med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag inom budgetdepartementets verksamhetsområde till personalpolitik m. m. jämte motioner

Betänkande 1977/78:AU29

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

AU 1977/78: 29

1977/78: 29

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag
inom budgetdepartementets verksamhetsområde till personalpolitik
m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas i propositionen 1977/78: 100 bilaga 11
(budgetdepartementet) gjorda framställningar om anslag under dels punkterna
B 13—B 19, dels punkterna E 10—E 19 samt om nya riktlinjer
för den centrala statliga personalutbildningen.

I propositionsbilagans inledande översikt finns ett avsnitt om personalpolitik.
I anslutning till det avsnittet tar utskottet upp fyra motioner
till behandling.

1. Personalpolitik

Propositionen

I propositionens inledande översikt redovisas i korthet under rubriken
Personalpolitik (s. 8—9) förslag till nya riktlinjer för den statliga personalutbildningen
(se vidare under nästföljande punkt) och arbetet för
jämställdhet mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen. En utförligare
redovisning för detta jämställdhetsarbete finns i budgetpropositionens
bilaga 3, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, behandlad
av utskottet i AU 1977/78: 28.

Vidare berörs möjligheterna för ersättare för ordinarie ledamot i
statlig styrelse eller nämnd att få erforderlig insyn i verksamheten, t. ex.
genom att delta i sammanträde även om den ordinarie ledamoten är
närvarande vid sammanträdet. I sammanhanget anmäls att personalföreträdare
i statlig myndighets styrelse har fått rätt att delta i handläggning
av ärenden oaktat företrädaren tidigare deltagit på arbetstagarsidan
i förhandlingar enligt medbestämmandelagen i samma ärenden.

Företagshälsovården avses bli utbyggd med tio nya hälsocentraler
under innevarande budgetår och med ytterligare tio under nästa budgetår.
Tre försöksvis bedrivna centraler, i Östersund, Motala och vid tekniska
högskolan i Stockholm, har övergått i reguljär verksamhet under
ledning av lokala hälsoråd.

Slutligen redovisas förhandlingsfrågor dels på medbestämmandeområdet,
dels beträffande vissa under år 1977 träffade löneavtal. I detta
sammanhang noterar utskottet att statens avtalsverk och de statsanställdas
organisationer den 2 mars 1978 har träffat ett nytt huvudavtal, ett
medbestämmandeavtal samt ett avtal om förhandlingsordning i frågor
om tillsättning av vissa tjänster hos staten.

1 Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 29

AU 1977/78:29

2

Motionerna

1977/78:1330 av Åke Gustavsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsam redovisning
för hur utbyggnaden av den statliga företagshälsovården planeras
och avses bli genomförd.

1977/78:1354 av Hans Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att hos regeringen begära
att utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” måtte utdelas
förutom som medalj i form av lämpligt föremål av svenskt glas.

1977/78:1653 av Erik Glimnér (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna
vad som har anförts i motionen angående borttagandet av titeln fogde
i statliga tjänstetitlar.

1977/78:1669 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Olle Göransson (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar som statens målsättning för sin
personalpolitik

1. att medverka till decentraliserade beslutsprocesser inom samtliga
statliga företagsenheter så att MBL:s villkor kan uppfyllas fullt ut och
så att de angivna produktionsmålen kan uppnås genom goda avvägningar
mellan producenternas arbetsvilja, kunnighet och kreativitet och
konsumenternas anspråk,

3. att i övrigt främja statliga anställningsvillkor så att statens ansvar
som mönsterarbetsgivare kan upprätthållas och utvecklas.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i senare
sammanhang.

Utskottet

Som ovan redovisats finns i budgetpropositionen en översikt över aktuella
åtgärder m. m. på den statliga personalpolitikens område. I anslutning
härtill behandlas fyra motioner med personalpolitiska aspekter.

Utskottet tar först upp det yrkande som framställs i motionen 1330
av Åke Gustavsson m. fl (s) om skyndsam redovisning för utbyggnaden
av den statliga företagshälsovården.

Riktlinjer för den statliga företagshälsovården drogs upp genom beslut
vid 1975/76 års riksmöte (prop. 100 bilaga 2 punkt 6, AU 34 punkt
3). Beslutet innebar att det skulle inrättas åtta regionala hälsoråd med
särskild regional hälsocentral för att tillgodose de mest angelägna behoven.
Under de regionala hälsoråden skulle finnas lokala hälsoråd med
uppgift att planera och leda ytterligare hälsocentraler inom regionen.

Statsmakternas beslut kompletteras av ett den 10 maj 1976 med de
statsanställdas organisationer träffat avtal om riktlinjer för företagshälsovården.

AU 1977/78:29

3

Regionala hälsoråd har inrättats i Stockholm, Linköping, Kalmar,
Malmö, Göteborg, Karlstad, Sundsvall och Umeå. Lokala hälsoråd finns
vid ingången av innevarande budgetår vid tekniska högskolan i Stockholm
samt i Motala och Östersund. Dessa lokala hälsoråd har övertagit
tidigare, av statens personalnämnd bedriven försöksverksamhet.

Utgifterna för de regionala och lokala hälsoråden har för innevarande
budgetår beräknats till 4,3 milj. kr. Dessa utgifter skall ersättas av de
myndigheter m. fl. som är anslutna till centralerna. Vid behov kan medel
för verksamheten förskotteras från anslaget Statlig företagshälsovård,
som budgetåret 1977/78 är upptaget med ett formellt belopp av
1 000 kr. (se punkten 4 nedan).

Enligt propositionen skall under innevarande budgetår inrättas tio nya
hälsocentraler och under nästa budgetår ytterligare tio. Denna utbyggnadstakt
för den aktuella perioden har godtagits i den föreliggande motionen.
Motionärerna anser emellertid att till följd av propositionsförslaget
”får de statligt anställda inte ha stora förväntningar på att få sina
hälsovårdsfrågor ordnade”.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är angeläget
med en snabb utbyggnad av de statliga hälsocentralerna. De begränsningar
som finns i möjligheterna att realisera detta önskemål är emellertid
inte enbart av budgetmässig natur. Man måste också ta hänsyn till
bristen på läkare med utbildning i företagshälsovård. Det problemet berördes
även av föredragande statsrådet i 1975/76 års proposition. Det
får därför godtagas att planeringen även framgent görs i det tidsperspektiv
och för riksdagen redovisas i den ordning som skett i årets budgetproposition.
Med hänvisning till dessa uttalanden föreslår utskottet att
motionen inte föranleder någon åtgärd.

I motionen 1669 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Olle Göransson (s)
begärs vissa uttalanden från riksdagens sida om statens målsättning för
sin personalpolitik.

Motionärerna kritiserar bl. a. att — vid tidpunkten för avlämnandet
av motionen — något ”tillfredsställande” avtal om medbestämmande
för de statsanställda ännu inte har kunnat träffas. Personalpolitiken bör
därför enligt motionärerna medverka till ”decentraliserade beslutsprocesser
inom samtliga statliga företagsenheter så att medbestämmandelagens
villkor kan uppfyllas fullt ut”. Det framgår av den ovan gjorda
redovisningen att medbestämmandeavtal för det statliga arbetstagarområdet
har träffats den 2 mars i år, dvs. efter det att motionen väcktes.

Den statliga personalpolitiken bör vidare enligt motionärerna allmänt
främja statliga anställningsvillkor, så att statens ansvar som mönsterarbetsgivare
kan upprätthållas och utvecklas. Bakgrunden till det yrkandet
synes vara en kritisk uppfattning från motionärernas sida mot den
återhållsamhet som i de senaste årens budgetproposition visats i förslagen
till anslag för investeringar och personalutbyggnad på det statliga

AU 1977/78: 29

4

området. Utskottet anser det mindre lämpligt att i förevarande sammanhang
ta upp budgetmässiga avvägningsfrågor av så övergripande natur.
Bedömningar av det slaget bör göras i samband med finansutskottets
behandling av budgetpolitiken. I övrigt får konkreta förslag tas upp
vid fackutskottens behandling av budgeten och i anslutning därtill väckta
motioner.

Med hänsyn till det ovan anförda bör motionen 1669 i aktuella delar
inte föranleda någon åtgärd.

Hans Wachtmeister (m) yrkar i motionen 1354 att föremål av
svenskt glas skall kunna delas ut som alternativ form för utmärkelsen
För nit och redlighet i rikets tjänst.

Utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst kan f. n. efter den
belönades val delas ut i form av medalj eller armbandsur.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om ändrade regler
för den aktuella utmärkelsen (AU 1976/77: 4 och 1977/78: 3). I de sammanhangen
har utskottet hänvisat till att hithörande frågor bör lösas av
staten och de anställdas organisationer tillsammans. Samma synsätt bör
anläggas på den fråga som aktualiseras i motionen, vilken sålunda inte
bör föranleda någon åtgärd. Om det finns intresse för en sådan ordning
som motionären föreslår räknar utskottet med att vederbörande statligt
organ och parterna på arbetsmarknaden tar upp frågan utan riksdagens
medverkan.

Erik Glimnér (c) tar i motionen 1653 upp frågan om tjänstetiteln
”fogde”. Motionären anser att denna titel är olämplig och att den därför
bör avskaffas. Utskottet konstaterar att frågan om tjänstebenämningar
numera kan bli föremål för avtal. Om titeln upplevs som en olägenhet
av de berörda befattningshavarna får man räkna med att frågan
tas upp av de anställdas organisationer. Kronofogdemyndigheternas
framtida organisation är f. n. föremål för riksdagens prövning. Enligt
vad utskottet inhämtat har i det sammanhanget inte aktualiserats någon
ny tjänstebenämning. På grund av vad som anförts bör motionen inte
föranleda någon åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande skyndsam redovisning för planering och genomförande
av den statliga företagshälsovården att motionen 1977/
78: 1330 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. beträffande statens målsättning för sin personalpolitik att motionen
1977/78: 1669, yrkandena 1 och 3, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

3. beträffande svenskt glas som alternativ form för utmärkelsen
För nit och redlighet i rikets tjänst att motionen 1977/78: 1354
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande slopande av ordet fogde i statliga tjänstetitlar att
motionen 1977/78: 1653 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

AU 1977/78: 29

5

2. Den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation Propositionen I

propositionen (s. 49—62) föreslås under angivna rubrik att riksdagen
skall godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer
för den centrala statliga personalutbildningen.

Utskottet

Central statlig personalutbildning bedrivs f. n. förutom av statens
personalutbildningsnämnd (PUN) av statens personalnämnd, statskontoret
och riksrevisionsverket. Denna utbildnings fortsatta inriktning och
organisation har övervägts av personalutbildningsutredningen i ett delbetänkande
(SOU 1976: 61). Propositionens förslag innebär att den centrala
utbildning som bedrivs av de nämnda myndigheterna skall sammanföras
till PUN när det gäller de samordnande och planerande uppgifterna.
De aktuella myndigheterna kommer dock även i fortsättningen
att ansvara för utbildningens fackmässiga innehåll inom sina resp. områden.
Den särskilda inomverksutbildning för länsstyrelsernas räkning
som bedrivs av länsstyrelsernas organisationsnämnd berörs inte av förslaget.

Den centrala personalutbildningen är f. n. kostnadsfri för de statliga
myndigheterna. Enligt propositionen bör utbildningen i fortsättningen
avgiftsfinansieras. Syftet härmed anges vara att underlätta för myndigheterna
att prioritera mellan olika utvecklings- och rationaliseringsinsatser
och motivera myndigheterna att effektivisera sin utbildningsplanering.

Propositionsförslagen utgör en modifiering av vad som ursprungligen
förordats av utredningen. Denna modifiering har gjorts bl. a. med
hänsyn till vad som framkommit vid remissbehandlingen. Utskottet kan
biträda vad som föreslagits i propositionen. Som redan antyds i propositionen
kan i sammanhanget erinras om att frågor av principiell art om
personalutbildning och personalutveckling behandlas i det nyligen slutna
medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet.

Förslagen om bl. a. avgiftsfinansiering får vissa budgetmässiga konsekvenser.
Nuvarande anslag till statens personalutbildningsnämnd kan
räknas ned och får den ändrade benämningen Statens personalutbildningsnämnd:
Förvaltningskostnader. Ett nytt anslag, av bokföringskaraktär,
föreslås bli uppfört med benämningen Statens personalutbildningsnämnd:
Uppdragsverksamhet. Anslaget Viss utbildningsverksamhet föreslås
bli uppräknat för att motsvara de ökade kostnader som uppstår för
myndigheterna på grund av avgiftsfinansieringen av den centrala personalutbildningen.
I verkligheten kommer anslaget inte att belastas med
kostnader för utbildning av angivet slag. Kostnaderna kommer i stället

AU 1977/78: 29

6

att falla på resp. myndighets anslag som i samband med att regleringsbrev
utfärdas förstärks efter regeringens prövning i varje särskilt fall.

Medelsanvisningen under PUN:s m. fl. anslag behandlas under nästföljande
punkter.

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner av föredragande statsrådet förordade
riktlinjer för den centrala statliga personalutbildningen.

3. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 13—B 19
(s. 46—66) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens avtalsverk ett förslagsanslag av 20 234 000 kr.,

2. till Statens personalpensionsverk ett förslagsanslag av
38 217 000 kr.,

3. till Statens personalbostadsdelegation ett förslagsanslag av
858 000 kr.,

4. till Statens personalutbildningsnämnd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 5 434 000 kr.,

5. till Statens personalutbildningsnämnd: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Statens personalnämnd ett förslagsanslag av 27 080 000 kr.,

7. till Statens förhandlingsråd ett förslagsanslag av 2 244 000 kr.

4. Diverse

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 10—E 19
(s. 121—128) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. ett förslagsanslag
av 60 000 kr.,

2. till Viss utbildningsverksamhet ett reservationsanslag av
10 528 000 kr.,

3. till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering ett
förslagsanslag av 38 000 000 kr.,

4. till Statlig företagshälsovård ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
750 000 kr.,

6. till Viss förslagsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 200 000
kr.,

7. till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
ett förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.,

AU 1977/78: 29

7

8. till Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet ett
förslagsanslag av 11 200 000 kr.,

9. till Statlig personaladministrativ informationsbehandling ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

10. till Jämställdhet inom statsförvaltningen ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.

Stockholm den 30 mars 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson
(m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp),
Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Rune
Johnsson i Mölndal (c), Sune Johansson (s) och Lars Ulander (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800S8

;.! '

I

■ • V.: . . • 1 ’ ’

.v i i

■; .• : •: v. :■

■ . ■ -1 J . ; ■ - ' . . i . \ ' .. .

r

-■ .

■ - ; ' '• rr-.’. . , ' •