22

JoU 1977/78: 22

2

2. att riksdagen beslutar om att utnyttjandet av det särskilda stödet till
lantbruksföretag m. m. skall grundas på en av länsstyrelsen i resp. län
utarbetad plan.

Utskottet

Avsikten med det särskilda stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa
glesbygder som föreslås i propositionen är att främja sysselsättningen
i de delar av vårt land där förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv
är mindre goda och där som följd härav befolkningen i aktiv ålder
minskar starkt. Stödverksamheten bör enligt föredraganden omfatta
områden med utpräglad glesbygdskaraktär av det slag som främst förekommer
inom det inre stödområdet. Områden med likartade förhållanden
och problem kan emellertid finnas även utanför det inre stödområdet.
Enligt föredraganden bör det ankomma på länsstyrelserna att
efter beredning och förslag av lantbruksnämnd och efter samråd med
respektive kommun besluta om områdesavgränsning inom inre stödområdet.
Företag inom kommun eller del därav utanför det inre stödområdet
avses kunna komma i fråga för stöd enligt regeringens beslut
efter framställning av respektive länsstyrelse.

Stödet föreslås avse investeringar i lantbruksföretag och verksamheter
som kan ingå som en del i en yrkeskombination vid sådana företag.
Exempel på verksamheter som kan bedrivas i kombinerade företag är
jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk, rennäring, fiske, fiskodling, stuguthyrning,
tillsynsuppgifter, servicearbeten, hantverk m. m. Stödet bör
enligt föredraganden kunna utgå i form av statlig kreditgaranti för lån
och som statsbidrag i form av avskrivningslån.

Administrationen av stödet kommer att handhas av lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnderna. Föredraganden beräknar att lantbruksnämnderna
för budgetåret 1978/79 behöver förstärkas med resurser
motsvarande 400 000 kr., vilket belopp avses ställas till lantbruksstyrelsens
förfogande genom överskridande av tionde huvudtitelns förslagsanslag
Lantbruksnämnderna. Medelsbehovet i övrigt för stödverksamheten
beräknas till 10 milj. kr. för vardera bidrag och lånegarantier.
Ett nytt förslagsanslag under tionde huvudtiteln benämnt Särskilt
stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder föreslås anvisat.

Enligt föredraganden är det angeläget att insatserna kan komma till
stånd utan dröjsmål. I propositionen föreslås därför att stödet skall
kunna utgå redan fr. o. m. den 1 juli 1978.

I motionen 1854 framhålls att många av de verksamheter som åsyftas
med det föreslagna stödet är förenade med komplicerade planeringsaspekter.
En lantbrukare, som ofta saknar erfarenheter av denna typ
av verksamhet har knappast möjlighet att själv klara den nödvändiga
planeringen. Här erfordras enligt motionärerna speciella rådgivnings -

Joll 1977/78: 22

3

resurser. Bl. a. anser man att lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
bör, om så erfordras, erhålla medel för att engagera rådgivningscxpertis
externt för en viss verksamhet om sådan expertis inte finns
tillgänglig inom respektive institution.

Enligt motionen 1855 ansluter sig motionärerna till de motiveringar
regeringen anför för det aktuella stödets utförande. Motionärerna har
således inga principiella erinringar mot förslaget. Man framhåller dock
vikten av att stödet används med försiktighet och förbehålls utpräglade
glesbygdsområden, där andra sysselsättningsmöjligheter inte finns inom
rimligt s. k. pendlingsavstånd. Stödet får enligt motionen inte ersätta
andra mera konventionella sysselsättnings- och regionalpolitiska åtgärder
utan skall ses som ett komplement till dessa och användas i områden
där de inte ger önskat resultat. Vidare framhålls det angelägna i
att stödet inte används på ett sådant sätt att rationaliseringspolitiken på
jordbrukets område försvåras. Utöver dessa synpunkter av mera allmän
karaktär på regeringsförslaget understryks i motionen behovet av
planering av de med stödet åsyftade åtgärderna m. m. Det bör enligt
motionen ankomma på respektive länsstyrelser att i samråd med berörda
kommuner utarbeta de erforderliga planerna som bör innehålla dels
förslag till avgränsning av stödområdena, dels förslag till lämpliga stödobjekt.

Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att man genom
cn aktiv regionalpolitik tar till vara alla realistiska sysselsättningstillfällen
för att åstadkomma en önskvärd utveckling i de utpräglade glesbygdsområdena.
Som föredraganden anför måste därvid de areella näringarna
spela en huvudroll. Enligt utskottets mening kommer det nu
föreslagna stödet att utgöra ett värdefullt hjälpmedel i strävandena att
uppnå ett stabilt syssclsättningsundcrlag och över huvud taget förbättra
situationen för befolkningen i dessa bygder. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag om införande av särskilt stöd till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder enligt de riktlinjer som anges i propositionen.
I anslutning till föredragandens uttalande att omprövning av stödet bör
ske vid ägarbyte (prop. s. 19) vill utskottet framhålla det angelägna i
att stödformen kan tillämpas på ett sätt som underlättar även nyetablering
av sådana kombinerade företag varom nu är fråga. Möjligheterna
att erhålla stöd till nyetablering i glesbygdsområden får f. n. anses vara
mycket begränsade. Enligt utskottets mening är det värdefullt om den
föreslagna stödformen kan underlätta för t. ex. yngre familjer att genom
en kombination av jordbruk och annan sysselsättning finna sin
utkomst i sådana bygder där regionalpolitiska skäl motiverar åtgärder
av det slag som åsyftas i propositionen.

Med anledning av de i ärendet väckta motionerna vill utskottet anföra
följande.

JoU 1977/78: 22

4

Utskottet delar den i motionen 1854 framförda uppfattningen att den
föreslagna verksamheten kan aktualisera krav på speciella rådgivningsresurser
hos lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Emellertid
pågår f. n. genom en av lantbruksstyrelsen tillsatt arbetsgrupp en översyn
av lantbruksverkets rådgivningsverksamhet i fråga om inriktning,
omfattning och organisation. Arbetsgruppen har tillsatts bl. a. med särskild
hänvisning till föreliggande förslag öm ökad satsning på uppbyggandet
av jordbruksföretag i kombination med annan verksamhet i
landets utpräglade glesbygder. Arbetsgruppen avser framlägga förslag
i sådan tid att det kan ge underlag till framställning till regeringen i
anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1979/80. Genom nu angivna
översyn torde det huvudsakliga syftet med motionen 1854 kunna
förutsättas bli tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Den i motionen 1855 framförda synpunkten att det särskilda stödet
inte bör användas på ett sådant sätt att rationaliseringspolitiken försvåras
synes inte stå i någon motsättning till regeringens överväganden i
motsvarande hänseende. Av propositionen framgår nämligen att stödet
i fråga inte är avsett att tillämpas i fråga om jordbruksföretag som är
utvecklingsbara i den mening som avses vid prövning av stöd till jordbrukets
rationalisering enligt de allmänna bestämmelserna härom. De
allmänna synpunkter på regeringens förslag som framförts i motionen
synes därför inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Enligt den sist nämnda motionen bör användningen av stödet föregås
av noggrann planering såvitt gäller områdesavgränsning och lämpliga
stödobjekt m. m. I propositionen anförs i detta hänseende bl. a. att det
är angeläget att insatserna kan komma till stånd utan dröjsmål. Krav
på att en särskild plan skall upprättas över de åtgärder m. m. som bör
vidtas inom ett område bör därför enligt föredraganden inte ställas.
Stödet bör emellertid, heter det vidare, ges på ett sådant sätt att det
står i samklang med de riktlinjer för utvecklingen i länen som ges i
länsplaneringen och i andra länsplaner för olika samhällssektorer.

Utskottet får framhålla att områdesavgränsningen enligt propositionen
skall ske inom ramen för länsplaneringen och utifrån en regional
bedömning av varje områdes sysselsättnings- och servicemöjlighetcr.
Enligt föredraganden bör det ankomma på länsstyrelserna att efter beredning
och förslag av lantbruksnämnd och efter samråd med respektive
kommun besluta om områdesavgränsningen inom det inre stödområdet.
Den i motionen framförda synpunkten att områdesavgränsningen
skall föregås av planering genom länsstyrelsernas försorg får härigenom
anses beaktad.

I fråga om motionärernas krav på planering av förslag till stödobjekt
m. m. vill utskottet i likhet med föredraganden framhålla det angelägna
i att insatserna kan komma till stånd utan dröjsmål. Enligt utskottets
mening bör därför inte ställas krav på så ingående eller omfattande pia -

JoU 1977/78: 22

5

nering att man på grund härav riskerar att igångsättningen av de nödvändiga
åtgärderna försenas. Det nu sagda torde å andra sidan inte
innebära att stödåtgärderna kommer att behandlas utan någon form
av planmässiga överväganden. Redan nu finns i många fall länsvis upprättade
planer som kan läggas till grund för beslut om här åsyftade
stödåtgärder. En sådan översiktlig planering sorn i huvudsak grundas
på befintligt material behöver enligt utskottets mening inte leda till förseningar
i stödverksamheten utan bör snarare få en positiv effekt. Regeringens
uttalande att stödet bör ges i samklang med de riktlinjer för
utvecklingen som ges i länsplaneringen och andra länsplaner ger också
vid handen att, om en sådan ordning tillämpas, någon reell motsättning
mellan propositionen och motionen i nu berört avseende inte föreligger.
Med det anförda bör motionen 1855 i förevarande del (yrkande 2)
kunna anses besvarad.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att regeringen
anmält sin avsikt att våren 1979 förelägga riksdagen förslag rörande
regionalpolitiken bl. a. på grundval av de förslag som sysselsättningsutredningen
kommer att lägga fram. Därvid kommer frågan om
de särskilda regionalpolitiska stödåtgärder sorn erfordras i de utpräglade
glesbygderna att behandlas i ett sammanhang. Som föredraganden
har anfört kan det då bli anledning att ompröva omfattningen av och
reglerna för förevarande stöd i syfte att få till stånd en önskvärd likformighet
i fråga om de regionalpolitiska insatserna. Nämnda regler
omfattar även villkoren i fråga om planering.

Propositionen föranleder i övrigt inte något särskilt uttalande av utskottet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för särskilt
stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder,

2. medger att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för
lån till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder beviljas med
sammanlagt högst 10 000 000 kr.,

3. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder beviljas med sammanlagt
högst 10 000 000 kr.,

4. medger att regeringen eller efter regeringens bemyndigande
lantbruksstyrelsen får biträda ackord och eljest efterge statens
rätt på grund av garantiåtagande för lån till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder,

5. till Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder
för budgetåret 1978/79 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

6. lämnar motionen 1977/78: 1854 utan åtgärd,

JoU 1977/78: 22

6

7. lämnar motionen 1977/78: 1855, yrkande 1, utan åtgärd,

8. anser motionen 1977/78: 1855, yrkande 2, besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 18 april 1978

På jordbruksutskottets vägnar

EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Bertil Jonasson
(c), Eric Enlund (fp), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Gunnar
Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson
(m), Ove Karlsson (s), Karl-Erik Svartberg (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Wivi-Anne Radesjö (s) och Ingrid Andersson (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1973