Med anledning av motion om meritvärdering för läkare av kommunal tjänstgöring, m. m.

Betänkande 1979/80:SoU7

SoU 1979/80:7

Socialutskottets betänkande
1979/80:7

med anledning av motion om meritvärdering för läkare av kommunal
tjänstgöring, m. m.

Motionen

I motionen 1978/79:1841 av Karl-Erik Strömberg (fp) hemställs att
riksdagen begär en översyn av meritvärderingen i vad avser tjänsteåren för
läkare anställda av primärkommunal huvudman.

Motionären påpekar bl. a. att skolläkare som är anställda hos primärkommun
inte får tillgodoräkna sig denna tjänstetid då de söker tjänst hos annan
huvudman och att detta förhållande negativt påverkar rekryteringen av
skolläkare och på så sätt hela skolhälsovården. Vidare påpekas att detsamma
gäller i fråga om socialläkare anställda av primärkommun.

Meritvärdering vid tillsättning av läkartjänster

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Med förtjänst avses närmast den
erfarenhet, som sökanden förvärvat. Begreppet skicklighet syftar på utbildning,
yrkesskicklighet, karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m.
Nämnda befordringsgrunder gäller i huvudsak även vid tillsättning av
kommunala tjänster, där tillsättningen ankommer på statlig myndighet. I
fråga om andra kommunala tjänster äger kommunerna full frihet vid
tillsättningar om inte särskilda författningar innehåller bestämmelser i
ämnet.

Bestämmelser av nu angivet slag finns beträffande tillsättning av bl. a.
tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande
överläkare och avdelningsläkare. Enligt bestämmelser i den till sjukvårdslagen
(1962:242) knutna sjukvårdskungörelsen (1972:676) skall vid tillsättning
av dessa tjänster särskilda sakkunniga uppföra på förslag de fyra med
hänsyn till förtjänst och skicklighet främsta sökandena. Socialstyrelsen har i
anvisningar till vägledning för bedömning av de sökandes meriter i samband
med tillsättning av vissa läkartjänster (MF 1973:33), vilka riktar sig till
sakkunniga som nu nämnts, angivit att vid uppskattning av ”förtjänsten”
hänsyn skall tas endast till fullgjord tjänstgöringstid på tjänst som är förenad
med rätt till tjänstår eller som genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts
tjänstårsrätt. Enligt anvisningarna tillgodoräknas förutom heltidstjänstgöring
även deltidstjänstgöring som tjänstår - dock med den reduktion som
påkallas av tjänstgöringens omfattning - om den fastställda tjänstetiden inte
understiger 15 arbetstimmar i genomsnitt per vecka. I anvisningarna

1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 7

SoU 1979/80:7

2

framhålls beträffande sammanvägning av meriter bl. a. att för att bestämma
graden av den enskilde sökandens skicklighet till viss tjänst dennes meriter
måste genomgående bedömas i förhållande till den sökta tjänstens karaktär,
dvs. dess medicinska verksamhetsområde, typ av tjänst, tjänstens placering,
dess uppgiftsinnehåll och inriktning enligt annons etc.

Bestämmelser om tjänstårsberäkning för läkare finns i allmänna läkarinstruktionen
(1963:341). Enligt 9 § 1 mom. första stycket allmänna läkarinstruktionen
får tjänstgöring som läkare i anställning, som avses i sjukvårdslagen
och i 14 § hälsovårdsstadgan (1958:663) - dvs. stadsläkare - för
vinnande av befordran tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos
staten, dvs. den medför automatiskt rätt till tjänstårsberäkning.

Enligt 9 § 2 mom. allmänna läkarinstruktionen äger socialstyrelsen medge
att såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens tjänst annan efter
legitimation fullgjord läkartjänstgöring tillgodoräknas än som avses i 1 mom.
ävensom efter legitimation undergången särskild utbildning i läkaryrket.

Enligt 9 § 3 mom. allmänna läkarinstruktionen kan legitimerad läkare efter
prövning av socialstyrelsen såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens
tjänst tillgodoräknas viss tjänstgöring utom riket, som fullgjorts före
legitimation.

Till anställning som läkare som avses i sjukvårdslagen räknas anställning i
sådan läkartjänst hos landstingskommun eller annan kommun, som får
inrättas endast efter medgivande av socialstyrelsen. Krav på sådant medgivande
föreligger enligt bestämmelser i 31 § sjukvårdslagen och i 18 §
sjukvårdskungörelsen för inrättande av tjänst för läkare i hälso- och
sjukvårdande verksamhet, som kräver en genomsnittlig arbetstid av mera än
15 timmar i veckan. Anställning i sådan tjänst som skolläkare eller
socialläkare, för vars inrättande medgivande krävs av socialstyrelsen, är
således automatiskt förenad med rätt till tjänstårsberäkning. Det bör
emellertid i detta sammanhang påpekas att tjänstgöringen i många skolläkartjänster
inte överstiger 15 timmar i veckan.

Utredningar m. m.

Som ett led i administrativt utvecklingsarbete inom socialstyrelsen görs
bl. a. en översyn av bestämmelserna om tjänstårsrätt och meritvärdering.
Översynen avser bl. a. sådana tjänstgöringar som inte för närvarande
automatiskt ger tjänstårsrätt. Översynsarbetet, som bedrivs av en arbetsgrupp
i vilken Sveriges läkarförbund är representerat, beräknas bli slutfört
under innevarande budgetår.

Den år 1975 tillkallade hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) har i
uppdrag att utarbeta förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och
sjukvården. Enligt direktiven för utredningsarbetet bör den nya lagstift -

SoU 1979/80:7

3

ningen omfatta hälso- och sjukvården i dess helhet och utredningen bör bl. a.
uppmärksamma frågor om skolhälsovården. Betänkande med förslag av
utredningen beräknas föreligga inom kort.

1 prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m.,
vilken hänvisats till socialutskottet, framläggs bl. a. förslag till riktlinjer för
socialstyrelsens framtida uppgifter. I fråga om socialstyrelsens befattning
med frågor rörande medicinalpersonalens tjänster och behörighet anför
föredragande departementschefen bl. a. (s. 87)att han vill betona värdet av att
handläggningen av olika individärenden - med undantag för disciplinära
frågor - rörande hälso- och sjukvårdens personal förenklas och decentraliseras
från socialstyrelsen till de vårdansvariga huvudmännen. Föredragande
departementschefen anmäler att han avser att återkomma till frågan om
erforderliga författningsändringar i samband med den mer genomgripande
förändringen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen som kan förväntas bli
följden av hälso- och sjukvårdsutredningens förslag.

Utskottet

Vid tillsättning av statliga läkartjänster och med enstaka undantag högre
landstingskommunala och primärkommunala läkartjänster i läkardistrikt
och vid sjukhus skall befordringsgrunderna vara sökandes förtjänst och
skicklighet.

Enligt särskilda bestämmelser om meritvärdering m. m. för läkare, vilka
redovisats i ett föregående avsnitt i betänkandet, skall vid prövning av
befordringsgrunden förtjänst hänsyn tas endast till fullgjord tjänstgöringstid
på tjänst som är förenad med rätt till tjänstår eller som genom särskilt beslut
av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt. Statlig läkartjänst, läkartjänst hos
landstingskommun eller primärkommun som avses i sjukvårdslagen
(1962:242) samt tjänst som stadsläkare är automatiskt förenade med tjänstårsrätt.
I fråga om deltidstjänst krävs att arbetstiden uppgår till visst antal
timmar per vecka. Begreppet skicklighet syftar på utbildning, yrkesskicklighet,
karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m.

Vid sammanvägning av meriter skall enligt de åsyftade bestämmelserna
sökandes meriter genomgående bedömas i förhållande till den sökta tjänstens
karaktär, varmed avses tjänstens medicinska verksamhetsområde, typ av
tjänst, tjänstens placering, dess uppgiftsinnehåll och inriktning enligt annons
etc.

I motionen 1978/79:1841 av Karl-Erik Strömberg (fp) begärs en översyn av
meritvärderingen i vad avser tjänstår av anställning som läkare hos
primärkommun. Motionären framhåller att det för rekrytering av skolläkare
och socialläkare är angeläget att tjänstetiden får tillgodoräknas vid tillsättning
av annan läkartjänst. Innan vissa ändringar gjordes i sjukvårdslagstiftningen
år 1972 (prop. 1972:104, SoU 1972:37, rskr 1972:286) omfattades i

SoU 1979/80:7

4

princip endast läkartjänster inom den öppna och slutna vården av sjukvårdslagen.
Tjänsterna var därigenom automatiskt förenade med tjänstårsrätt.
Genom ändringarna kom även andra läkartjänster hos landstingskommuner
och primärkommuner att omfattas av sjukvårdslagen. Krav uppställdes i
sjukvårdslagen på medgivande av socialstyrelsen för inrättande av alla
tjänster för läkare i hälso- och sjukvårdande verksamhet, som kräver en
genomsnittlig arbetstid av mera än 15 timmar i veckan. Anställning på
tjänster för skolläkare och socialläkare som inrättats med socialstyrelsens
medgivande medför därför automatiskt rätt för innehavaren av tjänsten att
tillgodoräkna sig tjänstår.

Antalet skolläkartjänster uppgår till närmare 500 och antalet socialläkartjänster
hos primärkommunerna till ca 100. Tjänstgöringen på dessa tjänster
kan avse en arbetstid från några timmar per vecka till heltid. Som motionären
framhåller föreligger svårigheter att rekrytera läkare till skolläkar- och
socialläkartjänsterna. En anledning härtill torde som också framgår av
motionen vara osäkerhet hos läkarna om det värde tjänstgöring som
skolläkare eller socialläkare kan ha ur meritsynpunkt. Det finns enligt
utskottets mening skäl att närmare överväga hur rekryteringen till skolläkaroch
socialläkartjänsterna skall stimuleras genom meritvärderingen av tjänstgöring
på dessa tjänster. Sådana överväganden ligger enligt utskottets mening
inom ramen för den översyn av bestämmelserna om tjänstårsrätt och
meritvärdering för läkare som f. n. pågår inom socialstyrelsen. Motionen
1978/79:1841 påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det också föreligger
svårigheter att rekrytera läkare till företagshälsovården. Det är motiverat att
man överväger även frågan om hur rekryteringen av läkare till denna
verksamhet skall stimuleras. Denna fråga prövas av utredningen (A 1976:01)
om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten. Detta bör
dock inte hindra att man vid den nämnda översynen inom socialstyrelsen
också överväger meritvärderingsfrågan för företagsläkarna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1841.

Stockholm den 6 november 1979

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1979/80:7

5

Närvarande: Göran Karlsson (s), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s),
Anna-Greta Skantz (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson
(c), Ivar Nordberg (s)*, Blenda Littmarck (m)*, Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander
(c)*, Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m) och
Åke Persson (fp)**.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

** Åke Perssons uppdrag som ersättare för riksdagsledamot har upphört vid betänkandets
justering.

GOTAB 62643 Slockholm 1979