med anledning av motioner om hälso- och miljöfarliga varor m. m.

Betänkande 1978/79:JoU23

JoU 1978/79:23

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:23

med anledning av motioner om hälso- och miljöfarliga varor
m. m.

Motionerna

I motionen 1978/79:229 av Ulla Ekelund och Bengt Bengtsson (båda c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att användningen av klorerade parafTiner förbjuds, om även kompletterande
undersökningar bekräftar de resultat som hittills uppnåtts.

I motionen 1978/79:648 av Sonja Fredgardh m. fl. (c) hemställs l.att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen uttalats
om vikten av erforderlig information till allmänheten rörande riskerna med
optiskt vitmedel, 2. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för
ökad kontroll enligt vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:649 av Pär Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen
hos regeringen anhåller om sådana ändringar i kungörelsen (1973:334) om
hälso- och miljöfarliga varor och andra tillämpliga regler att registrering av
bekämpningsmedel automatiskt förfaller om det visar sig att underlaget för
myndighetens beslut om registrering inte varit tillförlitligt.

I motionen 1978/79:715 av Birgitta Hambraeus och Bertil Fiskesjö (båda c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att forskare
som arbetar för att undanröja hälsorisker i arbetsmiljön får tillgång till
nödvändiga data.

1 motionen 1978/79:795 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås - med
hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet hänvisade motionen
1978/79:792 - att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som
innebär 1. att ämnens giftighet, särskilt beträffande cancer- och fosterskador,
skall vara utprövade, innan ämnet får tillverkas för kommersiellt bruk, och
godkända av särskilt organ i likhet med läkemedelsprövningen samt att
testresurser skapas vid universitet eller särskilda institut i offentlig ägo, 2. att
en utredning tillsätts för att förbättra efterlevnaden av lagen om hälso- och
miljöfarliga varor och att särskilt yrkesinspektionernas möjligheter att överta
tillsynen beaktas.

I motionen 1978/79:1990 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkande Datt riksdagen beslutar 1. att hos regeringen begära att en giftoch
kemikommission tillsätts med de uppgifter som anförs i motionen.

1 Riksdagen 197N/79. 16 sami. Nr 23

Joll 1978/79:23

2

Gällande ordning

De grundläggande bestämmelserna rörande hanteringen av hälso- och
miljöfarliga varor finns i lagen (1973:329) om hälso-och miljöfarliga varor och
den till lagen hörande kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga
varor.

Huvudprincipen i lagstiftningen är att skada på människor eller i miljön
genom kemiska produkter skall förebyggas så långt som möjligt. Detta sker
på i huvudsak två olika vägar. Dels åläggs var och en som tillverkar, försäljer
eller på annat sätt hanterar eller importerar kemiska varor att vidta de åtgärder
och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka att
varorna får skadliga verkningar. Dels kontrollerar myndigheter verksamheten
och kan ingripa med tvångsmedel för att förebygga skadeverkningar.
En grundprincip är att redan misstanke om att en kemisk produkt kan vara
skadlig för människan eller miljön medför att producenter m. fl. måste vidta
försiktighetsmått och att annan myndighet kan ingripa mot produkten.

Lagen om hälso- och miljöfarliga varor har formen av en central
ramförfattning. Den innehåller dels grundläggande bestämmelser om tillverkning,
försäljning, annan hantering och import av hälso- och miljöfarliga
varor, dels bemyndiganden för regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att i olika avseenden utfärda särskilda tillämpningsförfattningar
och föreskrifter.

De centrala bedömningarna enligt lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga
varor åvilar produktkontrollnämnden. Nämnden har bl. a. att meddela
generella föreskrifter om hantering och import samt att leda, samordna och i
stort övervaka produktkontrollen i övrigt. Nämnden handlägger vidare
ärenden rörande registrering av bekämpningsmedel och skall därvid bl. a.
pröva behovet av villkor och föreskrifter för användningen.

Produktkontrollnämnden, som bl. a. övertagit den tidigare giftnämndens
arbetsuppgifter, är i administrativt hänseende knuten till naturvårdsverket.
Nämnden är i förhållande till naturvårdsverket helt självständig när det gäller
att tillämpa lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Naturvårdsverkets
styrelse svarar däremot för frågor om ekonomi och administration som berör
produktkontrollnämnden.

Produktkontrollnämnden skall företräda såväl myndighetsintressen som
andra intressen. Som självskrivna ledamöter i nämnden ingår cheferna för
naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket
och konsumentverket. Vidare ingår representanter för arbetstagarna och
näringslivet i nämnden.

För beredning av frågor som produktkontrollnämnden handlägger har vid
statens naturvårdsverk inrättats en särskild produktkontrollbyrå.

Det centrala ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av lagen och med
stöd av denna meddelade föreskrifter har, med visst undantag, arbetarskyddsstyrelsen
inom sitt verksamhetsområde och naturvårdsverket i övrigt.

JolJ 1978/79:23

3

Under arbetarskyddsstyrelsen utövas den närmare tillsynen av
yrkesinspektionen. I övrigt utövar, med i det följande nämnda undantag,
länsstyrelsen den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden den
omedelbara tillsynen inom kommunen. I fråga om transport av hälso- och
miljöfarlig vara med luftfartyg eller fartyg utövas tillsyn som här avses av
luftfartsverket resp. sjöfartsverket.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner rörande
kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor och därmed sammanhängande
frågor.

Användningen av vissa produkter

I motionen 229 anförs att klorerade paraffiner är giftiga och lagras i
organismen på liknande sätt som PCB. Klorparaffiner används inom vitt
skilda områden, ibland som ersättning för PCB. Ämnet ingår exempelvis i
smörj- och skärolja, som mjukgörare och flamhärdare i plaster och trafikmarkeringsfärg
samt i små mängder i tuggummi, läppstift och lim m. m.
Enligt viss expertis är användningen av klorerade paraffiner såväl en
ekologisk fråga som en arbetarskyddsfråga. Motionärerna hemställer att
riksdagen uttalar sig för ett förbud av ämnet i fråga om även kompletterande
undersökningar bekräftar de resultat som hittills uppnåtts.

I motionen 648 beskrivsoptiskt vitmedel som ett färgämne som omvandlar
dagsljusets osynliga ultravioletta strålar till synligt vitt ljus eller blåaktigt ljus,
så att vita tyger och vitt papper verkar vitare i dagsljus. Optiskt vitmedel finns
i de flesta i handeln förekommande tvättmedel samt används inom
pappersindustrin för blekning av bl. a. hushålls- och toalettpapper. Enligt
motionärerna är det konstaterat att optiskt vitmedel ger störningar på
människans arvsmassa. Vidare finns misstankar om att det även kan
förorsaka cancer och allergier. Motionärerna förordar en ökad informationsverksamhet,
t. ex. genom statens konsumentverk, angående riskerna med
optiskt vitmedel och om förekomsten av produkter i marknaden som saknar
detta ämne. Vidare bör införas skärpt kontroll av dessa kemikaliers
användning inom industrin m. m. Produktkontrollnämnden bör enligt
motionen få i uppdrag att överväga och föreslå lämpliga åtgärder härvidlag.

Utskottet vill erinra om att motioner syftande till förbud mot eller andra
ingripanden i fråga om användningen av vissa produkter upprepade gånger
prövats av riksdagen. I enlighet med de principer för kontrollen av hälso- och
miljöfarliga varor som här inledningsvis redovisats har utskottet funnit att
avgörandet i de berörda frågorna bör tillkomma regeringen och vederbörande
myndigheter, i första hand produktkontrollnämnden. Ifrågavarande

1* Riksdagen IV7N/79. 16 sand. \r 23

JoU 1978/79:23

4

motionsyrkanden har därför i allmänhet inte ansetts påkalla någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. 1 några fall har dock riksdagen ansett sig böra i
skrivelse till regeringen särskilt understryka sina synpunkter i det aktuella
ämnet, se t. ex. JoU 1976/77:10 (freoner) och JoU 1976/77:31 (vissa
fenoxisyror).

Vad gäller de speciella produkter som åsyftas i nu aktuella motioner vill
utskottet anföra följande.

Klorerade paraffiner är benämningen på en grupp syntetiska ämnen
(derivat av paraffinkolväten), som används inom områden där kravet på
kemisk stabilitet är stort. Framför allt tas ämnet i bruk inom industrin som
mjukgörare i PVC-plaster, som tillsats i oljeprodukter och som ersättning för
PCB (polyklorerade bifenyler). Egenskaper som gör klorparaffiner betydelsefulla
inom industrin är deras viskositet, flamresistens, relativt låga toxicitet,
blandbarhet med mjukgörare och förmåga att vid förhöjd temperatur gradvis
avge små mängder saltsyra. Eftersom viskositeten ökas med ökande
klorinnehåll finns det både flytande och hartsartade fasta klorparaffiner.

Klorerade paraffiner kan nå ut i vattendrag via exempelvis spillolja och
genom läckage från avfallsupplag. Som komponent i skäroljor kan de spridas
via avloppsvatten från mekanisk industri, liksom med damm och föremål,
som lämnar verkstadslokalerna. Från plastmaterial och färger, bl. a. båtfärger,
kan man räkna med en svårbedömbar spridning av tämligen stor
omfattning.

Förekomsten av klorparaffiner i miljön m. m. har varit och är alltjämt
föremål för forskningsverksamhet, bl. a. vid statens naturvårdsverk. Vissa
tecken tyder på att ämnet kan ha menliga effekter på miljön. F. n. finns dock,
enligt vad utskottet erfarit, inte tillräckligt kunskapsunderlag för ingripanden
med stöd av t. ex. lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. Ett av
problemen är att tillräckligt känsliga analysmetoder ännu inte utvecklats för
att identifiera klorparaffiner i miljön. Även på detta område pågår vissa
forskningsprojekt.

Optiska vitmedel är en sammanfattande benämning på ett stort antal
kemiska ämnen som används främst för att förbättra den estetiska kvaliteten
hos textilier och vissa pappersprodukter. Sådana medel används bl. a. vid
tvättmedelstillverkning och inom pappersindustrin.

Optiska vitmedel har i olika sammanhang, såväl i Sverige som utomlands,
blivit föremål för undersökningar med hänsyn till hälso- och miljöeffekter
m. m. Några av dessa ämnen har visat sig vara förenade med olägenheter så
till vida att de gett upphov till allergier eller anrikats i organismen hos fiskar.
Dessa vitmedel förekommer enligt uppgift inte längre i marknaden. Undersökningar
av det slag som motionärerna torde åsyfta med uppgiften att
optiska vitmedel skulle visats ha genetiska eller cancerogena effekter har
utförts bl. a. i Sverige och USA. Enligt viss expertis utfördes dock dessa
undersökningar under delvis missvisande betingelser. Senare gjorda experiment
av andra forskare uppges ha gell motsatt resultat. Produktkontroll -

JoU 1978/79:23

5

nämnden har t. v. gjort den bedömningen att optiska vitmedels nu kända
hälso- och miljöeffekter inte ger anledning till någon särskild åtgärd.

Statens konsumentverk har i november 1978 utfärdat riktlinjer för
marknadsföringen av tvättmedel (KOVFS 1978:6). Dessa innebär bl. a. att på
förpackningen skall lämnas uppgift om tvättmedlets huvudsakliga beståndsdelar,
såsom fosfat, blekmedel, enzymer, parfym och optiskt vitmedel.
Vidare har konsumentverket gett ut marknadsöversikter angående tvättmedel
med eller utan t. ex. optiskt vitmedel, vilka bl. a. tillställts regionala och
lokala konsumentrådgivningsorgan.

Utskottet anser det självfallet angeläget att de varor och ämnen som åsyftas
i de aktuella motionerna ägnas uppmärksamhet i samband med den
kontrollverksamhet som sker i enlighet med lagstiftningen om hälso- och
miljöfarliga varor. Vid den avvägning mellan å ena sidan riskerna med en
vara och å andra sidan behovet av varan som innefattas i nyssnämnda
kontrollverksamhet finns enligt utskottets mening skäl till viss restriktivitet
när det gäller tillsatser till konsumentprodukter m. m. vars huvudsakliga
effekt ligger så att säga på det kosmetiska planet. Sådana tillsatser kan t. ex.
bestå av parfym, färgämnen och vitmedel. Utskottet utgår från att de
produktkontrollerande organen noga följer utvecklingen på hithörande
område och vidtar de åtgärder som befinns erforderliga. Utskottet vill dock
understryka det angelägna i fortsatta forskningsinsatser på förevarande
område i syfte bl. a. att förbättra möjligheterna att kontrollera förekomsten av
klorparaffiner i miljön.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen 229 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Motionen 648 synes inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Registrerings- och tillsynsfrågor m. m.

Motionen 649 tar upp vissa i USA år 1977 inträffade händelser berörande
testföretaget Industrial Bio-test Laboratories (IBT). Enligt motionen avslöjades
detta år allvarliga brister i de tester som utförts av IBT och som i några
fall låg till grund för beslut om registrering i Sverige av vissa bekämpningsmedel.
Det förefaller enligt motionen som om lagstiftningen inte riktigt
förutsett en situation sådan som den IBT-fallet föranledde. En naturlig
princip borde vara att registreringen för ett ämne automatiskt förfaller om
registreringen grundas på ett faktaunderlag som visar sig vara otillförlitligt.

I den till socialutskottet hänvisade motionen 792 berörs bl. a. olika
arbetsmiljöfrågor. Ett avsnitt i motionen ägnas riskerna med den kemiska
industrins produkter. Motionärerna framhåller att ett testsystem måste
utvecklas för kartläggning av bl. a. kemiska ämnens kroniska effekter innan
dessa produkter får tillverkas och försäljas. Låga hygieniska gränsvärden med

JoU 1978/79:23

6

säkerhetsmarginaler till lägsta kända skadliga effekt måste fastställas, och
hög beredskap för utvärdering av akuta och kroniska effekter måste intas.
Härvidlag hänvisar motionärerna till lagstiftning i USA om förhandsprövning
av vissa produkter. I den till jordbruksutskottet hänvisade motionen 795
föreslås bl. a. - med hänvisning till motiveringen i motionen 792 - att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag rörande förhandsprövning av
ämnens giftighet, särskilt beträffande cancer- och fosterskador. Vidare bör
enligt motionen en utredning tillsättas för att förbättra efterlevnaden av lagen
om hälso- och miljöfarliga varor och att särskilt yrkesinspektionens möjligheter
att överta tillsynen beaktas.

I motionen 1990, yrkandet 1, föreslås att en gift- och kemikommission
inrättas. Enligt motionen finns det anledning att på bred front angripa de
problem som användningen av kemikalier leder till. Den föreslagna gift- och
kemikommissionen skulle få till uppgift bl. a. att samordna och initiera
forsknings- och undersökningsarbete i fråga om bekämpningsmedel, toxikologi,
epidemiologi och utveckling av miljövänliga produkter. Vidare skulle
kommissionen se över och anpassa gällande lagstiftning till i motionen
framförda krav på förhandskontroll och utvecklad produktinformation.
Förhandskontrollen skulle bl. a. innebära att nya ämnen inte får tas i bruk
utan att deras egenskaper från hälso- och miljösynpunkt blir ordentligt
undersökta. Vidare borde kommissionen redovisa behovet av åtgärder i fråga
om kontroll- och laboratoriefunktioner m. m.

Utskottet vill först vad beträffar synpunkterna i motionen 649 erinra om att
en bestämmelse i 30 § kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga
varor ger myndigheterna möjlighet att återkalla registrering av bekämpningsmedel
om bl. a. ändrade förhållanden inträder. Med stöd av detta stadgande
har produktkontrollnämnden under hösten 1978 återkallat registreringen av
ett antal bekämpningsmedel där registreringen grundades huvudsakligen på
dokumentation från IBT. Nyssnämnda bestämmelse täcker således även den
situation som motionärerna åsyftar. Utskottet finnér det oklart i vad mån den
i motionen föreslagna ordningen skulle innebära några fördelar från praktisk
eller administrativ synpunkt. Möjligheten att vid behov rikta sanktioner mot
en produkt med stöd av lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor
förutsätter ju under alla förhållanden att något ansvarigt organ tagit ställning
till de nya uppgifter som kan ha framkommit rörande ett bekämpningsmedels
effekter och fattat beslut med anledning härav. Som framgår av det nyss
anförda kan detta ske med stöd av nu gällande bestämmelser.

Även om syftet med motionen 649 från formell synpunkt kan anses
tillgodosett vill dock utskottet i anslutning till densamma understryka det
angelägna i att de ansvariga myndigheterna på produktkontrollens område
kontinuerligt följer utvecklingen och snabbt vidtar de åtgärder vartill nya
forskningsrön eller andra nytillkommande omständigheter föranleder. De
händelser som berörs i motionen utgör enligt utskottets mening ett exempel

JoU 1978/79:23

7

på hur viktigt del är att också den internationella utvecklingen på nämnda
område ägnas uppmärksamhet. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
med anledning av motionen 649 synes dock inte påkallat.

Med anledning av motionen 795 och motionen 1990, yrkandet 1, får
utskottet erinra om att motioner med krav på dels förhandsgranskning av
kemiska ämnen, dels inrättande av en kemikommission behandlades av
utskottet i betänkandet JoU 1977/78:27. Sistnämnda motionsyrkande
avstyrktes av utskottet med hänvisning bl. a. till en av regeringen aviserad
översyn av den statliga organisationen på produktkontrollområdet.

Under sommaren 1978 har tillsatts en kommitté för att utföra nämnda
översyn (dir. 1978:65). Resultatet av översynen torde i flera fall bli avgörande
för bedömningen av de frågor som berörs i motionen 1990. Utskottet har
därför inte funnit anledning frångå den bedömning riksdagen gjorde i frågan
under föregående riksmöte. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1990, yrkandet 1. Motsvarande bedömning kan göras beträffande
yrkandet 2 i motionen 795.

När det gäller förhandsprövning av kemiska produkter vill utskottet
framhålla att en grundläggande princip bakom lagstiftningen om hälso- och
miljöfarliga varor är att kemiska varor inte skall få hanteras på sådant sätt att
risker uppstår för människors hälsa eller för miljön. Den närmare innebörden
härav framgår av utskottets i det föregående lämnade redogörelse. Genom
tillkomsten av en arbetsmiljölag (1977:1160) har vidare skapats ökade
möjligheter till ingripanden mot kemiska risker på arbetsplatsen. Gentemot
kraven på en generell förhandsprövning av kemiska ämnen har utskottet
tidigare invänt bl. a. att en sådan prövning skulle skapa stora praktiska
svårigheter och knappast vara sakligt motiverad. Det kan tilläggas att frågan
diskuterades också i samband med arbetsmiljölagens tillkomst (prop. 1976/
77:149, SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18). Enligt nyssnämnda proposition
(s. 274) skulle en generell förhandsprövning förutsätta att det i den officiella
prövningen skulle ingå att man tog ställning till verkningarna på alla tänkbara
användningsområden och med alla tänkbara användningssätt. Dessutom
berodde verkningarna även av vilka andra ämnen som användes samtidigt
och vilka miljöfaktorer som i övrigt rådde. En sådan förhandsgranskning
skulle enligt propositionen förutsätta enorma resurser hos den prövande
myndigheten, och systemet skulle administrativt inte kunna fungera.
Socialutskottet, som i sammanhanget behandlade motionsyrkanden angående
förhandsprövning av hälso- och miljöfarliga ämnen m. m., anslöt sig till
regeringens synpunkter. Enligt socialutskottet utgjorde arbetsmiljölagens
krav på arbetsgivare och producenter tillsammans med arbetarskyddsstyrelsens
tillsynsansvar inom området den rättsliga grund som behövs för kontroll
av farliga ämnen i arbetslivet.

I sammanhanget kan vidare finnas skäl att erinra om att utskottet vid
upprepade tillfällen understrukit att utvecklingen på förevarande område

JoU 1978/79:23

8

kräver ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från de produktkontrollerande
samhällsorganens sida. I samband därmed har hänvisats till det
produktregister över hälso- och miljöfarliga varor som f. n. är under
utarbetande (närmare härom bl. a. i JoU 1977/78:27). Detta register skulle
enligt utskottet komma att få en avgörande betydelse för uppnåendet av
målen för produktkontrollen. I olika sammanhang har utskottet understrukit
vikten av att det fortsatta arbetet med produktregistret bedrivs så att det
snarast kommer till praktisk användning. Samtidigt har utskottet med skärpa
framhållit nödvändigheten av att registret kan utnyttjas så att skyddsombuden
på effektivast möjliga sätt bereds tillgång till för deras verksamhet
relevanta uppgifter ur registret.

De synpunkter på hithörande frågor som riksdagen enligt det anförda gett
uttryck för äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Med hänsyn härtill
bör motionen 795, yrkandet 1, inte föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Forskningsfrågor

Enligt motionen 715 har forskare som vill undersöka kemikalier i
arbetsmiljön svårt att få tillgång till den information de behöver. Företagen
hemligstämplar nämligen vissa recept på kemikalier av konkurrensskäl.
Motionärerna hemställer med hänvisning härtill att åtgärder vidtas så att
forskare som arbetar för att undanröja hälsorisker i arbetsmiljön får tillgång
till nödvändiga data.

Enligt utskottets mening har den i motionen berörda frågan nära samband
med frågan om forskares rätt till tillträde till arbetsplats, där han skall
genomföra sin forskningsuppgift. I arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1977/78:6 avstyrktes - med hänvisning till att frågan aktualiserats
genom vissa förslag av nya arbetsrättskommittén - en motion med krav på
lagstiftning i syfte att garantera forskare rätten till sådant tillträde. Ett av
kommitténs förslag gick nämligen ut på att forskare, som bedriver arbetslivsforskning,
på vissa villkor skall få rätt till tillträde till arbetsplats, där han
skall genomföra sin forskningsuppgift.

Arbetsrättskommitténs förslag i nu åsyftad del har ännu inte föranlett
något förslag från regeringens sida.

Frågan om forskares tillträde till arbetsplatser behandlades därefter vid en
interpellationsdebatt i riksdagen den 27 februari 1979. Arbetsmarknadsministern
anförde därvid bl. a. att många remissinstanser ställt sig kritiska till
arbetsrättskommitténs förslag. Frågan om arbetslivsforskning måste därför
bearbetas vidare för att man skall nå en för samhället som helhet tillfredsställande
lösning. Det mest naturliga sättet att förfara vore enligt arbetsmarknadsministern
att lösa frågan genom förhandlingar och avtal. Att under
pågående medbestämmandeavtalsförhandlingar mellan SAF, LO och PTK
lägga fram ett lagförslag skulle däremot vara olyckligt. Om frågan inte kan

JoU 1978/79:23

9

lösas avtalsvägen får man enligt arbetsmarknadsministern överväga att lösa
problemet genom lagstiftning.

Utskottet vill tillägga att det i det föregående nämnda produktregistret
liksom den pågående översynen av produktkontrollens organisation givetvis
också har stor betydelse (orden fortsatta bedömningen av det i motionen 715
berörda problemet. För utskottet framstår det som naturligt att bl. a. frågan
om vilka intressenter som skall få tillgång till uppgifterna i produktregistret
kommer att bli föremål för överväganden.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att motionen 715 inte
påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. beträffande användningen av vissa produkter

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1978/79:229,

b. lämnar motionen 1978/79:648 utan vidare åtgärd,

2. beträffande registrerings- och tillsynsfrågor m. m.

a. lämnar motionen 1978/79:649 utan vidare åtgärd,

b. lämnar motionen 1978/79:795 utan vidare åtgärd,

c. avslår motionen 1978/79:1990, yrkandet 1,

3. beträffande vissa forskningsfrågor lämnar motionen 1978/
79:715 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister* (m), Maj Britt Theorin
(s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s), Filip
Johansson (c), Åke Wictorsson* (s), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c),
Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m), Gunnar Johansson* (m). Kerstin
Anér (fp) och Wivi-Anne Radesjö* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1978/79:23

10

Reservation

av Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Wivi-Anne Radesjö(alla s)som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”i arbetslivet” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som anförs i
motionen 1978/79:1990. Som motionärerna anför måste utgångspunkten för
arbetet med den kemiska miljön vara att människor inte skall komma till
skada genom användningen av kemiska ämnen. Tillverkare och importörer
måste ta ansvar för att deras produkter inte ger upphov till sådana skador.
Samhället skall tillse att de uppfyller sitt ansvar. För att fullfölja denna tillsyn
måste samhället ta ett ökat ansvar för vilka kemiska ämnen och produkter
som skall få användas samt för att de människor som kommer i kontakt med
dessa ämnen har tillräcklig information och kunskap för att kunna hantera
dem på ett säkert sätt.

Därför måste samhället ha god överblick över de kemiska ämnen och
produkter som förekommer i arbetslivet och på marknaden. Forskningsinsatserna
måste intensifieras och kontrollfunktionerna byggas ut. Arbetet med
att lägga upp ett produktregister måste på allt sätt underlättas. Ett system med
förhandskontroll bör införas, så att nya ämnen inte tas i bruk utan att deras
egenskaper från hälso- och miljösynpunkt blivit ordentligt undersökta.
Vidare bör produktinformationen utvecklas genom förbättrade regler för
märkning och skyddsblad, så att den som kommer i kontakt med en produkt
på ett enkelt sätt kan inhämta erforderlig information om hälsoriskerna och
om hur de kan undvikas.

Kraven på produktkontroll och produktinformation skall gälla oavsett om
individen kommer i kontakt med de kemiska produkterna på sin arbetsplats
eller någon annanstans.

Det är nu angeläget att anlägga en helhetssyn - vari inbegrips både
arbetsmiljön och den yttre miljön - på de problem som användningen av
kemikalier medför. Gällande lagstiftning bör ses över och skärpas. Bristerna
måste rättas till. Kraven på forskningsinsatser bör redovisas och program för
det framtida arbetet upprättas. Kontroll- och laboratoriefunktioner behöver
ses över och behoven av åtgärder redovisas. Administrationen bör granskas
och möjligheterna till samordning undersökas.

Av det föregående framgår att det, som motionärerna anför, finns
anledning att på bred front angripa de problem som den alltmer ökande
användningen av kemiska ämnen leder till. Det krävs härvid att en mängd
åtgärder på vitt skilda fält sätts in. För att åtgärderna verkligen skall ge
resultat måste dock en effektiv samordning av insatserna komma till stånd.
Den erforderliga överblicken av det kemiska området i hela dess vidd saknas
f. n. En kommission av det slag som förordas i motionen bör här otvivelaktigt

JoU 1978/79:23

11

kunna göra betydande insatser. Utskottet föreslår mot bakgrund av det
anförda att riksdagen med anledning av motionen 1990, yrkandet 1, uttalar
sig för att regeringen tillsätter en gift-och kemikommission med de uppgifter
som redovisats i det föregående. Genom ett beslut i angiven riktning får syftet
med motionen 795, yrkandet 1, i allt väsentligt anses tillgodosett.

Beträffande yrkandet 2 i motionen 795 må erinras om att en kommitté
tillsatts för att göra en översyn av den statliga organisationen på produktkontrollområdet.

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "De synpunkter”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

De synpunkter (lika med utskottet) alltjämt giltighet.

Av vad utskottet här anfört torde framgå att motionen 795 inte f. n. bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels utskottets hemställan under 2 c bort ha följande lydelse:

2 c. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1978/79:1990, yrkandet 1, anfört om
tillsättande av en gift- och kemikommission,

.

.1854 Stockholm 1979