Mål för friluftslivspolitiken
Betänkande 2012/13:KrU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 juni 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Mål för politik om friluftsliv (KrU4)
Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till skrivelsen och avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 3
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-05-16
Justering: 2013-05-30
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-03
Trycklov: 2013-06-03
Justering: 2013-05-30
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-03
Trycklov: 2013-06-03
Reservationer: 7
Betänkande 2012/13:KrU4
Betänkande 2012/13:KrU4
Alla beredningar i utskottet
2013-05-16
Mål för politik om friluftsliv (KrU4)
Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-06-13
Debatt om förslag 2012/13:KrU4
Webb-tv: Mål för friluftslivspolitiken
Dokument från debatten
- 2013-06-13Protokoll 2012/13:122
Protokoll från debatten
Anf. 67 Tina Ehn (MP)
Herr talman! Vi ska nu debattera kulturutskottets betänkande 4,
Mål för friluftslivspolitiken
.
Jag ska återge lite historia. Den 1 juli 2010 lämnade regeringen en proposition,
Framtidens friluftsliv
,
till riksdagen. Den innehöll förslag till övergripande mål för friluftslivspolitiken och en inriktning för det fortsatta arbetet med att utveckla denna politik.
I december 2010 antog riksdagen det övergripande målet för friluftslivspolitiken och gav dessutom regeringen till känna att den borde komplettera de övergripande målen för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål. Det är dessa mål som regeringen har återkommit med och som Miljöpartiet har en del synpunkter på.
Även i går diskuterades mål och mätbarhet, då inom kulturmiljöns mångfald. I dag diskuteras mål inom området friluftsliv. Här har regeringen gjort en del av läxan och har återkommit med ett förslag som kan leda rätt.
I regeringens skrivelse om mål för friluftslivspolitiken redogör man för sin grundsyn. Enligt den ska friluftslivspolitiken stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv.
Vidare talas det där om Sveriges stora oexploaterade arealer av skogar, fjäll, sjöar och skärgårdar och att det är några av de miljöer som ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv. En rik tillgång på natur samt allemansrätten, individens intresse och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Friluftsliv är en social dimension av naturvården, vilket gör det till en av naturvårdsarbetets grundpelare, då ett av målen för naturvården handlar om att skapa kunskap, förståelse och engagemang för värdet av en god miljö.
Det står att friluftsliv, rekreation, turism, estetiska värden, andlig välfärd, kulturarv, möjlighet till utbildning och forskning samt inspiration för konst, litteratur och musik är exempel på kulturella ekosystemtjänster som vi kan få av naturen.
Man kan också läsa att allemansrätten har avgörande betydelse för ett fritt friluftsliv och för turism. Allemansrätten är en unik, grundlagsförankrad och på sedvanerätt grundad tillgång för var och en till naturen. Och allemansrätten ska värnas.
Jag har plockat ut en del av det som står i inledningen.
Vidare står det att friluftslivet är brett. Det spänner över flera politikområden där naturvårdspolitik, regional tillväxtpolitik, jordbrukspolitik, skogspolitik, politik för landsbygdens utveckling, folkhälsopolitik och utbildnings- och forskningspolitik är några exempel. Jag kan bara hålla med om allt detta.
I skrivelsen anges att uppföljningen av friluftslivssmålen bör samordnas med miljömålsuppföljningen och bör redovisas vartannat år med en första rapportering 2015.
De svenska miljömålen är 16. 14 av dem når vi inte upp till. Vi klarar inte av att nå målen för att begränsa klimatpåverkan, för att minska övergödningen, för att skydda de levande skogarna eller för att nå målen om ett rikt växt- och djurliv. Det är några exempel.
Det som brister i regeringens politik, och som många av Miljöpartiets reservationer handlar om, handlar om att på allvar koppla ihop orsak och verkan inom politiska områden där skogens och landskapets förvaltande är avgörande för möjligheten att få tillgång till det rörliga friluftslivet och till naturen.
Arbetet med det svenska miljömålssystemet är enormt och har pågått länge. Med stor sannolikhet hade vi kommit mycket längre om inte regeringen hade stoppat upp arbetet såsom skedde under den förra mandatperioden.
Miljömålssystemets grund beslutades av riksdagen 1999. I systemet har man gjort fördjupade utvärderingar. Miljömålsrådet bestod tidigare av 15 centrala myndigheter med representanter för kommuner, näringsliv och miljörörelsen. Det var en bred och grundlig process. Redan 2008 kom en fördjupad utvärdering. I den sades det att arbetstakten för att nå delmålen och det övergripande målet, som är att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är lösta, inte skulle vara möjligt att nå. Rådet lade fram ett nästan heltäckande förslag på delmål och åtgärder för att intensifiera arbetet. Rapporten med åtgärdsförslag fick namnet
Miljömålen - nu är det bråttom!
Då agerade alliansregeringen på ett mycket svårbegripligt sätt som också ledde till stor kritik och stor besvikelse från många håll. Regeringen valde att tillsätta en utredning för att se över miljömålssystemet i stället för att vidta de åtgärder som låg på bordet och var väl förberedda.
Vi och många andra har varit och är kritiska till många politiska förslag som regeringen har genomfört, bland annat inom skogspolitiken, det förändrade strandskyddet och politik för den biologiska mångfalden, och inte minst den otroliga frågan om skatt på handelsgödsel, vilken hänger intimt ihop med hur mycket kadmium vi är med och sprider i vår miljö.
Hur den svenska naturen skyddas och brukas är absolut avgörande för vilka möjligheter människor har i verkligheten att röra sig och aktivt delta i olika delar av friluftslivet. Det handlar om att plocka svamp, vandra i en blandskog med stigar, bär och fåglar, paddla kajak och kunna gå i land utan att mötas av skyltar om att det är privat mark. Det handlar också om att kunna cykla, åka skidor och leka i naturliga miljöer eller fiska och dra upp en fisk som går att äta utan att man ska behöva oroa sig för dosen av kvicksilver som medföljer.
Herr talman! I går debatterade vi kulturmiljöns mångfald i denna kammare. Då som nu kunde man se de samband och sammanhang som politiken behöver ta hänsyn till. I går kom skogspolitiken upp i samband med hur fornlämningar blir utsatta för förstörelse, inte minst inom skogsbruket. Andelen skador på forn- och kulturlämningar är oacceptabelt stor i skogsbruket. Det kan man läsa i den årliga utvärderingen från 2013 av de svenska miljömålen.
Jag vet att det nu pågår ett arbete med miljömålen och att alla partier är representerade. Jag vet också att man på måndag kommer att presentera en del av det jobb som pågår inom det nuvarande miljömålsarbetet, och då kommer en rapport om markanvändning.
Jag vill knyta ihop den del som jag hittills har tagit upp med vikten av alla de värden som finns i skogen och naturen och som man kanske inte alltid förknippar varje område med. Det är mycket tydligt inom skogspolitiken där man ofta associerar skog till massaved och virke. Men skogen är ett hem för alla de djur som lever där. Skogen är ett svamprike, ett bärrike och ett friluftsrike. Förutom ett rent virkes- eller massavedsvärde finns det ett socialt värde. Men prislapparna när dessa värden minskar syns inte så tydligt eller hamnar i någon annans budgettabell. Och politik hänger som bekant ihop.
När det gäller forskning om friluftslivet är det viktigt för oss som är beslutsfattare att lyssna in det som forskningen kommer fram till inom olika områden. Det är bra om det pågår forskning även om friluftslivet.
Det är därför allvarligt att regeringen inte har valt att se till att det sexåriga forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring har fått en uppföljare. Risken finns att vi går miste om viktig kunskap om friluftslivets betydelse för samhället och hur friluftslivet kan utvecklas. Jag noterar att även Folkpartiets ledamot i miljö- och jordbruksutskottet har väckt frågan i en motion i riksdagen under allmänna motionstiden. Det är bra, eftersom det är en fråga som ligger under Folkpartiets partiledare tillika utbildnings- och forskningsministerns område.
När det gäller barns och ungas rätt till friluftsliv och skolutflykter finns det brister, trots att det i skollagen och i läroplanen pekas på vikten och värdet av naturupplevelser och skolutflykter. En rapport som Skidrådet, Friluftsfrämjandet och Idrottslärarna presenterade i fjol visar att ansvaret för att de vackra orden ska bli till handling saknas. Rapportens undertitel är
Alla vill ha skolutflykter men ingen vill ta ansvar för att de genomförs
. Detta är ett problem, och det är dumt att blunda för det.
I en av de reservationer som finns i betänkandet har vi två förslag vi tycker att man skulle kunna utreda för att komma vidare med barns rätt till skolutflykter och friluftsliv.
I dag kan man på Svenska Dagbladets webbsida, på debattsidan Brännpunkt, läsa en text av 22 företrädare för Sveriges friluftsorganisationer. De skriver bland annat:
"Hundratusentals barn och unga är med i aktiviteter som arrangeras av det svenska friluftslivet. Föreningsverksamhet är i sig ett bra vaccin mot att hamna i utanförskap. Genom att vara med i en förening inom till exempel friluftsliv eller idrott utvecklar ungdomar sin identitet, får erfarenheter och kunskaper. Det ger framtidstro, en känsla av personlig frihet och en större tilltro till samhället. Hur viktigt det är att tillhandahålla meningsfulla fritidsaktiviteter åt våra barn och unga, visar inte minst den senaste tidens oroligheter i Stockholms förorter. Oroligheter som sedan spred sig till andra delar av landet. Vettiga fritidssysselsättningar håller ungdomarna borta från gatorna."
Så skriver 22 företrädare för olika delar av friluftsrörelser och friluftsorganisationer runt om i Sverige i dag. De nämner också att 300 000 ungdomar är aktiva inom de här organisationerna i dag och att vinsterna förmodligen vore stora på många sätt om fler kunde få möjligheten. Det nämns även att samhällets kostnader för brist på motion i dag är runt 6 miljarder kronor årligen.
Avslutningsvis skriver de: "Vi både vill och kan bidra till ett bättre och mer inkluderande Sverige. Låt inte friluftlivet vara ett verktyg som ligger oanvänt i verktygslådan. Låt oss istället göra nytta fullt ut. Då blir vi alla vinnare." Jag tror att det är en uppmaning till oss politiker.
Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över min talartid, herr talman. Avslutningsvis vill jag naturligtvis ställa mig bakom alla reservationer Miljöpartiet har i betänkandet. Jag yrkar dock bara bifall till reservationerna 1 och 2.
Anf. 68 Lars Ohly (V)
Herr talman! De mål för friluftspolitiken som sätts upp är bra. Det finns mycket jag tror att vi är överens om när det gäller betydelsen av ett rikt friluftsliv.
Vi brukar tala om idrottsrörelsens betydelse i samhället, men ibland glömmer vi bort friluftslivets betydelse i samhället. De organisationer som arbetar med friluftslivet som grund kanske också behandlas lite styvmoderligt av oss ibland, i jämförelse med idrottsorganisationer. Det här bör vi komma till rätta med, för friluftslivet är viktigt. Friluftslivspolitiken är viktig.
Det finns kanske inget område - jag försökte just fundera över det - där motsättningen mellan privat och allmänt är så tydlig som i friluftslivspolitiken. Det privata inskränker det allmänna på ett sätt som är oerhört tydligt när det gäller tillgång och tillgänglighet till samt möjligheter att utöva fritidssysselsättningar i skog och mark - i den fria luften.
Det gör att det inte är ett politiskt konfliktfritt område vi talar om. Även om vi är överens om målen är det definitivt inte så att vi är helt överens när de målen kommer i konflikt med andra idéer vi kan ha. Tvärtom finns det på det här området säkerligen ganska stora motsättningar politiskt, trots att jag tror att alla i den här kammaren i huvudsak är överens om de tio målen.
Det som skiljer är bland annat synen på hur friluftslivspolitiken ska samordnas med andra politiska områden. Då börjar man nämligen ta från det som kan vara andra prioriteringar. Det kan handla om skogspolitiken. Det kan handla om hur vi ser det som rimligt att skogsbruket till exempel försämrar tillgängligheten till skog och mark. Det kan handla om strandskyddslagen, där varje underlättande av att bygga nära stränder också försämrar tillgängligheten för människor som vill fiska, promenera eller bara ta del av naturlivet.
Det kan handla om samhällsplanering, där vi vet att det finns människor som ibland vill tillskansa sig fördelar för sitt eget boende på bekostnad av det allmänna - och ibland kanske deras önskningar också tillgodoses. Det handlar naturligtvis även om miljöpolitiken. Hur ska vi förhindra att utsläpp och miljöpåverkan försämrar möjligheten att ta del av friluftslivet och försämrar möjligheten att över huvud taget vistas i skog och mark?
Politiken på de här områdena behöver samordnas med friluftslivspolitiken. Det perspektivet saknas i betänkandet och i regeringens målsättning. Därför vill jag, herr talman, yrka bifall till reservation 1 som just handlar om vikten av att integrera friluftslivspolitiken med andra politiska områden.
Sedan är tillgänglighet ett honnörsord på många sätt och på många områden. Jag brukar säga att det är det viktigaste ordet i hela kulturpolitiken. Det tar nämligen upp så många olika aspekter - tillgången till det som är professionellt utövad kultur, tillgången till att själv få utöva och även den fysiska tillgängligheten. Vi vet att vi har en historia av svek gentemot Handikapprörelsen, som varje torsdag träffas utanför Rosenbad och protesterar mot att 2000 års beslut om att göra Sverige tillgängligt 2010 fortfarande inte är uppfyllt. Även på detta område finns mer att göra.
Tillgänglighet handlar också om att ta bort hinder för alla dem av oss som har någon form av funktionsnedsättning. Även här menar jag att det finns en brist i att man inte ser hur andra lagar faktiskt kan stå i motsättning till målen för friluftslivspolitiken. Skogsvårdslagen är ett sådant exempel - det finns inget tillgänglighetsperspektiv som genomsyrar skogsvårdslagen. Tillgänglig natur borde vara en målsättning i skogsvårdslagen. Därför, herr talman, yrkar jag bifall också till reservation 2 som handlar om just det.
Slutligen: Ja, det blir kanske lätt så att det blir mycket vackra ord. I det här betänkandet behandlar vi inte pengar; det gör vi när budgeten ska tas upp, vilket vanligtvis är på hösten. Det företrädarna för friluftslivsorganisationer skriver på Svenska Dagbladets debattsida i dag är dock just att de vackra orden klingar rätt falskt när man ser hur regeringen de senaste åren har behandlat friluftslivspolitiken ekonomiskt de senaste åren.
År 2006 avsattes 25 miljoner kronor, och nu - 7 år senare - är det 28 miljoner kronor. Det är en ökning med 3 miljoner kronor under alla dessa år som den borgerliga regeringen har suttit. Det är naturligtvis inte rimligt om man menar allvar med att friluftslivspolitiken behöver prioriteras. Vi i Vänsterpartiet kommer att diskutera hur mycket vi kommer att lägga till på detta område i höst, men det är helt klart att det här inte räcker.
Dessutom finns det regler, vilket företrädarna också påpekar i sin artikel, som i dag gynnar idrottsorganisationerna men inte friluftslivsorganisationerna. Även det tycker jag att man absolut bör se över. Om det är så att målsättningarna för friluftspolitiken verkligen är målsättningar och inte bara vackra ord måste vi avsätta pengar för att få kraft bakom orden.
Jag yrkar alltså bifall till reservation 1 och reservation 2.
Anf. 69 Peter Johnsson (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater yrkar bifall till förslaget i detta betänkande och har inga reservationer.
När propositionen
Framtidens friluftsliv
debatterades i december 2010 gav vi i riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att man måste komplettera med ett antal mätbara mål. Vi har fått resultatet, och vi är nöjda med det.
Men jag vill ändå påpeka ett antal saker som rör svenskt friluftslivs framtida förutsättningar. Vi ser i dag en samhällsutveckling som pekar åt helt fel håll även på det här området. Med regeringens politik med ökade klyftor i samhället, fler i utanförskap och en massarbetslöshet som biter sig fast och inte verkar minska i framtiden tvingas många familjer att prioritera sin vardag rent ekonomiskt.
Vi har sett det på idrottens område, som har påpekats tidigare i debatten, och vi ser det även inom svenskt friluftsliv. Det måste vara ett misslyckande för dagens svenska regering. Jag tror inte att man vill ha den utvecklingen, men jag tror att det finns en planerad inriktning där man verkligen vill ställa människor mot varandra.
Möjligheten för barn och unga att vistas i naturen under ordnade former är oerhört viktig för deras framtida utveckling och lärande. Tina nämnde i sitt tal att 300 000 barn och unga är medlemmar i någon av Svenskt Friluftslivs 23 medlemsorganisationer. Det skapar förutsättningar för att de inte ska hamna i utanförskap. Genom att vara med i en förening utvecklar ungdomarna sin identitet och får erfarenheter och kunskaper. De ges en framtidstro och en större tilltro till samhället.
Svenskt Friluftsliv och dess föreningar kan göra skillnad om vi vill det. Vi vet att idrottens och friluftslivets arbete med integration har varit mycket lyckosamt, inte bara utifrån ett etniskt perspektiv, utan det handlar också om en ekonomisk integration. Vi måste värna det och skapa förutsättningar för svenskt friluftsliv och idrotten att fortsätta jobba med detta.
Men i dag ser vi en utveckling som skapar sådana problem som vi har sett i Husby och andra områden i Sverige, som Lars Ohly påpekade. Vi får ett vi-och-de-samhälle. Därför måste idrotten och friluftslivet stärkas, bevaras och utvecklas. Folkrörelsen i Sverige har inte råd med den politik som förs i dag i vårt land.
Det finns områden som gör det möjligt att utveckla svenskt friluftsliv. Som Lars Ohly sade tidigare, slipper medlemsförbunden inom Riksidrottsförbundet i dag sociala avgifter upp till ett halvt basbelopp, det vill säga 22 000 kronor. Det gäller inte medlemsförbunden inom Svenskt Friluftsliv. Det kan vi ändra på om vi vill.
I vår budget har vi också ett förslag på föreningsjobb. Det skulle ge förutsättningar att utifrån ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv skapa möjligheter för föreningar att anställa personer i olika funktioner i föreningarna. Vi ser att det finns ett växande problem för föreningarna i dag att få funktionärer och människor som vill jobba med den administrativa delen av föreningsjobbet, vilket är viktigt för att föreningarna ska kunna fungera. Detta kan vi göra, men frågan är om dagens regering vill göra det.
Svenskt friluftsliv kan göra skillnad. Bristen på motion kostar samhället 6 miljarder varje år. Vi kan inte låta samhällsutvecklingen fortsätta som i dag. Alla barn och ungdomar har rätt till en aktiv fritid. Alla barn och ungdomar har rätt att få delta i ett rikt föreningsliv oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Vi har inte råd med en politik som inte ger alla samma förutsättningar.
(Applåder)
Anf. 70 Göran Montan (M)
Herr talman! I dessa dagar av nationaldagsfirande och prinsessbröllop blir vi alla påminda om att förståelsen av begreppet svensk och svenskhet är viktig, givet att begreppet annars riskerar att kidnappas av människor som definierar svenskhet i termer av banala saker som hårfärg och kyrkotillhörighet. Det som är svenskt är dock något mycket djupare, större och viktigare. Det svenska innebär tolerans och tillgänglighet för alla människor i vårt samhälle. Detta uttrycks bland annat i den svenska allemansrätten.
Herr talman! Vi har en svensk idé om att jorden också i praktisk bemärkelse tillhör alla. De bär och svampar som växer i skogen tillhör primärt inte bara markägaren utan också den som plockar dem. Detta är svenskt, och detta är unikt.
En anställd på vårt moderata riksdagskansli berättade för mig hur hans familj åkte på semester till Danmark under hans ungdom. Man hyrde cyklar, och vid något tillfälle hade de stannat vid några vackra, vilda hallonbuskar och börjat äta dessa bär på klassiskt svenskt manér. Efter en liten stund kom en markägare springande över ängen och skällde ut familjen för att de åt av hans hallon. Detta fick honom att förstå innebörden av den svenska allemansrätten.
Herr talman! Givet att naturen tillhör oss alla, har debatten om svenskt friluftsliv genom åren tenderat att handla om viktiga saker som miljövård, värnandet av arter och att lära skolbarn att inte skräpa ned i naturen. Mer sällan har vi talat om naturen i termer av jobb och ekonomisk tillväxt. Jag tror att det beror på att debatten om svenskt friluftsliv har dominerats av partier och organisationer som ser ett motsatsförhållande mellan tillväxt, jobb och miljö. Dessa har fel.
I mars presenterade vi moderater en rapport med titeln
Var finns Framtidens jobb?
. Där konstaterade vi att många av framtidens jobb kommer att skapas i och i anknytning till svenskt friluftsliv.
När vi tänker svenskt friluftsliv associerar vi nog ofta begreppet till småskalig kanotuthyrning och glassförsäljning. Inget kan vara mer fel. I dag omsätter svenskt friluftsliv 100 miljarder kronor, och 77 000 människor får sin försörjning inom dessa områden.
Sverige har Europas snabbast pågående urbanisering. Man räknar med att Stockholms län kommer att öka med 200 000 invånare de närmaste tio åren. Uppsala kommer att öka med 40 000, och så håller det på. I kölvattnet av denna utveckling blir människors längtan efter naturupplevelser och större genuinitet allt starkare. Framgångsrika bloggar om livet på landet, tv-program där bönder söker fruar och ett oändligt antal matprogram, där vi alla får lära oss att laga mat med riktiga råvaror i långkok från grunden, är alla uttryck för denna längtan hos nutidsmänniskan.
Herr talman! En modern friluftspolitik tar sitt avstamp i allt detta. Den ser att naturvård, jobb och tillväxt inte står i något motsatsförhållande till varandra. Tvärtom förutsätter dessa områden varandra. Svensk natur ska vara tillgänglig för alla.
I en tid när fysisk inaktivitet beräknas kosta samhället 6 miljarder kronor årligen i sjukvårdskostnader, vid sidan av lidande och försämrad livskvalitet, blir friluftslivets betydelse för folkhälsan mycket tydlig.
Vår svenska relation till natur och djur är på många sätt unik. Vi älskar vår natur och lär oss redan som barn att vistas i den och vara rädda om den. Detta värnande av naturen gäller över tid, men utmaningarna ser delvis annorlunda ut i dag.
I dag handlar hoten mot naturen inte bara om nedskräpning och miljögifter utan om en växande motorpark med möjlighet att köra fort på sjöar och i naturen. Jag kan förstå att motorfordon, som diverse skotrar och motorcyklar, lockar inte minst unga män att köra fort ute i naturen. Samtidigt vittnar markägare och olika organisationer om sönderkörda marker, förstörda unika miljöer och exempelvis fåglar som blivit störda under häckningsperioder.
Allt detta stämmer till eftertanke. Vi är ännu inte inne i semesterperioden men har redan hört talas om allvarliga olyckor med vattenskotrar. Det visar att värnandet av naturen och att se den som allas vårt ansvar är viktigt.
Samtidigt är jag glad att ett av målen för regeringens friluftspolitik är tillväxt och landsbygdsutveckling. De företag i glesbygd som bygger sin verksamhet kring friluftsupplevelser har långsiktigt goda förutsättningar att inte bara överleva utan också kunna växa och utvecklas. Här finns ett av svaren på frågan var framtidens jobb kommer att växa fram. Jag tror att alla mår bra av en breddad debatt kring den eviga frågan om att hela Sverige ska leva och att vi ibland flyttar fokus bortom debatten om kommunala utjämningssystem och behov av statliga investeringar i infrastruktur.
Det är viktiga frågor, men det som långsiktigt får en region att överleva är förmågan att skapa jobb och tillväxt i den egna regionen. Många av framtidens jobb kommer att skapas inom svenskt friluftsliv. Vår utmaning är att lyfta fram dessa frågor och koppla samman dem med tillväxt och sysselsättning. Alltför länge har debatten om svenskt friluftsliv enbart handlat om miljövård. Nu ser allt fler att ett långsiktigt miljöarbete och frågor kopplade till regional tillväxt intimt hänger samman som två sidor av samma mynt. Det är det delvis nya och spännande som vi alla kan ta med oss in i framtiden.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
Anf. 71 Peter Johnsson (S)
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Göran Montan hur han ser på vårt förslag om föreningsjobb, om det känns som en vettig och positiv inriktning för föreningarnas möjligheter till utveckling även inom svenskt friluftsliv.
Jag skulle även vilja fråga om den ekonomiska situationen i vårt samhälle. Vi ser att klyftorna ökar. Fler och fler familjer hamnar i utanförskap på grund av de försämringar i socialförsäkringssystemen som Moderaterna har infört under sin regeringsperiod. Det ger effekter som innebär att barn och ungdomar inte kan delta aktivt i svenskt friluftsliv och i idrottsrörelsen rent generellt. Det får konsekvenser. Ser Göran Montan dessa konsekvenser? Om han gör det, är han då beredd att göra någonting åt det? Som vi sade tidigare kostar ohälsan i dag 6 miljarder kronor på grund av att vi inte motionerar tillräckligt och är aktiva på vår fritid. Därför måste någonting göras.
Jag har alltså två frågor: Kan Göran Montan tänka sig att det skapas förutsättningar för vårt förslag när det gäller föreningsjobb? Ser Göran Montan att den ekonomiska utvecklingen och det utanförskap som Alliansen skapat leder till att färre barn och ungdomar har möjlighet att aktivt delta i svenskt friluftsliv?
Anf. 72 Göran Montan (M)
Herr talman! Tack för frågorna, Peter Johnsson! När det gäller frågan om föreningsjobb har jag inte haft anledning att dyka djupare in i den och kan därför inte exakt kommentera det förslaget. Samtidigt står de ideella föreningarna - det gäller inte bara friluftslivet och idrottsrörelsen - inför en vändpunkt. Det är allt svårare att få människor att arbeta långsiktigt ideellt. Det vet jag eftersom jag sedan 20 år är djupt engagerad i föreningslivet. Konkret får Peter utveckla frågan lite grann så att jag kan svara mer utförligt.
Vad gäller förutsättningarna för idrottsrörelsen, och föreningarna som den härbärgerar, samt för friluftslivet har alliansregeringen kraftigt stärkt de finansiella förutsättningarna. Idrottslyftet innebär jämfört med Handslaget en dubblering. De senaste åren har vi ökat anslagen till Svenskt Friluftsliv med över 10 procent.
Jag kan hålla med om att det alltid finns behov av mer pengar, men flera av medlemmarna i Svenskt Friluftsliv är medlemmar också i Riksidrottsförbundet. Inom den organisationen råder viss ojämlikhet, kan man säga, vilket regeringen inte kan lastas för.
Anf. 73 Peter Johnsson (S)
Herr talman! I dag såg vi på nyheterna ett inslag om något som också hör till kulturutskottet, nämligen musikskolorna. Inslaget gällde situationen för musikskolorna i Stockholm. Man intervjuade Madeleine Sjöstedt, folkpartistiskt borgarråd, som ansåg att en höjning med 20 procent inte var något problem. Det handlar om 150-170 kronor för en elev. Vi såg barn som tyckte att det var jätteviktigt att få spela på trummor, att få delta i musikskolan. Det visar sig att det finns barn, ungdomar, familjer som inte har råd att betala den avgiftshöjningen.
Det jag är ute efter och vill fråga Göran Montan är om han inte ser att man höjer avgifterna inom musiklivet, eller inom idrottsrörelsen, för att kompensera för den bristande rikspolitik som förs i dag. Alliansen har en generell lösning på allt - sänk skatten så löser vi alla problem. Jobbskatteavdraget tycks vara den enda lösningen.
Jag ser en annan samhällsutveckling, och den oroar mig. Vi delar upp människor i vi och de, de som har förutsättningar - jag och Göran Montan har jättebra förutsättningar - och de som inte har det. De som inte har förutsättningar kommer inte att delta aktivt i svenskt friluftsliv, i idrottsrörelsen. Det krävs politiska beslut och att man tror på solidaritet och jämlikhet i samhället där alla tillsammans skapar förutsättningar för att alla ska kunna delta aktivt.
Ser inte Göran Montan den utvecklingen? Det kommer, som jag sagt i tidigare debatter, att innebära att vi får färre förebilder inom dessa områden - förebilder som Carolina Klüft, Zlatan, vilket område vi än talar om - ifall vi inte skapar förutsättningar så att alla barn och ungdomar har möjligheter till en aktiv fritid, oavsett var de befinner sig.
Anf. 74 Göran Montan (M)
Herr talman! Det är väldigt vad Peter Johnsson drar stora växlar på det faktum att det kan kosta någonting att delta i föreningslivet, precis som det alltid har varit. I Sverige är det jämförelsevis mycket billigt att vara med i de allra flesta sammanhangen. Jag vill inte på något sätt raljera över vad som sägs om musikskolan, och man ska absolut inte säga att en höjning är oviktig. För vissa är höjningen stor och kan ha avgörande betydelse.
Alliansregeringen har bland annat genom skattesänkningarna för dem som arbetar givit många större förutsättningar att disponera en högre nettoinkomst än vad de hade under den tidigare regeringens tid. Sanningen ser inte alltid ut på endast ett sätt. Peter Johnsson är fast i sin demagogi att allt är vårt fel. Någonting kanske var fel även på er tid, Peter Johnsson, men nu ska vi inte gå in på alla de detaljerna.
Visst ser vi allvarligt på utvecklingen, och jag har tidigare visat på att vi ökar statens bidrag till både idrotten och friluftslivet. Det är inte sagt att det kommer att sluta här. Mycket beror på det interna arbete som görs inom organisationerna; det är ett föredömligt arbete och oerhört viktigt. Som jag sade i mitt anförande: Naturen ska vara tillgänglig för alla.
Anf. 75 Tina Ehn (MP)
Herr talman! Det var ett fint anförande som Göran Montan höll. Jag är övertygad om att han har ett genuint intresse för friluftslivet.
Jag reagerade lite grann på resonemanget om att det inte skulle finnas några motsatsförhållanden och att det finns partier som är oroliga för jobb, miljö och tillväxt och inte kan se möjligheterna. Vi i Miljöpartiet tar inte åt oss av den kritiken, om den var riktad till oss. Vi ser verkligen att de utmaningar vi står inför när det gäller miljöfrågor, klimatfrågor och så vidare kommer att leda till otroligt mycket jobbmöjligheter. Det gäller att vi satsar på det.
När det gäller tillväxt vill jag säga att det egentligen bara finns en sorts tillväxt, och den sker via fotosyntesen. Vi pratar gärna om den ekonomiska tillväxten, men den har en ram som består av de naturliga förutsättningar vi har. Det är det vi utgår från i Miljöpartiet. Det finns begränsningar för mänskligheten.
Men i vilket fall som helst skulle jag vilja säga att miljömålen och det som vi pratar om här och som vi alla värnar om, rätten och möjligheten till friluftsliv, ändå kolliderar väldigt mycket med andra politikområden. Inte minst lyfte jag fram skogspolitiken, strandskyddsfrågor med mera. Jag känner inte att det finns någon sådan reflexion från Göran Montan om hur man bedriver de andra politikområdena. Det är i och för sig bra att man lägger 3 miljoner mer än vad man gjorde 2006 i budgeten för friluftspolitiken, men jag tror att den politik som är avgörande för om det är möjligt eller inte att nå ut med friluftsliv är alla andra politikområden som har med skog och jord och sådana möjligheter att göra.
Anf. 76 Göran Montan (M)
Herr talman! Det var ett intressant inlägg. Det var lite svårt att utkristallisera vari frågan bestod, men jag får väl tolka det på mitt eget sätt.
I mitt anförande sade jag naturligtvis inte att det inte finns några konfliktområden. Vad jag vill peka på är att den utveckling som består i att man försöker skapa jobb och näringar inom naturvårdsområdet står i symbios med och är beroende av att vi behandlar naturen på ett miljökorrekt sätt. Gör vi inte det faller allt det andra. Vem vill åka kanot i ett vattendrag som är förorenat? Vem vill gå i en skog som är misshandlad?
Det står i första paragrafen i skogsvårdslagen: "Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls." Det är naturligtvis roligare att gå i en blandskog än i en granskog. Det vet vi alla som är ute i skogen. Det går inte att anpassa skogsbruket bara till naturupplevelserna, men man måste ta hänsyn till de aspekterna också.
Någon mer fråga hörde jag inte, men Tina Ehn har möjlighet att precisera sig i nästa inlägg.
Anf. 77 Tina Ehn (MP)
Herr talman! Jag håller med om detta. Så ska det vara. Men om man gör en kontroll av resultaten av regeringens politik blir man lite orolig. 14 av de 16 miljökvalitetsmål vi har i Sverige kommer vi inte att nå. Det pekar åt helt fel håll. Det gäller områden som Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Här behövs ett väldigt omfattande arbete och en väldigt stark politik för att vi ska komma fram åt rätt håll. Det ska naturligtvis bli intressant att se hur nu friluftsmålen och miljökvalitetsmålen ska analyseras parallellt, eftersom de absolut hänger ihop.
Jag är medveten om att Göran Montan inte sitter i miljö- och jordbruksutskottet eller näringsutskottet och att han kanske inte kan svara om skogspolitiken, men jag tycker att det är viktigt att i det här utskottet ta upp att politiken för friluftsfrågor i mycket handlar om hur vi förvaltar våra naturresurser. Det går inte att blunda för den delen.
Regional tillväxt och jobb nämndes också. En fråga jag har drivit här i kammaren handlar om skydd av jordbruksmark. Vi har till exempel begärt att få ett moratorium för externa köpcentrum för att skydda bördig jordbruksmark i Sverige. Vi får inget gehör från alliansregeringen i de här frågorna. Allt detta hänger ihop med tillgängligheten till naturen.
Anf. 78 Göran Montan (M)
Herr talman! Detta är inte en så enkel fråga som väldigt många människor utanför den här kammaren föreställer sig. Vissa kan tycka: Ska du upp och prata om friluftsliv - det är väl ingenting? Men för att svara på alla frågor och ge en totalbild hade jag kunnat hålla på i 20 minuter till, och det är jag säker på att Tina Ehn också hade kunnat.
Som jag sade förut står tillväxt, jobbskapande och naturvård inte i något motsatsförhållande, utan är beroende av varandra. Vi måste vara uppmärksamma på vad det ena kan leda till i det andra fallet. Jag håller helt med Tina Ehn om att detta är otroligt viktiga frågor som måste samordnas, så att man inte gör någonting på den ena sidan som plötsligt får oanade konsekvenser på den andra, till exempel på miljövården eller på hur vår natur ser ut.
Det är samma sak när det gäller tillgängligheten för människor. Då pratar vi inte om alla oss som har det gott ställt och dessutom kan springa omkring på friska ben. Det finns andra som har det mycket svårare att komma ut i naturen, mycket svårare att nå dit. Vi har också alla som inte är födda här och som har kommit till Sverige de senaste åren. Många av dem är inte vana vid en natur som inte biter dem. De har inte lärt sig att uppskatta att gå ut i naturen; det har kanske rent ut sagt varit farligt. Det är oerhört viktigt att vi visar vad Sverige har att bjuda på även på natursidan. Det kommer att påverka folkhälsan, och det kommer att påverka allas vårt sätt att se på varandra och på naturen. Jag tycker att det hör till de viktigaste saker som finns.
Anf. 79 Ulf Nilsson (FP)
Herr talman! Vi diskuterar som bekant friluftsliv, ett begrepp som innehåller många beståndsdelar. Som helhet vill jag väl säga att det handlar om människors möjlighet att röra sig i naturen och kombinera upplevelser av natur och miljö med glädjen att upptäcka och lära sig nya saker.
Utgångspunkten för politiken är att alla ska kunna få tillgång till naturupplevelser och social gemenskap och kunna skaffa sig kunskaper om och erfarenheter av natur och miljö. Därför har Sverige sedan några år tillbaka - jag tror att det är sedan 2009 - övergripande mål för friluftslivspolitiken. I dag diskuterar vi en skrivelse från regeringen, där man sätter upp allmänna mål och visar hur man vill följa upp och utvärdera dessa mål. Vi får en lista över tio mätbara mål och olika exempel på hur uppföljningen ska genomföras. Jag ska inte räkna upp alla de tio målen, men det handlar om tillgänglighet för alla till naturen, vilket är mycket viktigt, allemansrätten och dess bevarande och utveckling, en hållbar samhällsutveckling i stort, skola och folkhälsa.
Eftersom de tio målen för friluftslivet rör så många områden måste också många myndigheter vara inblandade. Utgångspunkten är att för uppföljningen av målen ska två myndigheter per delmål samarbeta. Samordnande myndighet för hela detta arbete är Naturvårdsverket.
De föreslagna målen kompletterar och hör delvis ihop med de miljökvalitetsmål som redan finns och som vi har hört talas om tidigare i debatten. Därför är det också rimligt och naturligt att uppföljningen av friluftslivsmålen samordnas med miljömålsuppföljningen.
År 2020 ska målen för friluftslivspolitiken ha nåtts, och då ska även miljömålsuppföljningen vara färdig. Men det är inte så att vi inte kommer att höra något om denna uppföljning förrän 2020, utan fram till dess ska uppföljningen redovisas vartannat år med början 2015.
Folkpartiet uppskattar verkligen att alliansregeringen gör ett så ambitiöst upplägg för att följa upp målen för friluftslivet. Möjligheten till ett aktivt friluftsliv betyder mycket för människors hälsa, sociala liv, kultur och allmänna välbefinnande.
Tyvärr kan allmänna mål vara rätt meningslösa om de inte går att följa upp. I den politiska historien har vi sett alltför många tjusiga mål som varken följts upp eller varit mätbara. Därför är det mycket bra att regeringen inte bara sätter upp mål utan också försöker hitta mätbara mål för friluftslivet.
Herr talman! Det finns några reservationer, framför allt från Miljöpartiet men också från Vänsterpartiet. Övriga partier har inga reservationer alls.
Reservationerna handlar om att skärpa formuleringarna, korta tiden för när målen ska ha nåtts, bygga ut uppgifter för mätningen och så vidare.
Jag kan känna sympati för en del av det som nämns i reservationerna. Jag menar dock att den föreliggande skrivelsen beskriver ett upplägg som är mycket ambitiöst och samtidigt realistiskt. Nu får vi mätbara mål för friluftslivet, vilket inte har funnits tidigare, och många myndigheter är inblandade.
Att då öka kraven på uppföljning ännu mer skulle kunna motverka sitt syfte och göra att alla dessa myndigheter fastnar i skrivbordsarbete som hindrar annat viktigt och utåtriktat arbete.
Herr talman! Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 80 Per Lodenius (C)
Herr talman! I dag behandlar vi som sagt regeringens skrivelse
Mål för friluftslivspolitiken
. Det handlar om mätbara mål för politiken som rör friluftsliv. I skrivelsen redogörs också för de olika satsningar som görs för att utveckla och nå dessa mål. Det har vi också hört flera före mig berätta om.
Friluftslivet är av tradition viktigt för Sverige. Tillgången till skog och mark är fundamental för invånarna i vårt land. Det manifesteras inte minst i allemansrätten, vilket flera här har nämnt.
Vi har nog alla egna exempel på hur vi har upplevt skog och mark, kanske inte minst när vi som barn lekte bland träd och badade i våra vattendrag. Men även som vuxna tar vi del av naturen. Friluftslivet är för många en vital del i avkopplingen från det stressiga vardagslivet.
Själv lyfter jag gärna fram mitt eget exempel: Grevinnans rå. Det är en raststuga som byggdes i mitten av 60-talet, mitt i den gröna Roslagsskogen, i rået mellan fyra byar.
Jag har besökt denna unika stuga många gånger, i bland under spontana skogspromenader men lika ofta i organiserade sammanhang såsom tipspromenader, friluftsgudstjänster och liknande. Jag var senast där på nationaldagen då man hade nationaldagsfirande vid denna raststuga i skogen.
I dag är Grevinnans rå en populär plats för många fler än mig. Det är en uppskattad rastplats utefter vandringsleden Roslagsleden, vilket har gjort raststugan ännu mer tillgänglig.
Att både vandringsleden och stugan kan hållas tillgängliga för vandrare är helt beroende av frivilliga krafter. Dessa krafter består främst av markägare och en del boende i området, som är engagerade i något som heter Länna friluftsråd. Från början hette det Länna ungdomsråd, men när medlemmarna blev äldre och äldre tyckte man att det var dags att byta till "friluftsråd". Medlemmarna sköter med frivilliga krafter om både vandringsleden och stugan.
I regeringens mål för friluftslivspolitiken lyfter man fram vikten av tillgången till och tillgängligheten av områden som har betydelse för friluftslivet. Som många här har lyft fram är det viktigt ur flera aspekter, inte minst vad gäller folkhälsan och miljön men också vad gäller näringsliv och möjligheter till turismföretagande på landsbygden. Det skapar arbetstillfällen, och det måste uppmuntras så att hela landet kan leva och utvecklas, nu och i fortsättningen.
Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten utan yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 81 Lars-Axel Nordell (KD)
Herr talman! Regeringens friluftslivspolitik lades som vi har hört fram i propositionen
Framtidens friluftsliv
. Med allemansrätten som grund ska människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv underlättas och uppmuntras. Skolornas viktiga roll liksom folkhälsoaspekterna understryks genomgående i den fastlagda politiken.
Att främja ett aktivt friluftsliv i Sverige är betydelsefullt på många olika plan. Det handlar om livskvalitet, om att tillgängliggöra vår vackra natur, om folkhälsa och om folkbildning, för att nämna några viktiga begrepp.
Jag har själv en bakgrund inom svensk folkbildning, som verksamhetschef på ett studieförbund. Jag vet hur mycket kunskapsförmedling betyder i sådana här sammanhang. Friluftsliv handlar mer än man kan tro om just kunskap. Det är kunskap om naturen och det mänskliga regelverk vi har omgett den med, och då tänker jag framför allt på allemansrätten som är unik och viktig.
I dag har många ungdomar begränsad kunskap om vår natur och det friluftsliv den erbjuder. Här är föräldraansvaret centralt.
Men som jag tidigare sade måste skolans roll också betonas. Våra barn och ungdomar bör inom såväl förskola som skola ges goda möjligheter att vistas utomhus så att de får naturupplevelser och kunskap om naturen och inser värdet av att utöva friluftsliv.
Ett aktivt arbete i dessa frågor inom svenskt utbildningsväsen kan ha mycket stor betydelse för att öka intresset för friluftsliv hos dagens och morgondagens unga.
Herr talman! Vi kristdemokrater understryker ofta och gärna föräldraansvarets betydelse. Utbildningsväsendets insatser för att främja friluftsliv måste ses som ett komplement, ett viktigt sådant.
För vissa grupper är skolans och förskolans insatser dock viktigare än för andra. Det handlar bland annat om geografi. Barnen i Norrlands inland har naturligtvis närmare till naturen än barnen i Stockholms förorter.
Det handlar också om social bakgrund. Familjer som har det bra ställt kan lättare ta sig tid och råd att ta med barnen ut i naturen än de familjer som lever under mer knappa förhållanden.
Kanske handlar det framför allt om våra nya svenskar. Hos många invandrare som kommer från en storstadsmiljö är förståelsen för svenskt friluftsliv liten. Deras möjlighet att förmedla vidare kunskap om svensk natur till sina barn är därmed ytterst begränsad.
Här kan skolan spela en avgörande roll, men vi ska i detta sammanhang inte förringa den viktiga roll som den ideella sektorn och studieförbunden kan spela. Det civila samhället bär upp kunskapen om svenskt friluftsliv, och från det offentligas håll gäller det att uppmuntra, värdesätta och understödja detta arbete.
När det gäller våra nya svenskar kan främjandet av friluftsliv i högsta grad också ses som en del i ett integrationsarbete.
En annan grupp som vi i detta sammanhang bör uppmärksamma är personer med rörelsehinder. Även här är såväl skolans som folkbildningens insatser avgörande. Men det handlar också om hur vi som politiker kan hjälpa till att tillgängliggöra naturen. Det handlar snarare om att ha ett tillgänglighetsperspektiv i bakhuvudet än om dyra och storslagna satsningar.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis uppmärksamma att min hemkommun Örebro tidigare i år, för andra året i rad, utsågs till årets friluftskommun. Utmärkelsen delades ut av Naturvårdsverket, och Örebro uppmärksammades just för sitt arbete med att tillgängliggöra natur för alla. Det handlar om ett strategiskt och långsiktigt arbete med grön- och naturområden i den fysiska planeringen. Det handlar om fritidssatsningar och om förvaltningen av natur- och parkmiljöer. En av Örebros satsningar är ett mobilguidningsprojekt med fokus på att göra information tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar - ett spännande projekt.
Kommunen går nu vidare för att aktivt arbeta med att få våra nya svenskar att ta del av vår natur. Låt oss se Örebro som ett bra exempel och ett föredöme för hur vi på bästa sätt ska kunna fortsätta att tillgängliggöra svensk natur och svenskt friluftsliv.
Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 82 Tina Ehn (MP)
Herr talman! Jag får gratulera Lars-Axel och Örebro. Det låter jättespännande att bli utsedd till årets friluftskommun. Jag förstår att det är roligt att få säga det i en debatt i riksdagen.
Du stod och talade varmt om barns och ungas rätt till kunskap och förståelse och så vidare. Jag delar den åsikten. Sedan känner jag ju till Kristdemokraternas syn på föräldrarnas roll i samhället. En av reservationerna som finns i betänkandet och som jag lyfter upp handlar skolan, skollagen och läroplanen. Läroplanen framhåller att friluftsliv och naturupplevelser är nödvändiga inslag i skolan. Som jag har sagt finns det en rapport som Skidrådet, Friluftsfrämjandet och Idrottslärarna presenterade förra året som visar att ingen tar ansvar för detta och att det saknas handling.
Man tror att det finns barn som helt enkelt aldrig kommer ut på utflykter i naturen. Jag för fram två möjligheter till förslag. Jag undrar vad alliansregeringen har för förslag i en sådan här sak, där skolan har ett ansvar men där ingen tar ansvaret.
Anf. 83 Lars-Axel Nordell (KD)
Herr talman! Jag tackar för frågan. Som Tina Ehn mycket väl vet har vi inte en statlig skola i Sverige i dag utan en kommunal skola. Den ska ta till vara behoven och vara flexibel och anpassa sig till dem. Uppenbarligen är det som Tina Ehn antyder, vilket också framgår av analysen, så att man inte riktigt har klarat av detta uppdrag.
Som jag nämnde i mitt anförande har barn har olika förutsättningar - yttre förutsättningar och andra. Det innebär att skolans roll kan variera och vara betydligt viktigare för en del barn, helt enkelt som komplettering. Jag menar att skolan måste ta på sig ansvaret och vara denna viktiga kompletterande funktion i de områden där det behövs och för de barn som behöver detta. Det är sådant som skolan helt enkelt måste ta på sig, men jag tror inte att vi genom beslut i Sveriges riksdag kan styra den enskilda skolan och tala om exakt hur den ska göra. Skolan måste ha en plan för detta, och det måste fungera.
Anf. 84 Tina Ehn (MP)
Herr talman! I den bästa av världar är skolan ett komplement till annat som händer i barns liv - även detta. Men alla lever inte i den bästa av världar, utan i många fall är skolan oerhört betydelsefull för allt man gör sedan i livet. Skollagen och läroplanen uttalar vikten av detta. Jag har inte den exakta formuleringen, men det står i alla fall att det här är viktiga upplevelser och nödvändiga inslag. Någonstans finns detta i skollagen, och den har vi ansvar för.
Det visar sig dock att detta inte görs, och då blir det någonstans en fråga om att man bör ta tag i detta. Ska man inte göra en utredning, stärka möjligheterna, ge uppdrag till Skolverket eller någonting? Vi borde sätta ned foten lite grann och ge barn denna möjlighet om detta nu inte sker. Det verkar vara en brist på många håll.
Jag kan förstå både föräldrar och skolor i sig, men någonstans har vi en överenskommelse om att detta är viktigt och ska göras. Då har vi också ett ansvar.
Anf. 85 Lars-Axel Nordell (KD)
Herr talman! Jag tillhör en lärarsläkt. Både min mor och min mormor var lärare, och även jag har jobbat som lärare under en kortare period. Jag vet hur viktigt detta är. Jag vet hur mycket det skiljer sig åt när det gäller vilka behoven är. Jag har jobbat i storstadsområden, och jag vet hur viktigt det var för barnen att en ung grabb - som jag var då - kom dit. Det hela skiljer sig mycket åt.
Det är självklart att skolan och lärarna inte kan ersätta familjen och föräldrarna. Däremot är de ett viktigt komplement. Som jag sade i mitt anförande kan det vara mer eller mindre viktigt. Det du talar om är just detta när man går in och tar ett större ansvar för att komplettera. Det står i läroplanen, precis som du antyder, att detta är ett nödvändigt inslag.
Skolan har många krav på sig, och det ska den ha. Vi får följa utvecklingen på många områden, bland annat detta, när det gäller hur skolan ska kunna bli det vi alla önskar - världens bästa skola.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-06-13
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2013-06-13Protokoll 2012/13:122
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Tio mål för friluftslivet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 21 M 92 0 0 15 MP 0 24 0 1 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 19 0 0 1 KD 16 0 0 3 V 0 15 0 4 Totalt 257 39 0 53 Tillgänglig natur för alla
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 3.- Reservation 2 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 21 M 92 0 0 15 MP 0 24 0 1 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 19 0 0 1 KD 16 0 0 3 V 0 15 0 4 Totalt 257 39 0 53 Attraktiv tätortsnära natur
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 5.- Reservation 3 (MP)
Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 6.- Reservation 4 (MP)
Ett rikt friluftsliv i skolan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 7 och
2012/13:Ub457 av Tina Ehn m.fl. (MP).- Reservation 5 (MP)
God kunskap för friluftslivet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 8 och
2012/13:Kr256 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkande 2.- Reservation 6 (MP)
Regeringens skrivelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2012/13:51 till handlingarna.Friluftsrörelsens betydelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr256 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkande 1.Nyttjande av EU-medel
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2012/13:Kr5 av Tina Ehn (MP) yrkande 4.- Reservation 7 (MP)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.