Med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

Betänkande 1975/76:JoU40

JoU 1975/76: 40

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76: 40

med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna
på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkterna
C 1 och C 3 (s. 38 och 39) beräknat medel för nedannämnda
ändamål har regeringen i propositionen 1975/76: 154 (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret
1976/77,

2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under
regleringsåret 1976/77 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband
med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller
inflytande avgiftsmedel,

3. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973
ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för
ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under
regleringsåret 1976/77 användas av regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksregleringen,

4. godkänna de av regeringen förordade grunderna för reglering av
sockernäringen för tiden den 1 juli 1976—den 30 juni 1977,

5. godkänna de riktlinjer för statens jordbruksnämnds organisation
som i propositionen förordats i det föregående,

6. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt som behövs för att omorganisationen av statens jordbruksnämnd
skall kunna genomföras.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77
under nionde huvudtiteln anvisa

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 14 936 000 kr.,

2. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag
av 2 866 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag till sockerreglering för perioden
den 1 juli 1976—den 30 juni 1977. Vidare föreslås att riksdagen skall
lämna regeringen bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för

1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 40

JoU 1975/76: 40

2

att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret
1976/77 i enlighet med de grunder som beslöts av 1974 års riksdag.
Dessutom föreslås vissa ändringar i jordbruksnämndens organisation.

Motioner

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de med anledning av propositionen 1975/76: 154 väckta motionerna 1975/76:

2349 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att lämna regeringen bemyndigande att vidtaga de åtgärder som
erfordras för att genomföra prisreglering på jordbruksprodukter under
regleringsåret 1976/77,

2. att sammansättningen i statens jordbruksnämnds styrelse skall vara
oförändrad,

1975/76: 2350 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen som sin mening uttalar att någon förändring av
jordbruksnämndens nuvarande sammansättning inte bör ske,

1975/76: 2368 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3 366 000 000 kr. och att av detta belopp 3 020 000 000 kr. får disponeras
för ersättning till följd av prisstopp m. m.,

dels de fristående motionerna

1975/76: 1630 av herrar Andersson i Ljung och Nisser (båda m) vari
hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen angående utarbetandet av förslag rörande ett semestersystem
för jordbrukare och avbytarhjälp till djurvårdande jordbrukare
vid sjukdom,

1975/76: 1679 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen uttalar som sin mening att lantbrukets avbytarnämnd
bör få i uppdrag att i samband med det fortsatta utvecklingsarbetet i
fråga om avbytarverksamheten utarbeta och framlägga förslag med
sikte på att förbilliga jordbrukares kostnader för avbytartjänster vid
semester, sjukdom och militärtjänstgöring,

1975/76: 1706 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att statligt stöd till minkuppfödningen skall utgå med
12 kr. för försålt skinn,

JoU 1975/76: 40

3

1975/76: 1738 av fru Wiklund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid krislägen som sjukdom och inkallelse till repetitionsövningar
mellanskillnaden mellan sjukpenning och verklig kostnad bekostas
av statsmedel,

1975/76: 1741 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen beslutar 3. att kommande budgetår 5 milj. kr.
av prisreglerade medel på jordbruksprodukter avsätts för en socialt anpassad
försöksverksamhet med avbytare inom lantbruket i Norrland.

Utskottet

I föreliggande proposition hemställer regeringen bl. a. om riksdagens
bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
regleringen av priser på vissa jordbruksprodukter
m. m. under regleringsåret 1976/77 i enlighet med de grunder
som beslöts av riksdagen år 1974 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr
1974: 275). Vidare hemställs om riksdagens godkännande av i propositionen
framlagda förslag i fråga om användningen av införselavgiftsmedel
och andra avgiftsmedel som inflyter eller influtit i samband med
jordbruksregleringen. I propositionen begärs därjämte fortsatt medgivande
att använda viss rörlig kredit för ändamål utanför fördelningsplanen
för införselavgiftsmedel. Förslag rörande den närmare utformningen
av prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den 1
juli 1976—den 30 juni 1977 läggs också fram. Förslaget, som i princip
innebär en förlängning av nu gällande prisreglering för sockernäringen,
överensstämmer med vad statens jordbruksnämnd förordat efter överläggningar
med företrädare för sockerbetsodlarna och sockernäringen
samt nämndens konsumentdelegation.

Propositionen föranleder i nu berörda hänseenden inte någon erinran
från utskottets sida. Någon särskild riksdagens åtgärd till följd av yrkandet
1 i motionen 2349 erfordras inte.

Under prisregleringsperioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974 fick
jordbruksnämnden av avgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen
varje regleringsår ta i anspråk högst 2 milj. kr. för återbäring till pälsdjursuppfödarna
av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning
som var hänförlig till införselavgifterna på fodermedel.

Som redovisades i propositionen 1974: 122 angående reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m. övervägde jordbruksnämnden,
med hänsyn till att avgiftsmedel då inte väntades komma att stå till förfogande,
i vad mån bl. a. förut angivna ändamål alltjämt borde tillgodoses
och av vilka medel eventuella kostnader borde bestridas. Jordbruksnämnden
fann därvid att någon återbäring till pälsdjursuppfödarna inte
skulle komma att äga rum under regleringsåret 1973/74 med hänsyn
till rådande pris- och avgiftsförhållanden. Medel för ändamålet beräk 2f

Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr 40

JoU 1975/76: 40

4

nades inte heller erfordras under den kommande regleringsperioden.
Om medel ändå skulle visa sig behövas ansåg nämnden att ställning då
fick tas till hur medelsbehovet skulle tillgodoses. Vad nämnden anfört
föranledde inte någon erinran från departementschefens eller riksdagens
sida. Frågan har därefter inte aktualiserats vid de senaste prisöverläggningarna.

Mot bl. a. angivna bakgrund anser sig utskottet inte böra förorda någon
särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1706 om
visst statligt stöd till minkuppfödningen. Det kan nämnas att riksdagen
år 1974 lämnade ett motionsyrkande av motsvarande innebörd utan bifall
(JoU 1974: 31). Någon omständighet som motiverar ett ändrat
ståndpunktstagande i frågan från riksdagens sida synes inte därefter
ha inträffat.

I propositionen föreslås att för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag
av 2 866 milj. kr. till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Av sagda belopp avser 2 520 milj. kr. ersättning till följd av prisstopp
på vissa baslivsmedel m. m. och 192 milj. kr. låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet inom jordbruket.

Mot den i propositionen gjorda medelsberäkningen har utskottet inte
något att erinra. Regeringens förslag på förevarande punkt tillstyrks
därför av utskottet. Det i motionen 2368 framförda yrkandet om en
ytterligare anslagsuppräkning med 0,5 milj. kr. för ökad budgetfinansiering
av ersättning till jordbruket till följd av prisstoppet avstyrks således.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att 1972 års jordbruksutredning
i höst väntas presentera sitt betänkande, bl. a. innefattande
förslag rörande den prislinje som i fortsättningen bör tillämpas i samband
med prissättningen på jordbrukets produkter.

Posten för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet är för budgetåret
1975/76 upptaget till 172 milj. kr. Enligt regeringens beslut får
högst 142 milj. kr. användas till att bestrida kostnaderna för leveranstillägg
till mjölkproducenter, stöd till smågrisproduktionen samt avbytarverksamhet
inom jordbruket. Resterande 30 milj. kr. har tillförts
jordbruket i form av pris- och avgiftshöjningar fr. o. m. den 1 juli 1975.

För leveranstillägg för mjölk, vilket höjdes den 1 juli 1975, beräknar
jordbruksnämnden för budgetåret 1975/76 en kostnad av 105 milj. kr.
För det fr. o. m. den 1 juli 1975 införda stödet åt smågrisproduktionen
har för budgetåret 1975/76 beräknats en kostnad av 20 milj. kr. Avbytarverksamheten
bör enligt nämnden tillföras dels 17 milj. kr. av nu förevarande
post för budgetåret 1975/76, dels eventuella besparingar på
de för leveranstillägg och smågrisstöd beräknade beloppen. Sker överskridanden
av dessa beräknade belopp, bör överskridandena avräknas
från de medel som bör tillföras avbytarverksamheten.

För budgetåret 1976/77 skall enligt 1974 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen
utgå ytterligare 50 milj. kr. för bl. a. utbyggd låg -

JoU 1975/76: 40

5

inkomstsatsning och avbytarverksamhet. Propositionen upptar som tidigare
nämnts för nästa budgetår en anslagspost om 192 milj. kr. för bl. a.
här angivna ändamål. Ett bifall till regeringens förslag bör i väsentlig
grad tillgodose syftet med det yrkande om medel till avbytarverksamheten
som lagts fram i den under allmänna motionstiden väckta motionen
1741 (yrkandet 3). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning
av sagda motionsyrkande synes därför inte erforderlig.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande sammanhang behandla
ytterligare några under allmänna motionstiden väckta motioner rörande
avbytarverksamheten inom jordbruket.

I motionen 1630 påpekas att det i både Finland och Norge genomförts
semestersystem och avbytarservice vid sjukdom, medan man i vårt
land hittills inte hunnit längre än till en uppbyggnad av en avbytarkår,
som det är mycket dyrt att anlita. Enligt motionärernas mening bör
lantbrukets avbytarnämnd ges i uppdrag att med beaktande av bl. a.
erfarenheterna från Finland och Norge utarbeta förslag om ett semestersystem
för jordbrukare och avbytarhjälp till djurvårdande jordbrukare
vid sjukdom. Motsvarande förslag läggs fram i motionen 1679,
som även tar upp frågan om ersättare vid militärtjänstgöring. Behovet
av en utbyggnad av avbytarsystemet betonas också i motionen 1738,
som utmynnar i ett yrkande av innebörd att vid sjukdom och inkallelse
till militära repetitionsövningar mellanskillnaden mellan verklig kostnad
och sjukpenning bör bekostas av statsmedel.

Utskottet vill erinra om att tyngdpunkten i den avbytarverksamhet,
varom riksdagen förra året fattade beslut (prop. 1975: 55, JoU 1975: 11,
rskr 1975: 166) ännu ligger på djurhållares abonnemang på någon eller
några dagars avbytartjänst i månaden. Endast i begränsad omfattning
kan tills vidare deltagande jordbrukare räkna med att erhålla sådana
tjänster vid sjukdom och ännu mer sällan för en längre tids ledighet.
Möjligheterna att erhålla dylika tjänster blir i hög grad beroende av
i vilken omfattning lantbrukare tecknar abonnemang och givetvis också
av att antalet anställda avbytare motsvarar den faktiska efterfrågan på
avbytartjänster.

I överensstämmelse med förra årets riksdagsbeslut har Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) åtagit sig uppgiften att vara huvudman för verksamheten.
Tillsynsmyndighet är lantbruksstyrelsen. Ett särskilt samarbetsorgan
för avbytarfrågor, lantbrukets avbytarnämnd, har tillskapats genom
LRF:s och lantbruksstyrelsens försorg. LRF har inom givna ekonomiska
ramar ansvaret för verksamheten och svarar för alla verkställande
funktioner. På lantbruksstyrelsen ankommer att godkänna
planer och redogörelser för verksamheten samt att tillse att den bedrivs
enligt fastställda riktlinjer och på ett effektivt sätt. Lantbruksstyrelsen
skall vidare efter samråd med LRF fastställa regler för taxesättning,
avgiftsreducering och prioritering vid brist på avbytare, m. m.

JoU 1975/76: 40

6

Utskottet underströk förra året (JoU 1975: 11) angelägenheten av
att avbytarsystemet snabbt fick en bred och stabil grund för sin verksamhet.
Möjligheterna att utvidga avbytarservicen blev i hög grad beroende
av hur systemet skulle komma att kunna vidareutvecklas och
effektiviseras i praktiken. Enligt utskottets mening borde det nya samordningsorganet
ha en central betydelse i detta sammanhang. Utskottet
ansåg att det borde ankomma på ifrågavarande organ att initiera och
planera olika insatser för att förbättra avbytarservicen och utveckla
systemet. Utskottet förutsatte att i samband härmed vissa motionsvis
berörda frågor av motsvarande art som i nu föreliggande motioner
skulle komma att ägnas ingående uppmärksamhet.

LRF har lagt uppgiften att skapa ett avbytarsystem inom jordbruket
på ett särskilt företag, Lantbrukets Avbytartjänst AB. Verksamheten
började den 1 juli 1975 och har under förliden höst utvidgats till att
omfatta hela landet. Enligt uppgift från LRF hade t. o. m. december
1975 ca 1 600 djurägare abonnerat på avbytartjänster. För verksamheten
hade anlitats ca 160 avbytare.

Alltjämt krävs åtskilliga insatser innan den avbytarservice som börjat
byggas upp fått full effekt i hela landet. Det bör emellertid inte hindra
att frågan om en i motionerna åsyftad utvidgning av servicen samtidigt
ägnas allvarlig uppmärksamhet. Såväl rättvisekrav som rekryteringssynpunkter
talar för att effektiva åtgärder sätts in för att så snabbt som
möjligt skapa en mera tillfredsställande lösning på hithörande problem.
Med hänvisning till utskottets förra året gjorda uttalanden i ämnet vill
utskottet framhålla att det ankommer på avbytarnämnden att initiera
och planera olika insatser för att förbättra ifrågavarande avbytarservice
och utveckla systemet. De förslag till åtgärder som framförts i motionerna
1630, 1679 och 1738 innebär emellertid i vissa delar väsentliga
förändringar i de av riksdagen beslutade grunderna för nuvarande verksamhet.
Enligt utskottets mening bör hithörande frågor rörande avbytarservicen
inom jordbruket närmare utredas. Det bör enligt utskottets
mening ankomma på regeringen att bestämma formerna härför. Vad utskottet
nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I propositionen föreslås även vissa ändringar i jordbruksnämndens
organisation. Förslaget, som bygger på en utredning
av särskilt tillkallad sakkunnig (Ds Jo 1976: 1), behandlar sammansättningen
av jordbruksnämndens styrelse, konsumentdelegationens
ställning, ordningen för handläggningen av prissättningen på jordbrukets
produkter och ramorganisation för jordbruksnämnden.

Jordbruksnämndens styrelse består nu av en ordförande, nämligen generaldirektören,
och högst fem andra ledamöter, som regeringen utser
särskilt. Vid handläggning av ärende som rör fiske ingår i styrelsen
ytterligare en ledamot som regeringen utser särskilt. Dessutom ingår två
företrädare för personalen.

JoU 1975/76: 40

7

Utredningen konstaterar att f. n. ingår som ledamöter i jordbruksnämndens
styrelse förutom generaldirektören, som är ordförande, och
två personalföreträdare, två representanter för jordbruket och en representant
vardera för konsumenterna, det enskilda näringslivet och konsumentkooperationen.
Utredningen anser att till ledamöter i jordbruksnämndens
styrelse bör liksom hittills utses personer med central position
och sakkunskap i frågor som rör jordbruksnämndens huvuduppgifter.
Jordbruksnämndens styrelse bör, enligt utredningens uppfattning, med
hänsyn till livsmedelsprisernas roll i samhället, ha en så allsidig sammansättning
som möjligt med breda kontaktytor. Detta innebär att såväl
det allmänna samhällsintresset som olika intressegrupper bör vara företrädda
varigenom förutsättningar skapas för en bred förankring av besluten.
Utredningen anser därför att i styrelsen bör ingå, förutom generaldirektören
och personalrepresentanterna, företrädare för det allmänna,
jordbruket, konsumentintressena samt näringsliv med anknytning till
livsmedelssektorn.

Föredraganden framhåller att det ankommer på regeringen att besluta
om antalet ledamöter i styrelsen och att utse dessa. För riksdagens information
nämner föredraganden emellertid att han vid sina överväganden
rörande representationen i jordbruksnämndens styrelse i likhet med
utredningen finner att styrelsen bör ha en allsidig sammansättning. I
jordbruksnämndens styrelse bör, förutom generaldirektören och personalföreträdarna,
enligt föredragandens mening ingå representanter för allmänintresset,
jordbruket, konsumentintressena samt näringsliv med anknytning
till livsmedelssektorn. Dessutom bör liksom hittills en representant
för fisket ingå när ärende som berör fisket behandlas i styrelsen.

I motionerna 2349 och 2350 riktas invändningar mot i propositionen
gjorda uttalanden i fråga om det allmänna samhällsintressets representation.
I motionen 2349 anförs sålunda att hittillsvarande organisation har
fungerat på ett tillfredsställande sätt inte minst därför att man inom
jordbruksnämnden, som varit jordbrukets förhandlingspart, i regel haft
en mycket ingående kännedom om jordbruksregleringens bakgrund, syfte
och allmänt komplicerade natur när det gäller den praktiska tillämpningen.
Jordbruksnämndens styrelsesammansättning har också inneburit
att berörda intressenter, staten, löntagarna, konsumentkooperationen och
den privata handeln varit representerade liksom självfallet jordbrukarna.
Enligt motionärernas mening saknas motiv att ändra nuvarande sammansättning
av statens jordbruksnämnds styrelse. Det i propositionen
framförda förslaget om förstärkning av det s. k. allmänintresset saknar
enligt motionen grund. Sålunda fastlägger riksdagen på förslag från
regeringen den allmänna målsättningen för jordbrukspolitiken och de
regler enligt vilka tillämpningen skall ske och anger därmed de ramar
inom vilka jordbruksnämnden har att arbeta. Vidare är chefen för jordbruksnämnden
ordförande i styrelsen och måste anses företräda det

JoU 1975/76: 40

8

allmänna. Likaså utses tjänstemän inom jordbruksnämnden av regeringen
att representera samhällsintresset i bl. a. olika regleringsföreningar.
Motsvarande synpunkter framförs i motionen 2350, vari bl. a. framhålls
att nuvarande balans mellan olika partsintressen, där generaldirektören
har utslagsröst, bör bibehållas, då den ger det allmänna ett avgörande
inflytande. I motionen hänvisas till att jordbruksnämnden också kan
underställa jordbruksdepartementet viktigare frågor som berör avtalet.
I sammanhanget anförs vidare att jordbruksnämndens styrelse i sitt yttrande
över föreliggande förslag pekat på risken att den förordade utökningen
av antalet ledamöter i nämnden skulle leda till att nämndens
praktiska arbetsmöjligheter i hög grad försvåras.

Som anförs i propositionen ankommer det på regeringen att besluta
om styrelsens storlek och sammansättning. Föredragandens uttalanden
på denna punkt föranleder ingen erinran från utskottets sida. Självfallet
torde få förutsättas att regeringen därvidlag beslutar på ett sätt som bl. a.
innebär att nämndens praktiska arbetsmöjligheter inte försvåras. Vad
gäller frågan om allmänintressets representation får utskottet vidare som
sin mening anföra att föredragandens uttalanden synes ligga väl i linje
med senare tids strävanden att på olika områden skapa ökade förutsättningar
för lekmannainflytande och insyn. Utskottet har vid behandlingen
av motsvarande spörsmål i anslutning till propositionen 1975/76: 130
rörande bl. a. fiskeristyrelsens organisation gett uttryck för samma uppfattning
(JoU 1975/76: 39). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna 2349, yrkandet 2, och 2350 anser sig utskottet
mot nu anyivna bakgrund inte böra förorda.

Propositionens förslag, såvitt avser konsumentdelegationens ställning,
ordning för handläggningen av prissättningen på jordbrukets produkter
och ramorganisation för jordbruksnämnden kan utskottet tillstyrka.

Propositionen föranleder i de delar den ej närmare berörts i det föregående
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen

1. medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för
att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter
under regleringsåret 1976/77,

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit
under regleringsåret 1976/77 eller tidigare regleringsår, och av
andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår
influtna eller inflytande avgiftsmedel,

3. medger att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år
1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret
för ändamål utanför fördelningsplanen för in -

JoU 1975/76: 40

9

förselavgiftsmedel får under regleringsåret 1976/77 användas
av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksregleringen,

4. godkänner de i propositionen förordade grunderna för reglering
av sockernäringen för tiden den 1 juli 1976—den 30 juni
1977,

5. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1706 och

b. 1975/76: 2349, yrkandet 1,

6. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 2349, yrkandet 2, och

b. 1975/76:2350,

7. godkänner de riktlinjer för statens jordbruksnämnds organisation
som i propositionen förordats,

8. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen av statens
jordbruksnämnd skall kunna genomföras,

9. till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1976/77 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 936 000 kr.,

10. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 2368 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 2 866 000 000 kr.,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionerna

a. 1975/76: 1630,

b. 1975/76: 1679 och

c. 1975/76: 1738,

12. anser motionen 1975/76: 1741, yrkandet 3, besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 27 april 1976

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i
Tanum (s)*, Kronmark (m)*, Jonasson (c)*, fru Lundblad (s), herr Lindberg
(s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s),
Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*, fru
Fredrikson (c), fru Ohlin (s) och herr Enlund (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975/76: 40

10

Reservationer

1. angående statens jordbruksnämnds styrelse av herrar Larsson i
Borrby (c), Kronmark (m), Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c),
herr Wachtmeister i Johannishus (m), fru Fredrikson (c) och herr Enlund
(fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”böra förorda” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner vad i motionerna anförts i anslutning till departementschefens
uttalanden rörande sammansättningen av jordbruksnämndens
styrelse värt stort beaktande och kan för sin del i allt väsentligt
ansluta sig till motionärernas i det föregående redovisade synpunkter på
frågan. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att styrelsen i sin
nuvarande utformning och sammansättning har fungerat på ett tillfredsställande
sätt, har sålunda inte blivit övertygat om att skäl föreligger
att genomföra den ändring härvidlag som föredragande departementschefen
synes ha för avsikt att föreslå. Vad utskottet med anledning av
motionerna 2349, yrkandet 2, och 2350 nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionerna 1975/76: 2349, yrkandet 2, och
1975/76: 2350,

2. angående anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Mot
den” och slutar med ”jordbrukets produkter” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att prisstoppet inte kan behållas på baslivsmedlen
utan endast att en del av prisstegringarna kompenseras. Utskottet
är principiellt av den meningen att hela prisstegringen på ifrågavarande
livsmedel skall kompenseras och därmed ett reellt prisstopp
behållas. I konsekvens med denna inställning förordar utskottet en härför
erforderlig ökning av anslaget till livsmedelssubventioner. Beräkningar
gjorda inom ramen för 1972 års jordbruksutredning tyder på
att en anslagsuppräkning av 500 000 000 kr. utöver regeringens förslag
krävs för ändamålet. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionen
2368, såvitt nu är i fråga. I propositionen gjord medelsberäkning
föranleder i övrigt ingen erinran från utskottets sida.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76: 2368 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 3 366 000 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S6.