med anledning av en motion om stöd från allmänna arvsfonden till idrottsföreningars ungdomsverksamhet

Betänkande 1978/79:LU17

LU 1978/79:17

Lagutskottets betänkande
1978/79:17

med anledning av en motion om stöd från allmänna arvsfonden till
idrottsföreningars ungdomsverksamhet

Ärendet

I motionen 1978/79:689 av Bertil Johansson (c) och Martin Olsson (c) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för
allmänna arvsfonden på sådant sätt att möjligheter öppnas att utdela stöd för
ungdomsverksamhet till idrottsföreningar i enlighet med motionens syfte.

Motionärerna understryker att det stöd som olika ungdomsverksamheter
erhåller genom allmänna arvsfonden är av största betydelse. De vill ändå
framhålla som en brist i bidragssystemet den restriktivitet som man från
fondens sida visar när det gäller anslag till idrottsföreningar. Det finns små
idrottsföreningar på landsbygden eller kvartersföreningar i städerna vilkas
intentioner är att ge en meningsfull fritidssysselsättning åt ungdomen. Här
bedrivs ingen elitidrott men ändå en verksamhet som är till glädje för bygdens
eller kvarterets ungdomar. Man bedriver verksamhet som en förening för att
få en organisatoriskt fungerande enhet. Motionärerna menar att en sådan
förening borde kunna få medel från allmänna arvsfonden för t. ex. inköp av
träningsmateriel,ja,även för iordningställande av lokal för sin verksamhet.
Enligt motionärerna är det svårt att se varför sådan verksamhet inte skall vara
bidragsberättigad om verksamheten bedrivs i en idrottsförenings regi men
bidragsberättigad om den bedrivs av annan förening. Det kan knappast vara
konsekvent att två organisationer med likartad verksamhet behandlas så
olika.

Motionärerna förklarar sig införstådda med att ett visst kontrollsystem bör
tillskapas för att idrottsföreningar inte skall använda fondpengar till sådant
som inte tillhörden breda ungdomsverksamheten. Kommunrevisorerna kan
här vara den kontrollerande myndigheten för att hindra oegentligheter, men
även annan myndighet har naturligtvis möjlighet att åta sig denna
uppgift.

Utskottet har vid besök på kammarkollegiet inhämtat uppgifter om
allmänna arvsfondens inkomster och tillgångar samt om handläggningen av
arvsfondsärenden. I samband med besöket har företrädare för socialdepartementet
lämnat upplysningar om principerna för utdelning av understöd ur
fonden.

1 Riksdagen 1978/79. 8 sami. Nr 17

LU 1978/79:17

2

Gällande ordning

Enligt ärvdabalken är arvsrätten begränsad till bröstarvingar, make,
föräldrar, syskon samt far- och morföräldrar och deras barn. Kusiner och
avlägsnare släktingar ärver inte. Saknas arvsberättigade släktingar till den
avlidne tillfaller arvet allmänna arvsfonden. Arvsordningen kan åsidosättas
genom förordnande i testamente. Egendom kan tillföras arvsfonden även
genom gåva och testamente.

Närmare bestämmelser om arvsfonden finns i lagen (1928:281) om
allmänna arvsfonden. Enligt 1 § skall egendom, som tillfaller arvsfonden
genom arv, gåva eller testamente, förvaltas av kammarkollegiet som en
särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt
omsorg om handikappade. En tiondel av de medel som inflyter under ett
räkenskapsår skall läggas till fonden. Återstoden skall tillsammans med årets
avkastning från och med nästföljande räkenskapsår vara tillgänglig för
lyftning. 1 2 § stadgas att understöd ur fonden utdelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer samt att understöd inte får ges för
åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Fondens rätt till egendom skall bevakas av kammarkollegiet (3 §). Kammarkollegiet
får på fondens vägnar godkänna testamente till annan än
fonden. Godkännande kan ske även om anledning till klander föreligger eller
testamentet inte bevakats i föreskriven ordning under förutsättning att
testamentet kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja
(4 §). Arv som tillfallit fonden kan avstås helt eller delvis till annan om det
med hänsyn till arvlåtarens uttalanden eller andra särskilda omständigheter
kan antas överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall kan
arv avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arvlåtaren nära
om det kan anses billigt. Beslut om avstående fattas av regeringen eller efter
dess bemyndigande av kammarkollegiet. I vissa fall när fast egendom ingår i
kvarlåtenskapen krävs riksdagens medverkan (5 §). Lagen innehåller härutöver
vissa bestämmelser om förfarandet när egendom tillfallit fonden.

De vanligaste formerna för bidrag ur arvsfonden är anordningsbidrag, som
kan utgå till uppförande eller inköp av byggnad, till om- och tillbyggnad samt
till förbättringsarbeten, och inventariebidrag, som kan utgå till inköp av inventarier
och annan lokalutrustning. Som exempel på ändamål till vilka
bidrag utgått kan nämnas sommargårdar (barnkolonier), fritidslokaler för
barn och ungdom, inköp och utrustning av mindre segelbåtar för sjöscouter
m. fl., parklekstugor, försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i
åldern 7-12 år samt åtgärder som är ägnade att förhindra eller bryta de
handikappades isolering eller är ägnade att eljest underlätta deras levnadsvillkor.
Också till forskning inom området för bidragsgivningen kan understöd
utgå ur fonden.

En statistisk sammanställning av arvsfondens utveckling har intagits i
bilaga 1. Vidare har i bilaga 2 tagits in en sammanställning av fördelning av

LU 1978/79:17

3

beslutade understöd ur allmänna arvsfonden under budgetåren 1973/
74-1977/78.

Tidigare behandling

År 1969 beslöt riksdagen vissa ändringar i lagen om allmänna arvsfonden.
Bl. a. vidgades fondens bidragsändamål till att omfatta-förutom som tidigare
vård och fostran av barn och ungdom - också omsorger om handikappade.
Till grund för ändringarna låg ett av arvsfondsutredningen avgivet betänkande
(SOU 1967:2) Allmänna arvsfonden.

När det under utredningsarbetet gällde att ta ställning till frågan vilka nya
ändamål arvsfonden borde kunna tillgodose diskuterade utredningen om
stöd även borde utgå till fritidsverksamhet i form av idrott, friluftsliv m. m.
Utredningen anförde härvid följande.

När det härefter gäller att ta ställning till frågan vilka nya ändamål
arvsfonden bör kunna tillgodose, har utredningen övervägt olika lösningar.
Till en början kan erinras om att arvsfonden f. n. lämnar bidrag bl. a. för att
förbättra barns och ungdoms fritidsförhållanden. Det kunde måhända synas
ligga nära till hands att bygga ut detta stöd så att det kom att omfatta
fritidsverksamhet m. m. för medborgarna i allmänhet, alltså utan hänsyn till
ålder. Samhällsutvecklingen som den gestaltar sig i den utökade fritiden och
den förlängda semestern gör att omsorgerna om människornas trivsel fått
större betydelse än tidigare och det torde kunna förutses att denna utveckling
kommer att fortsätta. Friluftsliv i allmänhet, sport och idrott är olika led i
medborgarnas fysiska fostran. Att stödja åtgärder på dessa områden är utan
tvivel en angelägen uppgift. Statsverkets engagement i denna del är av
betydande omfattning liksom också de kommunala intressena. Ekonomiskt
stöd lämnas av staten dels i form av direkta anslag på riksstaten och dels
genom bidrag ur fonden för friluftslivets främjande och ur fonden för
idrottens främjande, till vilka fonder bidrag avsätts genom statsanslag.
Kommunerna lämnar avsevärda bidrag till anläggningar för idrott och
friluftsliv. Olika utredningsorgan såsom 1962 års fritidsutredning, 1962 års
ungdomsutredning och 1965 års idrottsutredning har behandlat eller är f. n.
sysselsatta med en rad frågor om samhällets insatser för att ge friluftsverksamheten
och idrottslivet i vårt land de resurser och den stimulans som de
behöver. Med hänsyn till det stöd från det allmänna som friluftslivet och
idrotten redan erhåller och den uppmärksamhet som de är föremål för har
utredningen inte ansett sig böra förorda att arvsfonden engageras i bidragsverksamheten
så att främjande av idrott, friluftsliv eller fritidsverksamhet i
allmänhet anges som ett ändamål för fonden. Ytterligare stödformer skulle
skapa problem och svårigheter, särskilt när det gäller anpassningen av de
olika stödformerna till varandra.

Vid remissbehandlingen var det endast en remissinstans. Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund, som tog upp denna fråga i sitt remissvar.
Förbundet erinrade om att bara en liten del av anslagen från fonderna för
friluftslivets och idrottens främjande hade gått till ungdomslokaler.
Förbundet framhöll att idrottsföreningarna bl. a. forsin ungdomsverksamhet
behövde även andra lokaler än sådana som var avsedda för idrottsutövning.
1* Riksdagen 1978/70. 8 sami. Nr 17

LU 1978/79:17

4

Det borde enligt förbundet inte resas något hinder mot att arvsfondsbidrag
lämnades till sådana lokaler.

Frågan om bidrag till idrottsföreningar berördes inte i propositionen
(1969:83) eller under riksdagsbehandlingen av lagförslaget.

Utskottet

I betänkandet behandlas en motion vari tas upp spörsmål angående
understöd ur allmänna arvsfonden.

Enligt ärvdabalken är arvsrätten begränsad till bröstarvingar, make,
föräldrar, syskon samt far- och morföräldrar och deras barn. Kusiner och
avlägsnare släktingar ärver inte. Saknas arvsberättigade släktingar till den
avlidne och har denne inte testamenterat sin kvarlåtenskap till annan,
tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden. Den som vill kan testamentera
eller skänka egendom till arvsfonden.

Egendom som tillfaller arvsfonden förvaltas av kammarkollegiet som en
särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt
omsorg om handikappade. En tiondel av de medel som inflyter under ett
räkenskapsår skall läggas till fonden. Återstoden skall tillsammans med årets
avkastning från och med nästföljande räkenskapsår vara tillgänglig för
lyftning. Understöd ur fonden utdelas av regeringen (socialdepartementet).
Enligt 2 § lagen om allmänna arvsfonden får understöd inte ges för åtgärd
som det åligger stat eller kommun att bekosta.

I motionen påpekas den restriktivitet som tillämpas när det gäller bidrag till
idrottsföreningar. Enligt motionärerna finns det många små idrottsföreningar,
vars huvudsakliga syfte är att ge en meningsfull sysselsättning åt
ungdomar. Motionärerna anser att en sådan förening borde kunna få medel
från allmänna arvsfonden för t. ex. inköp av träningsmateriel och iordningställande
av lokaler för verksamheten. Motionärerna förklarar sig införstådda
med att i sådana fall ett visst kontrollsystem bör tillskapas för att förhindra att
föreningarna använder fondmedel till sådant som inte tillhör den breda
ungdomsverksamheten. Med stöd av det anförda yrkar motionärerna att
riksdagen skall begära ett förslag om ändring av reglerna för allmänna
arvsfonden så att möjlighet öppnas att utdela understöd ur fonden på det sätt
motionärerna förordat.

Utskottet vill till en början erinra om att arvsfonden inrättades år 1928 i
samband med att släktingars rätt till arv beskars. Till grund för beslutet låg
tanken att begränsningen av arvsrätten inte borde framstå som en åtgärd som
tillkommit för att bereda staten inkomster till bestridande av löpande utgifter.
Det arv som tillföll staten borde i stället gå till ett på förhand bestämt
ändamål. Detta var ursprungligen främjande av vård och fostran av barn.
Ändamålet hade bestämts så att det skulle omfattas med allmänt förtroende
och leda till att begränsningen av arvsrätten inte ökade utan i stället minskade
testamentsfrekvensen.

LU 1978/79:17

5

Utvecklingen har visat att arvsfonden fyllt sitt syfte. Under årens lopp har
fonden tillförts betydande arvsmedel, och de för utdelning tillgängliga
medlen har ständigt ökat. Som framgår av bilaga 2 till betänkandet fattades
beslut under budgetåret 1977/78 om understöd ur fonden med drygt 40 milj.
kr. Det stöd som fonden under årens lopp har kunnat ge har varit av stort
värde. Stödet från fonden har ofta gett impulser och skapat möjligheter för
kommuner och andra att införa och bygga ut nya hjälpformer som annars
kanske inte skulle ha kommit till eller i varje fall fördröjts. Inte sällan har
samhället sedan tagit över ansvaret för verksamheten. Vissa bidragsändamål
har därför helt eller delvis upphört och andra har tillkommit.

När det gäller principerna för utdelning av bidrag ur fonden stadgar
arvsfondslagen, såsom ovan anförts, endast att bidrag ej får lämnas för åtgärd,
som det åligger stat eller kommun att bekosta. I övrigt har det överlämnats åt
regeringen att närmare utforma principerna för bidragen. Enligt regeringens
praxis är bidragen huvudsakligen av engångskaraktär och syftar till att täcka
investeringar i form av byggnader eller inventarier och liknande anordnmgskostnader.
I princip ges inte bidrag som binder fondens medel för årligen
återkommande bidrag till löpande kostnader för viss verksamhet. Ibland har
dock sådana bidrag getts under en kortare tid för att möjliggöra prövning i
önskvärd omfattning av en ny hjälpform. Vidare gäller att bidrag endast i
undantagsfall utgår till projekt som kan finansieras med stöd från det
allmänna i annan ordning, exempelvis genom bidrag ur statliga anslag eller ur
särskilda, av statsmedel bildade fonder. Eftersom idrottsrörelsen har sådant
stöd har anordningsbidrag, såsom motionärerna påpekat, endast undantagsvis
utgetts till idrottsföreningar.

Beträffande den närmare fördelningen av arvsfondsmedel på olika ändamål
hänvisar utskottet till den sammanställning som tagits in i bilaga 2. Av
sammanställningen framgår att under de senaste åren en allt större del av de
utdelade medlen gått till olika projekt av försöks- och utvecklingskaraktär.
Enligt vad utskottet inhämtat har härvid idrottsföreningar i några fall fått
medel för särskilda utvecklingsprojekt. Bl. a. har en brottarklubb fått medel
för att engagera invandrarungdomar.

Enligt utskottets mening är det värdefullt att stöd har lämnats av
arvsfondsmedel för utvecklingsprojekt av nu nämnt slag. Utskottet utgår från
att stöd i fortsättningen kommer att beviljas för liknande projekt och att
härvid även idrottsföreningar kan komma i fråga som bidragstagare. Med
hänsyn till det anförda och då vad i motionen i övrigt anförs inte påkallar

LU 1978/79:17

6

någon ändring av gällande principer för utdelningen av arvsfondsmedel
avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:689.

Stockholm den 20 mars 1979

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Ivan Svanström (c)*, Lennart Andersson (s). Stig Olsson (s),
Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja
Fredgardh (c)*. Åke Gillström (s)*, Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s),
Marianne Karlsson (c). Owe Andréasson (s), Anne-Marie Gustafsson (c),
Joakim Ollén (m)* och Margot Håkansson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Ekonomisk utveckling i sammandrag

Budgetår	Influtna arvsmedel kr.	Fondens avkastning kr.	%	Utbetalda understöd kr.	Behållning vid bud-getårets utgång kr.
1928/29	2 573	7		_	2 580
1930/31	535 012	8 450	2,3	77 600	603 177
1935/36	1 531 375	118 164	3,4	391 113	4 117 633
1940/41	1 492 555	164 685	3,6	671 364	4 675 117
1945/46	2 150 594	251 860	3,2	1 344 945	8 470 238
1950/51	2 073 654	476 880	3,1	1 392 195	16 166 439
1955/56	2 520 270	576 567	3,2	2 488 843	18 401 082
1960/61	5 900 957	1 264 639	4,1	3 603 279	32 591 882
1965/66	7 392 351	1 911 058	4,5	5 769 879	43 882 035
1970/71	12 072 585	3 694 232	5,3	11 737 747	71 712 704
1971/72	16 363 415	4 242 565	5,8	16 523 732	75 794 953
1972/73	18 229 364	3 448 554	4,5'	18 788 130	78 684 740
1973/74	14 149413	4 877 642	6,2	18 158 797	79 552 998
1974/75	23 231 176	4 861 519	5,9	22 741 195	84 904 499
1975/76	27 401 159	5 328 378	5,8	19 008 837	98 625 199
1976/77	28 198 716	6 859 688	6,6	25 654 941	108 026 503
1977/78	36 194 734	10 020 365	8,7	31 944 088	122 299 674

1 Övergång från redovisning av upplupna räntor till influtna räntor genomförd fr. o. m. budgetåret 1972/73.

Fördelningen av beslutade understöd ur allmänna arvsfonden
under budgetåret 1973/74-1977/78

Barnstugor

Sommargårdar (barnkolonier)

Försöks- och utvecklingsverksamhet
(barn och ungdom)
Delegationen för social forskning Viss

försöksverksamhet inom
skolans område m. m. (narkotika) Socialstyrelsens

nämnd för alkoholfrågorFörsöksverksamhet

med fritidsaktiviteter
för barn, företrädesvis
i åldern 7-12 år
Försöksverksamhet med
föräldrautbildning
Övrigt

Fritidssysselsättning för barn och
ungdom

Scoutorganisationer
Religiösa sammanslutningar
tillhörande
svenska kyrkan
annat samfund
Kommuner och föreningsråd
Nykierhetsorganisationer
Annan huvudman

1973/74

6 634 700
185 000
5 591 500

488 500

545 000
1 180 000
736 000
6000
212 000 3 167 500

1974/75

4 242 800
50 000
10979 000

861 000

825 000
798 000
990000
35 000

121 000 3 630 000

1975/76

1 082 800
361 000
9 200 000

819000

815000
1 721 000
1 100 000
50 000

145 000 4 650 000

1976/77

14000
250 000
14900 000

940 000

600 000

1 595 000

2 125 000
80 000

210 000 5 550 000

1977/78

105 000

1 959 000
1 157 000

5000 000
5 332 000

1 058 000

12 478 000 26 984 000

1 244 900

1 735 000
1 630 000
410 000

126 500 5 146 400

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Omsorg om handikappade

Rekreation, fritids-
anläggningar	422 000	173 000	471 000	460 000	310 000
Försöks- och utvecklingsverk-
samhet	309 000	918 000	3314000	5 130 000	6 296 000
Information	842 500	941 000	891 500	2 125 000	1 169 000
Administration	230 000	279 000	222 000	20 000	573 000
Tekniska hjälpmedel	255 000 2 058 500	5 500 2 286 500	298 500 5 197 000	484 000 8 219 000	61 000
Övrigt	61 000	111000	87 000	180 000
Summa beslutad utdelning	17 698 200	21 329 300	20 577 800	29 113 800

8 409 000
35 000

40 679 400

vo

LU 1978/79:17

■

'

I

'

I

v

GOTAB 61679 Stockholm 1979