Med anledning av motion om ändring i skogsbeskattningen

Betänkande 1979/80:SkU31

SkU 1979/80:31

Skatteutskottets betänkande
1979/80:31

med anledning av motion om ändring i skogsbeskattningen
Motionen

I motionen 1979/80:1104 av Olof Palme m. fl. (s) yrkandet 8 hemställs att
riksdagen ändrar skogsbeskattningen så att avdragsrätten för värdeminskning
av skog fr. o. m. den 1 januari 1981 reduceras från 50 till 25 % av
intäkterna av rotpostförsäljningar och från 30 till 15 % av intäkterna vid
försäljning eller uttag av skogsprodukter.

Gällande bestämmelser

Under den tid en skogsägare innehar fastigheten skall samtliga försäljningsinkomster
och värdet av privata skogsuttag - frånsett vedbrand - tas
upp som inkomst efter avdrag för omkostnaderna för avverkningen. Som
framgår nedan medges också avdrag för värdeminskning av skogen.

Vid försäljning av en skogsfastighet skall - efter vissa ändringar av
realisationsvinstbeskattningen 1976 - inkomsten av fastighetsförsälj ningen i
sin helhet bedömas enligt realisationsvinstreglerna. Någon beskattning
såsom för inkomst av skogsbruk inträder inte i denna situation.

Fr. o. m. 1981 års taxering gäller nya regler för avdrag för värdeminskning
av skog (prop. 1978/79:204, SkU 1978/79:54. SFS 1979:500). Avdraget skall
inte som tidigare grundas på förändringarna i virkesförrådets värde eller
volym utan skall normalt beräknas till 50 % av intäkterna av försålda
avverkningsrätter och 30 % av intäkterna av försålda skogsprodukter. Vid
rationaliseringsförvärv höjs avdragsnivån för fysiska personer till det dubbla.
Sammanlagt får värdeminskningsavdragen under innehavstiden uppgå till
50 % av anskaffningsvärdet för skogen och skogsmarken, för bolag dock till
högst 25 % av anskaffningsvärdet. 1 förenklingssyfte gäller en 5 000-kronorsgräns så att mindre betydande avdragsbelopp inte beaktas. Samtidigt
omarbetades reglerna om skogsbeskattningen även i andra hänseenden.

I motioner från s och vpk yrkades avslag på de i propositionen 1978/79:204
framlagda förslagen. Motionärerna anförde bl. a. att de föreslagna reglerna
skulle leda till stora skattelättnader, som skulle te sig utmanande från
fördelningspolitisk synpunkt och som till stor del skulle komma att drabba
kommunerna. Reglerna skulle enligt motionärernas uppfattning också
komma att medföra ryckighet i fråga om avverkningarna och en på längre sikt
växande brist på skogsråvara. Motionärerna förordade en ny utredning om
skogsbeskattningen med sikte på att inom ramen för ett oförändrat

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 31

SkU 1979/80:31

2

skatteuttag infoga beskattningen som ett medel i de skogspolitiska målsättningarna.

Skatteutskottet (SkU 1978/79:54) tillstyrkte propositionen och anförde i
huvudsak följande.

Som framgår av propositionen har skogsbeskattningen alltsedan 1964 varit
föremål för ingående överväganden i syfte framför allt att skapa regler som är
lätta att tillämpa och som ger ett materiellt sett mer tillfredsställande resultat
än f. n. Anmärkningarna mot gällande regler riktar sig framför allt mot att de
är alltför svårtillgängliga och att avdragsreglerna fordrar kostnadskrävande
utredningar om tillväxt, virkesförråd och andra osäkra faktorer. Som
framhållits i utredningsarbetet slår reglerna ojämnt i flera situationer och
leder även i övrigt ofta till materiellt sett otillfredsställande resultat. Så t. ex.
är det ofta möjligt att erhålla betydande värdeminskningsavdrag vid
begränsade avverkningar efter kort tids innehav, medan däremot avdragsmöjligheter
helt kan saknas även vid stora avverkningar som sker efter en
längre tids innehav. Detta förhållande medför inte endast orättvisa mellan
olika skogsägare utan medför också betydande nackdelar från skogspolitisk
synpunkt. Att skogsuttagen efter de första innehavsåren normalt beskattas
fullt ut även till den del avverkningen kan anses utgöra kapitaluttag medför
givetvis en avverkningshämmande effekt. Som framhålls i propositionen
förstärks denna effekt av att en arvtagare i allmänhet får ett betydligt större
ingångsvärde på skogen än vad arvlåtaren hade vid dödsfallet. Den bristande
kontinuiteten vid arv strider också mot de principer som tillämpas på andra
områden av beskattningen.

Med anledning av vad som anförs i de nämnda motionerna kan framhållas
att de teoretiska avdragsmöjligheter som föreligger enligt nuvarande regler
av utredningsskäl och andra orsaker i allmänhet inte kan utnyttjas i avsedd
omfattning. 1 vissa situationer framstår emellertid reglerna som alltför
generösa. Ett exempel härpå har redan nämnts, nämligen att nytt ingångsvärde
beräknas i samband med arv. Ett annat exempel är de regler som är
avsedda för tillskottsförvärv i samband med skogsbrukets rationalisering
men som i viss utsträckning kunnat utnyttjas även för att finansiera förvärv
som har annat syfte.

Som departementschefen framhåller är det utredningsförslag som ligger
till grund för propositionen lätt att förstå och tillämpa, något som allmänt
vitsordats under remissbehandlingen. Samtidigt bör nämnas att utredningsförslaget
också på sina håll kritiserats för att utrymme lämnas för avdrag även
om avverkningarna inte medfört att skogen under innehavstiden minskat i
värde eller volym. Dessa invändningar, som nu åter tas upp i motionerna, har
i viss utsträckning beaktats i propositionen genom att avdraget i princip
beräknas till högst 50 % av rotvärdet för den avyttrade skogen, under det att
utredningen föreslagit att avdrag skulle kunna medges med belopp som
motsvarar hela rotvärdet. Vidare bör framhållas att det totala avdraget under
innehavstiden begränsats till 50 % av anskaffningsvärdet mot utredningens
förslag 60 %. Utskottet vill inte bestrida att de angivna invändningarna till
viss del fortfarande kan anses kvarstå, men betydelsen härav bör enligt
utskottets mening inte överdrivas.

Som anförs i propositionen medför eventuella från teoretisk utgångspunkt
omotiverade avdrag normalt en ökad skattebelastning om ägaren avyttrar sin
fastighet. Utskottet vill för sin del betona att de föreslagna reglerna också
medför betydande begränsningar av nuvarande avdragsmöjligheter i vissa

SkU 1979/80:31

3

situationer, bl. a. genom att avdraget generellt begränsas till totalt 50 % av
anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärden som baseras på förvärv före 1952
kommer över huvud taget inte att omfattas av någon avdragsrätt i
fortsättningen. Aven i arvssituationer innebär förslaget en av principiella och
praktiska skäl motiverad skärpning av nuvarande regler, som bl. a. medgivit
ej acceptabla lättnader i beskattningen av uppskjutna avverkningar. Vidare
kan framhållas att möjligheterna att erhålla värdeminskningsavdrag begränsas
till 50 % av anskaffningskostnaden även vid tillskottsförvärv och att
möjligheterna att missbruka dessa regler också begränsas genom att de skall
få tillämpas endast vid verkliga rationaliseringsförvärv.

Redan mot denna bakgrund finner utskottet att förslaget i propositionen
av såväl praktiska som principiella skäl är att föredra framför nuvarande
regler. Därtill kommer att förslaget såvitt utskottet kan bedöma också
kommer att få väsentlig betydelse från skogspolitisk synpunkt. Som redan
anförts har gällande regler avverkningshämmande effekter, vilket i stor
utsträckning torde ligga bakom tendenserna i det enskilda skogsbruket att i
alltför hög grad spara skogstillväxten. Det framlagda förslaget eliminerar i
stor utsträckning dessa negativa effekter av skattesystemet och kan därför
bidra till att avverkningarna blir mer jämnt fördelade under innehavstiden.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till de i propositionen
föreslagna lösningarna.

Vad därefter angår de i motionerna 2649 och 2650 framställda utredningsyrkandena
nöjer sig utskottet med att konstatera att departementschefen
aviserat en ny utredning om skogsbeskattningen och att denna utredning
enligt vad som uttalas i propositionen kommer att få en grundläggande och
allsidig karaktär. Utskottet anser att det inte är erforderligt att nu gå in
närmare på innehållet i direktiven för denna utredning.

En kommitté har numera tillsatts för utredning av skogsindustrins
virkesförsörjning och vissa därmed sammanhängande frågor. I kommitténs
utredningsuppdrag (kommittéberättelsen 1980 del II 1:23) ingår bl. a. att
göra en omfattande översyn av skogsbeskattningen. Utredningsuppdraget
bör enligt direktiven bedrivas skyndsamt.

Utskottet

Reglerna för skogsbeskattningen omformades - som framgår av den
tidigare redogörelsen - våren 1979 med verkan fr. o. m. inkomståret 1980.
Ändringarna innebär bl. a. väsentliga nyheter i fråga om avdrag för
värdeminskning av skog under tiden för innehavet av fastigheten. Tidigare
kunde sådant avdrag i regel medges endast om skogsägaren kunde styrka att
det virkesförråd som fanns på fastigheten vid förvärvet minskat under
innehavstiden, vilket medförde stora utredningsproblem. De nya reglerna
innebär att avdraget i stället grundas på inkomsterna av försåld skog. Avdrag
medges normalt med 50 % av intäkterna av försålda avverkningsrätter och
30 % av intäkterna av försålda skogsprodukter. Avdragen är dock maximerade
till sammanlagt hälften av anskaffningsvärdet för skogen och skogsmarken,
eller för bolag till en fjärdedel av anskaffningsvärdet.

SkU 1979/80:31

4

I motionen 1104 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas (yrkandet 8) att de nyss
angivna procentsatserna för värdeminskningsavdragen minskas till hälften.
Motionärerna erinrar om den kritik som från deras håll riktades mot de nya
reglerna förra året för att de leder till omotiverade och fördelningspolitiskt
utmanande skattelättnader för skogsägarna. De anser att de nya reglerna kan
väntas medföra en ryckighet i skogsavverkningarna i strid mot de skogspolitiska
målsättningarna och att avdragsrätten bör begränsas i avvaktan på en
mer långsiktig lösning.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att
omläggningen av skogsbeskattningen framför allt syftade till att skapa regler
som är lätta att tillämpa och som ger ett materiellt sett mer tillfredsställande
resultat än tidigare bestämmelser. Som utskottet betonade förra året innebär
de nya reglerna betydande begränsningar i de tidigare alltför stora
avdragsmöjligheterna i vissa situationer, bl. a. genom att värdeminskningsavdraget
generellt begränsas till totalt 50 % av anskaffningsvärdet och att
vissa äldre anskaffningsvärden över huvud taget inte får beaktas. Det bör
också framhållas att de nya reglerna i stor utsträckning eliminerar vissa från
skogspolitisk synpunkt negativa effekter i det tidigare systemet, som haft
avverkningshämmande effekter. Som utskottet anförde förra året kan det
antas att reglerna kommer att bidra till att avverkningarna blir mer jämnt
fördelade under innehavstiden. I motionen har inte åberopats några nya
omständigheter som bör föranleda en annan bedömning.

De nya reglerna genomfördes som en i viss mån provisorisk lösning i
avvaktan på en ny utredning. Numera har också en utredning tillsatts om
skogsindustrins virkesförsörjning med uppgift bl. a. att göra en genomgripande
översyn av skogsbeskattningens samhällsekonomiska effekter. Enligt
direktiven bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt. I avvaktan på resultatet
av utredningens arbete är utskottet inte berett att ompröva sitt tidigare
ställningstagande i dessa frågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1104
yrkandet 8.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1104 yrkandet 8.

Stockholm den 26 februari 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c).
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp).
Anita Johansson (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Olle Grahn
(fp)-

SkU 1979/80:31

5

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (samtliga s),
som

dels anfört följande:

De nya skogsbeskattningsreglerna har från vårt håll kritiserats från såväl
fördelningspolitiska som skogspolitiska synpunkter. Den avkastning som
skogen ger bör givetvis beskattas fullt ut på samma sätt som annan
avkastning. Helt i strid mot vad som gäller på andra områden av
beskattningen kommer emellertid enligt de nya reglerna hälften av
inkomsterna av försålda avverkningsrätter att undantas från beskattning.
Vid försäljning av avverkade skogsprodukter får avdrag medges med 30 %
av bruttoinkomsten, vilket bl. a. innebär att avdrag får göras från rena
arbetsinkomster. Om avverkningskostnaderna varit så höga att nettot på
avverkningen blivit lågt, får avdrag fortfarande beräknas på bruttot. De nya
avdragsreglerna medför att underskott uppkommer, och detta underskott får
t. o. m. dras av från andra inkomster. Därtill kommer att beskattning i
samband med en eventuell försäljning av fastigheten aktualiseras endast om
en skattepliktig realisationsvinst uppkommer och att fastighetsförsäljningar
därför i viss utsträckning kan utnyttjas för att uppnå ytterligare fördelar,
t. ex. vid generationsskiften.

Skattelättnaderna under de första åren har uppskattats till 600-700 milj.
kr. per år, lågt räknat. Dessa skattelättnader kan inte anses motiverade av
sakliga skäl utan framstår som fördelningspolitiskt utmanande, inte minst
mot den bakgrunden att den enskilda skogsmarken i allt större utsträckning
kommit att ägas av personer som har sin huvudsakliga inkomst från annat
håll.

De nya reglerna kan väntas leda till en ryckighet med stora avverkningar
de första åren och på fastigheter sorn redan är hårt avverkade. Härefter kan
det antas att metoden verkar starkt avverkningshämmande till dess att
fastigheten genom försäljning övergått till ny ägare. Det föreslagna systemet
strider alltså mot skogsvårdslagens intentioner och riktlinjerna för skogspolitiken
och kan innebära ett hot mot sysselsättning och trygghet.

Som framhålls i motionen är det angeläget att snabbt motverka dessa ej
avsedda följdverkningar och att rätta till den fördelningspolitiska orättvisa
som beslutet under våren 1979 medfört.

En ny utredning har nu tillsatts bl. a. för att ompröva hela skogsbeskattningen
från grunden. Resultatet av detta arbete ligger alltför långt fram i
tiden. I avvaktan på en mera långsiktig lösning får det i motionen framlagda
förslaget att begränsa de angivna avdragsmöjligheterna anses väl avvägt. Det
bör framhållas att skogsinkomsterna även med denna begränsning blir
förmånligt beskattade jämfört med andra inkomster.

Med det anförda tillstyrker vi motionen 1979/80:1104 yrkandet 8.

SkU 1979/80:31

6

dels ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1104 yrkandet 8
antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 7 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 22 §

Gällande lydelse

7. Avdrag på grund av avyttring
av skog medges enligt bestämmelserna
i denna anvisningspunkt.
Bedömningen av rätten till avdrag
sker med utgångspunkt i skogens
anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde.
Med anskaffningsvärde
avses det värde som
belöper på skog och skogsmark vid
förvärv av jordbruksfastighet. Med
gällande ingångsvärde avses
anskaffningsvärdet minskat med
avdrag som har medgetts enligt denna
anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs
hur anskaffningsvärdet och
det gällande ingångsvärdet beräknas.
Med avdragsgrundande
skogsintäkt avses ett belopp
som motsvarar summan av beskattningsårets
hela intäkt på grund av
upplåtelse av avverkningsrätt och 60
procent av beskattningsårets intäkt
på grund av avyttrade skogsprodukter
eller på grund av att den skattskyldige
har tillgodogjort sig skogsprodukter
i förvärvskällan eller för
eget bruk eller i annan av honom
bedriven verksamhet.

Föreslagen lydelse

7. Avdrag på grund av avyttring
av skog medges enligt bestämmelserna
i denna anvisningspunkt.
Bedömningen av rätten till avdrag
sker med utgångspunkt i skogens
anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde.
Med anskaffningsvärde
avses det värde som
belöper på skog och skogsmark vid
förvärv av jordbruksfastighet. Med
gällande ingångsvärde avses
anskaffningsvärdet minskat med
avdrag som har medgetts enligt denna
anvisningspunkt. I punkt 8 föreskrivs
hur anskaffningsvärdet och
det gällande ingångsvärdet beräknas.
Med avdragsgrundande
skogsintäkt avses ett belopp
som motsvarar summan av 50 procent
av beskattningsårets intäkt på
grund av upplåtelse av avverkningsrätt
och 30 procent av beskattningsårets
intäkt på grund av avyttrade
skogsprodukter eller på grund av att
den skattskyldige har tillgodogjort
sig skogsprodukter i förvärvskällan
eller för eget bruk eller i annan av
honom bedriven verksamhet.

SkU 1979/80:31

7

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

Fysisk person avdragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, den avlidne.

Har fastigheten föregående stycket.

I fråga respektive boet.

Rätt till ny ägare.

Avdrag medges 1 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981 och tillämpas första gången vid
1982 års taxering på förhållanden som avser tiden efter ikraftträdandet.

«

GOTA B 64713 Stockholm 1980