Med anledning av motion om översyn av terrängkörningslagen

Betänkande 1976/77:JoU16

JoU 1976/77:16

Jordbruksutskottets betänkande
1976/77:16

med anledning av motion om översyn av terrängkörningslagen
Motionen

I motionen 1976/77:1321 av herr Unckel (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av den år 1975 beslutade terrängkörningslagen,
i enlighet med vad som anförts i motionen 1976/77:1320.

Motionären anför att flera av de nytillkomna bestämmelser som berör
motorismen fått en sådan utformning att de i onödan kommit att verka
hämmande för dem som är intresserade av motor och motorsport. Som
exempel härpå anförs terrängkörningslagen. Enligt motionären har lagen
kommit att få helt orimliga konsekvenser också på områden som knappast
kan ha varit avsedda. Motortävlingar t. ex. sägs ha förhindrats på grunder
som inte förefallit övertygande från naturskyddssynpunkt. Trots de speciella
anvisningar som utfärdats rörande lagens tillämpning kvarstår enligt motionären
fortfarande uppenbara oklarheter, och till följd härav tillämpas lagen
olika i olika län. Motionären anser det mot angiven bakgrund angeläget att
lagen ses över i syfte bl. a. att åstadkomma sådana lättnader för motorsporten
som är möjliga utan att berättigade naturvårdsintressen träds för när.

Bakgrund

Vid 1975/76 års riksmöte antogs den 13 december 1975 ett av regeringen
framlagt förslag till terrängkörningslag (prop. 1975/76:67, JoU 1975/76:28,
rskr 1975/76:130). Terrängkörningslagen (1975:1313) har trätt i kraft den 1
januari 1976 och innebär bl. a. generellt förbud mot körning i terräng med
terrängfordon och motorfordon på barmark samt på snötäckt skogsmark med
plant- eller ungskog om det ej är uppenbart att körningen kan ske utan risk för
skada på skogen (1 § 1 st.). Terrängkörning i övrigt är avsedd att regleras med
selektiva förbud som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. De områden som härvidlag avses komma i fråga är dels vissa,
särskilt skyddsvärda delar av fjälltrakterna (1 S 2 st.), dels de områden i övrigt
i landet där terrängkörning kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt
eller annan allmän synpunkt (3 S).

1 samband med behandlingen av lagförslaget tog jordbruksutskottet
ställning tillettantal i ärendet väckta motioner, vari bl. a. framfördes farhågor
för att lagförslaget skulle få alltför långtgående konsekvenser för jord- och
skogsbruket, för motorsporten, för markägare samt för ortsbefolkningen i de
åsyftade fjällområdena. I andra av jordbruksutskottet behandlade motioner
förordades en än mera restriktiv reglering av terrängkörningen, främst av

1 Riksdagen 1V76/77. 16 sami. Nr 16

JoU 1976/77:16

2

hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen. I det av riksdagen
godkända betänkandet hänvisade jordbruksutskottet bl. a. till de tillämpningsföreskrifter
till lagen som avsågs bli utfärdade genom regeringens
försorg och vilkas innehåll i stort fanns angivet i propositionen.

Vad särskilt beträffar motorsporten anförde utskottet bl. a. följande (JoU
1975/76:28 s. 10):

När det gäller motorsporten får utskottet hänvisa till ett uttalande i
propositionen (s. 36) vari understryks att undantag från förbudet mot
barmarkskörning bör kunna meddelas för den typ av aktiviteter som nu
avses. Föredraganden är medveten om att motorcykel- och mopedåkning i
terräng bedrivs som fritidsverksamhet för ungdom och framhåller att
möjligheten till sådan aktivitet bör kunna tillgodoses i kommunernas
planering för fritidsverksamhet.

Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att förbudet mot
barmarkskörning inte får bli ett hinder för den verksamhet i organiserade
former som bedrivs av de här åsyftade motororganisationerna. Även i
fortsättningen bör således möjligheter finnas att bedriva sådan organiserad
tränings- och tävlingsverksamhet med t. ex. moped och motorcykel som
angetts i det föregående. Möjligheten till övningskörning i varierande former
är väsentlig inte minst med hänsyn till vikten av en effektiv och omväxlande
körkortsutbildning. Utskottet vill här tillfoga att riksdagen nyligen godkänt
nya riktlinjer för behörigheten att föra motorcykel, innebärande att särskilt
prov skall avläggas på detta slag av fordon (prop. 1975/76:4, TU 1975/76:7,
rskr 1975/76:55). Utskottet förutsätter att ett fungerande system med t. ex.
lokala eller regionala dispenser till förmån för nu avsedd verksamhet kan
åstadkommas. Terrängkörning vid sidan av den mera organiserade form som
här angivits bör enligt utskottets mening få förekomma endast inom
särskilda, t. ex. av kommunen anvisade och relativt begränsade områden.

Regeringen har med stöd av bemyndigandet i terrängkörningslagen
utfärdat tillämpningsföreskrifter i form av en förordning (1975:1315) om
ändring i terrängtrafikkungörelsen (1972:594). 162 S 1 st. terrängtrafikkungörelsen
anges sålunda under 8 punkter i vilka fall terrängkörning får ske utan
hinder av det i 1 K 1 st. 1 p. terrängkörningslagen stadgade förbudet mot
barmarkskörning.

I 57 ij 3 st. har länsstyrelse bemyndigats att i lokal trafikföreskrift besluta
om ytterligare undantag från förbud mot terrängkörning. Enligt samma
bestämmelse lår länsstyrelse meddela selektiva förbud eller föreskrifter
beträffande terrängkörning om det är påkallat från naturvårdssynpunkt eller
annan allmän synpunkt. 1 ärende av vikt skall samråd ske med berörda
kommuner.

Med stöd av 65 S terrängtrafikkungörelsen har statens naturvårdsverk
utfärdat anvisningar rörande tillämpningen av terrängkörningslagen (SNV
PM 772). Anvisningarna innehåller bl. a. rekommendationer angående
generell dispensgivning från länsstyrelsens sida till förmån för vissa särskilt
angivna aktiviteter, däribland motorsport m. m. I avsnittet rörande motorsport
anförs - med hänvisning till olika uttalanden i förarbetena till
terrängkörningslagen, däribland JoU 1975/76:28 - bl. a. följande:

JoU 1976/77:16

3

I samband med framför allt skogsbrukets verksamhet uppkommer ofta
kraftiga och bestående leder eller spårbildningar i terrängen där traktorer eller
olika skogsmaskiner framförts. Effekterna på mark och vegetation till följd av
färd med t. ex. motorcykel längs en sådan led är i de flesta fall obetydliga.
Genom att markägarens tillstånd för körning måste inhämtas, finns förutsättningar
för att icke önskvärd påverkan på marken förhindras. Här avsedd
dispensgivning bör ej avse områden av särskilt känslig karaktär.

Länsstyrelsen får för länet eller del därav medge att motorfordon i samband
med organiserad övnings- eller tävlingsverksamhet utan hinder av 1 § första
stycket 1 TKL får föras på sådan bestående led i terräng som uppkommit
genom framförandet av traktor, motorredskap eller annat motordrivet fordon
i samband med skogs- eller jordbruk.

I ett avsnitt rubricerat Icke generella dispenser anförs vidare bl. a.:

Av flera skäl är svårigheterna mycket stora att ge generella anvisningar om
hur ett enskilt dispensärende bör bedömas. Behovet av dispenser utöver de
under punkt 3.1 föreslagna generella dispenserna torde vara tämligen
begränsat. Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör därför ytterligare
dispenser ges med stor restriktivitet. En förutsättning för dispensgivning bör
vara att beslutet inte bedöms medföra någon uppenbar olägenhet från
naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt.

En förhållandevis klart avgränsad typ av dispensärenden kommer med stor
sannolikhet att aktualiseras för genomförande av olika motorfordonstävlingar
i terräng. I det fall tävlingen avses beröra känsligt område där bestående
skador på mark och vegetation kan förväntas uppstå, bör dispens ej meddelas.
För att ge länsstyrelsen möjlighet till en bedömning av tävlingens konsekvenser
från naturvårdssynpunkt, bör dispensansökan innehålla uppgifter
om tävlingens art och omfattning, tidpunkt samt karta, utvisande tävlingsområdets
geografiska belägenhet. Dessutom bör sökanden, som har att
inhämta berörda markägares samtycke till körningen, bifoga en förteckning
över markägarnas namn och adress. Därmed underlättas det fastställda
delgivningsförfarandet för länsstyrelsen. Ansökningarna bör inlämnas senast
två månader före planerad tävling.

I betänkandet 1975/76:30 behandlade jordbruksutskottet två motioner
med krav på vissa ändringar i terrängkörningslagen. Utskottet anförde därvid
bl. a. att tillämpningsföreskrifterna fick anses tillgodose alla rimliga önskemål
i sammanhanget. Möjligheten för länsstyrelse att, eventuellt i samråd med
berörda kommuner, besluta om vissa förbud, föreskrifter och undantag i fråga
om terrängkörning främjade enligt utskottet en smidig avvägning mellan
olika intressen. På förslag av utskottet föranledde motionerna ingen åtgärd
från riksdagens sida.

Utskottet

I förevarande motion hemställs om viss översyn av den vid 1975/76 års
riksmöte antagna terrängkörningslagen (1975:1313), som trätt i kraft den 1
januari 1976. Enligt motionären har lagen i fråga kommit att tillämpas på ett
sätt som medfört svårigheter för motorsporten. Motionären anser det

JoU 1976/77:16

4

angeläget att lagen ses över i syfte bl. a. att åstadkomma sådana lättnader för
motorsporten som är möjliga utan att berättigade naturvårdsintressen träds
för när.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen innefattar
terrängkörningslagen bl. a. generellt förbud mot körning i terräng med
terrängfordon och motorfordon dels på barmark, dels på snötäckt skogsmark
med plant- eller ungskog om det ej är uppenbart att körningen kan ske utan
risk för skada på skogen. Terrängkörning i övrigt är avsedd att regleras med
selektiva förbud eller föreskrifter som meddelas av bl. a. statens naturvårdsverk
eller berörda länsstyrelser. Regeringen har i en förordning (1975:1315)
om ändring i terrängtrafikkungörelsen utfärdat tillämpningsföreskrifter till
lagen med mera detaljerade bestämmelser främst angående undantagen från
förbudet mot barmarkskörning. Vidare har statens naturvårdsverk utfärdat
anvisningar rörande tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser. Anvisningarna
har delvis redovisats i det föregående.

Det bör erinras om att utskottet i samband med behandlingen av förslaget
till terrängkörningslag också tog ställning till ett antal motioner vari
framfördes farhågor för att lagförslaget skulle fä ogynnsamma konsekvenser
för bl. a. motorsporten (JoU 1975/76:28). I samband därmed underströk
utskottet det angelägna i att förbudet mot barmarkskörning inte fick bli ett
hinder för den verksamhet i organiserade former som bedrevs av motororganisationerna.
Även i fortsättningen borde, framhöll utskottet, möjligheter
finnas att bedriva organiserad tränings- och tävlingsverksamhet med t. ex.
moped och motorcykel.

Utskottets nyss redovisade uttalanden angående motorsportens förutsättningar
äger självfallet alltjämt sin giltighet. Utskottet vill sålunda ånyo
framhålla värdet av motororganisationernas verksamhet särskilt när det
gäller ungdomens möjligheter till fritidssysselsättning i ordnade former och
till utbildning i trafiksäkerhetens intresse. Det bör dock uppmärksammas att
det huvudsakliga syftet med terrängkörningslagen och därtill anknytande
föreskrifter är att motverka med terrängkörning förenade olägenheter från
naturvårdssynpunkt. Fall kan givetvis förekomma där önskemål från
motorsportens sida kommer i konflikt med naturvårdsintressen. Utskottet
har inte anledning anta annat än att vederbörande länsstyrelse i sådana fall -med beaktande av bl. a. naturvårdsverkets anvisningar och av riksdagen
gjorda uttalanden i frågan - strävar efter att åstadkomma en rimlig avvägning
mellan olika intressen. Utskottet finnér på grund av det anförda att motionen
1321 inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1976/77:16

5

Med hänsyn till den korta tid förevarande lagstiftning varit i kraft synes -bortsett från vad nu anförts - erfarenheterna inte tillräckliga för att nu
motivera en översyn av terrängkörningslagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionen 1976/77:1321 utan åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1977

På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c)*, Lundkvist (s), Wachtmeister i
Johannishus (m), fru Theorin (s), fru Lundblad (s)*, herrar Johansson i
Holmgården (c), Wictorsson (s), Andersson i Ljung (m)*, Olsson i Edane (s),
fru Fredrikson (c), herrar Adolfsson (m)*, Alftin (s), Johnsson i Mölndal (c),
fru Anér (fp) och fru Radesjö (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 53487 Stockholm 1977