med anledning av motion om enhetliga mandatperioder för lekmannastyrelser i statliga myndigheter

Betänkande 1977/78:KU8

KU 1977/78:8

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:8

med anledning av motion om enhetliga mandatperioder för lekmannastyrelser
i statliga myndigheter

Motionen

I motionen 1976/77:434 av Bengt Kindbom (c) och Kjell Mattsson (c)
hemställs att "riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att
införa enhetliga mandatperioder vad avser lekmannastyrelser i centrala och
regionala statliga myndigheter och organ”.

Motionärerna anför att den politiska sammansättningen av centrala och
regionala statliga myndigheter och organ som leds av valda förtroendemän är
beroende av det politiska styrkeförhållandet hos resp. väljande eller tillsättande
organ. Mandatperioderna för dessa lekmannastyrelser bör därför vara
samma som för de organ som är väljande eller tillsättande, dvs. treåriga.
Mandatperioderna bör inledas senast den 1 mars året efter det att ordinarie val
skett i hela riket till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Ett sådant
enhetligt förfarande ger enligt motionärerna nödvändigt utrymme för
nominering av kandidater samt möjlighet för den tillträdande lekmannastyrelsen
att påverka inriktningen av kommande budget.

Nuvarande förhållanden

Bestämmelser om förordnandetiden för lekmannaledamöter i statliga
myndigheters styrelser finns i myndighetens instruktion. För att ge en bild av
innehållet i dessa bestämmelser har en genomgång företagits av instruktionerna
(eller motsvarande författning) dels för de 66 centrala ämbetsverk
(inklusive samtliga sju affärsverk) som har lekmannastyrelse, dels för vissa
statliga nämnder och styrelser på länsnivå. Med ett centralt ämbetsverk
menas i detta sammanhang en större förvaltningsmyndighet som är direkt
underställd regeringen, har hela riket som verksamhetsområde och inte
utgörs av undervisnings- eller kulturorgan.

I instruktionen anges i regel endast för hur många år som lekmannaledamöterna
högst kan förordnas. Regler om förordnandeperiodens förläggning i
tiden finns endast för vissa regionala nämnder och styrelser. Genomgången
av instruktionerna för de centrala ämbetsverken har därför kompletterats
med en undersökning av förordnandetidens längd och förläggning för de
nuvarande lekmannaledamöterna i dessa myndigheters styrelser. Denna
undersökning har liksom genomgången av de centrala ämbetsverkens
instruktioner utförts av Riksdagens upplysningstjänst.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 8

KU 1977/78:8

2

Centrala ämbetsverks styrelser

Lekmannaledamötema i centrala ämbetsverks styrelser utses av regeringen.

Enligt instruktionen för en mycket stor del av de undersökta myndigheterna
- 50 av 66 - skall lekmannaledamötema utses för högst tre år. För tio
ämbetsverk har mandatperioden i instruktionen satts till högst fyra år. Av
dessa tio myndigheter hör sex till budgetdepartementet. Styrelseledamöterna
i fem myndigheter skall enligt instruktionen för resp. myndighet utses för tre
eller fyra år (ej högst). För en myndighet, statens invandrarverk, saknas regel
om mandatperiodens längd i instruktionen. Enligt uppgift från arbetsmarknadsdepartementet
har den i praxis varit tre år.

De nuvarande styrelseledamöterna i de verk, där mandatperioden i
instruktionen angetts till högst tre eller fyra år, är i regel förordnade för den
längsta tillåtna tiden, dvs. tre resp. fyra år. Då mandatperioden undantagsvis
är kortare torde det i allmänhet bero på att myndigheten är föremål för
översyn. Enskilda ledamöter, som under mandatperioden inträder i stället för
avgången ledamot, förordnas vanligen för den återstående delen av mandatperioden.

I de allra flesta myndigheterna utgår förordnandet vid samma tidpunkt för
samtliga styrelseledamöter. Vid några myndigheter - rikspolisstyrelsen,
statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, statens industriverk
- förnyas emellertid styrelsen i två omgångar med ungefär hälften av
ledamöterna i varje omgång.

Mandatperioden löper för de flesta verksstyrelserna från den 1 juli ett visst
år till och med den 30 juni ett följande år. Ett tiotal verksstyrelser har
mandatperioder som sammanfaller med kalenderåret. I några fall är mandatperioden
förlagd på annat sätt. Exempel på detta är statskontoret och
riksrevisionsverket, där mandatperioden sträcker sig från 1 april ett visst år
t. o. m. 30 mars fyra år senare.

Under ett visst år är alltså besluten om styrelseförordnanden koncentrerade
till halvårsskiftet. Mellan åren är däremot spridningen stor beroende på
att mandatperioderna för olika myndigheter skiljer sig i fråga om längd och
förläggning i tiden. Här kan nämnas att under år 1978 kommer enligt
föreliggande uppgifter 20 av de undersökta verksstyrelserna helt eller delvis
att förnyas, under år 1979 18 och under år 1980 19.

Beträffande inslaget av valda förtroendemän i dessa styrelser kan följande
uppgifter lämnas. I 51 av dessa 66 styrelser ingår minst en riksdagsledamot
eller kommunalpolitiker, dvs. en person med titeln kommunalråd, borgarråd,
landstingsråd, kommunfullmäktigeledamot eller landstingsman. I fyra
styrelser utgörs inslaget av valda förtroendemän endast av kommunalpolitiker,
i 37 endast av riksdagsledamöter. I de återstående tio styrelserna ingår
såväl riksdagsledamöter som kommunalpolitiker.

Det totala antalet lekmän i dessa styrelser uppgår till 454. Av dessa är 110

KU 1977/78:8

3

riksdagsledamöter (24 96) och 22 kommunalpolitiker (5 96).

Samtliga lekmannaledamöter i styrelserna för två myndigheter - rikspolisstyrelsen
och statens lantmäteriverk - är valda förtroendemän. I nio andra
styrelser är de valda förtroendemännen i majoritet, och i tre styrelser utgör de
hälften av antalet lekmannaledamöter. Resterande 37 styrelser har alltså ett
inslag av förtroendemän som uppgår till mindre än hälften av antalet
lekmannaledamöter.

K/ssa regionala nämnder och styrelser

Länsstyrelse. Samtliga ledamöter utom ordföranden (landshövdingen) dvs.
14 ledamöter utses av landstinget för en period av tre år med början 1 januari
året efter det då landstingsval ägt rum. Avgår ledamot eller suppleant utses
ersättare för den återstående tiden.

Lantbruksnämnd. Nämnden består av lantbruksdirektören samt åtta andra
ledamöter, varav fyra utses av regeringen, fyra av landstinget. Förordnandetiden
är tre år. Avgår ledamot eller suppleant utses ersättare för återstoden av
tiden.

Länsarbetsnämnd. Ordförande och åtta ledamöter utses av regeringen på
förslag av generaldirektören i arbetsmarknadsstyrelsen. Länsarbetsdirektören
är självskriven ledamot. Förordnandetiden är högst tre år.

Länsbostadsnämnd. Ordförande och fem ledamöter utses av regeringen för
högst tre år. Länsbostadsdirektören är självskriven ledamot.

Länsnykterhetsnämnd. Nämnden består av fem ledamöter varav två utses
av socialstyrelsen, en av länsstyrelsen och två av landstinget. Förordnandetiden
är tre år räknade fr. o. m. 1 januari året efter det då landstingsval ägt
rum. Avgår ledamot eller suppleant utses ersättare för den tid som
återstår.

Länsskolnämnd. Nämnden utgörs av nio ledamöter av vilka två utses av
regeringen, en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och fem av
landstinget. Ledamöterna utses för tre år, räknade fr. o. m. den 1 januari året
efter det då landstingsval ägt rum.

Skogsvårdsstyrelse. Styrelsen består av länsjägmästaren och sex ledamöter,
av vilka tre utses av regeringen och tre av landstinget. Förordnandetiden är
tre år räknade fr. o. m. den 1 januari året efter det då landstingsval ägt
rum.

Pågående utredningar

Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01), som tillkallades i mars 1975,
har till uppgift att undersöka möjligheterna till ytterligare decentralisering
inom hela det statliga förvaltningsområdet med undantag för domstolarna,
utrikesförvaltningen och det militära försvaret samt de affärsdrivande
verken. Utredningen skall härvid bl. a. överväga frågan om en vidgad

KU 1977/78:8

4

förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas verksamhet.

1 december 1976 tillkallade kommunministern en utredning om vidgad
länsdemokrati,dens. k. länsdemokratikommittén(Kn 1976:04). Idirektiven
till utredningen framhålls bl. a. att enligt det synsätt som ligger bakom kraven
på utredning om vidgad länsdemokrati och som kommunministern ansluter
sig till är det av grundläggande betydelse att de beslut som berör de enskilda
människorna fattas så nära dessa som möjligt och i största möjliga
utsträckning av folkvalda organ. Man måste enligt direktiven sträva efter ett
system som underlättar insyn, medverkan, kontroll och politiskt ansvarsutkrävande.

Utskottet

De statliga myndigheternas organisation har under efterkrigstiden undergått
betydande förändringar. Ett viktigt inslag i denna utveckling har varit
den starkt ökade användningen av s. k. lekmannastyrelser som ledningsorgan
för myndigheter på central och regional nivå.

Lekmannastyrelser för centrala förvaltningsmyndigheter tillsätts av regeringen.
I varierande omfattning utses valda förtroendemän till ledamöter av
dessa styrelser. En undersökning, som företagits av utskottet, visar att minst
en riksdagsledamot eller kommunal förtroendeman för närvarande ingår i
styrelserna för den övervägande delen av de centrala ämbetsverken och
affärsverken. I flera av styrelserna för dessa verk utgör de valda förtroendemännen
ett dominerande inslag.

När det gäller nämnder och styrelser på regional nivå fungerar i flera fall
(t. ex. lantbruksnämnd, länsskolnämnd, skogsvårdsstyrelse) landstingen
som valkorporation för en stor del av nämndens ledamöter. 1 ett fall -länsstyrelsen - utses numera samtliga ledamöter utom ordföranden (landshövdingen)
av landstinget.

1 motionen 1976/77:434 framhålls att den politiska sammansättningen av
styrelserna för centrala och regionala statliga myndigheter är beroende av det
politiska styrkeförhållandet hos de organ som väljer eller tillsätter dessa
styrelser. Mandatperioderna för dessa styrelser varierar emellertid och är i
många fall inte desamma som förde väljande eller tillsättande organen. Enligt
motionären bör därför mandatperioderna för lekmannastyrelser - liksom
valperioderna för riksdag, landsting och kommunfullmäktige - vara treåriga
och inledas 1 mars året efter valår.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är önskvärt med en
bättre samordning mellan mandatperioderna för lekmannastyrelser och för
de organ som utser dessa styrelser. Redan nu förekommer i stor utsträckning
treåriga mandatperioder för lekmannastyrelser på såväl regional som central
nivå. För vissa länsnämnder gäller dessutom bestämmelsen att mandatperioden
skall inledas den 1 januari året efter det då landstingsval ägt rum.
Några regler av motsvarande slag finns inte för de centrala ämbetsverkens

KU 1977/78:8

5

styrelser. Den av utskottet gjorda undersökningen visar att förnyelsen av
verksstyrelserna vanligen sker vid budgetårsskiften. Vidare framgår av
undersökningen att varje år under en treårsperiod förnyas ungefär en
tredjedel av alla verksstyrelserna.

Utskottet förutsätter att regeringen utan särskilt initiativ från riksdagens
sida uppmärksammar frågan om mandatperiodernas längd och förläggning
för statliga lekmannastyrelser och vidtar åtgärder som syftar till större
enhetlighet. Vad beträffar de regionala nämnderna och styrelserna vill
utskottet erinra om att frågor om vidgad länsdemokrati för närvarande utreds
av länsdemokratikommittén och att decentraliseringsutredningen enligt sina
direktiv har att överväga en vidgad förtroendemannamedverkan i de
regionala myndigheternas verksamhet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen förklarar motionen 1976/77:434 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 25 oktober 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson* (s), Anders Björck (m), Bertil
Fiskesjö (c). Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s). Lars
Schött (m). Britta Hammarbacken (c), Björn Eliasson (c), Wivi-Anne
Cederqvist (s). Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s) och Daniel Tarschys
(fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

I

I