Med anledning av motioner om bryggeriindustrin

Betänkande 1979/80:NU44

NU 1979/80:44

Näringsutskottets betänkande
1979/80:44

med anledning av motioner om bryggeriindustrin
Ärendet

I detta betänkande behandlas fyra motioner om bryggeriindustrin, av vilka
en gäller strukturutvecklingen i allmänhet inom bryggerinäringen, en den
planerade nedläggningen av Arboga bryggeri och två den planerade
nedläggningen av Torsby bryggeri.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1979/80:316 av Elvy Nilsson m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1) att
riksdagen uttalar att verksamheten vid Pripps bryggeri i Torsby bör fortsätta i
någon form och med minst oförändrad personalstyrka,

1979/80:954 av Anders Gernandt (c) och Kerstin Göthberg (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att
möjliggöra fortsatt bryggeriverksamhet i Arboga,

1979/80:1012 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. av regeringen begär en redovisning av föreliggande planer på strukturförändringar
i bryggeriindustrin,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statens insatser i bryggeriindustrin,

1979/80:1774 av Bertil Jonasson (c) och Karl-Eric Norrby (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som säkerställer driften
vid Pripps bryggeri i Torsby.

Motionen 1979/80:316 behandlas i övrigt i utskottets betänkande NU
1979/80:45.

Motivering

Den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1012 behandlar strukturfrågorna
inom bryggeriindustrin. Utifrån konsumtions- och produktionsuppgifter
konstateras att överkapaciteten inom bryggeribranschen har ökat
sedan år 1978, då bryggeriutredningens resultat presenterades. I motionen
vidhåller man den uppfattning som partiet gav uttryck för i en motion med

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 44

NU 1979/80:44

2

anledning av propositionen 1978/79:32 om bryggeriindustrin. Man begärde
då ett uttalande av riksdagen att staten måste ta ett aktivt ansvar för
strukturomvandlingen inom bryggeriindustrin och vidta alla åtgärder för att
den skulle ske i socialt acceptabla former.

I motionen 1979/80:1012 anges nu att partiet inte kan acceptera den
strukturplan som Brygginvest AB nyligen har framlagt och som innebär att
hälften av de 22 bryggerier som i dag finns i branschen på kort tid skall läggas
ned. Statens insatser bör enligt motionärerna få en annan utformning. Intill
dess riksdagen fått möjlighet att ta ställning till de planer på strukturförändringar
som föreligger bör inga nedläggningar tillåtas i branschen.

Två motioner, 1979/80:316 och 1979/80:1774, vänder sig mot den
planerade nedläggningen av Pripps bryggeri i Torsby. I den förstnämnda
anförs att detta bryggeri i och för sig inte är direkt olönsamt utan att
nedläggningen motiveras med överkapaciteten hos koncernens bryggeri i
Bromma. Motionärerna vill inte acceptera ett synsätt enligt vilket vinstens
storlek blir utslagsgivande för de olika industriernas lokalisering. De påpekar
särskilt att Torsby är beläget inom inre stödområdet. Man måste, sägs i den
senare motionen, kräva att Pripps, där staten är majoritetsägare, tar sitt
samhällsansvar och prövar alla vägar att fortsätta driften vid bryggeriet i
Torsby. Bryggeriets ställning borde kunna förbättras genom produktspecialisering
eller alternativ produktion.

Motionen 1979/80:954 avser den planerade nedläggningen av Pripps
bryggeri i Arboga. Motionärerna anser att den av Brygginvest presenterade
strukturplanen innebär ett alltför hårt ingrepp i regionalpolitisk! välfärdstänkande.
De anför att bryggeriet i Arboga fortlöpande har visat mycket goda
resultat. Enligt motionärerna skulle de investeringar som erfordras vid en
fortsatt drift i Arboga bli obetydliga i jämförelse med de investeringar som
skulle behövas för att utöka kapaciteten vid de centraliserade anläggningarna
i Stockholmsområdet. För att säkra Arbogabryggeriets framtid bör man
fortsätta och gärna öka användningen av returglas, säger motionärerna
vidare. Staten bör av regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga skäl
använda sitt inflytande i Brygginvest AB, så att fortsatt bryggeriverksamhet i
Arboga möjliggörs.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 1978 behandlades bryggeribranschen med utgångspunkt i propositionen
1978/79:32. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen att vad
bryggeriutredningen hade föreslagit i betänkandet (Ds I 1978:34) ”Bryggeriindustri
- förslag till framtida struktur” skulle genomföras i väsentliga
stycken. Staten skulle bilda ett strukturbolag, Brygginvest AB, med uppgift

NU 1979/80:44

3

att initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen.

Näringsutskottet angav i sitt betänkande NU 1978/79:9 vissa riktlinjer för
Brygginvests strukturfrämjande insatser:

En första åtgärd bör vara att åstadkomma en samordnings- och strukturplan
för bryggeribranschen. En utgångspunkt för arbetet är härvid den
tidigare nämnda rapporten om bryggeriindustrin. Samordnings- och strukturplanen
bör utarbetas under samråd med samtliga företag inom branschen
som är intresserade av att deltaga. Kontakt bör sålunda tas med bl. a. KF:s
bryggeriföretag Wårby. Givetvis bör samråd också ske med de anställdas
organisationer. Planen bör syfta till att definiera vilka strukturförändringar
som bör äga rum och i vilken takt de bör genomföras. Härvid måste särskild
hänsyn tas till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att utredningsarbetet kan utgå
från ett läge som i stort sett motsvarar dagens struktur inom branschen.
Utskottet utgår därför från att regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska
medel som står till buds för att under utredningstiden motverka att
mindre bryggerier slås ut på ett okontrollerat sätt.

Formerna för Brygginvests medverkan enligt den framtagna samordningsoch
strukturplanen blir givetvis beroende av resultatet av de förhandlingar
mellan berörda parter som utgör ett led i utarbetandet av planen. Vissa
riktlinjer bör dock anges redan nu. Sålunda bör Brygginvests stöd i princip ta
formen av inköp av aktier genom riktade emissioner. 1 första hand bör
Brygginvests ägande begränsas till minoritetspostser, men också större
andelar bör kunna komma i fråga. Utskottet utgår emellertid från att kapital
från Brygginvest kommer att sättas in i berörda företag först när samordnings-
och strukturplanen för bryggeribranschen föreligger.

Moderata samlingspartiets representanter i utskottet reserverade sig mot
de uttalanden som här refererats. De tillstyrkte i stort de riktlinjer för
Brygginvests strukturfrämjande insatser som angavs i propositionen men
ansåg bl. a. att det borde ha slagits fast att Brygginvests intressen i andra
bryggerier än Pripps skulle begränsas till minoritetsandelar.

Riksdagen (rskr 1978/79:120) följde utskottet i vad gäller de riktlinjer för
de statliga strukturinsatserna som har berörts här.

Budgetminister Ingemar Mundebo besvarade den 7 februari 1980 (RD
1979/80:80 s. 61) två frågor - 1979/80:286 av Elvy Nilsson (s) och 1979/80:302
av Hans Nyhage (m) - om föreslagna nedläggningar av bryggerier i Torsby
resp. Borås. I debatten anförde budgetministern bl. a. (s. 66):

Det är klart att staten har ansvar för sysselsättningen, och viljan finns också
att skapa alternativ produktion, om en sådan skulle vara nödvändig till följd
av beslut om nedläggning eller minskning av driften. Men det är lika klart att
regeringen inte har rätt, vare sig formellt eller informellt, att träda i
företagsledningarnas ställe. Vill man göra detta måste man i väsentliga
avseenden ändra lagstiftningen, bl. a. införa en helt ny aktiebolagslag. Jag
tror att riksdagen då skulle skaffa sig stora, besvärliga och svårhanterliga
problem, varför jag skulle vilja avråda från en sådan lagändring.

1* Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 44

NU 1979/80:44

4

Allmänna uppgifter om bryggeriindustrin

Konsumtionen av bryggeriindustrins traditionella produkter, maltdrycker
och kolsyrade läskedrycker, ökade-bortsett från enstaka år-fram till mitten
av 1970-talet. Ökningstakten avtog dock under början av 1970-talet. Efter år
1975 har konsumtionen minskat. Detta gäller framför allt öl (klass II).
Starkölskonsumtionen har däremot ökat. Den tredubblades från år 1975 till
år 1978, medan ölkonsumtionen minskade med nära 40 %. Totalt sett
minskade konsumtionen av malt- och läskedrycker under den sistnämnda
perioden med 11 % eller 90 miljoner liter.

Utvecklingen under år 1979 fortsatte enligt den tidigare trenden med
uppgång för starköls- och nedgång för ölkonsumtionen. Konsumtionen av
kolsyrade läskedrycker ökade något. Importandelen utgör f. n. för öl
omkring 3 % och för läskedrycker 5-6 %. Under den senaste tiden har
importen tenderat att öka. Eftersom bryggerinäringen har höga fasta
kostnader och därmed hög volymkänslighet kan minskade marknadsandelar
till följd av ökad importkonkurrens få stor betydelse för lönsamhetsutvecklingen
inom branschen.

Bryggeriindustrins export är f. n. obetydlig. Sverige har lägre exportandel
- någon procent av produktionen - än flertalet av de västeuropeiska
länderna. Till jämförelse kan nämnas att Irland exporterar omkring 1/3 av sin
maltdrycksproduktion. Danmark, Nederländerna och Belgien/Luxemburg
mellan 15 och 25 %.

Bryggeriindustrin har sedan en längre tid genomgått en betydande
strukturomvandling med en kraftig minskning av antalet bryggerier som
följd. AB Pripps Bryggerier, med bryggerier i Bromma, Göteborg, Malmö,
Tingsryd, Arboga, Torsby, Sundsvall och Gällivare, har en marknadsandel
på knappt 60 %. Pripps dotterbolag Bryggeri AB Falken i Falkenberg och
Borås svarar för nära 3 % av marknaden. Pripps inkl. Falken har en
marknadsandel om 67 % för malt- och läskedrycker tillsammans. KF:s
bryggerier, AB Wårby Bryggerier, i Vårby och Sollefteå svarar för 10 % av
marknaden. Till-Bryggerier AB med produktionsställen i Luleå, Umeå och
Östersund har mellan 5 och 6 % av totalmarknaden men en betydligt högre
andel, drygt 50 %, av Norrlandsmarknaden. De övriga sju bryggerierna,
Grängesbergs Bryggeri AB i Grängesberg, AB Risingsbo Ångbryggeri i
Smedjebacken, Åbro Bryggeri KB i Vimmerby, Nya Kopparbergs Bryggeri i
Kopparberg, Nya Banco Bryggerier AB i Skruv, Nässjö Bryggeri AB i
Nässjö samt Appeltofftska Bryggeri AB i Halmstad, har tillsammans en
marknadsandel om mellan 12 och 13 %. Sammanlagt finns i dag 22
bryggerier samt ett 30-tal mindre läskedrycksfabriker. Branschen sysselsätter
drygt 5 000 personer. Bryggerierna är i flera fall belägna på mindre orter
som är känsliga från sysselsättningssynpunkt.

NU 1979/80:44

5

Brygginvests strukturplan

Brygginvest AB, vars verksamhet inleddes våren 1979, är ett statligt
investmentbolag med uppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar
inom bryggeribranschen. Som en första åtgärd har bolaget haft att
utarbeta en strukturplan. En sådan har framlagts i februari 1980. Där
redovisas nuvarande kapacitet och sysselsättning inom branschen och
föreslås åtgärder för fortsatt strukturförändring.

Produktionskapaciteten, dvs. den praktiska maximikapaciteten, uppgår
till ca 1 000 milj. liter medan produktionen uppgår till ca 700 milj. liter.
Kapacitetsutnyttjandet, mätt från maximikapaciteten, är alltså genomsnittligt
70 %. Kapacitetsutnyttjandet varierar dock för olika bryggerier.

En betydande minskning av kapaciteten inom branschen är, enligt
Brygginvest, en absolut nödvändighet för att man skall erhålla en sund
ekonomisk utveckling, acceptabel balans mellan produktion och kapacitet
samt en rationell produktionsstruktur. Den mest rationella strukturen vore
enligt strukturplanen att ha två eller tre bryggerier. En sådan struktur skulle
innebära det bästa uppfyllandet av effektivitetsmålet. Sysselsättningen skulle
emellertid drabbas på ett sätt som knappast vore acceptabelt för samhället.

I strukturplanen har en avvägning gjorts mellan sysselsättningsproblemen
vid avveckling av bryggerier på sysselsättningssvaga orter och produktionsanläggningarnas
standard, utrustning m. m. För de mest utsatta orterna har
föreslagits successiv avveckling och längre respittid än vad som från ren
struktursynpunkt vore önskvärt. I strukturplanen föreslås att, under vissa
förutsättningar, tolv av de nuvarande bryggerierna skall behållas och att
avvecklingen av övriga tio skall genomföras under fyraårsperioden
1980-1983. De bryggerier som föreslås bli avvecklade är bryggerierna i
Luleå, Sollefteå, Kopparberg, Nässjö, Skruv, Halmstad, Borås, Arboga,
Torsby och Gällivare. Efter dessa åtgärder skulle branschens genomsnittliga
kapacitetsutnyttjande uppgå till 85 % mot nuvarande 70 %. Totalt sett
medför dessa strukturförändringar ett nettobortfall av storleksordningen 400
arbetstillfällen, motsvarande ca 8 % av branschens sysselsättning. Eftersom
sysselsättningsminskning vid avvecklingsbryggerier motverkas av sysselsättningsökning
vid vissa kvarvarande bryggerier och depåer blir bruttobortfallet
i avvecklingsbryggerierna något högre eller drygt 500 arbetstillfällen, enligt
Brygginvests beräkningar.

Beträffande genomförandet av planen sägs i strukturplanen bl. a. följande: Vid

upprättandet av strukturplanen har Brygginvest utgått ifrån att
samhället aktivt tar sitt ansvar för att lösa de sysselsättningspolitiska och

regionalpolitiska problem som kan uppstå. Brygginvest och Pripps har

vidare ett ansvar för att söka tillföra produktion av nya produkter på orter där
sysselsättningen minskar. Sysselsatta inom avvecklingsbryggerier bör erhålla
förtur i mån av vakanser eller nyanställningsbehov vid närbelägna kvarvarande
bryggerier.

NU 1979/80:44

6

Brygginvests roll är att initiera förhandlingar med bryggerierna utanför
Pripps i syfte att åstadkomma en strukturförändring enligt strukturplanens
riktlinjer. Sådana förhandlingar har redan påbörjats. För att möjliggöra
önskade strukturförändringar kan Brygginvest medverka som finansiär på
affärsmässiga grunder. Därvid kan olika lösningar ifrågakomma, tillskott av
eget kapital, lån etc. Brygginvest är även öppet för diskussioner angående
t. ex. förvärv av bryggeriinventarier för utarrendering. Däremot är subventioner
uteslutna.

Brygginvest kan eventuellt vidare utgöra ett instrument för samarbete i
fråga om distribution, produktutveckling, produktlansering, inköp, eventuell
exportförsäljning m. m. samt, om fördelar kan uppnås, även vara öppet
för ett längre gående samarbete.

Strukturplanen är ett av regering och riksdag beställt planeringsinstrument
som skall utgöra ett underlag för Brygginvests åtgärder i samband med
bryggeribranschens strukturomvandling. Ansvaret för strukturplanen och
för Brygginvests fortsatta verksamhet åligger den av regeringen tillsatta
styrelsen för Brygginvest. Det föreligger således ingen formell skyldighet
från Brygginvests sida att underställa strukturplanen riksdag eller regering
för nytt beslut.

Situationen hos A B Pripps Bryggerier

AB Pripps Bryggerier ägs av staten till 75 % och av Beijerinvest till 25 %.
Prippskoncernens verksamhet består huvudsakligen av dryckes- och mälterirörelser.
I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution
av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läske- och fruktdrycker, stilldrinkar,
juicer och safter.

Koncernresultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansiellt netto
har sjunkit från 70,2 milj. kr. budgetåret 1977/78 till 66,6 milj. kr. budgetåret
1978/79. Koncernen visar i bokslutet för perioden oktober 1979-januari 1980
ett underskott efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto på 13,4 milj.
kr. att jämföras med ett överskott på 10,9 milj. kr. under motsvarande period
föregående år. Försämringen utgör således 24,3 milj. kr.

Enligt företaget beror försämringen bl. a. på att marknaden för bryggeriprodukter
är vikande på grund av förbud, restriktioner och ökad fiskal
belastning samt att man har stort kapacitetsöverskott och stora fasta
kostnader.

Enligt Pripps kan den nu nödvändiga anpassningen i branschen ske endast
genom en krympning av verksamheten. Pripps har redovisat planer för
strukturomdaning inom koncernen. Senast skedde detta år 1978 i samband
med en intern utredning. Planen bordlädes i avvaktan på att Brygginvests
utredning och förslag skulle komma fram.

Pripps styrelse har den 14 februari 1980 fattat beslut som berör
bryggerierna i Arboga, Borås, Tingsryd och Torsby. I Arboga skulle Pripps
verksamhet läggas ned helt. Tillverkningen skulle upphöra även i Borås och

NU 1979/80:44

7

Torsby. Preliminärt skulle omkring 170 anställda beröras av de föreslagna
åtgärderna. Förhandlingar med de anställda pågår f. n.

Utskottet

Fyra motioner tar sikte på åtgärder dels för att allmänt hejda den snabba
strukturomvandlingen inom bryggeriindustrin, dels för att bibehålla bryggerierna
i Arboga och Torsby.

I motionen 1979/80:1012 hemställs att riksdagen av regeringen skall begära
en redovisning av de planer på strukturförändringar som föreligger och
tillfälle att ta ställning till ett åtgärdsprogram, innan några nedläggningar
tillåts ske i branschen. Samhället borde, menar motionärerna, ha ett
totalansvar för branschen och inom ramen för en strukturplan ta de regionala
och sysselsättningsmässiga hänsyn som det finner rimliga.

Motionerna 1979/80:316 och 1979/80:1774 går ut på att staten som
majoritetsägare i AB Pripps Bryggerier skall ta ansvar för att säkerställa
verksamheten vid Pripps bryggeri i Torsby. I motionen 1979/80:954 hävdas
att staten bör använda sitt inflytande i Brygginvest AB för att möjliggöra
fortsatt bryggeriverksamhet i Arboga.

Brygginvest AB, som bildades år 1979 i enlighet med beslut av riksdagen
hösten 1978 (se s. 2 f.), presenterade en strukturplan för bryggeriindustrin i
februari 1980. I planen konstateras att produktionskapaciteten inom
branschen f. n. utnyttjas till ca 70 %. Bland de bryggerier som enligt
strukturplanen föreslås bli avvecklade är Pripps bryggerier i Arboga och
Torsby. Totalt skulle de föreslagna åtgärderna beröra tio bryggerier och
innebära ett nettobortfall av ca 400 arbetstillfällen, vilket motsvarar ungefär
8 % av sysselsättningen inom branschen. Av hänsyn till sysselsättningsproblemen
föreslås i strukturplanen att avvecklingen genomförs under en period
av fyra år, 1980-1983.

AB Pripps Bryggerier förhandlar f. n. med de anställda på de orter som
berörs av nedläggningar vilka företaget har aviserat i februari 1980.

Budgetministern uttalade i februari 1980, i svar på frågor beträffande
föreslagna nedläggningar av Pripps bryggerier i Torsby och Borås, att den typ
av beslut det gällde bör fattas inom företaget. Samtidigt sade han sig utgå från
att de uttalanden riksdagen gjort rörande bryggeribranschen i samband med
beslutet om bildandet av Brygginvest utgör en väsentlig utgångspunkt för
Pripps styrelse. Om nedläggningar aktualiseras kommer de arbetsmarknadspolitiska
medel som står till buds att utnyttjas, förklarade budgetministern.
Staten har ansvar för sysselsättningen, och den har också vilja att skapa
alternativ produktion om en sådan skulle vara nödvändig till följd av beslut
om driftsnedläggning eller driftsinskränkning. Regeringen kan emellertid,
med nuvarande lagstiftning, inte träda i företagsledningars ställe, sade
budgetministern avslutningsvis.

Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till vad utskottet anförde i det

NU 1979/80:44

8

betänkande hösten 1978 (NU 1978/79:9) som låg till grund för riksdagens
beslut om inrättande av Brygginvest.

För Brygginvests strukturfrämjande insatser angav utskottet följande
riktlinjer, som riksdagen anslöt sig till.

En första åtgärd borde vara att åstadkomma en samordnings- och
strukturplan för bryggeribranschen. Denna plan borde utarbetas i samråd
med samtliga företag inom branschen som var intresserade att deltaga.
Samråd borde också ske med de anställdas organisationer. Planen skulle
syfta till att definiera vilka strukturförändringar som borde äga rum och i
vilken takt de borde genomföras. Därvid måste särskild hänsyn tas till
regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

Det var väsentligt, poängterade utskottet, att utredningsarbetet kunde
utgå från ett läge som i stort sett motsvarade branschens dåvarande struktur.
Regeringen förutsattes använda tillgängliga arbetsmarknadspolitiska medel
för att under utredningstiden motverka att mindre bryggerier skulle slås ut på
ett okontrollerat sätt.

Formerna för Brygginvests medverkan enligt strukturplanen var ett ämne
för förhandlingar mellan berörda parter. Vissa riktlinjer angavs dock på
förhand. Sålunda borde Brygginvests stöd i princip ta formen av inköp av
aktier som utbjöds genom riktade emissioner. Dess ägande borde begränsas
till minoritetsposter, men större andelar skulle kunna komma i fråga. Det
förutsattes att kapital från Brygginvest skulle tillföras berörda företag först
när samordnings- och strukturplanen för bryggeribranschen förelåg.

Med hänvisning till dessa uttalanden vill utskottet nu framhålla följande.

Vissa orter kan komma att drabbas av nedläggningar eller driftsinskränkningar
inom bryggeribranschen. Det är viktigt att AB Pripps Bryggerier och
Brygginvest AB. i vilka staten har ägaransvar, i sådana fall undersöker alla
möjligheter att engagera den berörda personalen i alternativ produktion eller
annan sysselsättning.

Brygginvests strukturplan är f. n. under beredning i regeringskansliet. I
avvaktan på att förhandlingar, bl. a. från Brygginvests sida, med berörda
bryggerier och andra företag på resp. orter avslutas bör enligt utskottets
mening riksdagen inte nu vidta några särskilda åtgärder med anledning av
motionerna. Utskottet vill emellertid utöver vad nyss sagts understryka att
samhället måste vara berett att vid behov också använda arbetsmarknadspolitiska
medel.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1979/80:1012 (om strukturutvecklingen i allmänhet
inom bryggeriindustrin),

2. motionen 1979/80:954 (om Arboga bryggeri),

3. motionen 1979/80:316 yrkandet 1 och motionen 1979/80:1774
(om Torsby bryggeri).

NU 1979/80:44

9

Stockholm den 24 april 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c),
Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m). Carl Tham (fp), Rune Jonsson (s),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Ivar
Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Rune Jonsson,
Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Fyra motioner (=utskottet, s. 7 f.) annan sysselsättning.

Det är angeläget att statsmakterna tar aktiv del i omstruktureringen inom
bryggeribranschen. Regeringen bör snarast för riksdagen presentera en
strukturplan och ett åtgärdsprogram för sysselsättningen på de berörda
orterna. Riksdagen bör därvid ges möjlighet att ta ställning till dels
strukturplanen, dels frågan om staten, med sin nuvarande ägarandel och vid
rådande ägarstruktur i branschen, har tillräckliga möjligheter att påverka
strukturutvecklingen.

Innan riksdagen har tagit ställning bör inget bryggeri få läggas ned, såvida
inte frågan om sysselsättningen för de anställdas del dessförinnan på ett
tillfredsställande sätt är löst. När det gäller bryggeriet i Torsby anser
utskottet att det bör vara kvar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:316 yrkandet 1
samt motionerna 1979/80:954, 1979/80:1012 och 1979/80:1774
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

■

I

I

I

s

GOTA B 65029 Stockholm 1980