Med anledning av motion om handläggningen av miljöskyddsärenden

Betänkande 1975/76:JoU7

JoU 1975/76:7

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:7

med anledning av motion om handläggningen av miljöskyddsärenden Motionen I

motionen 1975:596 av herr Ekström (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om sådan ändring av miljöskyddskungörelsen att
samtliga frågor som gäller ett anläggningsärende prövas i ett sammanhang.

Motionären hänvisar till 8 5 miljöskyddskungörelsen, vari uppräknas olika
slag av anläggningar för vilka anmälningsplikt föreligger innan de utförs.

Sådan anmälan skall göras hos länsstyrelsen, vilken är skyldig att höra kommunen
innan beslut meddelas. Motionären påpekar att många av de uppräknade
anläggningarna kräver byggnadslov eller tillstånd enligt annan lagstiftning.
Då kommunen hörs i miljöskyddsärendet görs även en planteknisk
bedömning, vilket kan innebära att ärende som av planskäl avstyrkts av
kommunen ändå lämnas utan erinran av länsstyrelsen. Sökanden får då
enligt motionären lätt den uppfattningen att länsstyrelsen tagit ställning
även till de av kommunen redovisade planskälen och blir därför förvånad
att byggnadslov vägras när detta söks. Motionären anser att det från allmänhetens
synpunkt är otillfredsställande att inte alla frågor prövas i ett
sammanhang så att man kan få ett helt klart beslut.

Gällande ordning m. m.

Enligt miljöskyddskungörelsen (1969:388) föreligger skyldighet att hos
koncessionsnämnden ansöka om tillstånd till s. k. miljöfarlig verksamhet.

! vissa fall är det dock tillräckligt att anmälan görs hos vederbörande
länsstyrelse. 1 8 § miljöskyddskungörelsen anges sålunda vilka slag av fabriker
och andra inrättningarsom ej fåranläggas utan att i god tid dessförinnan
sådan anmälan som nyss sagts blivit gjord. Enligt 11 § bör den som planerar
att anlägga inrättning eller vidta annan åtgärd som är förenad med prövningseller
anmälningsskyldighet i god tid inhämta råd och anvisningar från statens
naturvårdsverk eller länsstyrelsen. Enligt 26 S skall länsstyrelsen i anmälningsärende
samråda med de statliga och kommunala myndigheter som
kan antagas ha väsentliga intressen att bevaka i ärendet.

Enligt byggnadslagen (1947:385) skall grunddragen för marks användning
inom kommunen anges i generalplan. Närmare reglering av bebyggelsen
sker genom stadsplan eller byggnadsplan. Generalplan, stadsplan och byggnadsplan
upprättas i regel genom kommunens försorg och fastställs av
länsstyrelsen. (Se bl. a. 10, 26 och 108 SS byggnadslagen).

1 Riksdagen 1975/76. 16 sam/. Nr 7

JoU 1975/76:7

2

I förarbetena till miljöskyddslagen (1969:387) berördes något frågan om
förhållandet mellan koncessionsnämndens tillståndsprövning och fastställd
bebyggelseplan samt om samverkan på planområdet. Departementschefen
anförde härom bl. a. (prop. 1969:28 s. 213 och 230-231):

Om ett företag som är föremål för tillståndsprövning hos koncessionsnämnden
strider mot fastställd plan, får det anses följa av byggnadslagens
regler om plans rättsverkan att tillstånd inte kan lämnas. Motsvarande gäller
i fråga om naturvårdsverkets dispensprövning. I en situation som den nu
beskrivna kan alltså dispens inte meddelas. Någon bestämmelse härom i
den nya lagen torde inte behövas. Det kan nämnas att vattenlagen saknar
föreskrift i frågan fast det inte är ovanligt att motsvarande kollisionsfall
uppkommer i vattenrättskipningen. Jag utgår från att frågan i praktiken
inte kommer att drivas till sin spets i tillstånds- eller dispensärenden. Så
snart det blir klarlagt att företaget strider mot plan bör prövningsmyndigheten
underrätta sökanden om detta och om vilka följder det har för prövningen
av ärendet. ... Frågan om samverkan på planområdet måste ses
mot bakgrunden av att det allmännas insatser för miljövården är ett väsentligt
led i samhällsplaneringen i stort. Det krävs därför ett nära samarbete
mellan de miljövårdande myndigheterna och de myndigheter som verkar
inom samhällsplaneringen i övrigt. Som jag tidigare har framhållit måste
gällande bebyggelseplaner beaktas i tillstånds- och dispensärenden enligt
den nya lagen. Det är därför av vikt att prövningsmyndigheterna har kännedom
om pågående arbete med sådana planer. Å andra sidan har planmyndigheterna
intresse av att känna till dispens- och tillståndsärenden som
är av betydelse från plansynpunkt. Vidare behövs en samordning i det löpande
planeringsarbetet. Det är sålunda av vikt att de miljövårdande myndigheterna
för komma till tals så tidigt som möjligt i den fysiska planeringen.
Men också i naturvårdsverkets och länsstyrelsernas uppgifter som miljövårdsorgan
ingåratt utarbeta planer. Naturvårdsverket skall dessutom meddela
anvisningar till ledning för länsstyrelserna och andra organ som har
anknytning till miljövården. Denna planerande och ledande verksamhet
är i mångt och mycket sammanvävd med bebyggelseplaneringen. Också
från denna synpunkt aktualiseras därför ett samarbete.

Utskottet

I 8 § miljöskyddskungörelsen stadgas att vissa slags s. k. miljöfarliga fabriker
och andra inrättningar inte får anläggas utan att dessförinnan anmälan
gjorts hos vederbörande länsstyrelse. Länsstyrelsen skall i anmälningsärendet
samråda med de statliga och kommunala myndigheter som kan antagas
ha väsentliga intressen att bevaka i ärendet. Motionären hänvisar till dessa
bestämmelser och påpekar att vissa av de i 8 § miljöskyddskungörelsen
uppräknade anläggningarna kräver byggnadslov eller tillstånd enligt annan
lagstiftning. Då kommunen hörs i ett anmälningsärende görs enligt motionären
även en planteknisk bedömning, vilket sägs kunna innebära att
ett ärende som av planskäl avstyrkts av kommunen ändå lämnas utan erinran
av länsstyrelsen. Motionären anser detta förhållande från allmänhetens syn -

JoU 1975/76:7

3

punkt otillfredsställande och hemställer att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring av miljöskyddskungörelsen att samtliga frågor som
gäller ett anläggningsärende prövas i ett sammanhang.

Utskottet vill till en början erinra om att länsstyrelsen, utöver de uppgifter
som åligger den enligt miljöskyddskungörelsen, också har att utöva tillsyn
över planläggningen i länet och att fastställa generalplan, stadsplan eller
byggnadsplan som antagits av vederbörande kommuner. Såvitt utskottet
kunnat finna förekommer också regelmässigt samråd mellan länsstyrelsens
naturvårdsenhet och dess planenhet i anmälningsärenden enligt
miljöskyddskungörelsen. Denna arbetsrutin är enligt utskottets mening ägnad
att minska risken för att planfrågorna blir obeaktade vid naturvårdsenhetens
prövning av ärendet från miljöskyddssynpunkt. Utskottet vill
i detta sammanhang hänvisa till vad som i det föregående återgivits ur
förarbetena till miljöskyddslagen beträffande bl. a. betydelsen av samarbete
mellan de miljövårdande myndigheterna och de myndigheter som verkar
inom samhällsplaneringen i övrigt. De ifrågavarande uttalandena bör enligt
utskottets mening äga motsvarande tillämpning i anmälningsärenden enligt
miljöskyddskungörelsen.

Enligt vad utskottet inhämtat lär det höra till undantagen att länsstyrelsen
i anmälningsärendet går emot ett kommunalt yttrande som grundas på planskäl
eller andra omständigheter. Utskottet vill dock understryka vikten av
att länsstyrelsen i förekommande fall alltid upplyser sökanden om att ett
positivt beslut i anmälningsärendet inte befriar honom från skyldigheten
att söka tillstånd enligt annan lagstiftning; en arbetsrutin som utskottet
veterligt också tillämpas åtminstone av vissa länsstyrelser.

Utskottet, som vill erinra om att det i första hand ankommer på regeringen
att besluta om föreskrifter av nu ifrågavarande slag, anser utredningen i
ärendet ge vid handen att någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte
påkallas med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionen 1975:596 utan åtgärd.

Stockholm den 7 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér
(fp), herr Lindberg (s)*, fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Pettersson i
Lund (s)*. Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s). Takman (vpk),
Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Persson
i Heden (c)* och Andersson i Ljung (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 9854 S Stockholm 1975