Med anledning av propositionen 1976/77:31 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte motioner

Betänkande 1976/77:CU6

Civilutskottets betänkande
1976/77:6

med anledning av propositionen 1976/77:31 om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612) jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77:31 (bostadsdepartementet) föreslås riksdagen anta
ett i regeringsprotokollet intaget förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612) (BS). Förslaget är intaget i bilaga till detta betänkande.

Enligt sammanfattning i propositionen läggs förslaget fram för att förbättra
sophämtningspersonalens arbetsförhållanden. Förslaget innebär att stadgans
bestämmelser om soprum och sopnedkast ersätts med ett generellt krav att
det till byggnad skall höra anordningar som möjliggör att avfall från
byggnaden kan omhändertas och bortforslas på ett tillfredsställande sätt.

För att de föreslagna bestämmelserna skall bli tillämpliga även vid
ombyggnad föreslås vidare att byggnadsstadgans bestämmelser rörande
ombyggnad kompletteras.

De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1977.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1976/77:

32 av herr Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen antar det genom propositionen 1976/77:31 framlagda
förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) med tillägg av
följande stadgande:

”48 b ij Bestämmelserna i 46 § andra stycket 5 skall, såvitt avser byggnad
som har uppförts eller för vilken byggnadslov har beviljats före den 1 juli
1977, äga tillämpning i den omfattning som erfordras för att byggnaden skall
uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering.”

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för
att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med bostadslån,

33 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar att de förändringar i byggnadsstadgan som föreslås i
propositionen att gälla vid nybyggnad och ombyggnad även bör gälla det
övriga byggnadsbeståndet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till lag i enlighet med
uttalandet under punkt 1,

3. att riksdagen uttalar att kostnaderna för nödvändiga förbättringar av
sophämtningspersonalens arbetsmiljö ej bör belasta hyresgästerna,

1 Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 6

CU 1976/77:6

2

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande statliga
bidrag och bostadslån för att täcka kostnaderna för åtgärder för att åstadkomma
godtagbar avfallshantering.

Frågans tidigare behandling m. m.

Utredningar m. m.

Inom Stockholms kommun har till ämnet hörande frågor behandlats i flera
utredningar.

1. Utredningen Förbättrad sophämtning i Stockholm med ledamöter från
gatunämnden och hälsovårdsnämnden lade fram förslag i maj 1968.

2. En arbetsgrupp med representanter för Stockholms transportarbetarefackförening,
hälsovårdsnämnden och yrkesinspektionen lade fram en
rapport våren 1972.

3. En samrådsgrupp för kartläggning av soprumsfrågor m. m. med
representanter för Stockholms fastighetsägareförening, Stockholms bostadsföreningars
centralförening, Stockholms transportarbetarefackförening, Sellbergs
renhållnings AB, Södra renhållningen AB samt gatukontoret genomförde
sommaren 1973 en kartläggning av ca 30 000 sophämtningsställen i
flerfamiljshus.

4. Gatunämnden i Stockholm uppdrog i juni 1975 åt en arbetsgrupp i
renhållningsfrågor (AIR) att utreda lämpliga åtgärder för att förbättra
arbetsmiljön för sophämtningspersonalen. I arbetsgruppen ingick representanter
för gatukontoret. Stockholms transportarbetarefackförening, Svenska
kommunalarbetareförbundets sektion 2, Stockholms bostadsföreningars
centralförening (SBC), direktörsberedningen i Stockholms kommunala
bostadsbolag, HSB Stockholm, Stockholms fastighetsägareförening, yrkesinspektionen
i Stockholms distrikt, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret,
miljö- och hälsovårdsförvaltningen, Sellbergs renhållnings AB, Södra
renhållningen AB, Svenska riksbyggen, DHIC-transporter, Stockholms
trädgårdsstadsföreningars samarbetsnämnd samt Hyresgästföreningen i
Storstockholm. Arbetsgruppen avgav rapporter - del 1 i april 1976 och del 2 i
augusti 1976.

Under huvudmannaskap av K-konsult och Göteborgs kommun pågår en
undersökning av renhållningspersonalens arbetsmiljö i tio kommuner.
Undersökningen, som till större delen bekostas av arbetarskyddsfonden,
beräknas resultera i en slutrapport i början av år 1977.

I februari 1976 tillsattes inom bostadsdepartementet Arbetsgruppen för
sophämtningsfrågor(AFS), som i juni 1976 överlämnade en promemoria med
förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (BS). Promemorian har
remissbehandlats och har tagits till utgångspunkt för det genom propositionen
framlagda lagförslaget. I arbetsgruppen deltog ledamöter från bostadsdepartementet,
arbetsmarknadsdepartementet, Svenska transportarbetare -

CU 1976/77:6

3

fackförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas
förbund.

Genom propositionen aviseras en ny arbetsgrupp, vilken med största
möjliga skyndsamhet skall överväga frågan om tillämpning av bestämmelserna
om avfallshantering på befintlig bebyggelse utan samband med
ombyggnad. Enligt vad utskottet erfarit avses arbetsgruppen innehålla
företrädare för - utom regeringskansliet och fackföreningar - även statens
planverk, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag
(SABO), Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Civilutskottet har vid föredragningar tillförts synpunkter på frågan genom
representanter för Svenska transportarbetarefackförbundet och Sveriges
fastighetsägareförbund.

Remissuttalanden ang. förslag beträffande befintlig bebyggelse

Den inom bostadsdepartementet tillkallade arbetsgruppens förslag att
kräva åtgärder i befintlig bebyggelse har tillstyrkts av kammarrätten i
Sundsvall, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, arbetarskyddsstyrelsen, statens
planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus resp. Västernorrlands
län, Svenska kommunförbundet, Sveriges villaägareförbund, Sveriges
advokatsamfund, Svenska kommunalarbetareförbundet, Fastighetsanställdas
förbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Föreningen Sveriges
stadsarkitekter, SABO, Svenska riksbyggen, Byggproduktion AB (BPA),
HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund, Stockholms, Göteborgs och
Norrköpings, Luleå och Örebro kommunstyrelser samt-under vissa förutsättningar-av
Sundsvalls kommunstyrelse.

Förslaget avstyrks av byggnadsstyrelsen, bostadsstyreisen, statens institut
för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Svenska
landstingsförbundet genom SPRI, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Sveriges fastighetsägareförbund, Näringslivets byggnadsdelegation och
Malmö kommunfullmäktige.

Utskottet

Ny- och ombyggnad

Utskottet har inga erinringar mot förslaget att ändra 46 och 48 a $$
byggnadsstadgan på sätt som förordas i propositionen. Därmed ges en
lagstiftningsmässig grund för de föreskrifter och allmänna råd som krävs för
att de allmänt utformade bestämmelserna skall kunna tillämpas på ett
meningsfullt sätt. Förslaget tillstyrks sålunda i dessa delar.

1* Riksdagen 1976177. 19 sami Nr 6

CU 1976/77:6

4

Befintliga byggnader

I motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 1, föreslås att motsvarande relger skall
gälla även för befintliga byggnader. Förslaget innebär i princip ett vidareförande
av det förslag som lagts fram av arbetsgruppen för sophämtningsfrågor
och som utmynnar i bestämmelser upptagna i en ny 48 b §. Härtill ansluter
motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandena 1 och 2, vari föreslås att riksdagen
uttalar sig för en lagstiftning av motsvarande karaktär och begär förslag till en
sådan.

Bostadsministern har med beaktande av remisskritik mot förslaget ansett
att det f. n. saknas en tillräckligt allsidig och utförlig belysning av vissa frågor.
Särskilt efterlyses en utredning om vissa kostnadskonsekvenser som ett
genomförande av förslaget kan leda till. Vidare anförs att också vissa
ändringar i hy reslagstiftningen bör utredas -ändringar i syfte att åstadkomma
verkligt effektiva möjligheter att förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållanden.
I anslutning härtill aviseras ett fortsatt och skyndsamt
utredningsarbete, inriktat på att åstadkomma ett system som i likhet med
arbetsgruppens förslag gör det möjligt att ålägga fastighetsägare att avhjälpa
förekommande brister.

Enligt också utskottets mening bör ett regelsystem lagfästas som gör det
möjligt att ålägga fastighetsägare att avhjälpa förekommande brister i
sophämtningspersonalens arbetsförhållanden genom ingrepp i befintliga
byggnader. Utskottet delar också uppfattningen att de bestämmelser som
behövs i detta syfte bör ingå i byggnadslagstiftningen. Slutligen ansluter sig
utskottet till uppfattningen att varje åtgärd som kan bidra till att förbättra
arbetsförhållandena för sophämtningspersonalen bör genomföras utan
onödigt dröjsmål.

Också med dessa till en förbättring av sophämtningspersonalens arbetsförhållanden
positiva synpunkter nödgas utskottet liksom bostadsministern
konstatera att det f. n. inte finns förutsättningar för ett beslut om lagstiftning i
ämnet. Den arbetsgrupp i sophämtningsfrågor som tillkallats av och arbetat
under den tidigare bostadsministern har, uppenbarligen på grund av dess
ensidiga sammansättning, inte tillräckligt utrett alla frågor som behöver
belysas före ett beslut. Också om man bortser från invändningar om att
hälsovårds- eller arbetsmiljölagstiftningen skulle vara lämpligare att använda
än byggnadslagstiftningen kvarstår dock oklarheter i frågor som måste tas in i
lagstiftningsövervägandena och inte kan överlämnas till arbetet med föreskrifter
och råd i svensk byggnorm. En fråga är den om vilka kostnadskonsekvenser
ett genomförande av arbetsgruppens och motionärernas förslag
kommer att få. Frågan om kostnaderna är inte endast en bedömning av hur
kostnaderna likviditetsmässigt skall finansieras-en fråga till vilken utskottet
återkommer härefter. Det är också en fråga om hur avvägningen mellan
kostnader och nytta skall göras närén tänkbar lösning innebär att hyresgäster
måste avstå från sopnedkast. Det är fråga också om vem som på sikt skall

CU 1976/77:6

5

betala kostnaderna, när de inte täcks av fastighetsintäkterna och inte heller
motsvaras av ett ökat boendevärde. Det kan också vara fråga om att få klarhet
i hur kostnader för eventuella skadestånd till lokalhyresgäster skall behandlas.
En hänvisning till bedömningen vid bostadssaneringslagens tillkomst är
inte rättvisande med hänsyn till att i dessa sammanhang regelmässigt krävs
ekonomisk genomförbarhet. Allt detta är ställningstaganden som inte kan
hänskjutas till anvisningsarbetet. Med hänsyn till det anförda och till de av
bostadsministern i övrigt redovisade skälen har utskottet inte sett det möjligt
att utan ytterligare utredningsunderlag ta ställning till den i motionerna
upptagna lagstiftningsfrågan. Motionerna avstyrks sålunda i dessa delar.

Till utskottets ställningstagande i denna del har självfallet bidragit att en
skyndsam utredning utfästs och att det därför finns all anledning utgå från att
förslag i ämnet kan läggas fram så att de kan träda i kraft senast den 1 januari
1978 - sålunda ett uppskov på sex månader.

Utskottet vill emellertid stryka under vikten av att åtgärder snarast frivilligt
vidtas när det gäller att undanröja inte godtagbara förhållanden. Påpekanden
direkt till och underhandssamråd med fastighetsägarna kan i många fall leda
till resultat. Utskottet har noterat en utfästelse från fastighetsägarehåll att
bidra till ökad information och därmed främja faktiska insatser.

Förslaget i motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 3, om ett uttalande att
kostnaderna för förbättringar av arbetsmiljön inte bör belasta hyresgästerna,
har uppfattats avse åtgärder i befintliga hus. Med hänsyn bl. a. till angivet
ställningstagande i lagstiftningsfrågan bör motionen i denna del inte leda till
föreslagen åtgärd.

Finansieringsstöd

I propositionen (s. 7) har noterats att nuvarande regler om beräkning av
låneunderlag för statligt bostadslån ger möjlighet att beakta de krav som ställs
genom de i propositionen föreslagna ändringarna.

Finansieringsfrågorna då det gäller ingrepp i befintlig bebyggelse utan
samband med ombyggnad har tagits upp i motionerna. Sålunda föreslås i
motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 2, riksdagen ge regeringen till känna att
åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med
bostadslån. I motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 4, föreslås riksdagen
begära förslag beträffande statliga bidrag och bostadslån för motsvarande
åtgärder.

Någon åtgärd från riksdagens sida behövs inte för att öppna möjlighet till
bostadslån för soprumsanordningar m. m. vid ny- eller ombyggnad. Då det
gäller åtgärder i befintliga hus kommer den fortsatta utredningen att
ytterligare belysa också finansieringsaspekter. Utskottet har förutsatt att
frågorna om statlig finansiering av här aktuella åtgärder tas upp till
bedömning i annat sammanhang varvid också behovet av riksdagens

CU 1976/77:6

6

medverkan får närmare prövas. Någon riksdagens åtgärd är därför inte nu
påkallad. Motionsyrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen m. m. att riksdagen med bifall till
propositionen 1976/77:31 samt med avslag på motionerna
1976/77:32, yrkandet 1, och 1976/77:33, yrkandena 1 och 2,
antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring av
byggnadsstadgan (1959:612),

2. beträffande fördelningen av kostnaderna att riksdagen avslår
motionen 1976/77:33, yrkandet 3,

3. beträffande finansieringen att riksdagen avslår motionerna
1976/77:32, yrkandet 2, och 1976/77:33, yrkandet 4.

Stockholm den 8 december 1976

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s),
Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Nisser (m), Persson i
Karlstad (s), Sandberg (c), Håkansson i Trelleborg (s), Norrby (c), Rejdnell (fp)
och Hägelmark (fp).

Reservationer

1. beträffande lagförslagen m. m. av herrar Bergman (s). Lindkvist (s),
Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s)och
Håkansson i Trelleborg (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”1 motionen” och på
s. 5 slutar ”faktiska insatser” bort lyda:

Det vid propositionen fogade lagförslaget täcker endast nybyggnad och
ombyggnad som sker av också annan anledning än att förbättra sophämtningspersonalens
arbetsförhållanden. Förslag som syftar till att få en
förbättrad avfallshantering också i befintliga hus har emellertid lagts fram i
motioner. Sålunda yrkas i motionen 1976/77:32 (s) att lagförslaget direkt
kompletteras med en ny paragraf, 48 b §, som ställer krav på godtagbar
avfallshantering också i dessa fall medan det i motionen 1976/77:33 (vpk)
föreslås ett riksdagens uttalande i motsvarande syfte, kombinerat med en

CU 1976/77:6

7

begäran till regeringen och ett lagförslag i ämnet.

Underlåtenheten från regeringens sida att lägga fram ett lagförslag som
också täcker befintliga hus motiveras i propositionen med att ytterligare
utredning behövs. Bedömningen i denna del ansluter nära till de remissinvändningar
som gjorts av Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges
fastighetsägareförbund och Näringslivets byggnadsdelegation och innebär i
huvudsak att man vill ha ytterligare belysning av kostnadskonsekvenserna
av ett genomförande av förslag i denna del från den av förre bostadsministern
tillkallade arbetsgruppen. Remissinvändningar från annat håll som enbart
avser att annan lagstiftning än byggnadslagstiftningen skall reformeras har
redan i propositionen lämnats utan avseende.

Den sålunda avsedda ytterligare utredningen avses göras skyndsamt.
Också om så blir fallet kan avsevärd tid förflyta innan ett nytt förslag kan
komma i praktisk tillämpning. Ännu allvarligare är dock att inga specifika
utfästelser ges om ambitionsnivån i aviserade förslag. Också inom ramen för
de bindningar som propositionen ger finns en mycket stor spännvidd mellan
olika lösningar. En ändring i byggnadsstadgan som ger möjlighet till
tvångsingripanden i befintliga hus endast då brister kan avhjälpas med
bagatellartade åtgärder kan inte anses godtagbar. Enligt utskottets mening
måste lagstiftningen nu minst syfta till totalavvägningar mellan olika
intressen av den art som arbetsgruppen syftat till. I promemorian anförda
motiv ger underlag för en prövning och avvägning som byggnadsnämnderna
är väl skickade till.

Utskottet ansluter sig i fråga om behovet av en vidgad lagstiftning till den
mening som arbetsgruppen gett uttryck för och till vilken flertalet remissinstanser
också anslutit sig. Sålunda anses en reform som täcker också
befintliga hus vara i högsta grad motiverad. Skall arbetsmiljön för sophämtningspersonalen
förbättras inom rimlig tid och om bestämmelserna över
huvud skall få någon genomslagskraft kan man inte acceptera en utveckling
som sker i takt med att byggnadsbeståndet förnyas eller saneras.

Utskottet kan inte godta vad i propositionen anförts såsom tillräckliga skäl
för ett uppskov i lagstiftningsfrågan - ett uppskov vars slutliga resultat också
är synnerligen ovisst. Kostnaderna för åtgärderna har från fackligt håll med
stöd av gjorda utredningar angetts i huvudsak ligga inom kostnadsintervallet
200-25 000 kr. Fastighetsägareförbundet har uppgett att det i vissa fall kan bli
fråga om kostnader upp till 75 000 kr. Det förslag som läggs fram i motionen
1976/77:32 (s)och som i princip är ett vidareförande av arbetsgruppens förslag
innebär bl. a. - liksom det godtagna förslaget beträffande ombyggnadsfallen -att höga kostnader, byggnadstekniska hinder eller kulturhistoriska värden
kan medföra att nybyggnadskraven inte tillämpas fullt ut. Byggnadsnämnden
skall göra en med hänsyn till förhållandena lämplig avvägning
mellan ett specifikt arbetsmiljökrav och t. ex. vad åtgärder i ett sådant syfte
kostar. Avvägningen skall resultera i en godtagbar helhetslösning. I dessa
bedömningar måste självklart också beaktas husets återstående livslängd,

CU 1976/77:6

8

avsedda kommande ombyggnader i annat syfte m. m. Kraven i lagstiftningssammanhang
måste sålunda anses ytterst modesta ur kostnadssynpunkt.

Behovet av översyn av hyreslagstiftningen har också angetts som skäl för
ett uppskov. Det torde därvid närmast ha avsetts den risk för skadestånd som
uppstår på grund av det indirekta besittningsskyddet för lokalhyresgäster-ett
skydd som kan komma att mer eller mindre omfattande aktualiseras i några
fall. Det förhållande att en sådan post f. n. kan ingå i kostnadsbedömningen är
dock inte något skäl för att avstå från regler i byggnadsstadgan, vilka avses
täcka en avvägning mot även ev. kostnader av denna typ.

Utskottet har sålunda inte kunnat finna att tillräckliga skäl anförts för ett
uppskov med lagstiftning i denna del. Ett fortsatt beredningsarbete kommer
under alla förhållanden till stånd i samband med planverkets arbete på
föreskrifter, råd eller typexempel på lösningar. Hur ett arbete i sådant syfte
skall bedrivas har riksdagen inte att ta ställning till. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 1, varav aktualiseras vissa redaktionella
ändringar i lagförslagets ingress. Därmed har inte blott yrkandena 1 och 2 i
motionen 1976/77:33 (vpk) tillgodosetts utan även uppnåtts ett direkt
lagstiftningsresultat.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande lagförslagen m. m. att riksdagen med anledning av
propositionen 1976/77:31 och motionen 1976/77:33, yrkandena
1 och 2, samt med bifall till motionen 1976/77:32, yrkandet 1,
antar härvid fogade förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612) med den lydelse som betecknas som reservanternas
förslag,

2. beträffande fördelningen av kostnaderna av herrar Bergman (s), Lindkvist
(s), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s)
och Håkansson i Trelleborg (s) som anser att det stycke i utskottets yttrande
på s. 5 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”föreslagen åtgärd” bort lyda:

Förslaget i motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 3, är att riksdagen uttalar
sig för att kostnaderna för förbättring av arbetsmiljön för sophämtning inte
bör belasta hyresgästerna. Med hänsyn till att hyresnivåerna enligt gällande
hyreslagstiftning i princip bestäms efter bruksvärdejämförelser och inte med
hänsyn till kapitalkostnaderna för en viss fastighet bör enligt utskottets
mening ett föreslaget uttalande inte göras av riksdagen.

3. beträffande./?na/7s/ew7ge« av herrar Bergman (s), Lindkvist (s), Henrikson
(s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s) och Håkansson i
Trelleborg (s) som anser att

CU 1976/77:6

9

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 propositionen" och
på s. 6 slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

I motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 2, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna
stödjas med bostadslån. Yrkandet syftar till att riksdagen redan i detta
sammanhang skall kunna godkänna sådana ändringar i bostadsfinansieringsförordningen
med angivet syfte, för vilka riksdagens medgivande eljest kan
behöva inhämtas.

Förslaget tillstyrks av utskottet. Ett bifall därtill ger regeringen möjligheter
att också före ikraftträdandet av regler i byggnadsstadgan öppna lånemöjligheter
som kan bidra till även frivilliga förbättringar.

Utskottets ställningstagande närmast ovan tillgodoser på ett snabbare sätt
syftet bakom yrkandet 4 i motionen 1976/77:33 (vpk) i vad avser bostadslån.
Frågan om eventuella bidrag till ombyggnadskostnader får tas upp när
ytterligare krav på en förbättrad avfallshantering än de här behandlade kan
aktualiseras.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande finansiering att riksdagen med bifall till motionen
1976/77:32, yrkandet 2, och med anledning av motionen 1976/
77:33, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna att
åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna
stödjas med bostadslån.

CU 1976/77:6

10

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Regeringens och utskottets förslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Härigenom foreskrives att 46 och 48 a §§ byggnadsstadgan
(1959:612)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Reservanters förslag

Härigenom föreskrives dels

att 46 och 48 a §§
byggnadsstadgan
(1959:612)' skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att i stadgan skall
inforas en ny paragraf,
48 b f av nedan angivna
lydelse.

46 §2

Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum,
skall anordnas och inredas så, att den bereder möjlighet till trevnad och god
hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd
med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt
tillfredsställande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande
sätt.

3. I boningsrum samt i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas
fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt
luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning bör
anordnas, om förhållandena medgiva sådan.

5. Till byggnaden 5. Till byggnad skola höra anordningar som
skall höra soprum om sa möjliggöra att avfall frän byggnaden kan omhänder erfordras.

/ byggnad tagas och bortforslas pä ett tillfredsställande sätt.

med mer än tvä bostadslägenheter
och som omfattar
fler våningar än

tvä skall sopnedkast anordnas.

1 Stadgan omtryckt 1972:776.

2 Senaste lydelse 1976:678.

CU 1976/77:6

11

Regeringens och utskottets förslag Reservanters förslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat från golv till tak, vara minst
2,40 meter.

7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jämförligt
förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.

9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymme med
anordningar för tvätt och torkning, plats för rengöring och vädring av
sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig
förvaringsplats för cyklar och barnvagnar.

10. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genomluftbar.

11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhållandena
så medgiva och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens
storlek.

48 a §3

Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 §
b)—0 är att hänföra till nybyggnad, skola bestämmelserna
i 38 § första stycket, 40 och 42^48 §§
tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden
som beröras av ändringen och endast i den
omfattning som erfordras för att dessa delar av
byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på
säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning,
trevnad, god hygien och godtagbar avfallshantering.

Vid sådan ändring av
byggnad, som enligt
75 § b)-f) är att hänföra
till nybyggnad, skola
bestämmelserna i 38 §
första stycket, 40 och
42-48 §§ tillämpas endast
beträffande de delar
av byggnaden som
beröras av ändringen
och endast i den omfattning
som erfordras
för att dessa delar av
byggnaden skola uppfylla
skäliga anspråk på
säkerhet, handikappanpassning,
god värmehushållning,
god hygien
och trevnad.

I byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet,
brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda
olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

3 Senaste lydelse 1976:678.

CU 1976/77:6

12

Regeringens och utskottets förslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Reservanters förslag

48 b §

Bestämmelserna i
461 andra stycket 5
skall, såvitt avser byggnad
som har uppförts
eller för vilken byggnadslov
har beviljats
före den 1 juli 1977, äga
tillämpning i den omfattning
som erfordras
för att byggnaden skall
uppfylla skäliga anspråk
på godtagbar avfallshantering.

GOTAB 52713 Stockholm 1976