Med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

Betänkande 1976/77:SoU7

SoU 1976/77:7

Socialutskottets betänkande
1976/77:7

med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

1 motionen 1975/76:1246 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för en ny inriktning av socialpolitiken i de
arbetandes intresse, bl. a. innebärande

a. åtgärder för att trygga allas rätt till ett meningsfullt arbete,

b. införande av en allmän socialförsäkring, som skall garantera ekonomisk
trygghet vid alla former av inkomstbortfall, finansierad genom beskattning
av kapitalet,

c. att den nuvarande sociallagstiftningen ersätts av en socialförsäkring,
som på ett obyråkratiskt sätt ger stöd åt människor i nödsituationer, utan
utnyttjande av tvångsmedel,

d. fortlöpande kontroll av att beslutade reformer får åsyftat resultat,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till socialutredningen
i enlighet härmed.

I motionen 1975/76:1269 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att socialstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen utarbetar
anvisningar för att inom sina verksamhetsområden skapa bättre kontakt
och gemenskap mellan människor och generationer och för att ge olika
grupper inblick i varandras arbete och arbetsliv.

I motionen 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam kartläggning av prostitutionen
som samhällsproblem och framlägger förslag till åtgärder.

I motionen 1975/76:1305 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning av åtgärder mot prostitutionen
med beaktande av vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76:2142 (motivering i motionen 1975/76:2141) av herr
Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
plan för utbyggnad och rehabilitering av samtliga eftersläpande sektorer inom
socialområdet.

I motionen 1975/76:2153 (motivering i motionen 1975/76:2149) av herr
Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga det tjugopunktsprogram
för kamp mot kvinnodiskriminering som redovisats i motionen innebärande,
såvitt här är i fråga, att ett program för att bryta familjers och individers
isolering utarbetas i enlighet med i motionen 1975/76:2149 angivna riktlinjer.

1 Riksdagen 1976177. 12 sami. Nr 7

SoU 1976/77:7

2

Vissa utredningar

Socialutredningen (S 1969:29), som har i uppdrag att göra en samlad översyn
av socialvårdens mål, organisation och arbetssätt, har år 1974 lagt fram
ett principbetänkande om riktlinjerna för socialvårdens framtida utformning,
(SOU 1974:39-40) Socialvården Mål och medel.

I betänkandet framhåller utredningen att man inom socialvården måste
tillämpa en helhetssyn. Detta innebär att varje enskilt ärende skall bearbetas
ur alla sina aspekter och med insats av socialvårdens alla resurser. Även
insatser från andra samhällsorgan skall initieras och samordnas. Miljöfaktorer
av betydelse för individens sociala svårigheter skall vidare uppmärksammas.
Till dessa kan höra såväl drag i samhällsstrukturen och den allmänna samhällsutvecklingen
som företeelser i individens närmiljö, dvs. arbets-, utbildnings-,
boende- och fritidsmiljö. Socialvården skall således ha ett övergripande
och primärt ansvar för individens sociala välfärd. Ett annat väsentligt
drag i betänkandet är att man betonar socialvårdens samhällspåverkande
uppgift. Sociala problem måste förebyggas och beaktas i samarbete
mellan olika samhällsorgan. De individuella insatserna bör utmärkas av
frivillighet och samverkan mellan den enskilde och socialvården.

Med utgångspunkt i de riktlinjer som lagts fast i principbetänkandet arbetar
utredningen nu på att utforma ett förslag till ramlag för socialvården. Förslaget
kommer enligt uppgift att redovisas i början av år 1977

Förslaget till ramlag för socialvården skall inte omfatta bestämmelser om
tvångsåtgärder. Enligt tilläggsdirektiv den 20 februari 1975 till utredningen
skall nämligen sådana åtgärder regleras genom särskild lagstiftning.

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) tillsattes förra året. Utredningen
skall göra en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från
samordningssynpunkt och därvid arbeta på grundval av det material som
redovisats i en rapport som lagts fram av en särskilt tillsatt expertgrupp.
Målsättningen för översynen bör vara att klarlägga hur långt det socialpolitiska
bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring.

Även ett stort antal andra utredningar är av betydelse för prövningen
av de förslag som framställs i motionerna. Utskottet hänvisar till kommittéberättelsen
1976.

Vissa uppgifter med anledning av motionerna om prostitutionen

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Utskottet har i betänkandena SoU 1972:36 och 1973:9 behandlat motioner
som ur olika aspekter tagit upp problem kring prostitutionen. På hemställan
av utskottet har riksdagen avslagit motionerna.

I SoU 1972:36 har lämnats en redogörelse för bl. a. vissa författningsbestämmelser
som är av intresse i sammanhanget. Sedan betänkandet avgavs,
har allmänna ordningsstadgan (1956:617) ändrats. Bestämmelser har

SoU 1976/77:7

3

numera införts om tillståndstvång för pornografisk föreställning och om
förbud för person under 18 år att medverka vid offentlig pornografisk föreställning.

Sexualbrottsutredningen

Sexualbrottsutredningen, som haft till uppgift att göra en översyn av
brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott, har i december 1975 lagt
fram sitt betänkande (SOU 1976:9) Sexuella övergrepp. Utredningen föreslår
att brottsbalkens regler i större utsträckning än nu inriktas på övergreppssituationer,
att terminologin moderniseras och att straffskalorna lindras.

Beträffande koppleribestämmelsen i 6 kap. 7 § brottsbalken föreslår utredningen
en inskränkning av det kriminaliserade området. Som koppleri
skall enligt förslaget anses endast bordelldrift och annat yrkesmässigt främjande
av prostitution samt otillbörligt utnyttjande av prostituerad. Straffskalan
föreslås vara oförändrad, men nuvarande bestämmelse om grovt
koppleri avskaffas. Vidare avskaffas enligt förslaget bestämmelsen om främjande
av otukt.

Betänkandet har remissbehandlats.

Remissyttrande från socialstyrelsen

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna 1975/76:1300 och
1975/76:1305 från socialstyrelsen.

Socialstyrelsen föreslår att motionerna inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Socialstyrelsen anför att enligt socialstyrelsens mening prostitutionen inte
kan brytas loss och betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av den
övriga sociala samhällsutvecklingen. Problemen med prostitutionen måste
ses i ett vidare och sammantaget perspektiv, där regionala och lokala förhållanden
samt övriga samhällsförändrande faktorer kommer med i den
förebyggande samhällsplaneringen. Det viktigaste är att analysera de faktorer
som framkallat den enskilda individens behov av vård och behandlingsinsatser.

Socialstyrelsen erinrar vidare om kommunernas skyldighet enligt socialhjälpslagen
(1956:2) att sörja för att alla som vistas i kommunen får erforderlig
hjälp och vård. Kommunerna har därvid att bedriva s. k. uppspårande
verksamhet för att bistå hjälpbehövande.

Utskottet

I betänkandet behandlas sex motioner. Yrkandena spänner över det socialpolitiska
fältet i vid mening. Flera av de delfrågor, som tas upp i yrkandena
eller som nämns i motionsmotiveringarna, har behandlats av riksdagen
tidigare i år eller har utretts men ännu ej slutligt prövats av regeringen.
Andra frågor är föremål för utredning och kommer att prövas av statsmakterna
när resultaten av utredningarna föreligger. Utskottet anser det inte

SoU 1976/77:7

4

erforderligt - eller meningsfullt - att här göra ens ett försök att räkna upp
alla de riksdagsärenden eller de utredningar som har samband med sådana
frågor. Utskottet begränsar sig därför till att endast i korthet beröra vissa
väsentliga omständigheter av betydelse för yrkandena. Det nu sagda gäller
dock inte motionerna 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö
(c) och 1975/76:1305 av herr Werner i Malmö (m).

I motionen 1975/76:1246 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
skall uttala sig för en ny inriktning av socialpolitiken, som närmare
preciseras i motionen, och att socialutredningen skall få tilläggsdirektiv i
enlighet därmed. Motionärerna vill bl. a. att en allmän socialförsäkring, som
skall garantera ekonomisk trygghet vid alla former av inkomstbortfall, skall
införas och att den nuvarande ”sociallagstiftningen” skall ersättas av en
socialförsäkring, som på ett obyråkratiskt sätt ger stöd åt människor i nödsituationer.
1 motionen 1975/76:2142, likaledes av herr Hermansson m. fl.
(vpk), vill motionärerna att riksdagen skall begära en plan för bl. a. utbyggnad
av samtliga eftersläpande sektorer inom det sociala området. Motionärerna
nämner bl. a. barnomsorgen och arbetsmiljön.

Socialutredningen har nu arbetat i närmare tio år. År 1974 avgav utredningen
ett omfattande principbetänkande. Utredningen befinner sig nu
i slutskedet av arbetet med att utforma förslag till en helt ny socialvårdslagstiftning.
Det finns anledning räkna med att utredningen bl. a. kommer
att föreslå en förenkling av socialhjälpen. Det kan naturligtvis inte komma
i fråga att i det läge som utredningsarbetet befinner sig ge utredningen
tilläggsdirektiv av den omfattning som motionärerna förespråkar. Med hänsyn
härtill och till det arbete som pågår inom bl. a. 1974 års utredning om
en allmän arbetslöshetsförsäkring och socialpolitiska bidragsutredningen bör
motionen 1975/76:1246 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
avstyrker även motionen 1975/76:2142. I fråga om denna motion hänvisar
utskottet bl. a. till den av riksdagen under våren beslutade reformen rörande
barnomsorgen och till det arbete som pågår inom arbetsmarknadsdepartementet
beträffande en ny arbetsmiljölagstiftning.

Herr Hermansson m. fl. (vpk) vill också, i motionen 1975/76:2153, att
jämställdhetsdelegationen skall utarbeta ett program för att bryta familjers
och individers isolering. Det begärda programmet skulle i sin tur ingå i
ett 20-punktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering.

Utskottet - som vill framhålla att av motionsmotiveringen framgår att
motionärernas önskemål främst avser åtgärder inom bostadspolitiken och
kulturpolitiken - avstyrker motionen under hänvisning till att jämställdhetsdelegationens
uppgifter i princip skall tas över av kommittén för jämställdhet
mellan kvinnor och män och att denna kommitté, som i dagarna
erhåller tilläggsdirektiv, har ett uppdrag som ger utrymme för långtgående
åtgärder i syfte att motverka kvinnodiskriminering.

1 motionen 1975/76:1269 vill fru Jonäng (c) att riksdagen skall begära
att socialstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen skall utarbeta anvisningar
för att inom sina verksamhetsområden skapa bättre kontakt och gemenskap

Sol) 1976/77:7

5

mellan människor och generationer och för att ge olika grupper inblick i
varandras arbete och arbetsliv.

Såväl socialstyrelsen som andra statliga och kommunala myndigheter arbetar
i olika avseenden på att förbättra möjligheterna för exempelvis äldre
och handikappade att få bättre kontakt med andra människor. Även samhällets
kulturpolitik är av betydelse i förevarande sammanhang. Då det
gäller möjligheterna för olika grupper att få inblick i varandras arbetsförhållanden
vill utskottet särskilt hänvisa till den betydelse som - i vart fall
på längre sikt - förslagen i den under våren antagna SIA-propositionen
kan få. Den diskussion som på senare tid förts om att efter utländsk förebild
samhället bör underlätta möjligheterna för människor att under ledighet
från den ordinarie anställningen under viss tid arbeta i annat yrke kan också
få betydelse för att man skall nå motionens syfte. På skolans område har
redan vissa initiativ tagits då det gäller att möjliggöra sådan ledighet. Något
riksdagens initiativ i nu angivna avseende eller med anledning av vad motionären
i övrigt anför är dock f. n. inte påkallat. Utskottet anser sig med
det anförda ha besvarat motionen 1975/76:1269.

I motionerna 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö (c) och
1975/76:1305 av herr Wemer i Malmö (m) tar motionärerna upp det samhällsproblem
som prostitutionen utgör och pekar på dess svåra psykiska
och sociala konsekvenser, i synnerhet för unga flickor som dräs in i denna
verksamhet. Motionärerna framhåller att forskningen på området är blygsam
och att det krävs ett samlat grepp och meningsfulla insatser från samhällets
sida för att så långt möjligt begränsa prostitutionens skadeverkningar.

Utskottet har år 1972 och år 1973 behandlat problem i samband med
prostitutionen. I betänkandet SoU 1972:36 har utskottet med utgångspunkt
i den explosionsartade ökningen av sexklubbar och poseringsateljéer utförligt
redogjort för samhällets möjligheter att ingripa mot olika former av verksamhet
i samband med prostitution. Utskottet konstaterade dock att de
i vart fall på längre sikt effektivaste åtgärderna måste vara sådana som
innebär att orsakerna till prostitution undanröjs. Det förhållandet att det
inte fanns någon entydig bild av dessa orsaker och att prostitutionen till
viss del ändrat karaktär aktualiserade frågan om en grundläggande kartläggning
av prostitutionen. I betänkandet förutsattes att socialstyrelsen på
grund av framställningar från bl. a. hälsovårdsnämnden i Göteborg skulle
noggrant pröva frågan om en kartläggning av olika problem kring prostitutionen.
Enligt vad som upplysts har någon sådan undersökning emellertid
ännu inte påbörjats.

Utskottet har inhämtat yttrande från socialstyrelsen över motionerna. Socialstyrelsen
har därvid framhållit bl. a. att prostitutionen inte kan brytas
loss och betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av den övriga sociala
samhällsutvecklingen och att förslagen till åtgärder mot prostitutionen inte
bör avskiljas från det sociala planeringsarbetet i allmänhet.

Utskottet delar uppfattningen att man måste ha en helhetssyn på de olika

SoU 1976/77:7

6

sociala problemen och att dessa måste ses i samband med samhällstrukturen
och samhällsutvecklingen i stort. Detta synsätt får dock enligt utskottets
mening inte tas som förevändning för passivitet från samhällets sida när
det gäller att angripa akuta sociala problem av speciell natur. Prostitutionen
utgör ett sådant problem.

Sexualbrottsutredningens förslag till ny utformning av koppleribestämmelsen
har mötts av stark kritik vid remissbehandlingen. Remissinstanserna
har pekat på framför allt det förhållandet att utredningens underlag inte
kan anses tillfredsställande för en så väsentlig ändring i avkriminaliserande
riktning som förslaget innebär. Flera remissinstanser, bl. a. socialutredningen
och de flesta kvinnoorganisationer som beretts tillfälle att yttra sig över
betänkandet, har i sina remissvar uttalat sig för en utredning om prostitutionen.
Det kan också noteras att ett femtontal kvinnoorganisationer
vid en uppvaktning hos förutvarande justitieministern framhållit att en lagändring
i detta avseende måste föregås av en sådan utredning.

Åtskilliga omständigheter talar för att prostitutionen under senare år ånyo
ändrat karaktär. Det har från polishåll i olika sammanhang framhållits att
prostitutionen i allt större omfattning är organiserad och numera i stor utsträckning
ingår som en del av annan kommersiell verksamhet, ofta med
kriminella inslag. Den internationella organiserade brottsligheten har fått
allt starkare intressen i den organiserade bordellverksamheten. Sambandet
mellan prostitution och narkotika har också blivit alltmer påtagligt. Unga
flickor börjar missbruka narkotika och måste sedan prostituera sig för att
kunna betala för sina inköp av narkotika. Många prostituerade missbrukar
också narkotika för att orka med sin verksamhet. Gränsen mellan yrkesprostitution
och angränsande verksamhet, t. ex. posering och framträdande
på sexklubbar, har blivit mer flytande än tidigare. Detta förhållande innebär
att unga flickor som kommer i kontakt med sexbranschen lättare dras in
i organiserad bordellverksamhet. Rekryteringen av flickor sker också i allt
yngre åldrar.

Utskottet anser att det är oundgängligen nödvändigt att en grundläggande
kartläggning av problemen kring prostitutionen nu kommer till stånd för
att samhället skall kunna ingripa med erforderliga åtgärder. En sådan
utredning bör enligt utskottets mening omfatta såväl utbredningen av
prostitutionen som de bakomliggande orsakerna till denna. Frågan om en
utredning om prostitutionen har, som ovan redovisats, också aktualiserats
i samband med remissbehandlingen av sexualbrottsutredningens betänkande.
Betänkandet övervägs f. n. inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter
att i samband med regeringens prövning av förslagen i nämnda betänkande
ställning tas till frågan om en sådan kartläggning av prostitutionen som
utskottet förordat. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte
är erforderligt att riksdagen nu gör någon framställning till regeringen i
frågan. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1975/76:1300 och
1975/76:1305.

SoU 1976/77: 7

7

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1246, 1975/76:1269,
1975/76:1300, 1975/76:1305, 1975/76:2142 och 1975/76:2153.

Stockholm den 26 oktober 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik(c)*,
Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c),
herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Nilsson i Växjö (s)*, fru Wigenfeldt
(c)*, fru Swartz (fp), herrar Alftin (s), Biörck i Värmdö (m), fröken
Öhrsvik (s) och fru Mårtensson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOT AB 52335 Stockholm 1976