med anledning av proposition 1979/80:100 i vad avser anslag till lantmäteri- och kartväsendet jämte motioner

Betänkande 1979/80:CU26

CU 1979/80:26

Civilutskottets betänkande
1979/80:26

med anledning av proposition 1979/80:100 i vad avser anslag till
lantmäteri- och kartväsendet jämte motioner

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1979/80:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. D 1-D 6 (s. 159-175) föreslagit riksdagen att under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisa

1. till Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter ett förslagsanslag
av 42 323 000 kr.,

2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Lantmäteriet: Mätning och kartläggning ett reservationsanslag av
62 778 000 kr.,

4. till Lantmäteriet: Försvarsberedskap ett reservationsanslag av
1928000 kr.,

5. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 7 532 000 kr.,

6. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979180:

747 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Anita Persson (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att en skyndsam översyn företas av
gränsdragningen mellan statliga och kommunala fastighetsbildningsmyndigheters
arbetsuppgifter på fastighetsbildnings- och mätningsområdet,

1503 av John Johnsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en omedelbar översyn av lantmäteriverkets avgifts- och statsbidragssystem
i de delar som berörts i motionen.

1515 av Margit Odelsparr (c) och Stina Eliasson (c) vari föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande
organisationen av specialenheter för fastighetsbildning sorn hänger samman
med jord- och skogsbruksfrågor bör ses över enligt vad i motionen
anförts,

1521 av Per Westerberg m. fl. (m, fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av den lokala lantmäteriorganisationen.

1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 26

CU 1979/80:26

2

3 Uppgifter i anslutning till motionerna

3.1 Den lokala lantmäteriverksamheten m. m.

Det statliga lantmäteriets nuvarande organisation beslöts av 1970 års
riksdag (prop. 1970:188, SU 1970:208). Detta principbeslut följdes vid 1971
års riksdag av ett godkännande av närmare riktlinjer för numera statens
lantmäteriverks organisation (prop. 1971:1, bil. 13, CU 1971:15). Samtidigt
antogs förslag (prop. 1971:58) till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet
och fastighetsregistermyndighet (prop. 1971:170, CU 1971:32) samt
grunder för taxesättningen och statsbidragsgivningen.

Lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet
utgår från den genom 1970 års principbeslut fastlagda
utgångspunkten att det skall finnas en statlig basorganisation för fastighetsbildningen
i form av lantmäteridistrikt, som vart och ett utgör verksamhetsområde
för en fastighetsbildningsmyndighet. 1970 års beslut innebar vidare
att det under vissa förutsättningar skall inrättas fastighetsbildningsmyndigheter,
s. k. specialenheter, för särskilda fastighetsbildningsuppgifter, dels för
uppgifter som hänger samman med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering
m. m., dels för uppgifter som rör utveckling av tätbebyggelse. Beslut
om förekomst av specialenhet samt om enhetens verksamhetsområde och
arbetsuppgift meddelas enligt 8 § lantmäteriinstruktionen (1974:336, ändrad
senast 1976:886) av lantmäteriverket. Verket kan överlämna åt överlantmätarmyndigheten
att meddela närmare föreskrifter om specialenhetens
arbetsuppgifter.

För särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns f. n. 25 statliga fastighetsbildningsmyndigheter
- specialenheter - inrättade. Av dessa har 24
fastighetsbildningsuppgifter som sammanhänger med jordbrukets och skogsbrukets
rationalisering m. m. och en uppgifter som rör utvecklingen av
tätbebyggelse. Den senare finns i Malmöhus län. Av de 24 specialenheterna
avseende jord- och skogsbrukets rationalisering m. m. finns tre i Kopparbergs
län, en i vartdera av de övriga länen utom i Södermanlands län och i
Blekinge län där statliga specialenheter saknas. Vid ingången av år 1972
fanns 30 specialenheter.

Enligt den ovan nämnda lagen om kommunal fastighetsbildningsmyndighet
kan regeringen (1 §), på begäran av kommun, förordna att kommunen
skall inrätta - vara huvudman för - fastighetsbildningsmyndighet som är
specialenhet för tätbebyggelseutveckling. Enligt regeringens beslut
1975-02-22 har 42 kommuner inrättat fastighetsbildningsmyndighet med
behörighet att handlägga i huvudsak sådana ärenden. Dessa kommuner är
Borlänge, Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg,
Huddinge, Jönköping, Kalmar, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Kristinehamn, Linköping, Lund, Malmö, Motala, Mölndal,
Nacka, Norrköping, Sandviken, Skellefteå, Skövde, Sollentuna, Solna,
Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Täby, Uddevalla, Umeå,

CU 1979/80:26

3

Uppsala, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund.

I början av mars månad 1980 fanns hos regeringen besvär över
lantmäteriverkets beslut om inrättande resp. utvidgning av kommunal
fastighetsbildningsmyndighet från sammanlagt fem kommuner. Vidare fanns
hos lantmäteriverket två ansökningar om utvidgning av kommunal fastighetsbildningsmyndighet.

Civilutskottet behandlade i mars 1978 (CU 1977/78:21) en motion (fp) i
vilken begärdes en skyndsam översyn av gränsdragningen mellan staten och
kommunerna i fråga om lantmäteriverksamhetens organisation. Enligt
utskottets mening saknades tillräckliga skäl för riksdagen att överväga en
principiell ändring av de gällande grunderna för organisationen som
godkänts av riksdagen. Motionen avstyrktes av utskottet. Riksdagen följde
utskottet.

Även i oktober 1979 behandlade utskottet frågan om gränsdragningen
mellan statliga och kommunala myndigheters arbetsuppgifter avseende
fastighetsbildningen m. m. (CU 1979/80:1). Riksdagens revisorer hade
hemställt att dessa gränsdragningsfrågor skulle avgöras av en till lantmäteriverket
knuten partssammansatt nämnd samt att en i revisorernas förslag
förordad utvidgning av kommunernas deltagande i fastighetsbildningsverksamheten
genomfördes. Utskottet som bl. a. hänvisade till sitt tidigare
ställningstagande (CU 1977/78:21) anförde att något principiellt nytt
underlag för bedömningarna inte tillkommit. Utskottet avstyrkte revisorernas
förslag. Riksdagen följde utskottet.

3.2 Statsbidragsgivningen vid fastighetsbildningsförrättning m. m.

1970 års principbeslut förutsatte att den då gällande huvudprincipen om
ful! kostnadstäckning för lantmäteriets kostnader för förrättningsverksamheten
genom avgifter behölls. När 1971 års riksdag tog ställning till
taxefrågorna (prop. 1971:170, CU 1971:32) slogs också denna huvudprincip
fast. Riksdagen godkände i anslutning därtill även nya grunder för
fördelningen av förrättningskostnaderna. Beslutet syftade til! att bättre än
tidigare anpassa avgifterna till den nytta varje förrättning medför för
vederbörande fastighet med den samtidiga målsättningen att undvika
olämplig kostnadsöverföring mellan olika samhällssektorer. Gällande ordning
och tillämpning därav redovisades i betänkandena CU 1976/77:28 och
CU 1977/78:21.

1970 års beslut innebar även att riksdagen tog ställning till statsbidragsgivningen
i samband med fastighetsbildningsförrättningar. I Kungl. Maj:ts
kungörelse (1971:1105) om statsbidrag till kostnader för fastighetsbildningsförrättning
(ändrad senast 1974:338) ges regler efter vilka grunder statsbidrag
skall utgå. Sålunda, kan sakägare vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller enligt lagen (1971:1037) om äganderätt och
legalisering erhålla statsbidrag. Bidrag utgår bl. a. om sökanden är enskild

CU 1979/80:26

4

person och om sökanden brukar eller stadigvarande bebor den fastighet eller
ägolott för vilken han har att delta i kostnaderna för förrättningen samt om
kostnaden för sökanden är betungande med hänsyn till hans ekonomiska
ställning. Bidrag utgår med högst 75 procent av den förrättningskostnad som
faller på sökanden. Ärende rörande bidrag prövas av överlantmätarmyndighet.
Föreskrifter för tillämpning av kungörelsen meddelas av lantmäteriverket.
Dessa föreskrifter framgår i den i detta betänkande behandlade motion
1979/80:1503 (s).

För nästa budgetår beräknas 400 000 kr. i statsbidrag av ifrågavarande
slag.

Regeringen kommer inom kort att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att utreda lantmäteritaxan. Bl. a. mot bakgrund av motion 1503 till
årets riksmöte avser regeringen att uppdra åt utredaren att pröva behovet av
och formerna för statsbidragen.

4 Utskottet

4.1 Den lokala lantmäteriverksamheten m. m.

I motion 1979/80:747 (s) begärs en skyndsam översyn av gränsdragningen
mellan statliga och kommunala fastighetsbildningsmyndigheters arbetsuppgifter
på fastighetsbildnings- och mätningsområdet, medan i motion 1979/
80:1521 (m, fp) begärs en översyn av den lokala iantmäteriorganisationen.

Ovan (3.1) har lämnats en kortfattad redogörelse för den lokala
lantmäteriorganisationen m. m. samt för riksdagens tidigare beslut i ärendet.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen under våren 1980 att uppdra
åt en särskild utredare att kartlägga de förhållanden som har gällt under
1970-talet beträffande den lokala lantmäteriverksamheten samt belysa vissa
förändringar som kan förutses inträffa under de närmaste åren.

En kartläggning som belyser förutsättningarna för den i motionerna
upptagna frågan kommer sålunda att påbörjas inom kort. När kartläggningen
har genomförts kan behovet av ev. förändringar av den lokala
lantmäteriorganisationen bättre överblickas. Motionerna bör i avvaktan på
resultatet av kartläggningen inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1979/80:1515 (c) föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att
den nuvarande organisationen av specialenheter som hänger samman med
jord- och skogsbruksfrågor ses över. Motionärerna finner det lämpligt att -med bibehållande av 1970 års beslut om lantmäteriorganisationen - en
översyn görs i syfte att överväga möjligheterna att överföra ytterligare
arbetsuppgifter från specialenheterna till distriktskontoren, dock betonas att
avsikten inte är att minska möjligheterna att med fastighetsbildningar som
instrument genomföra de nya jord- och skogsbrukspolitiska riktlinjerna.

CU 1979/80:26

5

Beslut om inrättande av specialenhet samt om enhetens verksamhetsområde
och arbetsuppgifter fattas av lantmäteriverket. Närmare föreskrifter om
specialenhetens arbetsuppgifter kan lantmäteriverket överlämna åt överlantmätarmyndigheten.

Lantmäteriverket har enligt lantmäteriinstruktionen (1974:336, ändrad
senast 1976:886) sålunda bl. a. att besluta om inrättande av specialenhet samt
att leda och utöva tillsyn över fastighetsbildningsmyndighets verksamhet.

Den i motionen upptagna frågan om översyn av organisationen av
specialenheter ingår i lantmäteriverkets instruktionsenliga verksamhet. Det
finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att påkalla en särskild
översyn i frågan. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion 1979/80:1515
(c).

4.2 Statsbidragsgivningen vid fastighetsbildningsförrättning m. m.

I motion 1979/80:1503 (s) begärs en omedelbar översyn av lantmäteriverkets
avgifts- och statsbidragssystem. Motionärerna ger exempel på utfallet av
nuvarande regler för statsbidragsgivningen, och mot bakgrund av anförda
exempel anser de att statsbidragssystemet m. m. bör ses över.

Som ovan nämnts kommer regeringen inom kort att tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att utreda lantmäteritaxan. Enligt vad utskottet erfarit
kommer även statsbidragsgivningen att ses över. Den i motionen begärda
översynen kommer sålunda snart att påbörjas, varför motionen inte bör
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

4.3 Anslag till lantmäteriverksamheten m. m.

I årets budgetproposition (bil. 16 s. 162-167) behandlas anslag till
förrättnings- och uppdragsverksamhet samt anslag till bidrag till sådan
verksamhet (bil. 16 s. 172-173). Föredraganden föreslår att bidraget för
nästa budgetår skall utgå med 7 532 000 kr. Som ett delanslag anges i
budgetpropositionen (s. 163) att föredraganden för den särskilda skiftesverksamheten
i Kopparbergs län beräknat 3 363 000 kr. Detta delanslag bör dock
minskas med 431 000 kr. till 2 932 000 kr. så att anslaget till bidraget till
förrättnings- och uppdragsverksamhet kommer att anvisas med 7 532 000 kr.
enligt regeringens förslag.

Vad i övrigt anförts om anslag till lantmäteriverksamheten m. m. har inte
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

CU 1979/80:26

6

4.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av gränsdragningen mellan statliga och
kommunala fastighetsbildningsmyndigheter att riksdagen avslår
motionerna 1979/80:747 och 1979/80:1521,

2. beträffande översyn av organisationen med specialenheter att
riksdagen avslår motion 1979/80:1515,

3. beträffande översyn av statsbidragssystemet m. m. att riksdagen
avslår motion 1979/80:1503,

4. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 anvisar

a. till Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter ett
förslagsanslag av 42 323 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Mätning och kartläggning ett reservationsanslag
av 62 778 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Försvarsberedskap ett reservationsanslag
av 1 928 000 kr.,

e. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 7 532 000 kr.,

f. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av
4 900 000 kr.

Stockholm den 10 april 1980

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig
(s). Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Lennart Nilsson (s). Eivor Nilson (c)
och Kerstin Ekman (fp).

GOTAB 64876 Stockholm 1980