med anledning aV motion om en översyn av företagsrevisionen

Betänkande 1979/80:LU3

LU 1979/80:3

Lagutskottets betänkande
1979/80:3

med anledning av motion om en översyn av företagsrevisionen
Motionen

I betänkandet behandlas motionen 1978/79:1760 av Jan Bergqvist (s) och
Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
företagsrevisionen.

Motionärerna anför att det är viktigt att reformarbetet på företagsrevisionens
område fullföljs. En allmän översyn bör därför sättas i gång under år
1979.1 motionen anges vissa utgångspunkter forén sådan översyn. Revisorn
skall garanteras en självständig ställning gentemot företagsledningen. Motionärerna
påpekar att revisorn ofta utses och avskedas av dem som han skall
kontrollera. Företagsrevisionens kvalitet måste höjas, bl. a. genom förbättrad
utbildning och ökad samhällelig tillsyn av revisorernas verksamhet. Det bör
klarläggas vilka resurser som behövs för att klara önskvärda åtgärder på detta
område. Stort intresse bör vidare ägnas åt frågor om revisorns rapportering
samt om revisionens inriktning, innehåll och omfattning. Utredningen bör
även pröva om revisorerna kan lämna ett större bidrag till samhällets kamp
mot skattefusk och skatteflykt. 1 motionen framhålls till sist att utredningsarbetet
självfallet bör bedrivas i nära kontakt med revisorsorganisationerna,
eftersom dessa utför ett värdefullt arbete för att förbättra revisionens kvalitet
och stärka revisorernas självständighet.

Gällande ordning

I åtskillig lagstiftning på associationsrättens område finns regler om
revision av ett företags eller en organisations ekonomiska förvaltning samt
om obligatorisk medverkan av en eller flera revisorer. Revisionen skall
normalt omfatta granskning såväl av rörelsens räkenskaper som av företagsledningens
förvaltning. Någon klar skiljelinje lär inte kunna dras mellan
dessa granskningsområden, utan de torde i praktiken delvis täcka varandra.
Inte bara årsrevision skall ske utan i princip även en löpande revision. I
samband med exempelvis försäljning av ett företag eller andra genomgripande
förändringar kan specialrevision behöva företas.

Lagstadgad skyldighet att ha revisor åvilar f. n. i huvudsak endast företag
som drivs i aktiebolagsform, ekonomiska föreningar samt bank- och
försäkringsrörelser. Revisorn utses i allmänhet av företagets beslutande
organ. Enligt aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) skall sålunda bolagsstämman
välja åtminstone en revisor. En minoritet av aktieägarna kan dock
påkalla att länsstyrelsen skall utse ytterligare en revisor. I vissa slag av företag,

I Riksdagen 1979/80. 8 sand. Nr 3

LU 1979/80:3

2

nämligen affärsbanker, sparbanker, centralkassor för jordbrukskredit och
försäkringsbolag, skall obligatoriskt finnas offentliga revisorer. Sådan offentlig
revisor utses av bankinspektionen resp. försäkringsinspektionen.

Revisorn skall vara fristående i förhållande till det företag han reviderar.
Hans kontrollfunktion är riktad mot företagsledningen. Han skall därvid inte
bara bevaka ägarnas intressen utan också övervaka att regler till skydd för
borgenärer, aktieköpande allmänhet och anställda iakttas samt att samhällets
intressen inte åsidosätts.

ABL innehåller vissa regler om revisorssekretess. Enligt 10 kap. 13 § ABL
får sålunda revisor inte till enskild aktieägare eller utomstående lämna
upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om
vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan leda till förfång för bolaget. Å
andra sidan är revisorn skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar
som bolagsstämman begär, om det ej skulle leda till väsentligt förfång
för bolaget.

I den lagstiftning som reglerar skyldigheten att ha revisor föreskrivs att
revisorn skall uppfylla vissa allmänna fordringar. Beträffande en del företag
gäller härutöver att revisorn skall ha särskilda kvalifikationer. I t. ex.
aktiebolag med ett bundet eget kapital av minst en miljon kronor skall minst
en av revisorerna vara auktoriserad eller godkänd. I vissa bolag måste en
revisor alltid vara auktoriserad.

Förutsättningarna för att en revisor skall bli auktoriserad eller godkänd
anges inte i den associationsrättsliga lagstiftningen utan framgår av förordningen
(1973:221; omtryckt 1976:825) om auktorisation och godkännande av
revisorer och kommerskollegiets revisorskungörelse (KFS 1973:6; omtryckt
1977:23). Sedan år 1973 handhas auktorisations- och godkännandefrågorna
av kommerskollegium (tidigare av handelskamrarna).

För auktorisation krävs dels teoretisk utbildning motsvarande ekonomexamen
med viss specialinriktning av studierna, dels fem års praktisk
revisionsverksamhet. Godkännande som revisor kräver kunskaper motsvarande
handelsgymnasium/ekonomiskt gymnasium samt fem års praktisk
verksamhet inom redovisning och/eller revision.

Till revisor får också utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Det är
här fråga om handelsbolag eller aktiebolag som innehas av auktoriserad resp.
godkända eller auktoriserade revisorer. En ytterligare förutsättning är att
bolaget som sådant erhållit auktorisation resp. godkännande efter särskild
prövning av kommerskollegiet.

Vid utgången av år 1978 fanns det ca 700 auktoriserade revisorer och drygt
1 100 godkända revisorer. Därjämte fanns det ett trettiotal auktoriserade och
ett godkänt revisionsbolag.

En särskild nämnd, bokföringsnämnden, har inrättats med uppgift att
främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och
offentliga redovisning.

En närmare redogörelse för bakgrunden till den nuvarande ordningen på

LU 1979/80:3

3

företagsrevisionens område och för gällande lagregler om revision har
lämnats i lagutskottets betänkande LU 1977/78:1, vartill hänvisas.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Frågan om företagsrevisorns ställning och uppgifter har flera gånger tagits
upp till överväganden i olika sammanhang. I riksdagen har frågan aktualiserats
motionsvägen åren 1972-1974. Motionerna har avslagits under
hänvisning till pågående utredningar (se NU 1972:63 och 1973:47 samt LU
1974:29).

I en hösten 1977 behandlad motion yrkades att länsstyrelsen skulle få rätt
att utse minst en revisor i varje företag som är skyldigt att ha revisor.
Lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1977/
78:1 bifall till motionen. Utskottet framhöll bl. a. att en nödvändig förutsättning
för att företagsrevisorn skulle kunna fullgöra sin uppgift som opartisk
granskningsman var att han intog en självständig ställning inte bara i
förhållande till styrelsen och verkställande direktören utan också till
bolagsstämman eller motsvarande organ. Utskottet strök därför kraftigt
under betydelsen av att revisorn garanterades en oberoende ställning och
framhöll att det från denna synpunkt kunde synas vara en svaghet att det är
bolags- eller föreningsstämmans uppgift att tillsätta revisor. I betänkandet
konstaterades emellertid att den nuvarande ordningen såvitt känt inte
inneburit några nackdelar när det gäller revisorns möjligheter att granska
företaget. Utskottet hänvisade vidare till att man borde avvakta resultatet av
pågående utredningsarbete på området.

De i beslutet deltagande socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig
till förmån för ett krav på en allmän översyn på företagsrevisionens
område.

Under våren 1978 kom frågan om revisorernas ställning återigen under
riksdagens prövning med anledning av ett under allmänna motionstiden
framställt motionsyrkande om en allmän översyn av företagsrevisionen. I sitt
av riksdagen godkända betänkande LU 1977/78:16 avstyrkte utskottet
motionen. Utskottet hänvisade till vad det anfört i betänkandet LU 1977/78:1
och konstaterade att det sedan dess inte tillkommit några omständigheter
som borde föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida.

De i beslutet deltagande socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig
till förmån för bifall till motionsyrkandet.

1 betänkandet LU 1977/78:20 avstyrkte ett enhälligt utskott ett motionsyrkande
om en utredning i syfte att åstadkomma en ny aktiebolagslag. Den
begärda utredningen borde enligt motionären bl. a. ta upp frågan om rätt för
staten att utse en revisor i de största företagen. Utskottet hänvisade bl. a. till
att riksdagen under senare år vid flera tillfällen hade avvisat motionsyrkanden
rörande lagstiftning om offentliga revisorer i större företag och till att intet
nytt hade tillförts frågan sedan den senast behandlats.

1* Riksdagen 1979/80. 8 sami. Nr 3

LU 1979/80:3

4

Vissa utredningar

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick i december 1977 i uppdrag av
regeringen att föreslå lagstiftningsåtgärder ägnade att motverka den organiserade
och ekonomiska brottsligheten. BRÅ:s översyn har såvitt nu är av
intresse hittills resulterat i två promemorior.

I den första av dessa - PM 1978:2 Revisors verksamhet - har lagts fram
vissa förslag och rekommendationer rörande revisors verksamhet. Den
arbetsgrupp som utarbetat promemorian har bl. a. gått igenom en del
material, som legat till grund för påståenden om revisorers medverkan i
ekonomisk brottslighet. Enligt vad gruppen kunnat finna hårde långtgående
påståenden som framförts inte varit grundade. Gruppen har därför inriktat sig
på att från mera allmänna utgångspunkter undersöka möjligheterna att
motverka ekonomisk brottslighet genom stöd åt de kunniga och seriösa
revisorernas verksamhet. Gruppen lägger fram förslag och rekommendationer
som dels är avsedda att stärka revisorernas ställning i olika avseenden,
dels utvidgar tillsynen över revisorerna och dels innebären komplettering av
de etikregler som revisorsorganisationerna antagit.

A r be t sg r u p pe n/öres/Jr a 11 det i aktiebolagsregistret skall intas uppgifter om
revisor motsvarande de uppgifter som nu intas beträffande bolags ställföreträdare.
Andra än auktoriserade eller godkända revisorer och revisionsbolag
skall ej i firma eller eljest vid beteckning av sin näringsverksamhet få använda
ordet revision eller sammansättningar med eller avledningar av detta ord.
Bestämmelserna i 10 kap. 13 § ABL om revisorssekretess m. m. omarbetas
efter mönster av motsvarande regler beträffande banksekretessen. Ändringen
innebär att revisor ej ”i oträngt mål" till aktieägare eller utomstående
får lämna ut sådan information om bolaget som revisorn fått kännedom om
vid fullgörandet av sitt uppdrag. Revisor föreslås vidare få en ovillkorlig
upplysningsskyldighet gentemot medrevisor, särskild granskare, ny revisor
och - om bolaget försätts i konkurs - konkursförvaltare.

Därjämte rekommenderar arbetsgruppen att kvalificerad, dvs. auktoriserad
eller godkänd revisor på sikt skall krävas i alla aktiebolag, att kommerskollegiets
resurser för tillsyn av revisorer kraftigt ökas samt att revisorsorganisationerna
kompletterar sina etiska regler med uttalanden av följande
innebörd.

- Revisor har, på grund av den ställning som i fråga om revision getts honom
i lagstiftningen, plikter även mot allmänheten och det allmänna.

- Revisor skall, inom ramen för sitt revisionsuppdrag, verka för att det
reviderade företaget handlar lagenligt, tar hänsyn till aktieägare, borgenärer
och övriga intressenter samt även i övrigt iakttar god affärssed.

- Revisor skall avhålla sig från att genom rådgivning eller annat aktivt arbete
medverka i lagstridig handling eller i handling som uppenbarligen innebär

LU 1979/80:3

5

kringgående av lag, vare sig förfarandet riktar sig mot en enskild eller mot
det allmänna och inte heller aktivt medverka i förberedelser som enligt vad
revisorn vet eller har grundad anledning anta syftar till sådana handlingar.
Vad nu sagts skall icke utgöra hinder för revisor att lämna upplysning om
innehållet i gällande rätt. Det medför ej heller skyldighet för denne att
särskilt tillvarata myndigheternas intressen.

Den av en annan arbetsgrupp framlagda promemorian PM 1979:5 Aktiebolagslagen
- förstärkt skydd för det bundna kapitalet, m. m. innehåller
förslag om bl. a. en viss utökning av skyldigheten för aktiebolag att ha
kvalificerad revisor. Sådan revisor skall enligt förslaget finnas i bolag som inte
har full täckning för bolagets registrerade aktiekapital.

BRÅ:s promemorior, som överlämnats till regeringen, har remissbehandlats
och är f. n. föremål för överväganden inom regeringskansliet.

Nya regler för handelsbolag m. m.

1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21) lämnade i september 1978 delbetänkandet
(SOU 1978:67) Nya bolagsregler m. m. Betänkandet innehåller
förslag till ny lag om handelsbolag och enkla bolag samt förslag till lag om
årsredovisning, revision och koncerner.

Sistnämnda lag, som avser andra företagsformer än aktiebolag och
ekonomiska föreningar, saknar motsvarighet i gällande rätt. Lagförslagets
första kapitel behandlar frågor om årsredovisning. I enlighet med den
terminologi som används inom aktiebolagsrätten avser kommittén med
årsbokslut en officiell men inte offentlig redovisning och med årsredovisning
en offentlig redovisning. Kommittén föreslår att den som enligt bokföringslagen
(1976:125) har att upprätta årsbokslut också skall vara skyldig att
upprätta årsredovisning om under räkenskapsåret i medeltal minst tio
anställda sysselsatts i företaget eller om företaget ingår i koncern för vilken
koncernredovisning skall avges.

Lagförslagets andra kapitel innehåller bestämmelser om revision. Kommittén
föreslår att kretsen av revisionsskyldiga företag skall sammanfalla
med den krets av företag som enligt kommitténs förslag bör avge årsredovisning.
Kommittén föreslår vidare att revisorn skall vara auktoriserad, om i
ett företag tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger 1 000 basbelopp för den sista månaden av resp.
räkenskapsår eller om antalet anställda under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal överstigit 200 eller om företaget utgör moderföretag
i koncern av denna storlek. Förde företagsformer som det här gäller anser
inte kommittén att det är erforderligt att efter mönster av ABL föreskriva att
en minoritet skall ha möjlighet att genom länsstyrelse få minoritetsrevisor
eller granskare utsedd. Revisionsberättelsen bör offentliggöras i samma
ordning som årsredovisningen.

Betänkandet har remissbehandlats.

LU 1979/80:3

6

Kontroll av utländsk företagsetablering

Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag
har i oktober 1978 iagt fram betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk
företagsetablering i Sverige m. m.

Inom utredningen, som inte kunnat enas om ett gemensamt förslag, har på
initiativ av skilda ledamotsgrupper utarbetats tre olika förslag till en lag om
kontroll av utländsk företagsetablering här i riket. De tre förslagen har
redovisats vid sidan av varandra.

Ett av dessa förslag går ut på att en utländsk företagsetablering och
utlandsägda företags verksamhet bör kontrolleras inom ramen för en
lagstiftning som leder till reell likabehandling av svenskägda och utlandsägda
företag. Företrädarna för denna linje, den s. k. kontrollinjen, föreslår bl. a. att
industriverket - i egenskap av föreslagen tillsynsmyndighet - ges rätt att
förordna en offentlig revisor att jämte de revisorer som tillsatts med
tillämpning av 10 kap. 1 § ABL delta i granskningen av styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning samt av bolagets räkenskaper. Den
offentliga revisorn skall ägna särskild uppmärksamhet åt den s. k. förvaltningsrevisionen.
Denna bör främst vara inriktad på att kontrollera att det
reviderade bolaget iakttar de särskilda villkor och föreskrifter som kan ha
förbundits med tillståndet för bolaget att bedriva verksamhet i Sverige.
Vidare bör kontroll ske av att företaget tillgodoser de särskilda anspråk på
offentlig information om företagets moderkoncern som kan finnas. Enligt
detta förslag bör offentlig revisor utses i sådana utlandsägda aktiebolag som
har en årsomsättning som överstiger en miljard kronor eller som har mer än
ettusen anställda.

De båda övriga linjerna - likabehandlingslinjen och förhandlingslinjen -innehåller inga förslag om lagstiftning beträffande revision.

Betänkandet, som remissbehandlats, övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet en motion vari tas upp frågor om
företagsrevision.

Regler om revision av ett företags eller en organisations ekonomiska
förvaltning finns i en rad författningar på associationsrättens område.
Lagstadgad skyldighet att ha revisor åvilar f. n. i huvudsak endast aktiebolag,
ekonomiska föreningar samt bank- och försäkringsrörelser. Revisor utses i
allmänhet av företagets beslutande organ, i aktiebolag således av bolagsstämman.
En minoritet av aktieägarna kan dock påkalla att länsstyrelsen
skall utse ytterligare en revisor. I banker och försäkringsbolag skall alltid
finnas offentliga revisorer. Dessa utses av bankinspektionen resp. försäkringsinspektionen.

LU 1979/80:3

7

Revisorns kontrollfunktion är riktad mot företagsledningen. Han skall vid
utövandet av sin verksamhet företräda såväl ägarnas som borgenärernas, de
anställdas och samhällets intressen. Revisorn skall granska företagets
bokföring och årsredovisning samt företagsledningens förvaltning.

Beträffande aktiebolag av viss storlek eller av visst slag krävs att
åtminstone en av revisorerna skall vara kvalificerad, dvs. auktoriserad eller
godkänd. Auktorisation eller godkännade av revisor meddelas av kommerskollegium,
som också är tillsynsmyndighet för kvalificerade revisorers
verksamhet.

I motionen yrkas att riksdagen begär en allmän översyn av företagsrevisionen.
Denna översyn bör enligt motionärerna sättas i gång under år 1979.
Följande utgångspunkter för utredningen anges. Revisor skall garanteras en
helt självständig ställning gentemot dem som han skall kontrollera. Företagsrevisionens
kvalitet måste höjas. Stort intresse bör ägnas åt frågor om
revisionens inriktning, innehåll och omfattning. Det bör prövas om revisorerna
kan lämna ett större bidrag i kampen mot skattefusk och skatteflykt.
Vid översynen bör klarläggas vilka resurser som behövs för att önskvärda
åtgärder på området skall kunna genomföras.

Utskottet erinrar om att frågan om företagsrevisorernas ställning och
uppgifter under senare år flera gånger har prövats av riksdagen med anledning
av motionsyrkanden. Motionerna har avslagits, under hänvisning bl. a. till
pågående utredningsverksamhet på området.

Som utskottet tidigare framhållit, då frågan varit aktuell, är det av stor
betydelse med en effektiv företagsrevision. För att revisorn skall kunna
fullgöra sin uppgift som opartisk granskningsman är det nödvändigt att han
intar en självständig ställning i förhållande till styrelse och verkställande
direktör samt även till bolagsstämma eller motsvarande organ. Det är också
viktigt att företagsrevisionens kvalitet är hög och att tillsynen av revisorernas
verksamhet är effektiv. Från samhällets sida är det självfallet också ett
angeläget önskemål att företagsrevisionen kan bidra till att ekonomisk
brottslighet förhindras. I den mån företagsrevisionen från angivna synpunkter
allmänt sett framstår som bristfällig bör erforderliga åtgärder, även i
lagstiftningens form, naturligtvis vidtas.

Såvitt är känt har den nuvarande ordningen inte inneburit några allvarliga
nackdelar när det gäller revisorns möjligheter att opartiskt granska företaget.
Utskottet vill vidare erinra om vad som uttalas i den ovan (s. 4) redovisade
promemorian från BRÅ, Revisors verksamhet, nämligen att vissa i den
allmänna debatten framförda påståenden, att revisorer medverkat i ekonomisk
brottslighet, inte varit grundade. Det nu anförda innebär naturligtvis
inte att förbättringar inte skulle behöva göras av företagsrevisionens kvalitet
m. m. I den nämnda promemorian framläggs också vissa förslag och
rekommendationer som dels är avsedda att stärka revisorernas ställning i
olika avseenden, dels utvidgar tillsynen över revisorerna och dels innebär en
komplettering av revisorsorganisationernas etikregler.

LU 1979/80:3

8

BRÅ-promemorian har remissbehandlats och övervägs f. n. inom regeringskansliet.
Detsamma gäller vissa andra utredningsförslag av intresse på
företagsrevisionens område (se s. 5-6). Enligt vad utskottet inhämtat avser
regeringen att våren 1980 förelägga riksdagen en proposition i ämnet. Med
hänsyn härtill och då regeringens ställningstaganden till förslagen inte bör
föregripas avstyrker utskottet bifall till motionen 1760.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1760.

Stockholm den 6 november 1979

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquist (m)*,
Ivan Svanström (c), Stig Olsson (s)*, Elvy Nilsson (s), Joakim Ollén (m), Arne
Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Olle
Aulin (m), Owe Andréasson (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s)
och Margot Håkansson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby,
Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Bengt Silfverstrand (alla s)
anför:

Utskottet framhåller att nuvarande ordning såvitt är känt inte inneburit
några allvarliga nackdelar när det gäller revisors möjligheter att opartiskt
granska företagen. Vi vill dock erinra om att denna uppfattning motsägs i flera
av de remissvar som avgivits med anledning av BRÅ:s promemoria,
Revisors verksamhet. Sålunda framhåller tillsynsmyndigheten - kommerskollegium
- bl. a. att revision i mindre företag ofta bara är en rimlighetsbedömning.
Enligt kollegiet överträds också mer eller mindre regelmässigt
aktiebolagens regler om bokföringsjäv i denna typ av företag.

I likhet med ett stort antal remissinstanser anser vi att BRÅ-promemorian
endast berör en mindre del av de många problem som i dag föreligger på
företagsrevisionens område. Om revisorsfunktionen skall bli det effektiva
instrument vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet som alla säger sig
eftersträva, måste betydligt mer långtgående och genomgripande föränd -

LU 1979/80:3

9

ringar av nu gällande ordning komma till stånd. Revisor tillsätts av
bolagsstämman och inte av från bolaget fristående organ. Särskilt i fåmansbolag,
där aktieägarkrets och styrelse ofta är identisk, innebär det att revisorn
utses av den han skall kontrollera. Detta förhållande finner vi vara en mycket
allvarlig brist i rådande ordning. Frågan om att skapa en självständigare och
från olika partsintressen mera oberoende ställning för revisorn måste därför
enligt vår uppfattning ges högsta prioritet i det arbete som enligt uppgift nu
pågår inom regeringskansliet i syfte att förstärka företagsrevisionen i olika
avseenden. Andra frågor av stor betydelse för att förbättra revisionens
kvalitet är utbildningen för revisorer samt revisionens inriktning, innehåll
och omfattning.

I den händelse nu aviserade regeringsproposition i frågan inte skulle
innefatta förslag i nu nämnda avseenden kommer vi att på nytt aktualisera
motionärernas förslag att tillsätta en utredning med uppgift att företa en
övergripande översyn av hela företagsrevisionen.

'

■

.