Med anledning av motioner om fiskefrågor m. m.

Betänkande 1979/80:JoU13

JoU 1979/80:13

Jordbruksutskottets betänkande
1979/80:13

med anledning av motioner om fiskefrågor m. m.

Motionerna

Yrkanden

1 motionen 1978/79:230 av Bertil Måbrink (vpk) föreslås att riksdagen
hemställer hos regeringen om att åtgärder vidtas för att genomföra en
noggrann undersökning av Gävleborgs läns kustvatten ur föroreningssynpunkt.

I motionen 1978/79:465 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begären utredning av orsakerna till den minskade tillgången
på strömming i Bottenhavet.

I motionen 1978/79:981 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen uttalar att regeringen skyndsamt bör lösa frågan om finansieringen
av en ny laxodlingsanstalt vid Mörrum enligt domänverkets projekteringsförslag.

1 motionen 1978/79:988 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) föreslås att
riksdagen hemställer hos regeringen om att bestämmelser fastställs så att den
som erhållit tillstånd för bedrivande av musselodling åläggs att när odlingen
upphör återställa området i ursprungligt skick.

1 motionen 1978/79:1672 av Magnus Persson m. fl. (s) hemställs såvitt nu
är i fråga (yrkande 2) - med hänvisning till vad som anförts i motionen
1978/79:1671 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i övrigt anförts angående fiske och sjömätning i Vänern.

I motionen 1978/79:1971 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson
(s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
inrättande av en marinbiologisk forskningsstation på Gotland.

I motionen 1978/79:1993 av Rune Rydén och Knut Wachtmeister (båda m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att inplanteringstillstånd för
signalkräftor skall kunna beviljas för alla vatten där ingen fara för redan
befintliga kräftbestånd föreligger, oberoende av vattnets geografiska läge.

1 Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 13

JoU 1979/80:13

2

Motivering

Fiskodlingsåtgärder m. m.

I motionen 1978/79:981 anförs att domänverket under år 1978 har
färdigprojekterat en odlingsanstalt motsvarande en anläggningskostnad av ca
5,1 milj. kr. Fiskeristyrelsen har förklarat sig beredd att tillstyrka medel forén
produktion av ca 100 000 laxsmolt per år förutsatt att priset blir marknadsmässigt
konkurrenskraftigt. Motiveringen är främst att EG-länderna utfäst
sig att svara för produktionskostnaderna för 100 000-120 000 laxsmolt per år.
För att domänverket skall kunna uppföra fiskodlingsanstalter vid Mörrum
krävs enligt motionen att regeringen genom AMS eller genom särskilda
medel tillskjuter ett belopp motsvarande minst 60-70 % av anläggningskostnaden.

I motionen 1978/79:1671, som ligger till grund för yrkandet 2 i motionen
1978/79:1672, framhålls att landets största insjöfiske bedrivs i Vänern. Totalt
fångas årligen minst en miljon kg fisk. Lax och öring är enligt motionen en
naturlig länk i Vänerns komplicerade näringskedja. Motionärerna hänvisar
till att statens sötvattenslaboratorium under de senaste åren har gjort
omfattande fiskeribiologiska undersökningar i Vänern. Resultatet har blivit
att man nu i princip känner till hur sjöns fiskliv fungerar. I ett åtgärdsprogram
för Vänern har sötvattenslaboratoriet föreslagit en rad åtgärder- bl. a. att sjön
tillförs så mycket smolt att en årlig fångst av 100 ton lax och öring uppnås.
Detta är lika stor mängd som fångades under slutet av 1800-talet. Enligt
motionärernas mening måste större resurser snabbt skapas för att öka
inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern.

I motionen 1978/79:1993 erinras om att det nu är tio år sedan projektet med
att införa den pestresistenta signalkräftan startade. Enligt motionen har sedan
1969 över 200 svenska vatten besatts med signalkräftor; totalt har ca 900 000
kräftor inplanterats. Över 90 % av dessa kräftor är producerade i Sverige.
Projektet kan enligt motionärernas mening redan nu betraktas som framgångsrikt.
På många håll görs goda fångster, och fisket efter signalkräftan är
sedan 1976 underställt samma regler som gäller för fiske efter flodkräfta.
Signalkräftan får fritt säljas för konsumtion, och t. o. m. torgförsäljning
förekommer. Ännu kan emellertid signalkräftan inte inplanteras i vissa
regioner i landet, nämligen västkusten, området runt Vänern och hela
Norrland. De motiveringar som ges för detta är bl. a. att det ursprungliga
flodkräftbeståndet finns kvar och att vissa landsdelar bör hållas fria från den
främmande arten signalkräfta. Det finns enligt motionärernas uppfattning
motiv för inplantering av signalkräfta i exempelvis vissa Norrlandsvatten.
Mycket tyder på att signalkräftan har bättre möjligheter att klara klimatet än
vad flodkräftan har. Flodkräftan förekommer i Norrland endast i vissa
vattenområden.

JoU 1979/80:13

3

ÅterstäHningsåtgärder efter musselodling

1 motionen 1978/79:988 framhålls att intresset för musselodling på
västkusten under de senaste åren ökat avsevärt. Genom en metod där man
med ankare, bojor och långa linor låter musselynglen fästa sig och växa i frihet
kan man på relativt kort tid producera musslor av hög kvalitet. Lokaliseringen
av dessa musselodlingar är förenad med vissa problem då man i första
hand måste finna platser med absolut rent vatten, som ej är påverkat av
utsläpp eller bakterier som kan vara skadliga för produkterna. En fråga som
oroar de fiskaresom bedriver sin näring i skärgårdarna är enligt motionen vad
som händer när en musselodling läggs ned eller överges. Då finns nämligen
risken att ankare och förtöjningsanordningar blir liggande kvar på botten till
framtida nackdel för fiske med andra redskap.

Marinbiologisk forskning

Enligt motionen 1978/79:1971 har Östersjöns betydelse som potentiell
naturresurs och som rekreationskälla under de senaste åren blivit alltmer
uppenbar. Även de förändringar som skett på västkusten med krympande
fiskezoner och förlust av traditionella fiskeplatser, överfiskade bestånd med
åtföljande kvoteringar kommer givetvis att ha stora effekter även i Östersjön.
Trycket på fiskbestånden kommer att öka, och för att undvika utfiskning
även här måste kunskapsunderlaget breddas. Genom utvidgningen av våra
fiskegränser har kvotering av fångsten i Östersjön blivit ett primärt svenskt
intresse. Gjorda åtaganden inom Helsingforskonventionen måste dessutom
uppfyllas. För att underbygga allt detta behövs marinbiologisk forskning.
Den forskning som i dag bedrivs i Östersjön är förlagd till kustområdena.
Marinbiologisk grundforskning även gällande Östersjöns centrala delar
framstår enligt motionen alltmera som en nödvändighet. Intensivstudier av
utsjön och samspelet kustzon-utsjön bör komma till stånd. Från praktiska
och ekonomiska synpunkter skulle därvid en forskningsstation på Gotland
fylla en stor uppgift.

Den föreslagna stationen på Gotland skulle enligt motionen kunna fungera
som filial till Askölaboratoriet, vilket skulle innebära fördelar även på andra
områden som t. ex. oljeutsläpp, täktverksamhet, muddring och deponering,
föroreningar och fiskeförbättrande åtgärder.

Strömmingstillgången i Bottenhavet m. m.

Enligt motionen 1978/79:230 har fisket för Gävleborgs län, med dess långa
kust, alltid haft betydelse näringspolitiskt och ekonomiskt. De senaste åren
har fångsterna blivit sämre. Flera orsaker till de dåliga fångsterna kan finnas.
En av dessa kan vara att vattnet längs länskusterna är förorenat bl. a. av det
stora antal pappersmassefabriker som finns från Gävle i söder till Strömsbruk

1* Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 13

JoU 1979/80:13

4

i norr. Enligt uppgifter fanns tidigare gott om abborre, sik och gädda utanför
länskusten, och goda fångster gjordes. Det har enligt motionen visat sig att
dessa fångster minskat katastrofalt just vid de kustavsnitt där industrin har
sina utsläpp. Det har också visat sig att den fångade strömmningen har varit
uppseendeväckande mager. Det finns enligt motionärens mening anledning
att ordentligt undersöka misstankarna om föroreningar längs Gävlekusten.

I motionen 1978/79:465 framhålls att fångsten av strömming utgör
basnäringen för praktiskt taget samtliga yrkesfiskare utefter Norrlandskusten.
Med hänsyn till detta är det förståeligt att den kraftiga nedgång, som
enligt motionen under de senaste fem åren skett i strömmingsfisket, djupt
oroar yrkesfiskarna utefter Norrlandskusten. Yrkesfiskarna och säkert även
strcmmingskonsumenterna kräver nu att orsakerna till minskningen av
strömmingstillgången i Bottenhavet utreds. Denna utredning bör göras
skyndsamt, anför motionärerna.

Utskottet

1 detta betänkande redovisar utskottet sina ställningstaganden till ett antal
vid föregående riksmöte väckta motioner rörande fiske. Motionerna rör
fiskodlingsåtgärder av olika slag, återställningsåtgärder efter musselodling,
inrättande av marinbiologisk forskningsstation på Gotland samt utredning
om strömmingstillgången i Bottenhavet m. m.

Fiskodlingsdtgärder m. m. I motionen 1978/79:981 hemställs om en skyndsam
lösning av frågan om finansieringen av en ny laxodlingsanstalt i
Mörrum.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att frågan om utbyggd
fiskodling i Mörrum tidigare flera gånger har behandlats av riksdagen, senast
föregående år med anledning av ett motionsyrkande i ämnet (JoU 1977/
78:23).

Utskottet har i hithörande sammanhang förklarat sig vara väl medvetet om
att fisket efter bl. a. lax är av stor betydelse för de svenska yrkesfiskarna.
Utskottet har i mycket kunnat instämma i vad som anförts om nödvändigheten
av ett ändamålsenligt utnyttjande av Mörrumsåns möjligheter för en
riklig och livskraftig reproduktion av laxfisk. 1 avvaktan på resultatet av
pågående utredningsarbete rörande behovet av utbyggnad av laxodlingsanstalten
i Mörrum har dock motioner i ämnet hittills inte ansetts böra påkalla
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Sedan ärendet senast var föremål för behandling i riksdagen har domänverket
med stöd bl. a. av medel från arbetsmarknadsverket under innevarande
år låtit uppföra en ny laxodlingsanstalt vid Mörrum. Anläggningen
kommer att invigas den 7 december 1979. Enligt vad utskottet inhämtat har
en preliminär uppgörelse träffats mellan domänverket och fiskeristyrelsen
rörande finansieringen av driftkostnaderna vid den nya anstalten.

JoU 1979/80:13

5

I överensstämmelse med sin tidigare deklarerade ståndpunkt i hithörande
fråga finner utskottet det ägnat att hälsa med tillfredsställelse att den sedan
länge planerade laxodlingsanstalten nu kommer till stånd. Syftet med
motionen 1978/79:981 blir härigenom också tillgodosett. Någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen behövs således
inte.

I motionen 1978/79:1671 och dess följdmotion 1978/79:1672 läggs fram
förslag till fiskodlingsåtgärder i Vänern i syfte att förbättra fiskeförhållandena
därstädes. Enligt motionen krävs resurser för att snabbt öka inplanteringen av
laxsmolt och öring i Vänern.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksdagen förra året
godkände vissa allmänna riktlinjer för fiskeripolitiken (prop. 1977/78:112,
JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Det framhölls därvid att såväl yrkesfisket
som fritidsfisket är beroende av en aktiv fiskevård. Viktiga delar av havsfisket
liksom kust- och insjöfisket är i dag mycket beroende av att utsättningar av
fiskungar görs i syfte att förbättra fisktillgången. Samtidigt förutsätter
fiskevården att de vatten i vilka fisken lever har sådan kvalitet att fisken kan
överleva och föröka sig. En effektiv miljölagstiftning och tillsyn över dess
efterlevnad är väsentliga förutsättningar härför. Arbete med att förbättra
lagstiftning och tillsyn pågår inom miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06). Det
förutsattes att också fiskets intressen skulle tillvaratas i detta sammanhang.
De anförda synpunkterna har betydelse inte minst när det gäller frågor om
kompensationsutsättningar m. m. inom det viktiga område för insjöfiske
som Vänern och dess vattensystem utgör.

Vad gäller det nu framförda motionsforslaget om resurser för att öka
inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern vill utskottet erinra om att en
motion med motsvarande yrkande behandlades av riksdagen hösten 1977
(JoU 1977/78:1). Utskottet kunde vid nämnda tillfälle för sin del vitsorda
betydelsen av att fiskeförhållandena i Vänern, där landets största yrkesmässiga
insjöfiske bedrevs, förbättrades. Utskottet framhöll dock att likartade
förhållanden förekom även inom andra sjösystem och i vissa kustområden. I
sammanhanget hänvisades det till att det i direktiven till 1973 års fiskevattensutredning
betonats den särskilda betydelsen av att en effektiv fiskevård
upprätthålls. Utredningen skulle arbeta med den målsättningen för fiskevården
att ett gott fiskbestånd uppnås i våra vatten. De sakkunniga skulle vidare
bl. a. försöka bedöma kostnaderna för olika insatser för att åstadkomma goda
fiskevatten i den utsträckning som behövs för att tillgodose efterfrågan på
sådana från fritidsfiskarnas sida.

Utskottet ansåg att restaureringen av fiskbeståndet i Vänern bl. a. måste
komma att prövas i det större sammanhang, vari fiskevattensutredningens
arbete utgjorde en viktig del. Något särskilt inititativ i ärendet från riksdagens
sida fann utskottet därför inte erforderligt. Riksdagen delade utskottets
uppfattning.

JoU 1979/80:13

6

1973 års fiskevattensutredning avgav i november 1978 sitt slutbetänkande
(SOU 1978:75) Fiska på fritid. Som underlag för sitt arbete har utredningen
bl. a. haft fiskeadministrativa utredningens betänkande (Ds Jo 1975:7)
Åtgärder för att främja fiskodling med vissa förslag till riktlinjer för forskning,
utvecklingsarbete och stödåtgärder för odling av fisk för utsättning och
konsumtion.

Fiskevattensutredningen konstaterar att behovet av fiskevårdande åtgärder
är stort, men att resurser hittills saknats för att vidta lämpliga sådana
åtgärder i erforderlig omfattning. De fiskevårdsåtgärder som utredningen
anser vara särskilt angelägna är bl. a. utsättning av laxfisk i kust- och
inlandsvatten, utsättning av ål i kust- och insjövatten samt forsknings- och
utvecklingsarbete inom fiskevården.

Betänkandet har remissbehandlats och är f. n. föremål för prövning inom
jordbruksdepartementet. Proposition, som kommer att föregås av lagrådsremiss,
kan väntas tidigast våren 1980.

I överensstämmelse med riksdagens ställningstagande förra året föreslår
utskottet att motionen 1978/79:1672 i avvaktan på den kommande prövningen
av fiskevattensutredningens förslag inte nu föranleder någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

I förevarande sammanhang kan nämnas att det för innevarande budgetår
av prisregleringsmedel har anslagits 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och
ål. Om den närmare dispositionen av medlen beslutar regeringen efter förslag
av fiskeristyrelsen.

I motionen 1978/79:1993 förs fram förslag om att signalkräftor skall få
inplanteras i större utsträckning än som f. n. gäller. Motionärerna, som anför
att vattenägare i alla delar av landet bör ha samma möjligheter att utnyttja
sina vatten, argumenterar närmast fören inplantering av signalkräftan i vissa
Norrlandsvatten.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att det enligt 13 § fiskeri -stadgan (1954:607) ankommer på fiskeristyrelsen att pröva fråga om utplantering
av kräfta. Styrelsens prövning gäller härvid bl. a. frågan hur en
eventuell utplantering påverkar redan befintliga bestånd av flodkräfta samt
förutsättningarna för utplanteringen med hänsyn till klimat och förekomst av
konkurrerande arter.

Med hänsyn till ett befintligt bestånd av flodkräfta har tillstånd till
utplantering av signalkräfta inte beviljats inom Vänerns vattensystem.
Frågan har nyligen varit föremål för fiskeristyrelsens prövning. I Norrland
och i västkustområdet bedöms inte finnas förutsättningar för utplantering av
signalkräfta.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet motionen inte böra påkalla
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Återställningsåtgärder efter musselodling. I motionen 1978/79:988 hemställs
om åtgärder i syfte att förhindra att anordningar för musselodlingar efter det

JoU 1979/80:13

7

odlingen upphört lämnas kvar och därigenom örskär olägenheter för utövare
av annat fiske.

Enligt 13 § fiskeristadgan ankommer det på fiskeristyrelsen eller, enligt
styrelsens bestämmande, på fiskeriintendent eller på fiskerikonsulent hos
fiskenämnd att pröva fråga om tillstånd att anlägga musselodling. Prövningen
avser främst fiskeribiologiska och veterinärmedicinska förhållanden.
Möjlighet synes dock föreligga att som villkor för tillstånd föreskriva
skyldighet för vederbörande att vidtaga erforderliga återställningsåtgärder i
samband med att odlingen upphör. Brott mot sådant villkor kan enligt 31 §
fiskeristadgan leda till böter.

Om utrustning kvarlämnas på platsen sedan odlingen upphört bör
bestämmelserna om nedskräpning i 23 § naturvårdslagen kunna tillämpas.

Utskottet finner angeläget att odlare av musslor, när verksamheten läggs
ned, tillser att förtöjningsanordningar o. d. tas bort, så att bl. a. andra
fiskeutövare inte åsamkas skador eller andra olägenheter. Mot bakgrund av
vad nyss anförts finner utskottet emellertid inte anledning för riksdagen att ta
något särskilt initiativ i frågan. Motionen 1978/79:988 synes därför inte böra
föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Marinbiologisk forskning. Enligt motionen 1978/79:1971 bör riksdagen hos
regeringen begära förslag om inrättande av en marinbiologisk forskningsstation
på Gotland.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1972 behandlade en motion vari
hemställdes om ett uttalande från riksdagens sida till förmån för åtgärder för
att på Gotland inrätta en marinbiologisk fältstation. Utskottet anförde i
nämnda sammanhang som sin mening att skäl kunde anföras för att en
marinbiologisk station på Gotland skulle kunna bli av betydande värde för
utforskningen av Östersjön. Utskottet fann det bl. a. naturligt att då
föreslaget projekt prövades vid övervägandena om dispositionen av för
miljövårdsforskning tillgängliga medel. Vad utskottet sålunda i anledning av
motionen anförde gav riksdagen som sin mening Kungl. Maj:t till känna.

I sammanhanget kan vidare erinras om att riksdagen föregående höst
(prop. 1977/78:167, NU 1978/79:2, rskr 1978/79:13) fattade beslut om
inrättande av en delegation för samordning av den svenska havsresursverksamheten.
Delegationen skulle som en av sina första uppgifter utarbeta ett
övergripande program för den svenska havsresursverksamheten.

Enligt utskottets mening är det naturligt att frågan om resurser för
marinbiologisk forskning, däribland behovet av forskningsstationer, övervägs
i nyss angivna sammanhang. Utskottet finner därför lämpligt att
motionen 1978/79:1971 överlämnas till den nyinrättade delegationen för
beaktande.

Vad utskottet med anledning av förevarande motion anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

JoU 1979/80:13

8

Strömmingstillgången i Bottenhavet, m .m. I motionerna 1978/79:230 och
1978/79:465 uttrycks oro för att fisketillgången i Bottenhavet minskat. Den
förstnämnda motionen avser förhållandena längs Gävlekusten medan den
andra berör hela Norrlandskusten. I motionerna begärs en undersökning av
Gävleborgs läns kustvatten från föroreningssynpunkt resp. en utredning om
orsakerna till minskad tillgång på strömming i Bottenhavet.

Enligt gällande instruktion för fiskeristyrelsen åligger det styrelsen att
utföra praktiska och vetenskapliga undersökningar och försök på fiskets
område samt att därvid bl. a. anordna, leda och övervaka biologiska
undersökningar som är ägnade att främja fisket, hydrografiska observationer
och mätningar samt fiskeritekniska undersökningar, i den mån sådana inte
utförs av annan institution.

Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från fiskeristyrelsen finns inget
som tyder på att minskade fångster utefter Gävlekusten skulle bero på
föroreningar. Inte heller har styrelsen funnit att någon överbeskattning av
strömmingsbestånden i den svenska delen av Bottenhavet och Bottniska
viken ägt rum. Strömmingsbeståndens storlek och förekomst varierar
emellertid av naturliga orsaker. Någon allmän förändring av fångsternas
sammansättning mot ökad andel mindre eller magrare strömming har inte
kunnat konstateras i havsfiskelaboratoriets undersökningar av strömmingsfångsterna
från Bottenhavet.

Det kan nämnas att fiskeristyrelsen i samarbete med statens naturvårdsverk
har påbörjat en långsiktig undersökning av Bottniska viken från bl. a.
föroreningssynpunkt. Undersökningen är ett led i det av riksdagen beslutade
programmet för övervakning av miljökvalitet. Den första expeditionen i
denna undersökning företogs under hösten 1978.

I samband med att riksdagen år 1978 godkände riktlinjerna för fiskeripolitiken
framhölls att forskning och utvecklingsarbete var av väsentlig
betydelse för våra möjligheter att rationellt tillvarata, utveckla och reproducera
fiskresurser. Bl. a. hade det internationella samarbetet stor betydelse
härvidlag.

Utskottet vill hänvisa till nämnda uttalanden och därvid också framhålla
den viktiga funktion som fiskeristyrelsen med dess undersökningsverksamhet
har i förevarande sammanhang.

Med hänsyn till vad i förevarande ärende utretts har utskottet inte funnit
tillräckliga skäl för att nu begära särskilda utredningar i de frågor som
aktualiserats i här berörda motioner. Utskottet föreslår därför att motionerna
lämnas utan riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan. Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande fiskodlingsåtgärder m. m. lämnar
motionerna 1978/79:981, 1978/79:1672 yrkandet 2 och 1978/
79:1993 utan ytterligare åtgärd,

2. att riksdagen beträffande återställningsåtgärder efter musselodling
lämnar motionen 1978/79:988 utan ytterligare åtgärd,

JoU 1979/80:13

9

3. att riksdagen beträffande marinbiologisk forskning som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
överlämnande av motionen 1978/79:1971 till delegationen för
samordning av den svenska havsresursverksamheten,

4. att riksdagen beträffande strömmingstillgången i Bottenhavet,
m. m. lämnar motionerna 1978/79:230 och 1978/79:465 utan
ytterligare åtgärd.

Stockholm den 20 november 1979

På jordbruksutskottets vägnar

EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Börje Stensson (fp),
Hans Wachtmeister (m)*, Sven Lindberg (s), Gunnar Olsson (s), Håkan
Strömberg (s), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Torkel Lindahl (fp),
Martin Segerstedt (s), Maja Ohlin (s), Ingemar Hallenius (c), Jan Fransson (s)
och Arne Svensson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.