med anledning av motion om erkännande av Demokratiska sahariska arabrepubliken

Betänkande 1978/79:UU14

UU 1978/79:14

Utrikesutskottets betänkande
1978/79:14

med anledning av motion om erkännande av Demokratiska sahariska
arabrepubliken

Motionen

I motionen 1977/78:1013 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att Sverige erkänner den Demokratiska sahariska
arabrepubliken.

Bakgrund

Utskottet behandlade för ett år sedan ett motionsyrkande av motsvarande

innebörd, som avslogs av riksdagen.

*

1 fjolårets betänkande i ärendet, UU 1977/78:2, lämnades en utförlig
redogörelse för det spanska tillbakadragandet från Västra Sahara i början av år
1976 och områdets omedelbara annektering av Marocko respektive Mauretanien,
den västsahariska befrielserörelsen Frente POLISARIO:s gerillakrig
och proklamering av områdets självständighet under namnet Demokratiska
sahariska arabrepubliken, Förenta nationernas och den afrikanska enhetsorganisationen
OAU:s fleråriga behandling av frågan om Västra Saharas
avkolonisering liksom för den svenska hållningen till denna fråga m. m.

Sverige har i FN hävdat det västsahariska folkets rätt till självbestämmande
och verkat för en fredlig förhandlingslösning av frågan. Sverige har också
lämnat omfattande humanitärt bistånd till de västsahariska flyktingarna i
Algeriet via olika internationella hjälporganisationer.

Utskottet avvisade i fjol tanken på ett erkännande av den av POLISARIO
proklamerade Demokratiska sahariska arabrepubliken under hänvisning till
de principer som enligt internationell rätt och svensk praxis tillämpas när det
gäller erkännande av stater och upprättande av diplomatiska förbindelser
med dessa.

Sedan frågan sist behandlades i riksdagen har några avgörande förändringar
i läget inte inträffat.

Trots vissa militära framgångar håller POLISARIO alltjämt inga städer
eller större orter i Västra Sahara. Exilregeringen och den till denna knutna
folkrepresentationen befinner sig liksom ett stort antal västsahariska flyktingar
i Algeriet.

Det synes i dag tveksamt om någondera av parterna kan uppnå ett rent
militärt avgörande av konflikten. Den allmänna situationen har emellertid
påverkats av den statskupp som inträffade i Mauretanien i juli i år och som
ledde till att POLISARIO frigav ett antal mauretanska krigsfångar och avbröt

1 Riksdagen 1978179. 9 sami. Nr 14

UU 1978/79:14

2

sina operationer i den del av Västra Sahara som annekterats av Mauretanien.
Syftet var uppenbarligen att utröna den eventuella forhandlingsviljan på
mauretansk sida, där den ekonomiska situationen länge varit pressad och
ytterligare försvårats av gerillakriget. Det återstår att se i vad mån de
fredskontakter som tagits på detta avsnitt kommer att leda till någon
förhandlingsuppgörelse.

Striderna mellan Marocko och POLISARIO synes fortsätta ungefär som
hittills, och det tycks av denna anledning alltjämt också råda samma spända
förhållande som förut mellan Marocko och Algeriet, något som också tagit sig
tydliga uttryck under FN-, OAU- och andra internationella konferenser.

Västra Sahara eller Demokratiska sahariska arabrepubliken uppges hittills
ha erkänts av 17 stater, varav 12 afrikanska.

Vid OAU:s utrikesministermöte sommaren 1976 beslöt en majoritet att
kräva Västra Saharas omedelbara frigörelse och självständighet. Ett därpå
följande statschefsmöte inom OAU ersatte dock detta beslut med ett annat,
enligt vilket frågan om Västra Saharas framtid skulle göras till föremål för ett
särskilt toppmöte inom OAU. Detta speciella toppmöte har under olika
förevändningar flera gånger skjutits på framtiden. Uppenbart är att Västra
Sahara-frågan utgör en stark påfrestning på den enighet man inom OAU och
arabvärlden strävar efter att upprätthålla.

Frågan om Västra Saharas avkolonisering och självständighet har flera
gånger bollats fram och tillbaka mellan OAU och FN. Också de alliansfria
staternas organisation har intresserat sig för frågan men inte kunnat komma
fram till någon entydig hållning.

FN:s generalförsamling antog hösten 1977 enhälligt en resolution som
hänvisade till OAU:s beslut att ägna Västra Sahara-frågan ett särskilt
toppmöte och uppmanade OAU:s generalsekreterare att hålla FN underrättat
om OAU:s vidare åtgärder i frågan. Frågan står också på dagordningen för
den nu pågående generalförsamlingen i FN där den behandlas i dagarna.

Utskottet

Enligt svensk uppfattning måste ett avgörande om Västra Saharas framtid
bygga på verkliga konsultationer av områdets befolkning och överensstämma
med dess fritt uttalade önskemål. Kriget i Västra Sahara liksom de många
västsahariska flyktingarna i Algeriet vittnar om att sådana krav inte blivit
tillgodosedda. Också FN:s generalförsamling uttalade i ingressen till sin
resolution i Västra Sahara-frågan hösten 1977 sin anslutning till principen om
folkens självbestämmanderätt i enlighet med FN:s kolonialdeklaration. Det
är utskottets förhoppning att frågan skall bringas till sin lösning antingen
inom OAU:s eller inom FN:s ram på ett sätt som tillgodoser både
självbestämmanderätten och intresset av fred och stabilitet i Nordvästafrika.

Motionen 1013 förespråkar ett svenskt erkännande av den av befrielserö -

UU 1978/79:14

3

reisen Frente POLISARIO proklamerade Demokratiska sahariska arabrepubliken.
Utskottet tog förra året ställning till ett motsvarande yrkande och
erinrade då om de principer som enligt internationell rätt och svensk praxis
tillämpas när det gäller erkännande av stater. Till de kriterier som därvid bör
vara uppfyllda hör främst att den regering som avses skall utöva en effektiv
kontroll över staten i fråga och ha uppnått ett rimligt mått av självständighet
utåt samt stabilitet inåt. Det är uppenbart att dessa villkor inte är uppfyllda
vad beträffar Västra Sahara och dess exilregering. Motionen avstyrks
därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1013.

Stockholm den 28 november 1978

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliasson (s), Erik Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s),
Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Gunnel Jonäng (c), Ingrid Sundberg (m).
Sture Ericson (s). David Wirmark (fp). Karin Söder (c), Jan Bergqvist (s), Ulla
Tillander (c) och Axel Andersson (s).

GOTA B 58864 Slockholm 1978