med anledning av motion om utländsk medborgares valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag m. m.

Betänkande 1977/78:KU49

KU 1977/78:49

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:49

med anledning av motion om utländsk medborgares valbarhet till
kommunala förtroendeuppdrag m. m.

Motionen

I motionen 1977/78:913 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om den i motionen begärda
översynen av valbarhetsbestämmelserna och därav föranledda förslag till
ändringar i lagstiftningen”.

Enligt motionärerna finns det ett behov av att mot bakgrund av de vunna
erfarenheterna av den år 1975 beslutade kommunala rösträtten för invandrare
göra en översyn av olika författningar, som reglerar valbarheten till såväl de
kommunala organen som sådana statliga regionala eller lokala myndigheter
vilkas ledamöter helt eller delvis utses av kommunfullmäktige eller landsting.
Motionärerna anser att de ändringar bör göras av valbarhetsbestämmelserna
som fordras för att kommun skall få rätt att till sådana organ utse
utlänningar som är valbara till fullmäktige.

Gällande ordning m. m.

Genom riksdagsbeslut år 1975 (prop. 1975/76:23, KU 1975/76:25, rskr
1975/76:78) har utlänningar bosatta i Sverige erhållit kommunal rösträtt
under förutsättning att de varit kyrkobokförda i Sverige den 1 november de
tre åren närmast före valåret. Samtidigt blev de utlänningar som uppfyllde
detta rösträttsvillkor valbara till kommunala förtroendeuppdrag.

I samband med 1975 års rösträttsreform övervägdes också i vilken
utsträckning svenskt medborgarskap skulle krävas för statliga förtroendeuppdrag
där ledamöterna utses helt eller delvis av kommuner och
landsting. Föredraganden fann emellertid inte anledning att ta upp frågan
(prop. 1975/76:23 s. 101) om utlänning bör vara valbar till sådana organ, t. ex.
länsnykterhetsnämnd och polisstyrelse. Med hänsyn till att taxeringsnämnd,
trafiknämnd, styrelse för försäkringskassa, pensionsdelegation och försäkringsnämnd
enligt propositionen inte kunde betraktas som kommunala
myndigheter gick föredraganden inte heller in på frågan om huruvida kravet
på svenskt medborgarskap som förutsättning för valbarhet till dessa organ
borde tas bort.

Exempel på förtroendeuppdrag av det slag som aktualiseras av motionens
förslag där svenskt medborgarskap krävs är

nämndeman i tingsrätt, hovrätt, fastighetsdomstol, länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt,
länsrätt och kammarrätt,

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 49

KU 1977/78:49

2

jurymän i tryckfrihetsmål,

ledamot i polisstyrelse, lokal eller särskild taxeringsnämnd, arrendenämnd
och hyresnämnd, försäkringskassas styrelse, pensionsdelegation i försäkringskassa
samt försäkringsnämnd, trafiknämnd, inskrivningsnämnd, länsstyrelse
och länsnykterhetsnämnd.

Motion angående invandrares valbarhet sorn nämndemän

Vid 1976/77 års riksmöte yrkades i en motion (s) att riksdagen hos
regeringen anhåller att kravet på svenskt medborgarskap skall slopas vid val
av nämndeman. Motionen behandlades av justitieutskottet under hösten
1977 (JuU 1977/78:5). Justitieutskottet inhämtade remissyttranden över
motionen från statens invandrarverk, hovrätten för Övre Norrland, Malmö
tingsrätt, Norrköpings tingsrätt. Svenska kommunförbundet och Sveriges
domareförbund. Av remissinstanserna tillstyrkte invandrarverket bifall till
motionen. Kommunförbundet föreslog viss ytterligare prövning medan
övriga remissinstanser avstyrkte bifall till motionen. För en närmare
redovisning av remissyttrandena hänvisas till justitieutskottets betänkande.

Justitieutskottet, som var enigt, anförde för egen del i betänkandet bl. a.
följande:

I rättegångsbalken och i lagen om domstolar i fastighetsmål uppställs krav
på svenskt medborgarskap för valbarhet som nämndeman. Motsvarande
krav uppställs för nämndemän i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt samt i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

I motionen yrkas att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän
skall tas bort. Motionärerna hänvisar till att invandrare sedan år 1976 äger
rösträtt i kommunala val och är valbara som ledamöter i kommunala
församlingar och nämnder. Enligt motionärernas mening bör kunskap om
invandrarproblemen tillföras domstolarna genom att invandrare får valbarhet
som nämndeman.

Av de remissinstanser som hörts i ärendet har endast statens invandrarverk
tillstyrkt bifall till motionsyrkandet. Svenska kommunförbundet föreslår
en samlad prövning av frågan om svenskt medborgarskap som valbarhetsvillkor
för uppdrag som nämndeman och andra uppdrag, till vilka val sker
i kommunala församlingar. Övriga remissinstanser avstyrker bifall till
motionsyrkandet. Från sistnämnda remissinstansers sida pekas bl. a. på de
praktiska svårigheter som föreligger för att med tillgodoseende av syftet
bakom motionsyrkandet låta invandrare tjänstgöra som nämndemän.
Särskilt understryks att om det föreslagna systemet skall bli meningsfullt den
utländske nämndemannen måste tillhöra samma nation eller folkgrupp som
parten. Vidare noteras de särskilda problem som kan skapas av språksvårigheter
och invandrares bristande kännedom om de svenska rättsreglerna.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning att invandrare i
egenskap av nämndemän i vissa fall skulle kunna tillföra domstolarna
värdefulla kunskaper för handläggningen av mål med invandrare som parter.
Med hänsyn till de ovan berörda praktiska svårigheterna med en sådan
ordning finner utskottet emellertid inte anledning att nu förorda en

KU 1977/78:49

3

lagändring enligt motionärernas yrkande. Utskottet vill i överensstämmelse
med vad kommunförbundet anfort i sitt remissyttrande tillägga att frågan om
förutsättningarna för en lagändring i linje med motionsyrkandet bör kunna
tas upp om en framtida prövning av frågan om kravet på svenskt medborgarskap
för uppdrag till vilka val sker i kommunala församlingar kommer till
stånd. Tillräcklig anledning för utskottet att ta initiativ till en sådan prövning
föreligger dock inte.

Justitieutskottet avstyrkte sålunda motionen och riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets förslag.

Motion angående slopande av svenskt medborgarskap som villkor för
valbarhet till taxeringsnämnd

Vid 1976/77 års riksmöte hemställdes i en motion (s) att bestämmelsen i
taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor för ledamot och
suppleant i taxeringsnämnd skulle tas bort. Skatteutskottet behandlade
motionen i samband med behandlingen av propositionen 1976/77:138 om
genomförandet av den nya taxeringsorganisationen (SkU 1976/77:49).

Skatteutskottet, som var enigt, anförde med anledning av motionen:

Beträffande taxeringsnämnderna yrkas i motionen 1976/77:235 att villkoret
om svenskt medborgarskap för ledamot eller suppleant i nämnden tas
bort. I motionen åberopas att motsvarande krav i fråga om kommunal rösträtt
och valbarhet till kommunfullmäktige numera slopats och att invandrarna i
vissa kommuner utgör en så stor grupp att de av flera skäl bör vara företrädda i
taxeringsnämnden.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning. Avsikten är att de
genomgripande författningsändringar som erfordras för taxeringsreformens
genomförande skall omfatta bl. a. frågan om proportionella val till taxeringsnämnderna,
och utskottet finner att den nu aktuella frågan lämpligen bör tas
upp i det sammanhanget. Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1976/77:235 i den mån yrkandet avser omedelbar ändring i lagstiftningen.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation i första instans
m. m.

Frågan om valbarhetsvillkoren för ledamöter av taxeringsnämnd tas upp i
propositionen 1977/78:181, som överlämnats till riksdagen under april 1978.1
propositionen, som remitterats till skatteutskottet, läggs fram förslag till
författningsreglering i fråga om den nya taxeringsorganisation i första instans
som enligt riksdagens beslut åren 1975 och 1977 skall gälla fr. o. m. 1979 års
taxering.

I propositionen avvisar föredraganden ett förslag från några remissinstanser
att kravet på svenskt medborgarskap skall tas bort. Föredraganden
anför i denna del:

KU 1977/78:49

4

Kravet på att ledamot och suppleant skall vara svenska medborgare skall
enligt utredningens förslag finnas kvar. Jag ansluter mig till denna ståndpunkt.
Jag kan alltså inte biträda förslaget från en remissinstans att kravet på
svenskt medborgarskap skall tas bort. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att riksdagen vid 1977/78 års riksmöte intagit samma ställning när det gäller
frågan om svenskt medborgarskap för nämndemän i domstolarna (JuU 1977/
78:5).

I en följdmotion (1977/78:1968) av Erik Wärnberg m. fl. (s) hemställs bl. a.
att riksdagen beslutar att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt
medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd tas
bort. I motiveringen anförs bl. a. att invandrarna i vissa kommuner utgör en
så stor grupp att de bör vara företrädda för att taxeringsnämnden på ett rimligt
sätt skall svara mot kravet på allsidighet i sammansättningen. Det kan också
enligt motionärerna vara av praktisk betydelse vid taxeringsarbetet att det
finns personer med personlig kännedom om invandrarnas förhållanden.

Utskottet

I motionen 1977/78:913 (s) hemställs att riksdagen i skri velse till regeringen
anhåller om en översyn av olika författningar som reglerar valbarheten till
såväl de kommunala organen som sådana som statliga lokala och regionala
organ vilkas ledamöter helt eller delvis utses av kommunfullmäktige eller
landsting. Motionärerna anser att de ändringar bör göras av valbarhetsbestämmelserna
som fordras för att kommun skall få rätt att till ledamöter i
sådana organ välja även utlänningar som är valbara till fullmäktige.

Genom riksdagsbeslut år 1975 (prop. 1975/76:23, KU 1975/76:25, rskr
1976/77:78) har utländska medborgare, som varit kyrkobokförda i Sverige
den 1 november de tre senaste åren före valåret, erhållit kommunal rösträtt.
De är därmed också valbara till kommunala förtroendeuppdrag. 1 propositionen
övervägdes även i vilken utsträckning svenskt medborgarskap skulle
krävas för statliga förtroendeuppdrag, där ledamöterna utses helt eller delvis
av kommuner och landsting. Föredraganden fann emellertid inte anledning
att då ta upp frågan i hela dess vidd. I ett stort antal specialförfattningar krävs
med hänsyn härtill liksom tidigare svenskt medborgarskap som villkor för
valbarhet till sådana organ.

Frågan om utländsk medborgares valbarhet till uppdrag som nämndeman
och som ledamot i taxeringsnämnd har därefter aktualiserats i flera riksdagsmotioner
dock utan att riksdagen funnit anledning att ändra gällande
bestämmelser. Vid behandlingen av frågan om valbarhet till uppdrag som
nämndeman anförde emellertid justitieutskottet (JuU 1977/78:5) i sitt av
riksdagen godkända betänkande att en lagändring bör kunna tas upp om en
framtida prövning kommer till stånd av frågan om kravet på svenskt
medborgarskap för uppdrag till vilka val sker i kommunala församlingar.

De förtroendeuppdrag som berörs av motionens yrkande är av skiftande
slag och innebär arbetsuppgifter av olika karaktär. Konstitutionsutskottet är

KU 1977/78:49

5

med hänsyn härtill inte berett att utan ingående utredning uttala någon
mening om möjligheterna att ändra valbarhetsreglerna på det sätt som
föreslås i motionen. Sedan erfarenhet nu vunnits av de nya reglerna för
utländska medborgares valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag kan det
dock, enligt utskottets mening, vara anledning att förutsättningslöst se över
gällande valbarhetsbestämmelseräven förde statliga organ i vilka kommuner
och landsting utser ledamöter för att pröva i vilka sådana organ valbarhet för
utländska medborgare kan komma i fråga.

Det bör ankomma på regeringen att överväga formerna för en sådan
översyn. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:913 ger regeringen
til! känna vad utskottet anfört angående en översyn av
valbarhetsbestämmelserna för de statliga organ i vilka
kommuner och landsting helt eller delvis utser ledamöterna.

Stockholm den 11 maj 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Olle
Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m). Bengt
Kindbom (c). Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c). Wivi-Anne
Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s). Marianne Stålberg (s) och Daniel Tarschys
(fp).