med anledning av motion om samtycke till adoption

Betänkande 1979/80:LU23

LU 1979/80:23

Lagutskottets betänkande
1979/80:23

med anledning av motion om samtycke till adoption
Motionsyrkande

I motionen 1979/80:1609 av Inger Lindquist (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av föräldrabalken att adoption av
den som uppnått tolv års ålder men är ur stånd att lämna giltigt samtycke till
adoptionen bör kunna ske i vissa fall.

Gällande ordning

Enligt 4 kap. 5 § första stycket föräldrabalken får den som fyllt 12 år ej
adopteras utan eget samtycke. Beträffande den som inte fyllt 16 år får dock
adoption äga rum även om samtycke inte föreligger under förutsättning att
det kan antas lända honom till skada att han tillfrågas.

Av uttalanden under förarbetena till bestämmelserna framgår att domstolarna
endast i klara fall bör tillämpa undantagsregeln. Införandet av
undantagsregeln motiverades med att det för ett fosterbarn som befinner sig i
pubertetsåldern, mellan 12 och 16 år, kan innebära allvarlig skada att få reda
på att det ej är barn till sina fosterföräldrar om de vill adoptera.

I lagrummets andra stycke föreskrivs bl. a. att underårig ej får adopteras
utan föräldrarnas samtycke. I tredje stycket stadgas att samtycke enligt andra
stycket inte erfordras av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i
vårdnaden eller på okänd ort.

Sistnämnda stadgande erhöll sin nuvarande lydelse i samband med en
reform av föräldrabalkens regler om bl. a. faderskap och vårdnad om barn år
1976 (prop. 1975/76:170, LU 1975/76:33). Tidigare hade bestämmelsen en
lydelse, som kunde tolkas så att krav på eget samtycke kunde efterges i fall då
den som skulle adopteras var sinnessjuk eller sinnesslö.

Frågan om eget samtycke till adoption erfordras när barnet fyllt 12 år men
saknar rättslig handlingsförmåga prövades av högsta domstolen år 1975 (se
NJA I 1975 s. 727). Ärendet gällde ansökan av en man att till adoptivbarn
anta sin hustrus två barn i ett tidigare äktenskap. Båda barnen hade fyllt 12
år. Det ena barnet hade lämnat samtycke. Det andra barnet vårdades på
barnhem på grund av psykomotorisk retardation och saknade helt förmåga
att förstå innebörden av adoption eller samtycke till adoption men kunde inte
anses ta skada av att tillfrågas i ärendet. HD framhöll i sitt beslut att
förarbetena till den då gällande bestämmelsen inte gav någon antydan om att
kravet på eget samtycke skulle kunna efterges, då den som skulle adopteras
var sinnessjuk eller sinnesslö. I det fall som förelåg till bedömande ansåg HD

1 Riksdagen 1979180. 8 sami. Nr 23

LU 1979/80:23

2

att starka sakliga skäl visserligen talade för att den sökta adoptionen borde
kunna genomföras, trots att den som skulle adopteras inte själv var i stånd att
lämna sitt samtycke. Med hänsyn till innehållet i gällande rätt kunde
emellertid adoptionsansökan inte lagligen bifallas.

Motionsmotivering

I motionen framhålls att det är djupt otillfredsställande att det inte finns
någon form för adoption av gravt handikappade människor som är ur stånd
att lämna samtycke till adoptionen men som i hög grad behöver hjälp och
stöd av närstående.

Enligt motionären har frågan om samtycke till adoption återigen
aktualiserats, denna gång i ett mål som prövats vid Göteborgs tingsrätt och
som överklagats till hovrätten för Västra Sverige. Den som yrkar att få
adoptera är i detta fall gift med modern till ett utvecklingsstört barn, som fyllt
12 år. Sökanden vill fullt ut vara som en far för den utvecklingsstörde, som
under vardagarna bor på ett elevhem men är hemma varje veckoslut och
tydligen själv kan tycka att det är viktigt att ha både en pappa och en mamma.
Även i detta fall föreligger det enligt tingsrättens bedömning starka sakliga
skäl för den sökta adoptionen.

Genom att lagens krav på giltigt samtycke icke kunnat uppfyllas har
tingsrätten emellertid sett sig nödsakad att avslå ansökningen om adoption.
Såväl juristdomare som nämnd har funnit detta djupt otillfredsställande.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1976/77 års riksmöte behandlade lagutskottet i betänkandet LU
1976/77:17 ett motionsyrkande med samma syfte som det nu aktuella.
Lagutskottet anförde då att det fanns skäl som talade för att reglerna om eget
samtycke till adoption borde mjukas upp så att också barn, som inte kan
lämna samtycke, kan adopteras. En sådan ändring av adoptionsreglerna
kunde emellertid vara förenad med vissa gränsdragningsproblem och andra
svårigheter vilka då inte kunde förutses. Utskottet förordade därför att
frågan blev föremål för översyn. Det borde ankomma på regeringen att
närmare bestämma formerna för utredningsarbetets bedrivande. På hemställan
av utskottet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad
utskottet anfört om översyn av adoptionsreglerna (rskr 144).

Av regeringens skrivelse 1979/80:102 med redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen framgår att riksdagens skrivelse om
översyn av adoptionsreglerna ännu ej är slutbehandlad.

LU 1979/80:23

3

Utskottet

Enligt 4 kap. 5 § första stycket föräldrabalken får den som fyllt 12 år ej
adopteras utan eget samtycke. Den som inte fyllt 16 år får dock adopteras
även om samtycke inte föreligger under förutsättning att det kan antas lända
honom till skada att han tillfrågas.

I motionen framhålls att det är otillfredsställande att enligt gällande rätt
adoption inte kan ske av den som på grund av psykiskt handikapp saknar
rättslig handlingsförmåga och därför är ur stånd att lämna ett giltigt samtycke
till adoptionen. Motionären erinrar om att högsta domstolen år 1975 avslagit
en ansökan om adoption av ett utvecklingsstört barn som fyllt 12 år och att ett
liknande fall nyligen prövats av Göteborgs tingsrätt. I båda fallen förelåg
starka sociala skäl för de tilltänkta adoptionerna. Motionären yrkar därför
att riksdagen skall föreläggas förslag till ändring av föräldrabalken som
medger att adoption kan ske i vissa fall av den som fyllt 12 år och inte kan
lämna giltigt samtycke till adoptionen.

Som närmare framgår av redogörelsen ovan (s. 2) behandlade utskottet ett
liknande motionsyrkande vid 1976/77 års riksmöte. Utskottet anförde då att
det fanns skäl som talade för att reglerna om eget samtycke till adoption
borde mjukas upp så att också barn, som inte kan lämna samtycke, kan
adopteras. Utskottet förordade att frågan blev föremål för översyn. På
hemställan av utskottet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
vad utskottet anfört om översyn av adoptionsreglerna.

Enligt vad utskottet inhämtat har den av riksdagen begärda översynen
numera påbörjats inom justitiedepartementet. Arbetet bedrivs med sikte på
att en departementspromemoria i saken skall framläggas i mars 1980 och
remissbehandlas under våren. Utskottet, som vill understryka vikten av att
det genom motionen aktualiserade problemet snarast löses, anser med
hänsyn till det anförda att motionen inte påkallar någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1609.

Stockholm den 11 mars 1980

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquist
(m)*, Stig Olsson (s), Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s),
Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Olle Aulin (m)*, Owe
Andréasson (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Margareta
Gard (m). Stina Andersson (c) och Olle Grahn (fp)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 64583 Stockholm 1980