Med anledning av motion om användningen av DDT-preparat inom skogsbruket

Betänkande 1976/77:JoU19

JoU 1976/77:19

Jordbruksutskottets betänkande
1976/77:19

med anledning av motion om användningen av DDT-preparat inom
skogsbruket

Motionen

I motionen 1976/77:844 av herrar Leuchovius och Nisser (båda m) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen inför dispens för
användning av DDT inom skogsbruket.

Motionärerna pekar på att återväxten i våra skogar under senare år legat
under godtagbar nivå. Förhållandena inger oro för framtiden inte minst
från skogsägare av olika kategorier. Inte minst har sambandet försämrade
planteringsresultat och nu rådande förbud att använda plantor behandlade
med DDT styrkt uppfattningen att skogsbruket avhänts ett medel i kampen
mot den skadegörande insekt, snytbaggen, som till största del bär skulden
för de senaste årens utveckling. Intill dess vetenskapen kan ställa ersättningspreparat
till skogsbrukets tjänst framstår det som mycket angeläget
att viss användning av DDT tillåts ske genom dispensgivning. Enligt motionen
föreligger inte sådana risker med användning av DDT att yrkeshygieniska
skäl torde lägga hinder i vägen för en under några övergångsår
begränsad användning av nämnda preparat. Ej heller har såvitt motionärerna
är bekant omgivningshygieniska motiv kunnat läggas till grund för förbud
mot en tidsbegränsad fortsatt användning av DDT inom skogsbruket. Enligt
motionärerna rör det sig årligen om miljardbelopp som går till spillo genom
insektsskador.

Bakgrund

Vid årsskiftet 1974-75 utgick den dispens som skogsbruket tidigare haft
alltsedan dåvarande giftnämndens förbud mot DDT trädde i kraft fr. o. m.
år 1970. Dispensen avsåg behandling av barrträdsplantor före utplantering
i avsikt att motverka angrepp av snytbaggen. Produktkontrollnämnden vägrade
att fr. o. m. 1975 förnya dispensen. Beslutet överklagades hos regeringen,
som dock stadfäste nämndens beslut. Genom en särskild förordning
har sedan även importen av barrträdsplantor som behandlats med bekämpningsmedel
reglerats.

Sedan år 1975 är det sålunda inte längre tillåtet att skyddsbehandla skogsplantör
med DDT. Till följd av omfattande skador som uppkom på 1975
års planteringar på grund av angrepp av snytbagge beslutade riksdagen i
april 1976 att statsbidrag skulle kunna utgå under budgetåren 1975/76 och
1976/77 med högst 75 procent av kostnaderna för omplantering av sådana

1 Riksdagen 1976/77. 16 sami. Nr 19

JoU 1976/77:19

2

skogskulturer som år 1975 i större omfattning hade skadats av snytbagge.

I prop. 1975/76:125 (s. 32) betonade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
att det var nödvändigt med en allmänt ökad insats på en intensifierad
skogsvård från skogsägarnas sida. Han fann det emellertid rimligt
att staten vid sidan härav under en övergångstid lämnade bidrag för att
underlätta’ restaureringen av de skogskulturer som har spolierats genom
angrepp av snytbagge. En förutsättning för bidrag som angavs var att det
i samband med omplanteringarna tas till vara alla möjligheter till förebyggande
åtgärder, bl. a. markberedning. Rent allmänt har markberedningen
ökat i omfattning under år 1976. Markberedning är i dessa sammanhang
viktig eftersom den har visat sig kunna minska skadorna med hälften. För
att komma till rätta med problemen kring snytbaggen har skogsstyrelsen
tillsatt en särskild arbetsgrupp som skall kartlägga och sammanställa tillgängliga
fakta om skydd mot insekten samt låta genomföra ytterligare kompletterande
undersökningar. För detta ändamål har regeringen anvisat särskilda
medel från anslaget Främjande av skogsvård m. m.

Enligt skogsstyrelsen visade det sig inte vara möjligt att under sommaren
1976 restaurera mer än en del av de skogskulturer som skadades av snytbagge
under år 1975. Samtidigt var det inte möjligt att utan noggrannare och
kostnadskrävande undersökningar skilja dessa skador från skador som uppkommer
under åren därefter.

Mot bakgrund av det anförda föreslog regeringen (prop. 1976/77:25) att
bidrag skulle få utgå under budgetåret 1976/77 till omplantering också av
skogskulturer där skador hade registrerats under år 1976 även om skadornas
uppkomst inte med säkerhet kunde hänföras till år 1975. I övrigt borde
för bidrag gälla de bestämmelser som dittills hade tillämpats. Det förutsattes
således bl. a, att förebyggande åtgärder skulle vidtas i all den utsträckning
som var möjlig. Det skulle ankomma på regeringen eller efter regeringens
bemyndigande skogsstyrelsen att meddela de särskilda föreskrifter som behövdes.
Kostnaderna för de förordade åtgärderna beräknades för innevarande
budgetår till 9 milj. kr.

Enligt budgetpropositionen 1977, bil. 13 punkt D 3, bör visst stöd utgå
också under budgetåret 1977/78 för omplantering av de skogskulturer som
nu är bidragsberättigade. 1 sammanhanget har erinrats om den kartläggning
som skogsstyrelsen gör av problemen kring snytbaggen.

I årets budgetproposition har vidare föreslagits resursförstärkningar under
skogshögskolans anslag för intensifierad forskning på skogsskyddets område.

Riksdagen harden 25 mars 1977 bifallit regeringens i budgetpropositionen
framlagda förslag i nu berörda avseenden (JoU 1976/77:13, p. 13 och 31,
rskr 1976/77:182).

JoU 1976/77:19

3

Utskottet

Fr. o. m. år 1975 är det inte längre tillåtet att använda DDT-haltiga preparat
inom skogsbruket. Tidigare hade skogsbruket, trots principbeslut om totalförbud,
dispens för användning av sådana preparat för skyddsbehandling
av skogsplantör mot angrepp av snytbagge.

Sedan DDT-förbudet sålunda utsträckts att även avse skogsbruket har
omfattande skador förorsakats av snytbaggeangrepp. I motionen 844 påpekas
att återväxten i våra skogar under senare år legat under godtagbar nivå.
Till största delen bär snytbaggeangreppen skulden för de senaste årens utveckling.
Förhållandena inger enligt motionärerna oro för framtiden. De
finnér det därför angeläget att viss användning av DDT tillåts ske intill
dess vetenskapen kan ställa lämpliga ersättningspreparat till skogsbrukets
förfogande.

Utskottet har tidigare understrukit behovet av ökade insatser inom skogsvården
till följd av bl. a. de omfattande skador som åsamkats skogsbruket
genom snytbaggeangrepp på skogsplantör sedan DDT-förbudet trätt i kraft.
Betydande insatser har också gjorts för att möta detta behov. Sålunda har
genom beslut av riksdagen införts möjlighet att bevilja statsbidrag med
högst 75 procent av kostnaderna för bl. a. omplantering av skogskulturer
som har skadats av snytbagge. För innevarande budgetår har riksdagen medgett
att sådant bidrag får beviljas med högst 9 milj. kr. Bidrag kan bl. a.
utgå till omplantering av sådana kulturer som har skadats under år 1975
och av skogskulturer där skador har registrerats under år 1976 och skadorna
om än inte med säkerhet kan antas ha inträffat år 1975. Enligt årets budgetproposition
som nyligen godtagits av riksdagen skall visst stöd kunna
utgå också under nästa budgetår för omplantering av de skogskulturer som
nu är bidragsberättigade. Det bör i detta sammanhang även erinras om
att skogshögskolan samtidigt erhåller ökade resurser på skogsskyddsforskningens
område.

Som tidigare redovisats för riksdagen (JoU 1975/76:41) har frågan om
DDT-förbudet i skogsbruket och därmed sammanhängande spörsmål varit
föremål för överläggningar mellan företrädare för bl. a. produktkontrollnämnden,
skogshögskolan och skogsstyrelsen. Överläggningarna resulterade
i att skogsstyrelsen fick i uppdrag att bilda en projektgrupp för studier av
de problem som sammanhänger med berörda DDT-förbud. I den arbetsgrupp
som skogsstyrelsen i enlighet härmed i samråd med övriga intressenter i
skogsbruket tillsatt ingår representanter för ägare och arbetstagare inom
skogsbruket och för forskning, arbetarskydd och miljövårdsmyndigheter.
Enligt vad utskottet inhämtat beräknas gruppen redovisa resultatet av sitt
arbete någon gång under försommaren 1977.

Utskottet vill slutligen erinra om att det åvilar regeringen och produktkontrollnämnden
att på grundval av de riktlinjer som fastlagts i lagen om
hälso- och miljöfarliga varor närmare besluta i avseende på den i motionen
väckta frågan.

JoU1976/77:19

4

Med hänvisning till vad i det föregående redovisats föreslår utskottet
att motionen 844 inte föranleder någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet hemställer därför

att riksdagen lämnar motionen 1976/77:844 utan åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1977

På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: herrar Lundkvist (s), Wachtmeister i Johannishus (m), fru Theorin
(s), herrar Jonasson (c), Lindberg (s), Johansson i Holmgården (c), Wictorsson
(s), Olsson i Edane (s), fru Fredrikson (c), herrar Strömberg i Vretstorp
(s), Hallenius (c)*. Alftin (s), fru Anér (fp)*, herr Lorentzon i Ätran (m)
och fru Andersson i Hultsfred (m)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 53632 Slockholm 1977