Med anledning av motion om ett reviderat inkomstbegrepp inom ATP

Betänkande 1975/76:SfU24

SfU 1975/76: 24

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76: 24

med anledning av motion om ett reviderat inkomstbegrepp inom
ATP

Motionen

1 motionen 1975/76:1178 av herr Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att motionen - med förslag till reviderat inkomstbegrepp
inom ATP, syftande till förbättrad standardtrygghet - överlämnas
till pensionskommittén för beaktande.

Motionärerna framhåller att slopandet av folkpensionsavgiften och sjukförsäkringsavgiften
för löntagare, med härav följande ökade avgifter för arbetsgivarna,
innebär att löntagarnas ”livsinkomsf’, räknad som bruttolön,
kommer att bli icke oväsentligt lägre än den skulle ha blivit om bruttolönerna
fått utvecklas utan påverkan från skatte- och avgiftspolitiken. Detta i sin
tur kommer att negativt påverka löntagarnas pensionsnivå. Full ATP utgör
nämligen 60 % av genomsnittsinkomsten under de 15 bästa inkomståren.
Härvid är det bruttoinkomsten före skatt och - tidigare - försäkringsavgifter
som räknas. Den nettoinkomstökning som under de senaste åren erhållits
utan motsvarande höjning av bruttolönen ger inga pensionspoäng, och den
avsedda relationen mellan ekonomisk standard under den aktiva tiden och
i pensionsåldern uppnås därför inte.

Gällande bestämmelser

Pensionsgrundande inkomst inom A TP

Rätt till ATP grundas på inkomsten av det förvärvsarbete som den försäkrade
utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande
till denna inkomst.

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom ATP är den försäkrades
inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m.
det då han fyller 65 år. Inkomster för år, under vilket den försäkrade avlidit
eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring,
är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst
av förvärvsarbete anses även

a) sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som
utgår enligt annan författning eller på grund av Kungl. Majrts förordnande,
i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst som arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst,

1 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 24

SfU 1975/76:24

2

b) föräldrapenning enligt AFL,

c) vårdbidrag enligt AFL,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
samt

0 utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger
en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet,
vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen
för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp, från
vilket sålunda skall bortses, avräknas i första hand från inkomst av annat
förvärvsarbete.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör
den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.
1 den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng
i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom
föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler
tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från
tilläggspensioneringen - trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas
för sådant år.

Storleken av ålderspension, förtidspension och familjepension från ATP
är beroende på den pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Som
förutsättning för rätt till förtidspension från ATP gäller att den försäkrade
kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år, då pensionsfallet
inträffat.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla individuellt
undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller
fr. o. m. året näst efter det då anmälan härom gjorts. Anmälan om undantagande
kan återkallas av den försäkrade med verkan fr. o. m. nästföljande
årsskifte, dock tidigast från det som inträffar sedan undantagande ägt giltighet
i fem år. Den som har återkallat anmälan om undantagande får sedan
inte ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undantagande liksom återkallelse
skall göras hos försäkringskassa.

Har anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet
trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Undantagande kan också ha en viss reducerande effekt på framtida
pension som grundas på inkomst av anställning. Sistnämnda regler har tillkommit
för att förhindra spekulation.

SfU 1975/76:24

3

Socialforsäkringsavgiflerna

Genom beslut av 1973 års höstriksdag (prop. 1973:144, SfU 1973:28, rskr
339) avskaffades med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974 folkpensionsavgiften
och ersattes med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen.
Denna avgift, som utformades i nära anslutning till de bestämmelser om
socialförsäkringsavgifter vilka redan tidigare fanns i AFL, höjdes genom
beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 332) till 4,2 "n
för år 1975 och till 4,7 % för år 1976. Vid 1975 års riksdag (prop. 1975:92,
SfU 1975:17, rskr 127) höjdes avgiften, i vad den belöper på tid efter den
1 januari 1976, med ytterligare 1,5 "o till 6,2 (V> av avgiftsunderlaget.

Sjukförsäkringens kostnader täcktes före den 1 januari 1975 till en tredjedel
av statsbidrag, till ca 40 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivarna
och till resterande ca 27 % av avgifter från de försäkrade. Genom beslut
av 1974 års riksdag (prop. 1974:132, SkU 1974:54, rskr 329) slopades fr. o. m.
1975 löntagarnas socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen. I samband
därmed höjdes arbetsgivarnas och egenföretagarnas avgifter till sjukförsäkringen
från 3,8 % till 7 % av avgiftsunderlaget. Numera har, enligt beslut
av 1975 års riksdag, denna avgift (prop. 1975:36 och 92, SfU 1975:16 och
17 samt rskr 125 och 127) höjts till 8 "<> av avgiftsunderlaget. Samtidigt
har den tidigare begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet
avvecklats i fråga om alla socialförsäkringsavgifter med undantag
av den till ATP. Genom utvidgningen av avgiftsunderlaget och höjningen
av avgiftsprocenten för sjukförsäkringen beräknas 85 "o av sjukförsäkringskostnaden,
däri inräknat kostnader för föräldraförsäkringen och den särskilda
sjukförsäkringen för studerande, bli täckta genom socialförsäkringsavgifter
från arbetsgivare och egenföretagare. Statsbidraget vid sjukförsäkringen uppgår
fr. o. m. 1976 till 15 % av kostnaderna.

Arbetsgivarna har - utöver tidigare nämnda avgifter - också att erlägga
avgifter till delpensionsförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, yrkesskadeförsäkringen
och arbetsmarknadsutbildningen samt vuxenutbildningsavgift,
arbetarskyddsavgift och lönegarantiavgift. Dessa avgifter utgör för år 1976
tillhopa 1,490'Vi av avgiftsunderlaget.

Underlag för arbetsgivares avgifter utgörs av de kontantlöner i pengar
och naturaförmåner i form av kost och bostad som utgår till anställda och
som - exklusive omkostnadsavdrag - under året uppgått till minst 500 kr.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden av samma innehåll som det i motionen 1975/76:1178
prövades av riksdagen såväl 1974 (SfU 1974:8) som 1975 (SfU 1975:4). Riksdagen
avslog vid båda tillfällena motionerna med hänvisning bl. a. till att
den fråga motionärerna aktualiserat enbart utgjorde en del av ett större
problemkomplex, nämligen standardsäkring av ATP. Eftersom denna fråga

SfU 1975/76:24

4

var föremål för överväganden inom pensionskommittén, borde enligt utskottets
mening ett slutligt ställningstagande till frågan om beräkningen
av den pensionsgrundande inkomsten anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs
arbete.

Utskottet

Rätten till tilläggspension grundas på inkomst av det förvärvsarbete som
den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande
till denna inkomst.

Pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen motsvarar summan
av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den
mån summan överstiger en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande
basbeloppet, och uppgår till högst 7,5 gånger samma belopp. Storleken av
den ålderspension som börjar utgå vid uppnådd pensionsålder utgör 60 %
av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pension skall utges
och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade
eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet
av de 15 högsta poängtalen.

Motionärerna gör gällande att slopandet av folkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna
för löntagarna inneburit en avgiftsöverföring från dessa
till arbetsgivarna, vilken negativt påverkar löntagarnas pensionsnivå. Den
nettoinkomstökning som löntagarna vid de senaste avtalsrörelserna erhållit
utan någon motsvarande höjning av bruttolönen ger nämligen - framhåller
motionärerna - inga pensionspoäng, och den avsedda relationen mellan ekonomisk
standard under den aktiva tiden och i pensionsåldern uppnås därigenom
inte. Enligt motionärernas mening bör man söka återställa sambandet
mellan inkomst och pension. Detta kan ske antingen genom att
man knyter pensionsrätten till netto- i stället för bruttolönen eller genom
att man i den pensionsgrundande bruttolönen räknar in de kostnader för
arbetskraften som är en direkt följd av de senaste årens skatte- och avgiftsomläggningar.
Ännu en tänkbar väg anser motionärerna vara att räkna
upp det nu gällande relationstalet, 60 96, till en nivå som uppväger minskningen
av pensionsunderlaget.

Motioner med samma yrkande som motionen 1178 väcktes vid såväl
1974 som 1975 års riksdag. Socialförsäkringsutskottet erinrade i sitt betänkande
SfU 1975:4 om att pensionskommittén i sitt fortsatta arbete hade
att pröva, om den nuvarande övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande
inkomst var riktigt avvägd eller om den borde höjas med hänsyn
till utvecklingen efter tilläggspensioneringens tillkomst. Utskottet hänvisade
också till att kommittén skulle överväga ändringar av de nuvarande finansieringsreglerna
för ATP och pröva frågan om standardsäkring inom
den allmänna pensioneringen.

Av årets kommittéberättelse framgår att pensionskommittén avser att

SfU 1975/76:24

5

i slutet av år 1976 avge ett betänkande om intjänande av pensionspoäng
inom tilläggspensioneringen, om avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna
och om standardsäkring av pensionssystemet. Enligt utskottets mening bör
ett ställningstagande till yrkandet i motionen rimligen anstå i avvaktan på
resultatet av kommitténs arbete. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1178.

Stockholm den 9 mars 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i
Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad
(s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk). Nilsson i Norrköping*
(s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Motioner
med” och slutar på s. 5 med ”till motionen.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening torde det knappast kunna bestridas att slopandet
av folkpensionsavgiften och sjukförsäkringsavgiften för löntagarna med härav
följande ökade avgifter för arbetsgivarna kommer att medföra att löntagarnas
bruttoinkomst under den aktiva tiden blir icke oväsentligt lägre
än den skulle ha blivit om bruttolönerna fått utvecklas utan påverkan från
skatte- och avgiftspolitiken. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det är angeläget att relationen mellan löntagarnas ekonomiska standard under
deras aktiva tid och i pensionsåldern så långt möjligt upprätthålls.

Frågan om standardsäkring av pensionssystemet övervägs f. n. inom pensionskommittén.
Enligt årets kommittéberättelse har kommittén för avsikt
att i slutet av 1976 avge ett betänkande avseende - förutom standardsäkringen
- intjänande av pensionspoäng inom tilläggspensioneringen och avgiftsreglerna
inom socialförsäkringarna. Utskottet finner det naturligt att
den fråga motionärerna aktualiserar prövas av kommittén och tillstyrker
därför bifall till motionen.

SfU 1975/76:24

6

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1178 hos regeringen
begär att motionen överlämnas till pensionskommittén för beaktande.

GOTAB 51419 Slockholm 1976