med anledning av motioner om utnyttjande av vattenkraften

Betänkande 1979/80:CU32

CU 1979/80:32

Civilutskottets betänkande
1979/80:32

med anledning av motioner om utnyttjande av vattenkraften

1 Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1979180:

1499 av Raul Blucher m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om bevarandevärdena
i de större vattendragen i södra Sverige,

2. att riksdagen uttalar att i avvaktan på begärd utredning om bevarandevärdena
Strängsforsen i Klarälven och Kymmenprojektet i Värmlands län
tills vidare undantas från utbyggnad,

2052 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen inte bör ge
tillstånd till vattenkraftsutbyggnad förrän riksdagen gjort en förnyad samlad
prövning av riktlinjerna för utnyttjande av vattenkraften.

2 Gällande ordning m. m.

2.1 Regeringens prövning av frågor om tillstånd till utbyggnad av vattenkraft Riksdagen

har (prop. 1977/78:58, CU 1977/78:9) fattat beslut om riktlinjer
för den fysiska riksplaneringen som innebär att vissa älvar och älvsträckor
skall undantas från vattenkraftsutbyggnad. Omfattningen av undantagen har
sedermera ändrats (CU 1979/80:9). Riktlinjerna får effekt på företag som är
”av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet” genom att
regeringen med stöd av vattenlagen (VL) i vattenrättskungörelsen förbehållit
sig den eljest på domstolarna liggande prövningsrätten. Regeringen har
därefter att avgöra, förutom om hinder mot företaget möter enligt de för
domstolarnas prövning gällande tillåtlighetsreglerna i VL, huruvida hinder
mot företaget möter från ”allmänna planeringssynpunkter”. Riksdagens
bedömning i fråga om undantag följs därvid av regeringen. Enligt en
dispensregel kan emellertid regeringen lämna medgivande till ett företag
trots denna bedömning om den finner att företaget är ”av synnerlig betydelse
från allmän synpunkt”. Riktlinjerna avsågs utgöra underlag för regeringens
handläggning av vattenkraftsfrågorna fram till mitten av 1980-talet.

Riksdagen har också (prop. 1975:30, CU 1975:28, NU 1975:30) fattat
beslut om riktlinjer för energipolitiken som bl. a. innebär att energibalansen
för år 1985 skulle innehålla 66 TWh vattenkraft.

I den i dessa delar numera återkallade propositionen 1978/79:115 föreslogs
riksdagen godkänna riktlinjer för energipolitiken som bl. a. innebar (s. 228)

1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 32

CU 1979/80:32

2

att ett bidrag på 65 TWh från vattenkraft år 1990 var ett eftersträvansvärt
utbyggnadsmål. Förslaget fördes fram bl. a. mot bakgrund av ett kärnkraftsprogram
med tolv reaktorer samt den redovisade bedömningen att 1977 års
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen i denna del inte borde omprövas.

Förslag till vissa allmänna riktlinjer för energipolitiken har lagts fram
genom proposition 1979/80:170. Dessa riktlinjer har sin utgångspunkt i bl. a.
resultatet av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. Propositionen innehåller
inga specifika förslag beträffande vattenkraftens roll. Mer omfattande och
detaljerade förslag till riktlinjer för den framtida energipolitiken aviseras till
riksmötet 1980/81. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att proposition
skall föreläggas riksdagen i början av år 1981.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom bostadsdepartementet inga
konkreta överväganden om ändringar i riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnad
inom den fysiska riksplaneringen, även om tidsperspektivet kan komma
att förlängas att gälla längre än till mitten av 1980-talet.

Riksdagens beslut om riktlinjer för vattenkraftsutbyggnad inom den
fysiska riksplaneringen innebär en vägning mellan produktionsönskemål och
bevarandeintressen. Produktionsmål som formuleras inom de allmänna
energipolitiska riktlinjernas ram är i sin tur beroende bl. a. av denna
avvägning - samtidigt som produktionsmålet i sin tur påverkar avvägningen.
Det har här sålunda varit en ömsesidig påverkan i beslut med skild
departementsanknytning (bostads- resp. industridepartementet).

Beslut som innebär tillämpning av regeringens tillståndsprövning enligt
VL bereds inom jordbruksdepartementet. Enligt vad utskottet erfarit
handläggs där följande tillståndsärenden som kan bli färdigberedda för
beslut under tiden t. o. m. våren 1981:

1. en tredje tilloppstunnel till Vietas kraftstation inom Stora Sjöfallets
nationalpark (ev. proposition i intrångsfrågan tidigast hösten 1980),

2. utvidgad reglering av Sädvajaure i Skellefteå älv inom Pieljekaise
nationalpark (intrångsfrågan behandlas inom kort av riksdagen, prop.
1978/79:115, JoU 1979/80:39, formellt tillståndsbeslut enligt VL har inte
fattats),

3. Sikfors i Pite älv,

4. Kymmen i Rottne älv,

5. Litsnäsets och Långforsens kraftverk i Långan,

6. Älglund i Råckleån,

7. Storån i Faxälven,

8. Bullerforsens kraftverk i Övre Åseleälven,

9. Vemsjöns reglering i Ljusnan.

Riksdagen (CU 1979/80:11) behandlade den 28 februari 1980 en motion (s)
vari bl. a. föreslogs att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till
känna att regeringen inte borde pröva frågor om tillåtligheten av utbyggnadsföretag
förrän riksdagen tagit ställning till föreliggande och aviserade

CU 1979/80:32

3

förslag i ämnet och de motionsförslag som då kan föreligga. Utskottet
noterade i sitt betänkande den 21 februari 1980 uppgifter som lämnats från
jordbruksdepartementet i mitten av februari om att endast tre tillståndsärenden
beretts så långt att beslut skulle kunna fattas inom de närmaste fyra
månaderna. Två av dessa ärenden (ett tredje aggregat i Messaure m. m. och
tilloppstunnel till Vietas) angavs vara av stor betydelse från sysselsättningssynpunkt
men medföra begränsade miljöeffekter. Dessa ärenden ansågs
därför böra prövas så snart som möjligt medan beslut i övriga ärenden av
olika skäl skulle komma att anstå. Utskottets majoritet fann mot bakgrund av
uppgifterna att motionärernas önskemål i allt väsentligt skulle komma att
tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd och avstyrkte därför motionsförslaget.
Reservanter (s) hade ingen invändning mot att regeringen prövade de
två angivna ärendena men vidhöll - för att binda regeringen och för att
undanröja all ovisshet - kravet på ett riksdagens uttalande i övrigt.
Riksdagen följde utskottsmajoriteten. Regeringen har den 28 februari 1980
medgett att tillstånd lämnas för ett tredje aggregat i Messaure m. m. Frågan
om vilka särskilda villkor som skall gälla bereds f. n.

2.2 Förslag om utredning av bevarandevärdena i de större vattendragen i
södra Sverige och därtill knutna upp skov syrkanden

Utskottet behandlade i betänkande CU 1979/80:6 (s. 14) ett motionsförslag
(vpk) varigenom riksdagen föreslogs påkalla en utredning om bevarandevärdena
i de större vattendragen i södra Sverige. Utredningen skulle enligt
förslaget vara jämförbar med de Sehlstedtska och Ekströmska utredningarna
men kunna begränsas till strömsträckor med en medelvattenföring på minst 5
m3/sek. Utskottet anförde enhälligt att det i och för sig kunde dela
uppfattningen att ett samordnat utredningsmaterial av föreslagen typ skulle
vara värdefullt för kommande bedömningar. Enligt utskottets mening borde
dock det närmare värdet av en sådan utredning jämfört med eljest tillgängligt
material och därmed utredningsbehovet bedömas av regeringen. Utskottet
avstyrkte förslaget. Riksdagen följde utskottet.

I den ovan nämnda motionen (vpk) föreslogs bl. a. vidare att frågan om
tillstånd enligt VL till Kymmens kraftverk och till reglering i Rottnan samt av
sjöarna Kymmen och Stora Gransjön i Värmlands län inte skall prövas förrän
den nämnda utredningen om bevarandevärdena i de större vattendragen i
södra Sverige gjorts. Utskottet (CU 1979/80:6 s. 16) noterade att ansökan
sedermera skulle komma att prövas av regeringen även med hänsyn till
allmänna planeringssynpunkter och fann inte anledning tillstyrka ett
föreslaget uttalande om uppskov. Reservanter (s) - som enligt ovan inte
påfordrat den föreslagna utredningen - ansåg emellertid att motionsförslaget
borde tillgodoses på sådant sätt att området - uppenbarligen tills vidare -undantags från utbyggnad. Riksdagen följde utskottet.

CU 1979/80:32

4

Utskottet har inhämtat uppgiften att ansökan om tillstånd till utbyggnad av
Strängsforsen i Klarälven vilar i avvaktan på ytterligare utredning. Beredningen
för beslut i ärendet kan återupptas tidigast hösten 1981.

3 Utskottet

3.1 Uppskov med regeringens prövning av frågor om tillstånd till utbyggnad
av vattenkraft

I motion 1979/80:2052 (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att regeringen inte bör ge tillstånd enligt VL till
utbyggnad förrän riksdagen fattat ett nytt ”samlat beslut om tillåtligheten av
vattenkraftsutbyggnad mot bakgrund av nu kända förutsättningar”. Förslaget
innebär att - om än temporärt - älvar och älvsträckor som berörs av där
inneliggande ansökningar eller ansökningar där regeringen eljest tillför sig
prövningsrätten skulle anses som undantagna från utbyggnad. Redan denna
konstruktion förefaller vara svår att förena med utformningen av nuvarande
riktlinjer. Motionärerna förutsätter uppenbarligen - utan att närmare
utveckla skälen därför - att riksdagen skall ha att ta ställning till ett nytt
samlat förslag om materiellt ändrade riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen
för utbyggnad av vattenkraft - ett förslag som då möjligen väntas
kopplat till den proposition om riktlinjer för energipolitiken som uppgetts
komma att läggas fram i början av år 1981.

Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. inom bostadsdepartementet inte
några konkreta överväganden om ett nytt samlat beslut beträffande de här
aktuella riktlinjerna. Arbetet med kommande proposition med mera
omfattande och detaljerade förslag till riktlinjer för den framtida energipolitiken
pågår inom industridepartementet.

Det skäl som skulle kunna motivera ett bifall till motionsförslaget i någon
del är att det mot bakgrund av ändrade energipolitiska förutsättningar kan
finnas grundad anledning att överväga att undanta från utbyggnad någon av
de för beslut aktuella älvsträckorna m. m. Enligt utskottets mening är detta
inte fallet. Motionen avstyrks därför. Tillåtlighetsfrågorna får därför prövas
av regeringen. Denna prövning avser dels en tillåtlighetsprövning utifrån de
regler som domstolarna har att tillämpa, dels om hinder möter från allmänna
planeringssynpunkter och dels om tillstånd - trots att förutsättningarna inte
är uppfyllda - ändock bör ges därför att företaget är av synnerlig betydelse
från allmän synpunkt. Den sistnämnda dispensregeln har dock avsetts
tillämpas restriktivt.

CU 1979/80:32

5

3.2 Förslag om utredning av bevarandevärdena i de större vattendragen i
södra Sverige och därtill knutna uppskovsyrkanden

I motion 1979/80:1499 (vpk), yrkande 1, föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om utredning om bevarandevärdena i de större
vattendragen i södra Sverige.

Utskottet har inte funnit anledning att gå ifrån den ståndpunkt det i
december 1979 enhälligt gett uttryck för i betänkande CU 1979/80:6 (se ovan
s. 3) och som godtagits av riksdagen. Utredningsbehovet får sålunda
bedömas av regeringen. Motionsyrkandet avstyrks.

Den nämnda motionens yrkande 2 innehåller förslaget att riksdagen
uttalar att Kymmenprojektet i avvaktan på ovan nämnd utredning tills vidare
undantas från utbyggnad.

Utskottets ställningstagande i utredningsfrågan leder till att även detta
förslag avstyrks. Enligt utskottets mening finns det, som anförts ovan, inte
heller i övrigt tillräckliga skäl för att riksdagen - om än temporärt - undantar
området från utbyggnad.

Vidare föreslås i det sistnämnda motionsyrkandet att även Strängsforsen i
Klarälven undantas från utbyggnad i avvaktan på den föreslagna utredningen.

Utskottets ställningstagande till utredningsförslaget leder till att motionsförslaget
avstyrks. De allmänna planeringssynpunkter som regeringen har att
pröva i detta kontroversiella ärende kommer inte till bedömning förrän
ärendet slutligen beretts-enligt uppgift tidigast hösten 1981. Motionärernas
syfte är därmed f. n. tillgodosett.

3.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1979/80:2052,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:1499.

Stockholm den 22 maj 1980

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Elvy Olsson (c),
Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Bertil
Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c)
och Kerstin Ekman (fp).

CU 1979/80:32

6

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), har reserverat
sig mot betänkandet i följande delar.

1 Uppskov med regeringens prövning

Reservanterna anser att

dels det avsnitt av utskottets betänkande som tagits in under avsnittet 3.1
bort lyda:

I motion 1979/80:2052 (s) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att den inte bör ge tillstånd enligt vattenlagen (VL) till utbyggnader
förrän riksdagen fattat ett nytt samlat beslut om riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen i denna del. 1977 års i allt väsentligt fortfarande gällande
beslut utgår från 1975 års energipolitiska bedömningar. Från socialdemokratiskt
håll gjordes redan då gällande att beslutet borde skjutas upp för att
kunna utgå från mer långsiktiga bedömningar. Denna åsikt har nu ytterligare
tyngd. Ett sådant lämpligt tillfälle inträder när riksdagen i början av år 1981
får ta ställning till preciserade riktlinjer för energipolitiken. Det är inte
möjligt att utan en sådan översiktlig bedömning ta ställning till om den ena
eller andra nu inneliggande ansökan bör mötas med ett undantag från
riksdagens sida. Det finns därför en uppenbar risk att regeringen genom
beslut under tiden fram till kommande riksdagsbeslut kan föregripa detta
beslut. Läggs härtill att ett uppskov med sådan längd inte heller kan anses
innebära olägenheter för de företag som inte kommer att undantas föreligger
övertygande skäl för att i princip bifalla motionsförslaget. Frågan om en
tredje tilloppstunnel till Vietas kraftstation bör dock kunna prövas av
regeringen så snart förutsättningar föreligger. Riksdagen kommer här att få
ta ställning till intrånget i Stora Sjöfallets nationalpark. Det finns enligt
utskottets mening inte anledning att i övrigt ange något visst företag som inte
skall temporärt undantas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motion 1979/80:2052 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2 Kymmens kraftverk

Reservanterna anser - vid bifall till reservation 1 - att det stycke i
utskottets betänkande under avsnitt 3.2 som börjar ”Utskottets ställningstagande”
och slutar ”från utbyggnad” bort lyda:

Utskottets ställningstagande ovan i fråga om uppskov med regeringsbeslut
om tillstånd till utbyggnad tillgodoser även motionärernas intressen i denna
del.

GOTAB 65201 Stockholm 1980