Med anledning av motioner om försöksdjursverksamheten m. m.

Betänkande 1976/77:JoU2

Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

JoU 1976/77:2

Jordbruksutskottets betänkande
1976/77:2

med anledning av motioner om försöksdjursverksamheten m. m.

Motionerna

I motionen 1975/76:242 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär ändring av gällande bestämmelser rörande användningen
av försöksdjur vid undervisningen i grund- och gymnasieskolan,
så att plågsamma djurförsök helt förbjuds.

I motionen 1975/76:432 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning i syfte att inrätta lokala etiska
kommittéer för insyn i och kontroll av verksamheten med försöksdjur.

1 motionen 1975/76:1636 av fru Anér och herr Henmark (båda fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande
av lokala etiska nämnder för djurförsök i enlighet med vad som anförs
i motionen.

I motionen 1975/76:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag angående inrättande av en statlig institution
för forskning, grundad på cell-, vävnads- och organkulturer.

1 motionen 1975/76:1658 av fru Fredgardh m. fl. (c) hemställs att riksdagen
måtte besluta om att hos regeringen begära

1. översyn av djurskyddslagen och kungörelsen,

2. utredning av frågan om auktorisation och kontroll av uppfödare av
försöksdjur.

Gällande bestämmelser, tidigare riksdagsbehandling m. m.

Användningen av försöksdjur

Bestämmelser om djurs användning för vetenskaplig forskning eller undervisning,
sjukdomsdiagnos eller läkemedelsframställning eller annat jämförligt
ändamål finns i lagen (1944:219) om djurskydd. 112 !; djurskyddslagen
stadgas tillståndstvång för sådan användning om användningen är förenad
med operativt ingrepp, insprutning eller blodavtappning eller eljest medför
ångest eller annat lidande för djuret. Tillståndsmyndighet är lantbruksstyrelsen.

Undantag från tillståndstvånget meddelas i kungörelsen (1944:771) med
vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål m. m.

Utan tillstånd får djurförsök utföras vid bl. a. universitet, högskola och liknande
forskningsinstitut samt vissa sjukhus. Verksamheten skall ske under
intstitutionschefens överinseende. Denne kan således direkt ställas till ansvar
för otillåtet utnyttjande av djuren inom institutionen. Han skall vara leg.

1 Riksdagen 7976/77.16saini. Nr2

JoU 1976/77:2

2

läkare, veterinär, tandläkare eller apotekare. Annan person kan emellertid
efter ansökan hos lantbruksstyrelsen godtas som föreståndare för den inrättning
där verksamheten bedrivs. Enligt 3 8 i 1944 års kungörelse gäller
att åtgärd som är förenad med operativt ingrepp av någon betydelse inte
får i undervisningssyfte företas på varmblodigt djur, om ändamålet kan
uppnås på annat sätt. Innan sådant operativt ingrepp görs skall djuret såvitt
möjligt bedövas så att det inte känner smärtan. Om det är nödvändigt med
hänsyn till ändamålet med ingreppet får dock detta göras med ofullständig
bedövning eller utan bedövning. I sådant fall skall, om det kan ske, smärtstillande
eller lugnande medel användas för att begränsa djurets lidande.

Den som vidtar åtgärd som avses i 12 8 djurskyddslagen med apor, hundar,
katter, hästar eller klövbärande djur skall föra särskild journal enligt bestämmelser
som meddelas av lantbruksstyrelsen, dels över inköp av djuren
(inköpsjournal), dels över åtgärderna (försöksjournal). Senast den 1 februari
varje år skall journalerna för föregående kalenderår sändas till hälsovårdsnämnden
för granskning.

I den nu åsyftade kungörelsen finns vidare en hänvisning till dén allmänna
regeln i 13 8 djurskyddslagen, vari föreskrivs att djuret inte får tillfogas
större lidande än som är oundgängligt. Kan det antagas att avsevärt lidande
åsamkas djuret sedan ingreppet eller åtgärden slutförts skall djuret därefter
dödas snarast möjligt.

Vad beträffar användningen av försöksdjur vid undervisningen i grundskolan
och gymnasieskolan har skolöverstyrelsen utfärdat anvisningar för
djurförsök i biologi- och naturkunskapsundervisningen. Dessa anvisningar
utarbetades i samråd med veterinärstyrelsen (numera lantbruksstyrelsen)
och samtliga djurskyddsföreningar. I anvisningarna understryks de allmänna
bestämmelserna i djurskyddslagen. Med varmblodiga djur, heter det vidare,
får endast sådana försök utföras som visar djuren i normalt fysiologiskt
tillstånd. Det framhålls att också vid försök med kräldjur, groddjur, fiskar
samt evertebrata djur varsamhet måste iakttas. Innebörden av anvisningarna
är enligt skolöverstyrelsen att plågsamma djurförsök inte får förekomma
i skolan.

I djurskyddslagen föreskrivs att hälsovårdsnämnden på orten skall utöva
tillsyn över försöksdjursverksamheten. Härvid biträder tjänsteveterinärerna,
och högsta tillsynen utövas av lantbruksstyrelsen. Hälsovårdsnämnden och
dess tillsynsmän samt länsveterinären eller annan person, som länsstyrelsen
eller lantbruksstyrelsen förordnar, äger rätt att inspektera försöksdjuren och
de lokaler där de förvaras.

Frågan om försöksdjursverksamheten har på senare år vid upprepade tillfällen
behandlats av riksdagen, senast vid 1975/76 års riksmöte (JoU
1975/76:20) med anledning av väckta motioner. Jordbruksutskottet har i
dessa sammanhang bl. a. framhållit att användningen av försöksdjur är förknippad
med svårlösta etiska problem. Det fanns alltså enligt utskottets

JoU 1976/777:2

3

mening anledning att ägna hithörande frågor stor uppmärksamhet. Inom
statens medicinska forskningsråd fanns sedan år 1965 en permanent kommitté,
försöksdjursnämnden, som bl. a. arbetade för att sprida ökade kunskaper
om försöksdjuren i syfte att deras vård och användning inom medicinsk
forskning skulle bli så human och samtidigt så effektiv som möjligt.
Bl. a. arbetade nämnden med utbildning av teknisk personal och forskare.
Denna utbildning avsåg att främja inte bara den medicinska forskningen
utan även djurskyddet. Försöksdjurs liv kunde sparas genom att onödiga
och dåligt planerade försök förebyggdes. De etiska synpunkterna på försöksdjursverksamheten
borde enligt utskottets mening ges stort utrymme.
Utskottet hänvisade till att Europarådets ministerkommitté till en mellanstatlig
expertkommitté överlämnat en av rådgivande församlingen beslutad
rekommendation angående frågor beträffande användningen av levande djur
för experimentella eller industriella syften. Av arbetsprogrammet för kommittén
framgick bl. a. att den skulle verka för tillkomsten av internationella
avtal som angav på vilka villkor och på vilka vetenskapliga grunder experiment
med levande djur kunde tillåtas, därvid skulle beaktas att behovet
av vetenskaplig och teknisk forskning måste bedömas med hänsyn tagen
även till grundläggande etiska värderingar. Försöksdjursnämnden fyllde,
anförde utskottet vidare, redan funktionen som en central etisk kommitté
för hithörande frågor. Utskottet fann med hänsyn till det anförda inte tillräckliga
skäl att biträda motionsförslagen om inrättande av etiska kommittéer.

I betänkandet 1974:32 förordade emellertid jordbruksutskottet en breddning
av lekmannainslaget i försöksdjursnämnden. Som grund fördetta ställningstagande
anförde utskottet att det på många håll bland allmänheten
torde förekomma en viss oro över vad djurexperimenten egentligen innebar
och att en breddning av lekmannainslaget i nämnden skulle bidra till såväl
en vidgad insyn och kontroll som ökad förståelse för dithörande frågor.
I det av riksdagen godkända betänkandet föreslogs att vad utskottet i denna
fråga anfört skulle ges regeringen till känna.

Också frågan om alternativa metoder till djurförsök har tidigare behandlats
av riksdagen (t. ex. JoU 1973:20 och 1974:32). Jordbruksutskottet uttalade
i dessa sammanhang bl. a. att de vetenskapliga institutionerna och ansvariga
myndigheterna befunnits beredda att i möjligaste mån begränsa användningen
av djur för experiment och att utveckla metoder, exempelvis cellkulturmetoden,
som i vissa fall kunde ersätta djurförsöken. Vidare har utskottet
framhållit att spörsmålet om forskning beträffande alternativa och
kompletterande metoder till djurförsök ingår bland de frågor som behandlades
av den tidigare nämnda genom Europarådet tillkallade expertkommittén.
Även inom den svenska forskningen på området var man såvitt
utskottet kunnat finna inriktad på att söka metoder som i vissa fall kan
ersätta djurförsök.

I betänkandet 1975/76:20 hänvisade utskottet till de åtgärder som enligt

JoU 1976/77:2

4

det tidigare anförda vidtagits samt till ett av 1972 års försöksdjursutredning
avgivet betänkande (Ds I 1975:4). Utskottet sade sig därvid vara införstått
med att försöksdjursverksamheten också lokalt måste ägnas uppmärksamhet.
Enligt utskottets mening syntes den nödvändiga lokala kontrollen i
första hand böra ske inom ramen för hälsovårdsnämndernas allmänna tillsynsverksamhet
enligt djurskyddslagen. Härigenom torde redan befintliga
kunskaper och övriga resurser på ett bättre sätt kunna utnyttjas. Utskottet
underströk vikten av att hälsovårdsnämnderna gavs tillfredsställande resurser
för sin kontrollverksamhet. Särskilt angeläget var detta givetvis i
områden där experiment med försöksdjur utfördes i mera betydande omfattning.

I samma betänkande anförde utskottet, såvitt avsåg användningen av
försöksdjur vid undervisning i grund- och gymnasieskolan och skolöverstyrelsens
anvisningar för denna verksamhet:

Utskottet anser för sin del att anvisningarna, som utarbetats i samråd
med bl. a. företrädare för de ideella djurskyddsorganisationerna, inte ger
anledning till någon särskild erinran från riksdagens sida i vad avser användandet
av djur i undervisningssyfte. Enligt utskottets uppfattning får
användningen av levande material i skolundervisningen anses fylla en viktig
funktion när det gäller att öka elevernas kunskap om och förståelse för
djuren och deras reaktioner. Utskottet vill dock framhålla vikten av att
man från skolmyndigheternas sida uppmärksamt följer tillämpningen av
förenämnda anvisningar och därvid bl. a. noga beaktar såväl djurskyddssynpunkter
som eventuella negativa reaktioner från elevernas sida i samband
med djurförsök. Enligt utskottets mening bör motionen kunna anses besvarad
med vad utskottet sålunda anfört.

1972 årsförsöksdjursutredning m. m.

Jordbruksutskottet har i tidigare betänkanden också hänvisat till 1972
års försöksdjursutredning. Nämnda utredning har avgett ett betänkande med
titeln Framtida försörjning med försöksdjur m. m.(Ds 11975:4). Utredningen
föreslår bl. a. att vid verksamhet som avses i 12 $ djurskyddslagen i princip
får användas endast djur som fötts upp till försöksdjur av den som erhållit
tillstånd till sådan uppfödning. Vidare föreslås vissa allmänna förbättringar
från djurskyddssynpunkt av försöksdjursverksamheten, bl. a. såvitt avser
det allmännas möjligheter till insyn och kontroll. Ett centralorgan för försöksdjursfrågor,
benämnt statens försöksdjursintitut, föreslås inrättat. 1 ledningen
för institutet avses bl. a. de ideella djurskyddsrörelserna bli representerade.

Vad beträffar alternativa metoder till djurförsök anför utredningen (s.
11 f.) att - även om försöksdjursanvändningen inte i någon betydande grad
kan minskas inom den närmaste framtiden - utredningen likväl finner alternativa
och kompletterande metoder värdefulla av såväl etiska som ekonomiska
skäl. Betänkandet bereds f. n. i jordbruksdepartementet.

I detta sammanhang förtjänar nämnas att samarbetsnämnden för lokal -

JoU 1976/77:2

5

och utrustningsprogramkornmittéerna för universitet och högskolor (LUPniimnden)år
1975 låtit utarbeta en rapport. Skötsel av försöksdjur. Rapporten
utgör en allmän sammanställning av vad som bör beaktas vid drift av försöksdjursanläggningar
och skötsel av försöksdjur.

1 anslutning till behandlingen av nu aktuella motioner har till utskottet
inkommit ett stort antal opinionsyttringar - huvudsakligen i brevform -från såväl enskilda personer som ideella djurskyddsorganisationer m. fl.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet några under 1975/76 års riksmöte
väckta motioner rörande försöksdjursverksamheten m. m.

I motionen 1975/76:242 anförs att skolöverstyrelsens anvisningar för djurförsök
vid undervisningen i grund- och gymnasieskolan inte innehåller några
klart uttalade förbud mot plågsamma djurförsök. Motionären anser det därför
vara ett angeläget önskemål att bestämmelserna för experimentell användning
av djur skärps.

Utskottet vill erinra om att en motion med likalydande yrkande behandlades
av utskottet vid 1975/76 års riksmöte. I det av riksdagen godkända
betänkandet anförde utskottet att de ifrågavarande anvisningarna, som utarbetats
i samråd med företrädare för de ideella djurskyddsorganisationerna,
inte kunde anses ge anledning till någon särskild erinran från riksdagens
sida såvitt avsåg användandet av djur i undervisningssyfte. Enligt utskottets
uppfattning fyllde användningen av levande material i skolundervisningen
en viktig funktion när det gällde att öka elevernas kunskap om och förståelse
för djuren och deras reaktioner. Utskottet ville dock framhålla vikten av
att man från skolmyndigheternas sida uppmärksamt följde tillämpningen
av anvisningarna och därvid noga beaktade såväl djurskyddssynpunkter som
eventuella negativa reaktioner från elevernas sida.

Med anledning av den nu förevarande motionen vill utskottet särskilt
framhålla att innebörden av de åsyftade anvisningarna är, enligt särskilt
uttalande härom från skolöverstyrelsen, att plågsamma djurförsök inte får
förekomma i skolan. Enligt utskottets uppfattning bör nämnda uttalande
kunna fylla väsentligen samma funktion som ett klart uttalat förbud med
av motionären angivet innehåll. Utskottet finnér med hänvisning härtill
att motionen ej nu bör föranleda ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet vill dock ånyo understryka vikten av att tillämpningen av förenämnda
anvisningar verkligen sker i enlighet med de av skolöverstyrelsen
gjorda uttalandena. Med vad utskottet sålunda anfört bör motionen
1975/76:242 kunna anses besvarad.

I motionerna 1975/76:432 och 1975/76:1636 framförs krav på utredning

JoU1976/77:2

6

och förslag om inrättande av lokala etiska nämnder (kommittéer) för insyn
i och kontroll av verksamheten med försöksdjur. I motionen 1975/76:1650
hemställs om förslag angående inrättande av en statlig institution för forskning,
grundad på cell-, vävnads och organkulturer. Motionärerna anför att
i vårt land årligen förbrukas ca en miljon försöksdjur, vilka ofta för genomgå
svåra lidanden. Det måste därför, anser man, ligga i samhällets intresse
att stödja forskningen rörande cell-, vävnads och organkulturer som alternativ
till djurförsöken. Denna forskning ger enligt motionärerna tillförlitligare
resultat än djurförsöken och är dessutom inte förenad med etisktmoraliska
problem.

Också i motionen 1975/76:1658 berörs försöksdjurens situation. Enligt
yrkande 1 bör en översyn göras av bl. a. djurskyddslagen i syfte att åstadkomma
bättre skydd för försöksdjuren. I yrkande 2 hemställs om utredning
av frågan om auktorisation och kontroll av uppfödare av försöksdjur.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har frågor
med anknytning till försöksdjursverksamheten vid flera tillfällen tidigare
varit föremål för riksdagens behandling. Utskottet har därvid (bl. a.
JoU 1974:32 och 1975/76:20) erinrat om att försöksdjursverksamheten ägnas
stor uppmärksamhet av såväl forskare som myndigheter och att inte minst
de etiska synpunkterna ges stort utrymme. Utskottet faste bl. a. uppmärksamheten
på att det medicinska forskningsrådets försöksdjursnämnd fungerar
som en central etisk kommitté för hithörande frågor. I 1974 års betänkande
förordade utskottet en breddning av lekmannainslaget i sagda
nämnd. En sådan åtgärd skulle enligt utskottet bidra till en vidgad insyn
och kontroll och ökad förståelse för försöksdjursverksamheten. Utskottet
erinrade vidare om att frågan om alternativa metoder till djurförsök och
möjligheterna att begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål
hade varit föremål för uppmärksamhet från såväl forskarhåll som ansvariga
myndigheters sida.

I betänkandet 1975/76:20 hänvisade vidare utskottet bl. a. till att försöksdjursutredningens
betänkande (Ds I 1975:4) innehöll förslag om innebar
vissa förbättringar från djurskyddssynpunkt av ifrågavarande verksamhet.

En av grundtankarna i nyssnämnda utrednings förslag är att till försöksdjur
i princip får användas endast djur som fötts upp särskilt för detta ändamål
(s. k. destinationsuppfödning) av den som erhållit tillstånd till sådan
uppfödning. Betänkandet bereds f. n. i jordbruksdepartementet. Principerna
om destinationsuppfödning och auktorisation av försöksdjursuppfödare
kommer enligt vad utskottet erfarit att ligga till grund för det fortsatta arbetet
med en proposition i ämnet.

Som utskottet i tidigare sammanhang framhållit är användningen av försöksdjur
förknippad med svårlösta etiska problem. Det är därför enligt utskottets
uppfattning naturligt att hithörande frågor i allt högre grad kommit
att engagera såväl företrädare för olika djurskyddsorganisationer som övriga
intresserade bland allmänheten. Åtskilligt tyder på att det bland allmänheten

JoU 1976/77:2

7

förekommer en viss oro och tveksamhet inför djurförsöken och tvivel om
deras berättigande. Användningen av försöksdjur för dock anses alltjämt
fylla en viktig funktion i många avseenden, bl. a. inom den medicinska
forskningen. Ändamålet med denna verksamhet är ju ytterst att skapa sådana
kunskaper och metoder att sjukdomar kan diagnostiseras, behandlas och
förebyggas. Det nu sagda innebär givetvis inte att utskottet ställer sig avvisande
till önskemålen om bl. a. en ökad insyn i och kontroll över djurförsöken.
Utskottet anser sig tvärtom ha anledning att ifrågasätta om inte
åtgärder bör vidtagas för att ytterligare förbättra möjligheterna till sådan
insyn och kontroll.

Mot nyss angiven bakgrund anser utskottet att skäl föreligger att
man närmare ser över möjligheterna till ökad kontroll på lokal nivå av
försöksdjursverksamheten, varvid bl. a. tankegångarna i motionerna
1975/76:432 och 1975/76:1636 bör kunna tjäna till viss vägledning. Huruvida
denna prövning bör ske i samband med beredningen av försöksdjursutredningens
betänkande eller i annat sammanhang är en fråga som utskottet
för sin del vill lämna öppen. Utskottet anser det angeläget att den lokala
kontrollen av djurförsök på ett naturligt sätt är infogad i den nuvarande
organisationen fördjurskyddstillsyn. Det framstår som särskilt betydelsefullt
att de lokala tillsynsorganen i ifrågavarande kommuner har tillgång till resurser
som möjliggör en ökad satsning på den övervakande och förebyggande
verksamheten vad gäller djurförsök m. m. Detta torde kunna uppnås exempelvis
genom att hälsovårdsnämnderna i de relativt fö kommuner som
berörs av försöksdjursverksamheten får möjlighet att - genom delegation
eller genom att i angivna frågor anlita en för ändamålet utsedd kommitté
med lekmannainslag - förstärka kontrollen av ifrågavarande verksamhet.
Av väsentlig betydelse är att kontrollverksamhetens inriktning på en etisk
prövning av djurförsöken, inte minst på planeringsstadiet, klart anges.
Genom en på angivet sätt intensifierad kontakt mellan lekmän och forskare
torde man på lång sikt kunna åstadkomma ökad förståelse för bl. a. önskemålen
om ytterligare återhållsamhet i fråga om försöksdjursanvändningen.

I förevarande sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet tidigare
(t. ex. JoU 1974:32) framhållit det angelägna i att spörsmålet om alternativa
och kompletterande metoder till djurförsöken beaktas inom forskningen.
Frågan om alternativ till användandet av försöksdjur har ett nära och naturligt
samband med den problematik som utskottet berört i det nyss anförda.
Vid den av utskottet förordade prövningen av möjligheterna till ökad kontroll
av försöksdjursverksamheten bör därför också i motionen 1975/76:1650
anförda synpunkter i ämnet beaktas.

Den närmare utformningen av kontrollverksamheten anser sig utskottet
kunna överlämna åt regeringens prövning.

Genom en prövning i enlighet med de nu angivna riktlinjerna får också
syftet med motionen 1975/76:1658, yrkandet 1, anses bli i huvudsak beaktat.

JoU1976/77:2

8

Vad utskottet i angivna hänseenden anfört med anledning av motionerna
1975/76:432, 1975/76:1636, 1975/76:1650 och 1975/76:1658, yrkande 1, synes
riksdagen böra som sin mening ge regeringen till känna. Yrkandet 2
i motionen 1975/76:1658 bör enligt utskottets mening få anses tillgodosett
genom försöksdjursutredningens betänkande och i samband därmed pågående
arbete inom jordbruksdepartementet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionerna

a. 1975/76: 432,

b. 1975/76:1636,

c. 1975/76:1650 och

d. 1975/76:1658, yrkande 1,

2. anser motionerna

a. 1975/76:242,

b. 1975/76:1658, yrkande 2
besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 november 1976
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c). Lundkvist (s), fru Theorin (s), fru
Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Johansson i Holmgården (c), Wictorsson
(s), Andersson i Ljung (m), Olsson i Edane (s), fru Fredrikson (c), herrar
Strömberg i Vretstorp (s), Adolfsson (m), Hallenius (c), fru Anér (fp) och
herr Bengtsson i Sölvesborg (m).

GOT AB 76 52430 Slockholm 1976

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.