med anledning av motioner om rösträtten för invandrare m. m.

Betänkande 1977/78:KU9

KU 1977/78:9

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:9

med anledning av motioner om rösträtten för invandrare m. m.

Motionerna

Yrkanden

I motionen 1975/76:256 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att
”riksdagen hos regeringen hemställer om en ny utredning i syfte att pröva
frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval”.

I motionen 1976/77:47 av Lars Werner m. fl. (vpk)yrkas att ”riksdagen hos
regeringen hemställer om en ny utredning i syfte att positivt pröva frågan om
rösträtt för invandrare i riksdagsval”.

I motionen 1976/77:586 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att ”riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts för att
studera invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval samt utreda frågan
om rösträtt vid riksdagsval för invandrare utan svenskt medborgarskap och
andra åtgärder för att underlätta deras deltagande i de politiska beslutsprocesserna”.

Motiveringar

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1975/76:256, som väcktes
under allmänna motionstiden 1976, framhålls bl. a. att riksdagen fattar en rad
beslut som är av direkt betydelse för kommunerna. Argumentet att det bör
vara en demokratisk rätt för varje kommuninvånare att påverka skeendet är
således enligt motionen lika giltigt när det gäller invandrares möjligheter att
påverka riksdagens politiska sammansättning.

I samma partis motion under den allmänna motionstiden 1977 (1976/
77:47) upprepas denna argumentation, kompletterad med bl. a. en beskrivning
av erfarenheterna av den kommunala rösträtten för invandrare vid 1976
års val. Enligt motionen är dessa erfarenheter samstämmigt positiva. Den
kommunala rösträtten verkade aktiverande på många invandrares intresse
för svensk politik och gav ett ökat socialt självförtroende. Svenska myndigheter
och politiker tvingades enligt motionen att på ett betydligt mera aktivt
sätt än tidigare sätta sig in i invandrarnas problem. 1 motionen framhålls
vidare att det arbete som utförts av rösträttsutredningen och som lett fram till
förslag och beslut om kommunal rösträtt för invandrare borde kunna ligga till
grund för fortsatta överväganden om invandrares politiska rättigheter och
utvidgning av dessa till att också omfatta riksdagsvalen.

I den socialdemokratiska partimotionen framhålls att en grundläggande
målsättning för den svenska invandringspolitiken har varit att de utländska
medborgare som flyttat till vårt land och varaktigt bosatt sig här så långt

1 Riksdagen 1977/78. 4 samI. Nr 9

KU 1977/78:9

2

möjligt skall ha samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare.
Bl. a. har invandrama i allt väsentligt samma intresse som övriga
grupper i samhället av att delta i den demokratiska beslutsprocessen och
därmed påverka den fortsatta samhällsutvecklingen.

Enligt motionen är det angeläget att de studier som görs i olika
sammanhang av invandrarnas deltagande i det politiska livet och i 1976 års
kommunalval sammanförs och kompletteras. Detta arbete bör uppdras åt en
offentlig utredning med parlamentarisk sammansättning. Utredningen bör
ges i uppgift att undersöka i vilken utsträckning invandrarna deltagit i valet
och vilka ytterligare åtgärder t. ex. rörande information från samhällets sida
som bör vidtas för att underlätta för invandrarna att utnyttja sin rösträtt. En
viktig uppgift för utredningen skall också vara att närmare studera frågan om
rösträtten kan utvidgas ytterligare och också omfatta riksdagsvalet.

Gällande regler

Enligt regeringsformen är svenskt medborgarskap ett av rösträttsvillkoren
vid val till riksdagen. Också för valbarhet till riksdagen krävs svenskt
medborgarskap (3 kap. 2 och 10 §§ RF).

För att utlänning skall kunna upptas till svensk medborgare (naturalisation)
krävs bl. a. att sökanden sedan fem år har hemvist här i landet. I fråga
om dansk, finländsk, isländsk och norsk medborgare är dock kvalifikationstiden
för erhållande av svenskt medborgarskap två år. 1 vissa fall får
naturalisation beviljas även om t. ex. hemvistvillkoret inte är uppfyllt (6 §
lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap). Naturalisationsreglerna
ändrades senast år 1976 (prop. 1975/76:136, InU 44).

Genom beslut av riksdagen hösten 1975 (prop. 1975/76:23, KU 25) erhöll
utlänningar bosatta i Sverige rösträtt vid val av kommunfullmäktige,
landsting och kyrkofullmäktige. Som särskild förutsättning för rösträtten
skulle gälla att den utländske medborgaren har varit kyrkobokförd i Sverige
den 1 november de tre åren närmast före valåret. Beslutet innebar också att
utlänningar, som uppfyllde rösträttsvillkoren, blev valbara till kommunala
förtroendeuppdrag. Här återgivna bestämmelser finns i 2 kap. 3 och 4 SS
kommunallagen (1977:179) och i 9 och 10 SS lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

De nya reglerna tillämpades för första gången vid 1976 års val till
kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige.

Vissa undersökningar av det första "invandrarvalet”

Flera undersökningar har företagits av frågor som har samband med
invandrarnas deltagande i 1976 års val. Den mest omfattande undersökningen
har redovisats i en rapport från Expertgruppen för invandrirtgsforskning
(rapport 3, februari 1977). Rapporten har utarbetats av docent Tomas
Hammar vid Stockholms universitets statsvetenskapliga institution inom

KU 1977/78:9

3

ramen för forskningsprojektet Politisk resocialisation av invandrare.
Projektet stöds med medel från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till
den valbeteendeundersökning, som ingår i rapporten, har arbetsmarknadsdepartementet
anslagit medel. I rapporten redovisas undersökningar av bl. a.
bakgrunden till reformen, informationen till invandrarväljarna, valdeltagandet
och valresultatet. Undersökningen av hur invandrarna röstat grundar
sig på intervjuer i Stockholms kommun inom fyra invandrargrupper,
nämligen utländska medborgare födda i Finland, Jugoslavien, Polen och
Turkiet. En svensk jämförelsegrupp har också ingått i undersökningen. I
rapporten, som betecknas som preliminär, framhålls, att utvärderingen av
materialet skall fortsätta.

Informationen till invandrarväljarna och andra förberedande åtgärder inför
valet behandlas ingående i rapporten Rösträttsprojektet-en slutrapport, som
utarbetats av Bo Svedin vid statens invandrarverk. I förordet till rapporten
framhåller invandrarverkets generaldirektör Kjell Öberg att syftet inte bara är
”att medverka till historieskrivningen utan också att redovisa erfarenheter
värda att beaktas inför 1979 års val”.

Att fastställa om olika myndigheter och organisationer lyckats nå invandrarna
med information i samband med valet är syftet med en undersökning
som företagits av nämnden för samhällsinformation (rapport nr 8, augusti
1977). Undersökningen vill också mer allmänt belysa några invandrargruppers
informationssituation. Undersökningen bygger på besöksintervjuer med
röstberättigade invandrare från Finland, Jugoslavien och Grekland.

Valdeltagandet i bl. a. olika invandrargrupper ges en detaljerad belysning i
en undersökning som utförts av statistiska centralbyrån (Statistiska meddelanden
Be 1977:5). I undersökningen har uppgiften om valdeltagande
inhämtats via länsstyrelserna för ca 24 000 röstberättigade utländska medborgare.

Antalet nominerade resp. valda ledamöter och suppleanter med invandrarbakgrund
vid 1976 års val har på uppdrag av statens invandrarverk
undersökts av David Schwarz vid Stockholms universitets sociologiska
institution. Uppgifterna har insamlats via partiorganisationerna.

Internationella förhållanden

Följande uppgifter är, utom vad beträffar de nordiska länderna och Nya
Zeeland, hämtade från rösträttsutredningens betänkande (SOU 1975:15) och
propositionen om kommunal rösträtt för invandrare (prop. 1975/76:23).

Rösträtt till val på riksnivå är med några undantag förbehållen medborgarna
i resp. land. Undantagen gäller vissa länder inom brittiska samväldet.

I Storbritannien gäller f. n. att där bosatta medborgare i samväldesland i
rösträttshänseende räknas som brittiska undersåtar och följaktligen har rätt
att rösta vid både kommunala val och parlamentsval, förutsatt att de har
uppnått den allmänna rösträttsåldern 18 år. De är också valbara vid sådana val

1* Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 9

KU 1977/78:9

4

under förutsättning att de har uppnått den allmänna valbarhetsåldern 21
år.

I Australien gäller att medborgare i annat samväldesland som har bott i
Australien mera än sex månader och uppnått den allmänna rösträttsåldern 18
år har rösträtt och valbarhet i allmänna val på alla nivåer.

I Canada hade alla brittiska undersåtar tidigare rösträtt på samma villkor
som landets egna medborgare. Den rätten avskaffades år 1968. Som en
övergångsanordning fick de som bodde i Canada år 1968 behålla sin rösträtt
till år 1973.

På Nya Zeeland slopades medborgarskapskravet år 1975. För rösträtt krävs
numera endast att vederbörande har sin aktuella hemvist på Nya Zeeland och
tidigare varit bosatt där i minst ett år.

Rösträtt för invandrare vid kommunala val föreligger dessutom på Irland, i
den australiensiska delstaten Victoria och i kantonen Neuchatel i
Schweiz.

Efter rekommendation från Nordiska rådet 1973 och därpå följande
utredning inom en nordisk arbetsgrupp hemställde Nordiska rådets presidium
i maj 1975 att Nordiska ministerrådet snarast möjligt och senast med
verkan till kommunalvalen i Finland och Sverige år 1976, i Danmark och
Island år 1978 och i Norge år 1979 skulle söka genomföra den ordningen att
medborgare i nordiskt land som under en minsta period som inte får
överskrida tre år har haft fast bostad i annat nordiskt land får rösträtt och blir
valbar i såväl primärkommunala som sekundärkommunala val i det
landet.

Utom i Sverige, där rösträtten alltså inte begränsades till nordiska
invandrare, har kommunal rösträtt för medborgare från andra nordiska
länder införts i Finland (utom Åland) och tillämpats vid 1976 års kommunalval.
I Danmark kommer en proposition i detta ämne att behandlas av
folketinget under hösten 1977.1 Norge förbereds en lagändring till kommunalvalet
1979.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om rösträtt för invandrare

I de likalydande motionerna 1:94 av herr Björk m. fl. (s) och 11:139 av herr
Kellgren m. fl. (s) vid 1968 års riksdag hemställdes att grundlagberedningen
skulle få i uppdrag att överväga och utreda frågan om rätt för i Sverige bosatta
utländska medborgare att i första hand deltaga i landstings- och kommunalval,
i andra hand även i riksdagsval. Motionärerna framhöll bl. a. att det
sannolikt skulle vara lättare att vinna anslutning till tanken på enbart
kommunal rösträtt. Till förmån för en begränsning av rösträtten till
kommunalval talade också att man därigenom kunde vinna vissa erfarenheter,
innan man eventuellt bestämmer sig för att utsträcka rösträtten även till
riksdagsval.

KU 1977/78:9

5

Konstitutionsutskottet (KU 1968:10) fann att motionärerna anfort flera
beaktansvärda synpunkter. Enligt utskottet borde frågan kunna upptas till
överväganden inom grundlagberedningen. Dessa överväganden borde emellertid
vara helt förutsättningslösa; utskottet var inte berett att då inta någon
ståndpunkt i sakfrågan. Beredningens prövning av frågan borde begränsas til!
att gälla kommunalval. Utskottet hemställde att riksdagen skulle anhålla hos
Kungl. Maj:t att motionerna överlämnades till grundlagberedningen. Riksdagen
följde utskottets hemställan.

1 motionen 1971:227 av herr Boo m. fl. (c) hemställdes om utredning av
frågan om utökade politiska rättigheter, i första hand kommunal rösträtt, för
invandrare. Utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU
1971:47) att grundlagberedningen, som bl. a. hade att behandla frågan om
kommunal rösträtt för invandrare, enligt vad utskottet inhämtat avsåg att i
stället rekommendera att väntetiden för erhållande av svenskt medborgarskap
förkortades. Utskottet biträdde denna ståndpunkt och underströk
önskvärdheten av att åtgärder övervägdes för en väsentlig förkortning av den
erforderliga väntetiden för invandrare, som genom naturalisation önskade bli
svenska medborgare. Med hänsyn till de förslag som kunde väntas från
grundlagberedningen under första delen av 1972 ansåg utskottet att något
riksdagsinitiativ inte var erforderligt.

Som redan framgått avvisade grundlagberedningen i sitt i mars 1972
avlämnade betänkande (SOU 1972:15) förslaget om kommunal rösträtt för
icke svenska medborgare. Om rösträtten ansågs vara väsentlig för invandrarnas
anpassning i Sverige, borde man enligt beredningen i stället bereda
dem möjligheter att tidigare än som då var fallet få fullständiga politiska
rättigheter. Detta kunde uppnås genom att tiden för erhållande av svenskt
medborgarskap förkortades.

1 grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 164) uttalade departementschefen
att de närmare villkoren för kommunal rösträtt inte borde tas in i
grundlag utan som hittills anges enbart i kommunallagarna, och att det därför
inte fanns någon anledning att i sammanhanget ta ställning till frågan om
kommunal rösträtt för utländska medborgare.

Under den allmänna motionstiden vid 1973 års riksdag hade väckts fyra
motioner om kommunal rösträtt för invandrare, vilka behandlades i samband
med grundlagspropositionen. I motionen 1973:113 av herr Björk i Göteborg
m. fl. (s) hemställdes om en förutsättningslös utredning av frågan om
kommunal rösträtt för invandrare i Sverige. Partimotionen 1973:117 (vpk)
innehöll krav på att riksdagen uttalade sig för att invandrare skulle erhålla
kommunal rösträtt efter två års vistelse i Sverige. I partimotionen 1973:541 (c)
yrkades att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle begära förslag om en vidgning
av rösträtten vid kommunala val i enlighet med vad som anförts i motionen. I
motionen anfördes under rubriken Medborgarskap och rösträtt följande:

Att endast svenska medborgare får delta i val till riksdagen torde vara väl
motiverat. Det kan också vara motiverat att invandrarna genom en tids

KU 1977/78:9

6

vistelse i landet haft möjlighet att sätta sig in i vårt samhällsskick och politiska
system innan de blir svenska medborgare. Kvalifikationstiden för svenskt
medborgarskap bör dock sänkas till två år för nordiska och tre år för
utomnordiska invandrare. En samordning med övriga nordiska länder bör
eftersträvas.

Många invandrare söker aldrig svenskt medborgarskap eller väntar mycket
länge innan de bestämmer sig för att bli svenska medborgare. De bör dock
oavsett medborgarskap ges möjligheter att delta i kommunala val efter
samma kvalifikationstid som gäller för att få medborgarskap. Även här börén
samordning med övriga nordiska länder eftersträvas.

I motionen 1973:980 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställdes att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begärde att förslag skulle framläggas om kommunal rösträtt
och valbarhet för invandrare. Enligt motionen borde invandrarverket få i
uppdrag att överväga frågan om vistelsetidens längd.

Konstitutionsutskottet (KU 1973:26 s. 25) förordade att frågan förutsättningslöst
prövades i särskild ordning. Det fick ankomma på Kungl. Maj:t att
besluta om formerna för detta. 1 samband med det kompletterande utredningsarbetet
borde beaktas också resultatet av de pågående övervägandena
inom Nordiska rådet i frågan. - Riksdagen följde utskottet.

I juni 1974 tillkallade kommunministern enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
nio sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om kommunal rösträtt
och valbarhet för invandrare (rösträttsutredningen). Enligt direktiven borde
utredningen arbeta skyndsamt och sträva efter att redovisa resultatet av sina
överväganden vid sådan tidpunkt att frågan kunde underställas riksdagen
hösten 1975. Utredningen avlämnade i mars 1975 sitt betänkande Kommunal
rösträtt för invandrare (SOU 1975:15). I utredningens överväganden berördes
ej frågan om rösträtt vid riksdagsval för invandrare.

I partimotionerna 1974:141 (c)och 1974:351 (vpk)samt i motionen 1974:931
av herr Strömberg m. fl. (fp) aktualiserades på nytt frågan om kommunal
rösträtt för invandrare. Konstitutionsutskottet (KU 1974:31) hänvisade bl. a.
till den pågående rösträttsutredningen och föreslog att motionerna skulle
besvaras med vad utskottet anfört, vilket också blev riksdagens beslut. Ett
särskilt yttrande (1 vpk) avgavs.

Frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval behandlades vid en
frågedebatt i riksdagen i december 1974(RD 1974:143 s. 212 fT.). Herr Werner
i Tyresö (vpk) hade frågat arbetsmarknadsministern om han var beredd att ge
utredningen om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare tilläggsdirektiv
att utreda frågan om invandrarnas rösträtt till att gälla även riksdagsval.
Frågan hade överlämnats till kommunministern för besvarande.
Kommunministern framhöll bl. a. i sitt svar att frågan om rösträtt för
invandrare vid riksdagsval inrymde flera svårigheter av principiell natur.
Redan med hänsyn till arten och omfattningen av rösträttsutredningens
uppdrag och angelägenheten av att den tidsplan som gällde för utredningsarbetet
hölls var han inte beredd att föreslå att utredningen gavs tilläggsdirektiv
av denna innebörd.

KU 1977/78:9

7

Efter remissbehandling av rösträttsutredningens betänkande framlades
hösten 1975 proposition om kommunal rösträtt för invandrare (prop. 1975/
76:23). Propositionen, som i allt väsentligt anslöt sig till förslagen i
betänkandet, godkändes av riksdagen (KU 1975/76:25).

I en följdmotion till propositionen från vänsterpartiet kommunisterna
(1975/76:133) yrkades bl. a. att riksdagen hos regeringen skulle hemställa att
frågan om rösträtt för invandrare vid val till riksdagen skyndsamt skulle
utredas. Utskottet ansåg att förutsättningar saknades för att då överväga
rösträtt för utländska medborgare också vid val till riksdagen. I en reservation
(1 vpk) föreslogs att riksdagen skulle bifalla motionsyrkandet. Riksdagen
avslog reservationen.

Frågan om kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap

Enligt tidigare gällande regler var kvalifikationstiden för erhållande av
svenskt medborgarskap sju års hemvist i Sverige. För sökande med
medborgarskap i annat nordiskt land nedsattes regelmässigt kravet på viss
tids vistelse i Sverige till tre år.

Under åren 1971-1975 väcktes motioner med förslag om avkortning av
kvalifikationstiden. Den huvudsakliga motiveringen för förslagen var att
invandrärna borde få möjlighet att utöva politiska rättigheter, såsom rösträtt,
efter en kortare tids vistelse i Sverige än som då var fallet. Enligt en
partimotion (fp) till 1971 års riksdag (1971:158) borde utlänning som vistats i
landet sedan fyra år - vad gäller nordisk invandrare två år - kunna erhålla
svenskt medborgarskap. Inrikesutskottet (InU 1971:26) erinrade om pågående
arbete inom grundlagberedningen och invandrarutredningen. Enligt
utskottet talade många skäl för en sänkning av kvalifikationstiden. Utskottet
var emellertid då inte berett att ta ställning till frågan. En reservation (2 fp) till
förmån för motionsyrkandet avslogs av riksdagen.

Samma krav på sänkta kvalifikationstider för förvärv av svenskt medborgarskap
återkom i partimotion från folkpartiet vid 1972 års riksdag (1972:595)
och i motion av herr Strömberg m. fl. (fp) vid 1973 års riksdag (1973:1545). Vid
sin behandling av 1972 års motion vidhöll inrikesutskottet (InU 1972:11) sin
principiella inställning från föregående år och förklarade, under hänvisning
(ill grundlagberedningens då nyligen avgivna betänkande,att tiden ännu inte
var inne för riksdagen att ta ställning till vilka tidsgränser som i framtiden
skulle gälla vid förvärv av svenskt medborgarskap. Reservation (2 fp) avgavs.
Riksdagen följde utskottet.

Vid 1973 års riksdag hänvisade inrikesutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande (InU 1973:10) till att konstitutionsutskottet skulle
behandla motioner om kommunal rösträtt för invandrare. Enligt utskottet
borde frågan om lättnader i tidskravet för erhållande av svenskt medborgarskap
inte prövas självständigt i förhållande till förslag om förändringar i
utlänningars möjligheter att utöva politiska rättigheter. Ett särskilt yttrande
(2 fp) avgavs.

KU 1977/78:9

8

I motionen 1975:1962 av herr Strömberg m. fl. (fp), som väcktes med
anledning av proposition 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken
m. m., yrkades att riksdagen skulle begära förslag om kortare
kvalifikationstider. Inrikesutskottet (InU 1975:6) hänvisade bi. a. till propositionens
uppgift om pågående beredning av ändringar i medborgarskapslagstiftningen
inom arbetsmarknadsdepartementet och ansåg inte att något
initiativ från riksdagens sida var erforderligt. Riksdagen följde utskottet.

På grundval av förslag i invandrarutredningens slutbetänkande (SOU
1974:69) och i en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria
(Ds A 1975:14) föreslogs i proposition våren 1976 (prop. 1975/76:136) en
sänkning av kravet på viss tids hemvist i Sverige vid naturalisation.
Naturalisation skulle kunna beviljas annan än nordbo efter fem år. Medborgare
i nordiskt land skulle kunna naturaliseras redan efter två års hemvist i
Sverige. Utskottet (InU 1975/76:44) tillstyrkte förslaget och förklarade att ett
önskemål i den under allmänna motionstiden väckta partimotionen från
folkpartiet (1975/76:2130) om sänkning av kvalifikationstiden till fyra år för
utomnordiska medborgare och till två år för nordbor i allt väsentligt blivit
tillgodosett. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Rösträtt vid riksdagsval tillkommer enligt regeringsformen svenska
medborgare. Vid val till kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige
har sedan 1975 också invandrare utan svenskt medborgarskap rösträtt
under förutsättning att invandraren varit bosatt i Sverige den 1 november de
närmaste tre åren före valåret. De nya reglerna för kommunal rösträtt
tillämpades för första gången vid 1976 års kommunalval.

I partimotionerna 1975/76:256 (vpk), 1976/77:47 (vpk) och 1976/77:586 (s)
begärs att frågan om rösträtt för invandrare även i riksdagsval utreds. I
motionen 586 föreslås att denna utredning också skall få i uppgift att studera
invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval.

I så gott som alla länder är medborgarskap en grundläggande förutsättning
för rösträtt vid val på den nationella nivån. Detta samband har motiverats
med att rösträtt inte bör tillkomma den som inte känner sådan samhörighet
med landet att han vill förvärva medborgarskap. Man har också menat att ett
brytande av sambandet mellan rösträtt och medborgarskap skulle leda till att
innehållet i medborgarskapet tunnas ut i alltför hög grad.

Närden kommunala rösträtten för invandrare infördes genom beslut av en
enig riksdag förekom liknande argument i diskussionen, men betydelsen av
att ge invandrarna lokalt politiskt inflytande ansågs väga tyngre. När det
gäller riksdagsvalen är emellertid enligt utskottet sambandet mellan medborgarskap
och rösträtt av grundläggande betydelse. Inte minst rösträttsfrågans
internationella betydelse leder till denna slutsats. Utskottet kan därför inte
tillstyrka motionernas krav på utredning av frågan om rösträtt till riksdagen
för invandrare utan svenskt medborgarskap.

KU 1977/78:9

9

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att reglerna för erhållande av
svenskt medborgarskap reformerades så sent som 1976. Kvalifikationstiden
för medborgarskapsförvärv avkortades då från tre till två år för medborgare
från de nordiska länderna och från sju till fem år för andra utländska
medborgare. Härigenom fick invandrare möjlighet att snabbare än förut
erhålla de politiska rättigheter som är förenade med medborgarskapet, bl. a.
rösträtt vid val till riksdagen. Enligt utskottet är det bl. a. genom sådana
reformer som invandrarnas politiska rättigheter bör förbättras.

Den utredning som föreslås i motionen 586 skulle också få i uppgift att
sammanfatta och komplettera pågående undersökningar om invandrarnas
deltagande i 1976 års kommunalval och undersöka behovet av eventuellt
ytterligare åtgärder rörande t. ex. information från samhällets sida. En sådan
utredning utan sammankoppling med frågan om rösträtt till riksdagen för
utländska medborgare skulle enligt utskottets mening i och för sig ha visst
intresse. Utskottet vill erinra om att ett forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i 1976 års kommunalval redan genomförs med stöd av bl. a.
riksbankens jubileumsfond. Något initiativ från riksdagens sida kan därför
f. n. inte anses behövligt.

På angivna skäl avstyrker utskottet motionskraven om utredning av frågan
om rösträtt vid riksdagsval för invandrare m. m.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:256,

2. avslår motionen 1976/77:47,

3. avslår motionen 1976/77:586.

Stockholm den 8 november 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Anders Björck (m), Holger Mossberg (s), Bertil
Fiskesjö* (c), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars
Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s) och
Daniel Tarschys (fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson, Yngve Nyquist, WiviAnne
Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s), vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

KU 1977/78:9

10

medborgare. Vid val till kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige
har sedan 1975 också invandrare rösträtt under förutsättning att
invandraren varit bosatt i Sverige den 1 november de närmaste tre åren före
valet. De nya reglerna om kommunal rösträtt för invandrare tillämpades för
första gången vid 1976 års kommunalval.

I partimotionen 1976/77:586(s)föreslåsatten parlamentariskt sammansatt
kommitté får i uppdrag att studera invandrarnas deltagande i 1976 års
kommunalval samt utreda frågan om rösträtt vid riksdagsval för invandrare
utan svenskt medborgarskap och andra åtgärder för att underlätta deras
deltagande i de politiska beslutsprocesserna. I partimotionen 1976/77:47
(vpk) begärs utredning i syfte att positivt pröva frågan om rösträtt för
invandrare i riksdagsval. I princip samma krav framförs i den från föregående
riksmöte uppskjutna partimotionen 1975/76:256 (vpk).

Som framhålls i motionen 1976/77:586 haren grundläggande målsättning
för den svenska invandrarpolitiken varit att de utländska medborgare som
flyttat till vårt land och varaktigt bosätter sig här så långt möjligt skall ha
samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Utvecklingen
har också gått mot allt större likställighet mellan invandrare och svenska
medborgare. Ett väsentligt steg i utvecklingen mot fullständiga demokratiska
rättigheter togs genom riksdagsbeslutet 1975 att införa kommunal rösträtt för
invandrare.

Erfarenheterna från 1976 års val är av stor betydelse vid bedömningen av
vilka ytterligare åtgärder som krävs för att ge invandrarna större inflytande i
den politiska beslutsprocessen. Olika berörda myndigheter har undersökt
bl. a. informationen till invandrarna inför 1976 års val och deltagandet i valet.
Inom ramen för ett statsvetenskapligt forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i det politiska livet haren särskild undersökning gjorts av 1976 års
val. Enligt utskottet är det angeläget att resultaten av dessa studier
sammanförs och kompletteras av en offentlig utredning med parlamentarisk
sammansättning. Utredningen bör ges i uppgift att undersöka i vilken
utsträckning invandrarna deltagit i valet och vilka ytterligare åtgärder t. ex.
rörande information från samhällets sida som bör vidtas för att underlätta för
invandrarna att utnyttja sin rösträtt.

En viktig uppgift för utredningen skall också vara att närmare studera
frågan om rösträtten kan utvidgas ytterligare och även omfatta riksdagsvalet.
Denna fråga aktualiserar, som framgått av tidigare utredningar, också andra
problem än dem som är förbundna med den kommunala rösträtten. Som
exempel kan nämnas att vissa invandrare kan få rösträtt både till den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Det kan också uppstå en dubbel
valbarhet genom att de kan väljas till ledamöter av både den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Frågor av detta slag kräver ytterligare
överväganden innan beslut kan fattas om rösträtt för invandrarna även i
riksdagsval. Inom utredningen bör en kartläggning göras av förhållandena i
dessa avseenden i andra länder.

KU 1977/78:9

11

Av det anförda framgår att utskottet vill förorda att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att överväga olika åtgärder för att underlätta
invandrarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen. Utskottet är
däremot inte berett att tillstyrka kravet i motionerna 1975/76:256 och 1976/
77:47 om en utredning enbart inriktad på frågan om invandrarnas rösträtt vid
riksdagsval.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. bifaller motionen 1976/77:586,

2. avslår motionerna 1975/76:256 och 1976/77:47.

: •

GOTAB 55966 Slockholm 1977